FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Bolivia
25.11.2019 - (2019/2896(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Antonio Tajani, Michael Gahler, Leopoldo López Gil, Esteban González Pons, Pilar del Castillo Vera, Francisco José Millán Mon, Antonio López‑Istúriz White, Isabel Wiseler‑Lima, Ivan Štefanec, Javier Zarzalejos, Željana Zovko, David McAllister, Daniel Caspary, Vladimír Bilčík, Paulo Rangel
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0187/2019
B9‑0187/2019
Europaparlamentets resolution om situationen i Bolivia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandena av kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 22 oktober 2019 om valprocessen i Bolivia, och av den 15 november 2019 om situationen i Bolivia.
– med beaktande av uttalandet av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) valobservatörsuppdrag i Bolivia av den 21 oktober 2019,
– med beaktande av uttalandet av den 10 november 2019 från gruppen för granskning om valprocessen i Bolivia,
– med beaktande av uttalandet av Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, av den 16 november 2019,
– med beaktande av den konstitutionella folkomröstningen som hölls i Bolivia den 21 februari 2016,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Bolivia,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 20 oktober 2019 hölls president- och parlamentsval i Bolivia i ett läge som var väldigt polariserat på grund av kontroversen kring president Evo Morales kandidatur.
B. På valdagen den 20 oktober var stämningen relativt lugn trots en ovanligt spänd och splittrad valkampanj.
C. Enligt Bolivias konstitution är det uttryckligen förbjudet att sitta som president under tre på varandra följande mandatperioder. I strid med konstitutionen lät president Morales 2016 hålla en nationell folkomröstning om huruvida han skulle få ställa upp för omval än en gång. President Morales tog inte hänsyn till folkets beslut och tvingade fram ett överklagande till författningsdomstolen om att godkänna hans kandidatur, vilket till slut bekräftades av högsta domstolen.
D. Enligt Bolivias konstitution krävs det mer än 50 % av alla röster för att vinna presidentvalet i första omgången, eller minst 40 % av rösterna och en marginal på 10 % till den presidentkandidat som fått näst flest röster.
E. När 83 % av rösterna hade räknats av systemet för överföring av preliminära resultat låg president Morales på 45 % och oppositionskandidaten Carlos Mesa på 38 %. Den ovannämnda tendensen skulle under normala omständigheter ha lett till en andra valomgång, som var planerad till den 15 december 2019.
F. Den högsta valdomstolen beslutade överraskande att avbryta den elektroniska rösträkningen, som återupptogs när 97 % av alla röster hade räknats. Det tillkännagivna resultatet innebar en omkastning av den första tendensen. Författningsdomstolen uteslöt möjligheten att hålla en andra valomgång på grundval av att den nödvändiga procentuella skillnaden på 10 % mellan de två främsta kandidaterna hade uppnåtts.
G. Den högsta valdomstolens handlande utlöste meningsskiljaktigheter och misstankar om valfusk, inte bara bland oppositionskandidaternas anhängare utan också hos nationella och internationella observatörer och en majoritet av det internationella samfundet.
H. President Morales utropade sig offentligt till segrare i valet, redan innan alla officiella resultat hade överförts och offentliggjorts.
I. De uttalanden som kom från OAS, EU och det internationella samfundet gav uttryck för stark oro över det omotiverade avbrottet i rösträkningen, vilket antyder att valkommissionens observatörer kan ha varit partiska. Rekommendationen från de nationella och internationella motparterna var att genomföra en andra valomgång som en väg ut ur den politiska krisen.
J. Det oväntade avbrottet i rösträkningen och president Morales utropade seger ledde till massiva protester och mobilisering bland oppositionsanhängare, och även bland president Morales egna anhängare. Dessa demonstrationer har varit en källa till stark oro för hela det internationella samfundet och har hittills lett till att minst 23 människor dödats, hundratals fler skadats och över 600 gripits.
K. Den myndighet som ansvarade för att administrera valet saknade all trovärdighet, då en av dess medlemmar sade upp sig under rösträkningen. Oppositionen erkände inte resultatet av ett val som hållits under sådana omständigheter, och fördömde det påstådda valfusket.
L. EU skickade inte ett fullvärdigt valobservatörsuppdrag utan företräddes endast av ett liten teknisk grupp med tre lägre tjänstemän.
M. I syfte att återupprätta förtroendet gick både regeringen och valmyndigheterna med på att en professionell grupp från OAS skulle genomföra en teknisk, bindande granskning. Granskningen fick stöd från FN:s generalsekreterare.
N. Resultaten från OAS granskning offentliggjordes den 10 november 2019 och visade på massivt valfusk i form av manipulering dels av datasystemet, dels av röstsedlarna och rösterna som sådana.
O. Efter presentationen den 10 november av OAS granskningsrapport, där man efterlyste att valprocessen skulle annulleras och göras om, avgick många högt uppsatta ämbetsmän, däribland presidenten, vicepresidenten, senatens ordförande och företrädare för valmyndigheten. Evo Morales och några medlemmar av hans regering beslutade att lämna landet och överge sina funktioner.
P. Ett flertal avgångar har gett andre vice ordförande Jeanine Áñez rätt att ta över som interimspresident med skyldighet att snabbt utlysa ett nytt presidentval, vilket är det enda demokratiska och konstitutionella sättet att lösa den rådande krisen. Den 14 november 2019 försökte Bolivias interimsregering och parlamentsledamöter från den avsatta kandidaten Evo Morales parti att nå en överenskommelse om att hålla ett nytt presidentval.
1. Europaparlamentet kritiserar bristen på insyn och trovärdighet i valprocessen och de bolivianska myndigheternas försök att begå valfusk, vilket undergräver de bolivianska medborgarnas rätt att välja president på ett fritt och demokratiskt sätt.
2. Europaparlamentet tar kraftfullt avstånd från det våld och den förstörelse som följde efter valet den 20 oktober och uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga.
3. Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd till och erkännande av OAS‑valobservatörernas arbete, som utförs under extremt svåra förhållanden.
4. Europaparlamentet fördömer försöket till valfusk, som är ett allvarligt brott. Parlamentet påminner om att personer och organisationer som är inblandade i sådana olagliga processer enligt boliviansk lagstiftning automatiskt måste uteslutas från valorgan och att valet i fråga måste annulleras.
5. Europaparlamentet uppskattar de militärer och poliser som beslutade att visa återhållsamhet och inte förtrycka de bolivianska medborgarna.
6. Europaparlamentet uppmanar de nya interimsmyndigheterna att vidta de åtgärder som krävs för att förändra situationen och återupprätta förtroendet för och tilltron till valprocessen. Parlamentet efterlyser en dialog som syftar till att genast anordna nya demokratiska, inkluderande, öppna och rättvisa val, med en nysammansatt valmyndighet, som en väg ut ur krisen. Parlamentet välkomnar de första stegen som tagits i detta avseende.
7. Europaparlamentet välkomnar att valet har utlysts så tidigt som i januari 2020 som ett bevis på att interimsmyndigheterna snabbt vill hitta en väg ut ur krisen. Parlamentet uppmanar interimsmyndigheterna att ta ansvar för förfarandets trovärdighet genom att anordna ett korrekt genomfört och inkluderande val där de politiska aktörerna har möjlighet att konkurrera i enlighet med det bolivianska rättssystemet och den konstitutionella ordningen.
8. Europaparlamentet uppmanar alla olika politiska aktörer och ansvariga inom armén att avstå från våld och se till att man fortsätter att föra en demokratisk och fredlig dialog i enlighet med den bolivianska konstitutionen.
9. Europaparlamentet begär att den nya valprocessen ska genomföras i närvaro av trovärdiga och transparenta internationella observatörer, som är fria att utföra sitt arbete och dela sina oberoende observationer.
10. Europaparlamentet är berett att bistå i en sådan valprocess och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att skicka ett fullvärdigt EU‑valobservatörsuppdrag.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Bolivias regering, det andinska parlamentet samt Parlamentariska församlingen EU-Latinamerika.