FÖRSLAG TILL RESOLUTION om de åtgärder som Ryska federationen nyligen vidtagit mot litauiska domare, åklagare och utredare som deltagit i utredningen av de tragiska händelserna den 13 januari 1991 i Vilnius
25.11.2019 - (2019/2938(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Petras Auštrevičius, Abir Al‑Sahlani, Malik Azmani, Phil Bennion, Gilles Boyer, Jane Brophy, Sylvie Brunet, Jordi Cañas, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Anna Júlia Donáth, Fredrick Federley, Barbara Ann Gibson, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Antony Hook, Ivars Ijabs, Ondřej Kovařík, Nathalie Loiseau, Jan‑Christoph Oetjen, Urmas Paet, Michal Šimečka, Susana Solís Pérez, Ramona Strugariu, Marie‑Pierre Vedrenne
för Renew-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0182/2019
B9‑0186/2019
Europaparlamentets resolution om de åtgärder som Ryska federationen nyligen vidtagit mot litauiska domare, åklagare och utredare som deltagit i utredningen av de tragiska händelserna den 13 januari 1991 i Vilnius
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och förbindelserna mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 27 mars 2019 meddelade den regionala domstolen i Vilnius sin dom i det så kallade 13 januari-målet, där Sovjetunionens tidigare försvarsminister Dimitrij Jazov, sovjetiska arméns tidigare garnisonschef i Vilnius Vladimir Uskhoptjik, tidigare befälhavaren för KGB:s specialstyrkor Michail Golovatov och 64 ryska, vitryska och ukrainska medborgare befanns skyldiga till krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten för sin inblandning i det sovjetiska angreppet den 13 januari 1991 i Vilnius. Dessa domar är för närvarande föremål för överklagande.
B. Alla utom två av de åtalade, de tidigare sovjetiska officerarna Jurij Mel och Gennadij Ivanov, var frånvarande vid rättegången. De åtalade dömdes till upp till 14 års fängelse. De domar som meddelades våren 2019 rör de tragiska händelserna efter den litauiska självständighetsförklaringen den 11 mars 1990 och det sovjetiska försöket att tvinga Litauen att ta tillbaka sin självständighetsförklaring, vilket inleddes med en ekonomisk blockad under hösten 1990 och kulminerade i ett försök att med våld störta Litauens regering i januari 1991.
C. Fjorton civila dödades i samband med dessa händelser och över 800 skadades, de flesta samtidigt som man fredligt försökte försvara Vilnius tv-torn. Sovjetunionens säkerhetsstyrkor fortsatte med sina repressiva åtgärder fram till statskuppen i Moskva den 23 augusti 1991.
D. Litauens arbete med att utreda och ställa de misstänkta inför rätta har varit en utdragen process och har försvårats av de ryska och vitryska myndigheternas vägran att samarbeta, eftersom de antingen ignorerat eller avslagit Litauens begäran om rättslig hjälp. Den sista begäran som delvis besvarades går tillbaka till 2008.
E. Rysslands inledande reaktion på domen var negativ och den ryska statsduman hävdade att rättegången var ”politiskt motiverad” och ”ett försök att skriva om historien” och det ryska utrikesministeriet meddelade att det ”inte skulle lämna händelsen utan ytterligare åtgärder”.
F. Mellan juli 2018 och april 2019 inledde Ryska federationens undersökningskommitté flera straffrättsliga förfaranden mot de litauiska domare, åklagare och utredare som deltagit i utredningen av eller avgörandet i 13 januari-målet, på grundval av artiklarna 299 och 305 i Ryska federationens strafflag som föreskriver att det är straffbart att ”medvetet hålla en oskyldig person straffrättsligt ansvarig” och ”för domare att medvetet utfärda orättvisa domar, beslut eller andra rättsakter”.
1. Europaparlamentet noterar att de åtgärder som Ryska federationens myndigheter vidtagit mot litauiska domare och åklagare strider mot grundläggande rättsliga värden, nämligen domstolarnas och åklagarmyndighetens oberoende, samt principen om att mänskliga rättigheter och friheter lagligen får begränsas endast för de ändamål för vilka sådana begränsningar föreskrivs i internationell rätt.
2. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med de litauiska tjänstemän och domare som åtalats av Ryssland i samband med detta fall samt med den litauiska regeringens ansträngningar för att uppmärksamma målet och begränsa skadan och riskerna för de personer som felaktigt anklagas av de ryska myndigheterna.
3. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att lägga ner dessa åtal och varken via Interpol eller bilateralt ansöka om internationella arresteringsorder i samband med detta fall. Parlamentet fördömer de ryska myndigheternas agerande som olagligt och i strid med rättsstatsprincipen.
4. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten att se till att alla medlemsstater bekantar sig väl med dessa mål och att de tas upp i rådet (utrikes frågor) samt att de ryska myndigheterna görs fullt medvetna om Europeiska unionens enighet och solidaritet i detta mål, liksom i andra liknande mål.
5. Europaparlamentet förväntar sig att alla EU-institutioner och alla medlemsstater tar upp detta mål i sina kontakter med de ryska myndigheterna.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen för kontroll av Interpols akter, som ska förhindra missbruk av arresteringsorder av politisk karaktär, att vara uppmärksam på ansökningar om internationell arresteringsorder mot de anklagade litauiska tjänstemännen.
7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, Europarådets generalsekreterare, Ryska federationens president, regering och statsduma, Europol och Interpol.