FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Bolivia
25.11.2019 - (2019/2896(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga, Assita Kanko, Ryszard Czarnecki, Angel Dzhambazki, Andrey Slabakov, Karol Karski, Jadwiga Wiśniewska, Raffaele Fitto, Adam Bielan, Beata Kempa, Carlo Fidanza, Ruža Tomašić, Jan Zahradil, Veronika Vrecionová, Hermann Tertsch, Valdemar Tomaševski
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0187/2019
B9‑0189/2019
Europaparlamentets resolution om situationen i Bolivia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av uttalandet av den 10 november 2019 från kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om situationen i Bolivia,
– med beaktande av Bolivias folkomröstning i januari 2009, som innebar att den nya konstitutionen godkändes,
– med beaktande av domen från Bolivias författningsdomstol i april 2013,
– med beaktande av Bolivias folkomröstning i februari 2016, då man röstade mot ett avskaffande av gränsen för antalet mandatperioder för en president,
– med beaktande av domen från Bolivias författningsdomstol i november 2017, som innebar att gränsen för antalet mandatperioder för en president togs bort,
– med beaktande av meddelandet av den 12 november 2019 från Bolivias författningsdomstol,
– med beaktande av det partiella preliminära resultat som tillkännagavs av högsta valdomstolen (TSE) den 20 oktober 2019,
– med beaktande av uttalandet av den 21 oktober 2019 från Amerikanska samarbetsorganisationens valobservatörsuppdrag i Bolivia,
– med beaktande av uttalandet av den 10 november 2019 från gruppen för granskning av valförfarandet i Bolivia,
– med beaktande av uttalandet av den 16 november 2019 från Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Bolivia,
– med beaktande av det slutliga resultat som högsta valdomstolen tillkännagav den 25 oktober 2019,
– med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens preliminära resultatrapport av den 20 oktober 2019 till generalsekretariatet,
– med beaktande av presidentdekret nr 4078 av den 15 november 2019 från interimspresidenten Jeanine Áñez Chávez,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det har varit kontroversiellt att Evo Morales har kunnat sitta på presidentposten utan avbrott mellan den 22 januari 2006 och den 10 november 2019 tack vare de omdiskuterade metoder som använts för att få den högsta konstitutionella myndigheten att tänja på reglerna så att han skulle kunna sitta kvar, vilket enligt Bolivias konstitution inte var tillåtet förrän 2014.
B. Med folkomröstningen 2016 försökte Morales säkra en fjärde mandatperiod genom att avskaffa gränsen för antalet mandatperioder, men detta avvisades med liten marginal av folket. Han bestämde sig dock för att ignorera beslutet och fortsatte att pressa fram en förändring av konstitutionen på denna punkt.
C. Författningsdomstolen slopade gränsen för antalet mandatperioder precis lagom för att Morales skulle kunna delta i 2019 års val och sitta en fjärde presidentperiod i följd, tack vare det uppenbara och starka inflytande som Morales regering hade utövat över den högsta konstitutionella verkställande makten (författningsdomstolen).
D. Presidentvalet ägde rum i Bolivia den 20 oktober 2019, och förutom ett ganska spänt läge hade inga våldsamheter förekommit innan det slutliga resultatet annonserades.
E. Förra fredagen anmälde Bolivias interimsregering den före detta presidenten, Evo Morales, för påstådd uppvigling och terrorism.
F. Högsta valdomstolens beslut att stoppa rösträkningen till måndagen den 21 oktober 2019 kl. 19.00 var oväntat och omotiverat. Några minuter därefter tog Morales ledningen med över 10 % som en följd av Morales regerings inblandning i rösträkningen, vilket senare bekräftades av Amerikanska samarbetsorganisationens granskning.
G. Det organ som ansvarade för att administrera valet saknade all trovärdighet. Resultatet av valet erkändes inte av Bolivias folk på grund av omständigheterna, och det påstådda valfusket fördömdes.
H. Vid Amerikanska samarbetsorganisationens granskning upptäcktes oegentligheter på fyra områden: IT-systemet för det partiella preliminära resultatet och det slutliga resultatet, spårbarhetskedjan för valmaterial, resultatformulärens lagenlighet och integritet samt en statistisk analys av resultaten. Det konstaterades att valresultatet borde annulleras och att nya val borde hållas så snart som de rätta förutsättningarna fanns, bland annat en ny högsta valdomstol.
I. Den 10 november avgick både Evo Morales och Álvaro García Linera som president respektive vice president efter påtryckningar från allmänheten och uppmaningar från de väpnade styrkorna om att avgå, och sökte asyl i Mexiko.
J. Andra vice talmannen i senaten, senator Jeanine Áñez Chávez, installerades som interimspresident i enlighet med artikel 169.1 i Bolivias konstitution och med uppbackning av Bolivias författningsdomstol, som upprepade att presidentsuccessionen aldrig får brytas. Ett flertal avgångar har gett andra vice talmannen, Jeanine Áñez, rätt att ta över som interimspresident med skyldighet att snabbt utlysa ett nytt presidentval, eftersom det är det enda demokratiska och konstitutionella sättet att lösa den rådande krisen. Den 14 november 2019 försökte Bolivias interimsregering och parlamentsledamöter från den avsatta kandidaten Evo Morales parti att nå en överenskommelse om att hålla ett nytt presidentval.
K. Enligt konstitutionen ska ett nytt val hållas inom 90 dagar efter det att en interimspresident har tillträtt.
L. Våld och protester har krävt hundratals dödsoffer.
1. Europaparlamentet motsätter sig kraftigt den nuvarande vågen av våldsamma sammanstötningar mellan medlemmar och anhängare av de stridande partierna och ett eventuellt hot om ytterligare upptrappning, och uttrycker sitt deltagande med alla offrens familjemedlemmar.
2. Europaparlamentet välkomnar det enhälliga beslut som de båda kamrarna i Bolivias kongress fattat om att godkänna ett lagförslag som upphäver resultatet av förra månadens presidentval, och som gör det möjligt att hålla ett nytt val.
3. Europaparlamentet fördömer bristen på insyn och trovärdighet, och de bolivianska myndigheternas försök till valfusk, eftersom det undergräver det bolivianska folkets rätt att fritt och demokratiskt välja sin president.
4. Europaparlamentet uttrycker stark oro över det omtvistade sätt på vilket Morales har tänjt på reglerna för eget syfte, dvs. för att behålla makten i över 10 år, vilket har splittrat landet och slutligen lett till de våldsamheter som inträffade i oktober och november 2019 och som fortfarande pågår.
5. Europaparlamentet fördömer starkt valfusket, vilket är ett allvarligt brott. Parlamentet påminner om att enligt boliviansk lagstiftning måste enskilda och organisationer som är inblandade i sådan olaglig verksamhet automatiskt uteslutas från valorgan och valet måste annulleras.
6. Europaparlamentet uppmanar alla parter att respektera och upprätthålla rättsstatsprincipen för att garantera och skydda demokratin och ett demokratiskt maktöverlämnade.
7. Europaparlamentet upprepar betydelsen av försiktighet vid utövandet av de rättigheter som de väpnade styrkorna beviljats enligt presidentdekret nr 4078.
8. Europaparlamentet påminner om uttalandena från interimspresident Áñez, som svar på de påståenden som gjorts under de senaste veckorna, vilka bekräftar att de väpnade styrkorna fortsätter att lyda under regeringens kontroll.
9. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att de tidigare toppkandidaterna, Carlos Mesa och Evo Morales, aktivt och offentligt kräver att protesterna och våldet upphör, till stöd för en konstitutionell lösning på det nuvarande politiska och administrativa dödläget.
10. Europaparlamentet fördömer kraftigt den landsflyktige tidigare presidenten Morales försök att undergräva den demokratiska processen och ett nytt val genom att sprida hatpropaganda och aktivt uppmana allmänheten att vända sig mot interimsregeringen och de väpnade styrkor som inte längre stöder honom.
11. Europaparlamentet kräver att de som bär ansvaret för att civila demonstranter dödats ställs inför rätta efter en opartisk utredning.
12. Europaparlamentet ställer sig helt bakom kraven på ett nytt val redan i januari 2020 och efterlyser fler lösningar för att bana väg för ett nytt demokratiskt presidentval och ett lagligt maktöverlämnande.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Bolivias regering.