FÖRSLAG TILL RESOLUTION
om de åtgärder som Ryska federationen nyligen vidtagit mot litauiska domare, åklagare och utredare som deltagit i utredningen av de tragiska händelserna den 13 januari 1991 i Vilnius
25.11.2019 - (2019/2938(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Rasa Juknevičienė, Roberta Metsola, Andrius Kubilius, Michael Gahler
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0182/2019
B9‑0182/2019
Europaparlamentets resolution om de åtgärder som Ryska federationen nyligen vidtagit mot litauiska domare, åklagare och utredare som deltagit i utredningen av de tragiska händelserna den 13 januari 1991 i Vilnius
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland,
– med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av FN:s grundläggande principer om domstolsväsendets oberoende,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen.
A. I enlighet med sina åtaganden enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och som fullvärdig medlem i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), har Ryska federationen förbundit sig att följa principerna om demokrati, rättsstatlighet och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.
B. Den 11–13 januari 1991 begick Sovjetunionens väpnade styrkor en aggressionshandling mot den självständiga staten Litauen och dess folk, vilket ledde till att fjorton människor dödades och nästan 800 skadades.
C. Blodsutgjutelsen fördömdes i hela världen, däribland av ordföranden för högsta Sovjet i Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken under en massdemonstration i Moskva några dagar senare.
D. I fördraget av den 29 juli 1991 mellan Republiken Litauen och Ryska socialistiska federativa republiken om grunden för förbindelserna mellan stater erkände Ryska federationen återupprättandet den 11 mars 1990 av den oberoende republiken Litauen.
E. Den 27 mars 2019 meddelade den regionala domstolen i Vilnius ett avgörande i det så kallade 13 januari-målet och fann 67 f.d. sovjetiska tjänstemän, numera medborgare i Ryska federationen, Republiken Vitryssland och/eller Ukraina, skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten samt till inblandning i angreppet mot staten Litauen.
F. Vid förundersökningen i 13 januari-målet begärde myndigheterna i Republiken Litauen aktivt att de behöriga myndigheterna i Ryska federationen skulle ge rättshjälp i dessa straffrättsliga förfaranden, men Ryska federationen samarbetade inte.
G. Ryska federationen övertog före detta Sovjetunionens rättigheter och skyldigheter och är dess efterträdare.
H. Under 2018 och 2019 inledde den ryska undersökningskommittén ett straffrättsligt förfarande mot de litauiska åklagare och domare som arbetade med utredning och utfrågningar inför 13 januari-målet.
I. Detta politiskt motiverade straffrättsliga förfarande som inletts av Ryska federationen kan leda till ansträngningar för att missbruka Interpols system och andra bilaterala och multilaterala samarbetsavtal i syfte att begränsa de utredande åklagarnas och förstainstansdomarnas rättigheter i 13 januari-målet vid genomsökningar, förhör och gripanden.
J. En propaganda- och desinformationskampanj genomförs i de statskontrollerade medierna i Ryska federationen, liksom av dess officiella företrädare, som syftar till att utveckla konspirationsteorier avseende 13 januari-målet, och utgör en del av hybridkrigföringen mot EU och demokratier.
K. Domarna i varje medlemsstat är också domare i Europeiska unionen som helhet.
L. Domstolsväsendets oberoende ligger till grund för rättsstatsprincipen och är av avgörande betydelse för att demokratin ska fungera och för att de mänskliga rättigheterna ska iakttas. Domstolsväsendets oberoende fastställs i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen.
M. I FN:s grundläggande principer om domarkårens oberoende fastställs att alla statliga och andra institutioner är skyldiga att respektera och respektera domstolsväsendets oberoende. Där anges också att det inte får förekomma någon olämplig eller oberättigad inblandning i rättsprocessen[1].
N. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna förankras särskilt principerna om likhet inför lagen, oskuldspresumtion och rätten till en rättvis och offentlig rättegång vid en behörig, oberoende och opartisk domstol som upprättats enligt lag.
O. I artikel 1 i den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål, som har ratificerats av Ryska federationen, föreskrivs att ”de avtalsslutande parterna åtar sig att, i enlighet med denna konventions bestämmelser, lämna varandra rättshjälp i största möjliga utsträckning i mål eller ärenden avseende brott som vid den tidpunkt då rättshjälp begärs faller under den begärande partens judiciella myndigheters jurisdiktion”.
1. Europaparlamentet noterar att de åtgärder som vidtas av ryska federationens myndigheter med avseende på litauiska domare och åklagare strider mot grundläggande rättsliga värden, särskilt domstolsväsendets oberoende, samt principen om att mänskliga rättigheter och friheter lagligen får begränsas endast för de ändamål för vilka sådana begränsningar föreskrivs i internationell rätt.
2. Europaparlamentet påminner om att straffrättsliga förfaranden mot åklagare och domare på grund av deras yrkesutövning är en oacceptabel extern inblandning som strider mot rättsstatsprincipen.
3. Europaparlamentet betonar att förfaranden i sådana brottmål mot åklagare och domare inte kan anses vara legitima.
4. Europaparlamentet fördömer med kraft dessa kränkningar av de grundläggande principerna och normerna i internationell rätt som begåtts av ryska myndigheter.
5. Europaparlamentet protesterar mot de politiskt motiverade straffrättsliga förfarandena i Ryska federationen mot litauiska åklagare och domare på grund av deras yrkesutövning.
6. Europaparlamentet understryker att varje situation där prejudikat skapas för åtal mot åklagare och domare i en oberoende stat på grund av utövandet av deras konstitutionella skyldigheter inte kan tolereras eller rättfärdigas, och ser detta som påtryckningar för att de inte ska fullgöra sina konstitutionella skyldigheter.
7. Europaparlamentet betonar att de universellt erkända garantierna för domares och åklagares oberoende förbjuder varje form av inblandning i domstolens rättskipning eller utövande av något som helst inflytande över en dom, liksom väckande av åtal mot domare på grund av en dom som har avkunnats därigenom eller ingripande i det arbete som åklagarmyndigheten utför när det gäller utredningar i mål.
8. Europaparlamentet uppmanar Ryska federationens offentliga myndigheter att avsluta det straffrättsliga förfarande som inletts mot Litauens undersökande åklagare och rättegångsdomare i 13 januari-målet.
9. Europaparlamentet uppmanar de behöriga ryska myndigheterna att, i genomförandet av fördraget av den 29 juli 1991 mellan Republiken Litauen och Ryska socialistiska federativa republiken om grunden för förbindelserna mellan stater, bedöma ansvarsskyldigheten för de personer som ledde eller deltog i angreppet den 11–13 januari 1991 mot staten Litauen, och att bistå de brottsbekämpande myndigheterna i Republiken Litauen i att söka utkräva rättvisa i 13 januari-målet.
10. Europaparlamentet uppmanar de behöriga ryska myndigheterna att hörsamma Republiken Litauens begäranden om inbördes rättshjälp i 13 januari-målet.
11. Europaparlamentet uppmanar de behöriga ryska myndigheterna att upphöra med oansvariga desinformations- och propagandauttalanden från Ryska federationens tjänstemän i fråga om 13 januari-målet.
12. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att – om begäran om inbördes rättshjälp mottas från Ryska federationen i samband med de straffrättsliga förfarandena i Ryssland mot de litauiska åklagare och domare som arbetar med 13 januari-målet – behandla detta ärende som politiskt motiverat, samarbeta nära med de behöriga litauiska myndigheterna och vägra rättshjälp till Ryska federationen i detta ärende.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Ryska federationens president, regering och parlament.
- [1] https://www.ohchr.org/EN/ProfessionalInterest/Pages/IndependenceJudiciary.aspx