FÖRSLAG TILL RESOLUTION Högtidlighållande av 30-årsdagen av den rumänska revolutionen i december 1989
16.12.2019 - (2019/2989(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Traian Băsescu, Ioan‑Rareş Bogdan, Siegfried Mureşan, Marian‑Jean Marinescu, Vasile Blaga, Daniel Buda, Cristian‑Silviu Buşoi, Gheorghe Falcă, Mircea‑Gheorghe Hava, Dan‑Ştefan Motreanu, Gheorghe‑Vlad Nistor, Eugen Tomac, Loránt Vincze, Iuliu Winkler, Roberta Metsola, Kinga Gál, Antonio Tajani, Radan Kanev
för PPE-gruppen
Dan Nica, Juan Fernando López Aguilar, Claudiu Manda, Klára Dobrev, Csaba Molnár, Attila Ara‑Kovács, Cristian Terheş, Maria Grapini, Tudor Ciuhodaru, Mihai Tudose, Carmen Avram, Adrian‑Dragoş Benea, Bogusław Liberadzki, Rovana Plumb, Monika Beňová, Miroslav Číž, Robert Hajšel, Corina Crețu
för S&D-gruppen
Dacian Cioloş, Cristian Ghinea, Dragoş Tudorache, Dragoş Pîslaru, Clotilde Armand, Ramona Strugariu, Vlad‑Marius Botoş, Nicolae Ştefănuță, Karen Melchior
för Renew-gruppen
Dace Melbārde, Andrey Slabakov, Anna Fotyga, Zdzisław Krasnodębski, Angel Dzhambazki, Nicola Procaccini
för ECR-gruppen
B9‑0241/2019
Europaparlamentets resolution om högtidlighållandet av 30-årsdagen av den rumänska revolutionen i december 1989
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av de allmänna principerna om mänskliga rättigheter och de grundläggande principer som gäller i Europeiska unionen som är en gemenskap som bygger på gemensamma värden,
– med beaktande av den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 10 december 1948,
– med beaktande av sin resolution av den 19 september 2019 om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid[1],
– med beaktande av de resolutioner och förklaringar om totalitära kommunistregimers brott som antagits av en rad nationella parlament,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och följande skäl:
A. År 2019 högtidlighålls det faktum att 30 år har förflutit sedan den rumänska revolutionen, som utlöstes av upproren i Timișoara och som senare fortsatte i alla delar av landet och kulminerade i Bukarest i en revolution mot det totalitära styret, vilket ledde till kommunistregimens fall och till införandet av demokrati. Denna revolution, som representerade det rumänska folkets övergång till frihet och rättsstatsprincipen, resulterade tyvärr i att 1 142 människor miste livet, att 3 138 människor allvarligt skadades och att fler än 760 människor olagligen greps och torterades.
B. Den rumänska revolutionen i december 1989 var det våldsammaste av alla de uppror som ledde till kommunismens fall i länderna bakom Järnridån.
C. Revolutionen i december 1989 och de uppoffringar som gjordes av de rumänska medborgarna som modigt hade stått i skottlinjen banade väg för Rumäniens anslutning till Nato, Europeiska unionen och den demokratiska världen, från vilken landet efter andra världskrigets slut hade avskurits mot det rumänska folkets vilja.
D. Användningen av våldsmedel mot det rumänska folket i december 1989 chockade hela det rumänska samhället i grunden, och identifieringen av de faktiska förövarna av dessa brott utgör fortfarande en sårig olöst fråga för offren och deras familjer liksom för samtliga rumänska medborgare.
E. Ingen form av militära angrepp på det egna folket får förbli ostraffad.
F. I sina domar (Association ”21 December 1989” and others v. Romania, Acatrinei and others v. Romania och Șandru and others v. Romania) konstaterar Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att omfattande kränkningar av de grundläggande rättigheterna – exempelvis kränkningar av rätten till liv, av förbudet mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling och av rätten till respekt för privatlivet och familjelivet – skett under revolutionen, och att dessa kränkningar begåtts av den kommunistiska diktatoriska regimens styrkor som öppnade eld mot fredliga demonstranter och frihetsberövade ett stort antal personer som demonstrerade mot Ceaușescus förtryck. Trots att så många år har förflutit har offren och deras ättlingar fortfarande inte fått reda på exakt hur allt gick till.
G. I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen föreskrivs att unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna. Dessa värden är gemensamma för alla medlemsstater.
H. Rumänien har i onödan fördröjt processen med att klargöra sanningen och göra den tillgänglig för allmänheten, vilket är ytterst viktigt för att garantera offrens och deras ättlingars rätt till rättvis ersättning och kompensation. De nationella myndigheterna har inte agerat med den tillbörliga aktsamhet som krävs enligt internationella människorättsbestämmelser.
1. Europaparlamentet hedrar minnet av och hyllar dem som under revolutionen i december 1989 gav sina liv för att få slut på den totalitära diktaturen i Rumänien, liksom deras familjer.
2. Europaparlamentet konstaterar att de fredliga demonstranternas uppoffringar i december 1989 möjliggjorde Rumäniens övergång mot demokrati, rättsstatsprincipen och inrättandet av marknadsekonomi liksom i ett senare skede landets anslutning till Atlantpakten och Europeiska unionen.
3. Europaparlamentet uppmanar Rumänien att stärka sina insatser för att bringa klarhet i vad som hände under revolutionen, vilket är absolut nödvändigt för landet, det rumänska folket, Europa och Europeiska unionen, i ljuset av det rumänska folkets rätt att få reda på sanningen, 30 år efter revolutionen i december 1989.
4. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och EU:s medlemsstater, inklusive Rumänien, att göra allt som står i deras makt för att säkerställa att kommunistregimernas brott inte glöms bort, och att garantera att sådana brott aldrig kommer att begås igen.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2019)0021.