Förslag till resolution - B9-0204/2019Förslag till resolution
B9-0204/2019
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om åtgärder för att hantera konsekvenserna för det europeiska jordbruket av WTO:s dom i Airbus-tvisten

25.11.2019 - (2019/2895(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Benoît Biteau
för Verts/ALE-gruppen

Förfarande : 2019/2895(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0204/2019
Ingivna texter :
B9-0204/2019
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0204/2019

Europaparlamentets resolution om åtgärder för att hantera konsekvenserna för det europeiska jordbruket av WTO:s dom i Airbus-tvisten

(2019/2895(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av det beslut som skiljedomaren från Världshandelsorganisationen (WTO) fattade i tvisten om subventioner till Airbus (DS316) den 2 oktober 2019 om godkännande av motåtgärder från Förenta staternas sida mot EU:s export till ett värde av 7,5 miljarder US-dollar (6,8 miljarder euro),

– med beaktande av det formella beslut som fattades av WTO:s tvistlösningsorgan den 14 oktober, som gav klartecken för dessa sanktioner,

– med beaktande av Förenta staternas beslut om att införa en ny värdetull på 25 procent på vissa jordbruksprodukter och en värdetull på 10 procent på icke-jordbruksprodukter från och med den 18 oktober 2019,

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. År 2018 stod jordbruksprodukter för 7,0 procent av det sammanlagda värdet av de varor som exporterades av EU-28[1]. Den viktigaste kategorin av exporterade jordbruksprodukter, med avseende på dess värde, utgjorde drycker, sprit och ättika, med ett värde på 31 miljarder euro[2].

B. Förenta staterna är den främsta destinationen för jordbruksexport från EU-28 och stod för 22,3 miljarder euro av den 2018[3]. Sådan export bidrar till att en positiv handelsbalans med USA bibehålls. Detta utgör 16,2 procent av EU-28:s totala handel med jordbruksbaserade livsmedel utanför EU.

C. EU:s export av jordbruksbaserade livsmedel till ett värde av 4,3 miljarder euro (60 procent av motåtgärdernas totala värde) kommer att drabbas av de nya tullarna, som kommer att motsvara 1,1 miljarder euro.

D. Förenade kungariket, Frankrike, Spanien, Italien, Tyskland och Irland utgör, i den ordningen, de länder som främst drabbas av Förenta staternas beslut. Dessa länder står för 97 procent av den sammanlagda export som omfattas av de nya tullarna. Även andra EU-medlemsstaters jordbruksbaserade livsmedelssektorer kommer att påverkas negativt.

E. WTO:s sanktioner kommer huvudsakligen att riktas mot jordbruksprodukter som utgör EU-produkter av högt värde (skotsk whisky, vin, mejeriprodukter såsom smör och ost samt olivolja).

F. Jordbrukare och aktörer i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan är offer för en handelskonflikt som har sin grund i en transatlantisk konflikt om industristöd till Airbus och Boeing. Vissa av de medlemsstater som är föremål för sanktioner, såsom Italien och Irland, deltar inte ens i Airbus-konsortiet.

G. För vissa sektorer, såsom olivoljesektorn, kommer Förenta staternas beslut att ytterligare äventyra den redan sköra situationen på den inre marknaden, medan det för andra, välfungerande sektorer, såsom vinsektorn, riskerar att ge upphov till allvarliga störningar på marknaden överlag.

H. Förenta staternas motåtgärder kommer att öka instabiliteten på EU:s inre marknad, där man redan måste brottas med störningarna till följd av det ryska förbudet och måste förbereda sig för de eventuella ekonomiska konsekvenserna av det brittiska utträdet ur EU.

I. EU:s nuvarande exportinriktning bidrar till en systematisk överproduktion och låga priser fritt gård, vilket i sin tur bidrar avsevärt till den instabilitet som vissa sektorer upplever i nuläget.

J. För programperioden 2014–2018 har över 1 094 miljoner euro öronmärkts för säljfrämjande åtgärder inom nationella stödprogram för vinsektorn[4], vilket utgör 18 procent av anslaget. Medierapporter har visat att en betydande del av GJP-utgifterna – via säljfrämjande kampanjer – används för att stödja de stora multinationella företagens säljfrämjande åtgärder, som genomförs i tredjeländer.

K. Inom ramen för en enhetlig jordbruks- och livsmedelspolitik bör man betrakta människors hälsa som en central faktor i dess utveckling och genomförande, och varje säljfrämjande åtgärd som använder sig av EU-medel bör utformas med beaktande av de förbättringar av kostvanor som är av relevans för de europeiska regionerna, där de dominerande hälsoproblemen inbegriper dålig kosthållning, övervikt och fetma och där kostrelaterade, icke-överförbara sjukdomar är allt vanligare förekommande[5].

L. EU:s handel med jordbruksprodukter skiljer sig i vissa avseenden från handeln i andra sektorer, särskilt med avseende på att tillräckligt med mat utgör en rätt som erkänns enligt internationell rätt[6] och att export och import av jordbruksprodukter för närvarande omfattar handel med och transport av levande djur, som erkänts som kännande varelser.

1. Europaparlamentet betonar att dessa tullar kommer att ha en negativ inverkan på de medlemsstater och produkter som omfattas, och kommer att påverka sysselsättningen i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan och EU:s jordbrukssektor överlag, med negativa effekter för jordbrukare och deras familjer.

2. Europaparlamentet beklagar bristen på engagemang från Förenta staternas sida för EU:s försök att finna en snabb förhandlingslösning innan tullarna började tillämpas, och uppmanar eftertryckligen kommissionen att fortsätta ansträngningarna för en snabb lösning och en nedtrappning av spänningarna i handeln mellan de båda parterna.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka EU:s marknad, längs hela livsmedelskedjan, för att upptäcka eventuella störningar som uppstår till följd av tillämpningen av dessa sanktioner och dominoeffekten från de produkter som har trängts undan från livsmedelskedjan.

4. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att i enlighet med WTO:s regler använda lämpliga GJP-instrument och relevanta åtgärder för att hantera störningar på den inre marknaden, både via ett snabbt genomförande av marknadsstyrningsmekanismerna enligt förordningen om en samlad marknadsordning[7] och genom en långsiktig omställning till produktion som är inriktad på efterfrågan i EU.

5. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att, på grundval av sin övervakning av EU:s marknad, överväga att utnyttja krisreserven till stöd för de jordbrukare som drabbats.

6. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i enlighet med WTO:s regler använda lämpliga GJP-instrument och relevanta nationella verktyg för att hjälpa drabbade jordbrukare och jordbruksarbetare samt, om kriterierna är uppfyllda, överväga en ansökan till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter.

7. Europaparlamentet framhåller på nytt hur viktigt det är att marknadsreglerande verktyg används i god tid för att uppnå bättre övervakning av EU:s utbud och bättre anpassning av det till efterfrågan i EU.

8. Europaparlamentet påminner om att priserna inom flera sektorer konsekvent ligger under produktionskostnaderna och att dessa sektorer därför ständigt befinner sig i en utsatt situation. Parlamentet betonar att en inriktning på export till utländska marknader riskerar att skapa ytterligare instabilitet.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera kortare leveranskedjor och lokal och regional produktion, och särskilt att tillhandahålla stöd- och rådgivningstjänster för att hjälpa jordbrukare att diversifiera sin produktion och utveckla korta leveranskedjor.

10. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som är involverade i Airbus-konsortiet att genomföra åtgärder för att säkerställa solidaritet mellan flyg- och rymdsektorn och dem inom jordbrukssektorn som drabbas av de amerikanska motåtgärderna, med ekonomiskt stöd till de drabbade.

11. Europaparlamentet anser att EU-finansierade säljfrämjande kampanjer bör omformas så att de kommer att inbegripa ett tak för stöd per sökande och ett större fokus på lokalt relevanta behov, till exempel utveckling av kortare leveranskedjor, stärkande av ställningen för producenter i leveranskedjan, främjande av sunda kostvanor, bevarande av försummade/underutnyttjade sorter och större genetisk mångfald i grödor samt bevarande av miljömässigt hållbara jordbruksmetoder som är viktiga för landsbygden.

12. Europaparlamentet betonar att kommissionen bör se till att jordbruket inte längre behandlas som en bricka i det förhandlingsspel som handelspolitiken utgör, vare sig i förhandlingar om nya frihandelsavtal eller inom ramen för tvistlösning som rör andra sektorer. Parlamentet uppmanar EU att ta itu med obalanserna i sin egen handelsstyrning och därvid i synnerhet göra en bedömning av kostnader, fördelar och risker för mindre jordbrukare och producenter till följd av den handelspolitik som EU bedriver.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att stödja en reform av WTO, särskilt i syfte att anpassa organisationen till de aktuella utmaningar och åtaganden där jordbruket spelar en avgörande roll, såsom klimatförändringarna och Parisavtalet, respekten för de mänskliga rättigheterna samt målen för hållbar utveckling.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

Senaste uppdatering: 27 november 2019
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy