Förfarande : 2019/2945(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0248/2019

Ingivna texter :

B9-0248/2019

Debatter :

PV 18/12/2019 - 19
CRE 18/12/2019 - 19

Omröstningar :

PV 19/12/2019 - 6.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0110

<Date>{16/12/2019}16.12.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0248/2019</NoDocSe>
PDF 157kWORD 51k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om situationen för uigurerna i Kina (”China Cables”)</Titre>

<DocRef>(2019/2945(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Reinhard Bütikofer, Saskia Bricmont</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0246/2019

B9‑0428/2019

Europaparlamentets resolution om situationen för uigurerna i Kina (”China Cables”)

(2019/2945(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kina, särskilt resolutionen av den 18 april 2019 om Kina, särskilt situationen för religiösa och etniska minoriteter[1], resolutionen av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina[2], och resolutionen av den 4 oktober 2018 om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang[3],

 med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 21:a toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019,

 med beaktande av den 37:e människorättsdialogen mellan EU och Kina som hölls i Bryssel den 1–2 april 2019,

 med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma meddelande av den 12 mars 2019 EU-China – A strategic outlook (JOIN(2019)0005),

 med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas konstitution, som garanterar alla medborgare rätten till religionsfrihet, och artikel 4, som värnar om nationella minoriteters rättigheter,

 med beaktande ytterligare av EU:s muntliga punkt 4-anföranden vid det 39:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter (nedan kallat människorättsrådet) den 18 september 2018, och av Förenade kungarikets, Tysklands, Frankrikes, Finlands och Kanadas punkt 4-anföranden, där det uttrycktes oro över det godtyckliga frihetsberövandet av uigurer i ”omskolningsläger” i Xinjiang,

 med beaktande av skrivelsen av den 8 juli 2019, som undertecknats av 22 nationer och ställts till ordföranden för människorättsrådet och till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, med ett upprop om att Kina skulle upphöra sitt program för massiva frihetsberövanden i Xinjiang,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

 med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter från 2011,

 med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering i kommitténs granskning av Kina,

 med beaktande av ”China Cables”, som är en undersökning som den 24 november 2019 offentliggjordes av Internationella konsortiet för undersökande journalistik och handlar om övervakning och massinternering utan åtal eller rättegång av uiguriska och andra muslimska minoriteter i provinsen Xinjiang i Kina, samt bygger på läckta säkerhetsskyddsklassificerade kinesiska statliga handlingar,

 med beaktande av den höga representantens tillkännagivande måndagen den 9 december2019 om inledandet av förberedelsearbetet med ett eventuellt system med övergripande sanktioner mot allvarliga människorättskränkningar, med beaktande av parlamentets motsvarande resolution av den 14 mars 2019 om en europeisk sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna[4],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och följande skäl:

A. Människorättssituationen i Kina har stadigt försämrats sedan president Xi Jinping kom till makten i mars 2013, i och med att regeringen skärpt sin fientliga attityd mot fredligt oliktänkande, yttrande- och religionsfrihet och rättsstatlighet. De kinesiska myndigheterna har gripit och åtalat hundratals människorättsförsvarare, jurister och journalister.

B. Nyligen offentliggjordes ”China Cables” som Internationella konsortiet för undersökande journalistik kommit över och som innefattar en sekretessbelagd förteckning över riktlinjer, som personligen godkänts av regionens högste säkerhetschef och i själva verket fungerar som en handbok för driften av de så kallade omskolningslägren för muslimska uigurer och andra minoriteter. I den här läckan ingick också tidigare hemlighållna underrättelserapporter som avslöjar hur Kinas politik styrs av ett system för massiv insamling och analys av data, där artificiell intelligens används för att välja ut hela kategorier av invånare i Xinjiang för att frihetsberövas. Av ”China Cables” framgår det hur systemet kan sammanföra massvis med intima personuppgifter med hjälp av manuella sökningar utan domstolsförordnande, ansiktsigenkänningskameror och andra sätt att peka ut kandidater för frihetsberövande. Där finns också ingående uppgifter om riktlinjer, där det uttryckligen står att uigurer som är utländska medborgare ska gripas och att utlandsbosatta uigurer från Xinjiang ska spåras upp, i samverkan med Kinas diplomatiska beskickningar i tredjeländer.

C. En av riktlinjerna heter ”arbetsförmedlingar” och där föreslås det att anstaltsintagna som avslutar yrkesutbildningen ska placeras på arbetsinrättning. Forskare och journalister har uppdagat ett väldigt system av tvångsarbete, som omfattar hela regionen och i huvudsak inriktar sig på tillverkning av textilier och konsumtionsvaror.

D. De frihetsberövade anklagas inte officiellt för något brott, de frånkänns sina grundläggande lagfästa rättigheter och kvarhålls mot sin vilja på obestämd tid. Allt detta är exempel på godtyckligt frihetsberövande. Enligt förstahandsvittnen är förhållandena för de frihetsberövade dåliga och de utsätts för fysisk och psykisk tortyr, tvångsarbete och politisk indoktrinering för att urholka deras religiösa trosföreställningar.

E. Den kinesiska regeringen har antagit en uppsättning nya lagar, i synnerhet lagen om nationell säkerhet från den 1 juli 2015, terrorismbekämpningslagen, it-säkerhetslagen och lagen om hantering av utländska icke-statliga organisationer. Dessa lagar framställer medborgaraktivism och fredlig kritik av regeringen som hot mot statens säkerhet, skärper censuren, övervakningen och kontrollen av enskilda personer och grupper i samhället samt avskräcker människor från att driva kampanjer för mänskliga rättigheter. De bestämmelser om religiösa frågor som trädde i kraft i februari 2018 begränsar religiösa gruppers verksamhet och tvingar dem att i större utsträckning agera i enlighet med partiets politik. De nya reglerna utgör ett hot mot personer med anknytning till religiösa samfund som inte har någon rättslig ställning i landet. Religiösa samfund utsätts för allt större förtryck i Kina.

F. Kina har inrättat ett utbrett statligt system för digital övervakning, som sträcker sig från proaktivt polisarbete till godtycklig, landsomfattande insamling av biometriska uppgifter i en miljö där ingen rätt till integritet föreligger.

G. Situationen i Xinjiang, där det bor tio miljoner muslimska uigurer och etniska kazaker, har snabbt försämrats, eftersom de kinesiska myndigheterna högprioriterat en politik präglad av extremt förtryck av den uiguriska befolkningen.

H. Europaparlamentet tilldelade Sacharovpriset 2019 till Ilham Tohti, som är en bemärkt uigurisk människorättsförsvarare, professor i ekonomi och förespråkare för rättigheterna för Kinas uiguriska minoritet. För sin verksamhet har han dömts till livstids fängelse.

I. I Xinjiang har det inrättats ett program för rättslöst frihetsberövande av hundratusentals människor som tvingas genomgå politisk ”omskolning”, och man har utvecklat ett sofistikerat nätverk av invasiv digital övervakning, inklusive ansiktsigenkänningsteknik och datainsamling, utstationerat mängder av poliser och strikt begränsat religionsutövning och det uiguriska språket och uigurernas sedvänjor.

J. Av ett flertal trovärdiga rapporter från akademiker, medieföretag och vederhäftiga källor har det framgått att uppskattningsvis en miljon uigurer och etniska kazaker hålls godtyckligt frihetsberövade av den kinesiska regeringen i ett system av interneringsläger som ingår i detta program för rättslöst frihetsberövande i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, och i rapporterna anges i detalj storleken på dessa läger och deras interna funktion.

K. Efter att gång på gång har förnekat att uigurer och etniska kazaker hålls godtyckligt frihetsberövade i interneringsläger medgav den kinesiska regeringen att den driver ”yrkesutbildningscentrum”, vilka beskrevs som sociala program där enskilda personer får ”yrkesutbildning”. I en officiell vitbok som offentliggjordes i augusti 2019 tillkännagav regeringen att ”yrkesutbildningscentrumen” blivit en rejäl framgång, och hävdade att avsaknaden av terrordåd i regionen under de gångna tre åren var en följd av denna politik. I ”China Cables” motsades med kraft regeringens officiella karaktäristik av lägren såsom sociala program som erbjuder ”yrkesutbildning” och avslöjades att kampanjens centrala mål består i allmän indoktrinering.

L. Den kinesiska regeringen har avslagit ett stort antal begäranden om tillstånd att sända oberoende utredare till Xinjiang från FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och andra särskilda FN-förfaranden, och framför allt, att låta dem få tillträde till lägren i fråga.

M. Xinjiang är en kärnregion inom Sidenvägsinitiativet, med vittsyftande produktionsmål för tillverkningen av textil- och konfektionsvaror, liksom också för andra arbetsintensiva industriprodukter. Regeringen erbjuder avsevärda subventioner för att få större bolag att grunda fabriker i regionen. I systemet för stöd till partnersamverkan uppmuntras också företag från de östliga provinserna att etablera sig i Xinjiang. Arbetstagare från minoriteterna skickas till dessa företags fabriker i östra Kina, så att det skapas en nära anknytning mellan å ena sidan produkter som tillverkats med hjälp av tvångsarbete eller ofrivilligt arbete som utförts av etniska grupper från Xinjiang och å andra sidan Kinas hela hemmamarknad.

N. Många europeiska storföretag har affärskontakter med olika sektorer i Xinjiang, såsom sektorn för tillverkningsindustri, livsmedel och digital teknik. Man vet inte särskilt mycket om hur produkter som stammar från samriskföretag inom teknikbranschen används, och detta föranleder osäkerhet om huruvida de kinesiska myndigheterna kanske missbrukar dessa produkter genom att använda dem för massövervakningsändamål.

O. Det kan tänkas att europeiska företag med verksamhet i regionen direkt eller indirekt medverkar till de omfattande människorättskränkningarna i Xinjiang. Skärpt tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter inom leveranskedjor som berör denna region torde bidra till att alla sådana risker kan undvikas. Europaparlamentet har gång på gång gått ut med upprop om att europeiska företag ska åläggas visa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter. EU har redan tagit fram lagstiftning om tillbörlig aktsamhet inom de så kallade konfliktmineralernas område och kommissionen överväger liknande lagstiftningsåtgärder för att avskogning inte längre ska ingå i våra värdekedjor.

P. I sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati gör EU utfästelser om att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen kommer att främjas ”på alla områden av EU:s yttre åtgärder utan undantag” och att EU kommer att ”göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med alla tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner”.

Q. I sitt gemensamma meddelande EU-China – A strategic outlook har Europeiska utrikestjänsten och kommissionen för första gången betecknat Kina som ”en samhällsrival som främjar alternativa styrelseformer”.

R. I FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter uppmanas företagen att förhindra och mildra faktiska och potentiella negativa människorättskonsekvenser som är förknippade med deras företagsverksamhet.

1. Europaparlamentet fördömer skarpt de människorättskränkningar och den extrema förtryckspolitik som avslöjats i ”China Cables”. Parlamentet fördömer på det skarpaste att uigurer och etniska kazaker sänts till politiska ”omskolningsläger” baserat på en analys av uppgifter som samlats in genom ett system för ”proaktivt polisarbete”, bland annat för att personerna har rest utomlands eller anses vara alltför djupt troende. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att frige de personer som uppges ha frihetsberövats på grund av sin tro eller sina kulturella sedvänjor och identiteter.

2. Europaparlamentet betonar att fängslande eller varje annat allvarligt berövande av fysisk frihet, liksom också förföljelse av folkgrupper som kan igenkännas på etniska, kulturella eller religiösa grunder, jämte andra omänskliga handlingar som vållar lidande, är lika med brott mot mänskligheten när de begås som ett led i ett brett upplagt angrepp på civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att omedelbart stänga dessa läger, att få slut på alla övergrepp mot civilbefolkningen i Xinjiang och att ge oberoende, internationella utredare oinskränkt tillträde till regionen, såsom det efterlysts av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

3. Europaparlamentet uppmanar än en gång den kinesiska regeringen att omedelbart och villkorslöst frige den uiguriske vetenskapsmannen Ilham Tohti, som fick Sacharovpriset 2019, liksom också alla andra som frihetsberövats endast för att fredligt ha utövat sin yttrandefrihet, samt att, i avvaktan på att de friges, göra slut på det tillslag som pågår i form av frihetsberövanden, juridiska trakasserier och skrämseltaktik så att de utan hinder kan utföra sitt arbete. Parlamentet uppmanar Kina att se till att de regelbundet och utan begränsningar får träffa sina familjer och de advokater som de själva har valt. Parlamentet kräver även att Eli Mamut, Hailaite Niyazi, Memetjan Abdulla, Abduhelil Zunun och Abdukerim Abduweli friges, något som EU begärde vid den 36:e och den 37:e dialogomgången mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter. Parlamentet yrkar ytterligare på omedelbart frigivande av bokförläggaren Gui Minhai, som är svensk medborgare, och av de två kanadensiska medborgarna Michael Spavor och Michael Kovrig.

4. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att avslöja namn, uppehållsort och nuvarande tillstånd för alla dem som de facto har försvunnit i Xinjiang.

5. Europaparlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att offentligt erkänna omfattningen och den faktiska karaktären av frihetsberövandet av uigurer, kazaker och andra etniska minoriteter i interneringslägren, samt att ändra den alltför svepande definitionen av vad som är en terroristhandling i sin aktuella lagstiftning, såsom i lagen om terrorismbekämpning av 2015 samt i lagen om avextremisering, och att göra en klar åtskillnad mellan fredligt oliktänkande och våldsbejakande extremism.

6. Europaparlamentet framhåller Kinas ansvar som världsmakt och uppmanar myndigheterna i Peking att under alla omständigheter säkerställa respekten för internationell rätt, demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument som undertecknats eller ratificerats av Kina. Parlamentet uppmanar därför Kina att infria åtagandet om att följa internationell rätt och grundläggande normer för internationella förbindelser, där Förenta nationerna står i centrum, såsom man kommit överens om vid det 21:a toppmötet mellan EU och Kina. Parlamentet uppmanar än en gång Kina att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och se till att den tillämpas fullt ut, också genom att få slut på allt missbruk och anpassa sin lagstiftning efter situationens krav.

7. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att den 37:e omgången av människorättsdialogen mellan EU och Kina inte gav några påtagliga resultat. Parlamentet beklagar vidare att den kinesiska delegationen inte deltog den 2 april i den fortsättning av dialogen som inbegrep en diskussion med det civila samhällets organisationer. Parlamentet beklagar djupt att brådskande frågor om mänskliga rättigheter än en gång spelat en marginell roll vid toppmötet mellan EU och Kina den 9 april. Parlamentet beklagar ytterligare att det interparlamentariska sammanträdet mellan EU och Kina, vilket planerats hållas i november, inte blev av.

8. Europaparlamentet beklagar att EU:s tillvägagångssätt och redskap hittills inte medfört några konkreta framsteg med mänskliga rättigheter i Kina, utan att det bara blivit sämre för dem under den tid då Xi Jinping varit president. Parlamentet uppmanar den nya kommissionen att integrera mänskliga rättigheter överallt i sina insatser och att utarbeta och genomföra en helhetsstrategi på EU-nivå för att tillförsäkra konkreta framsteg med mänskliga rättigheter i Kina, varvid det absolut bör prioriteras att lägren i Xinjiang stängs, att de politiska fångarna friges och att det civila samhället får ökat verksamhetsutrymme. Parlamentet uppmanar än en gång till att farhågor i fråga om mänskliga rättigheter på ett meningsfullt sätt förs på tal, både offentligen och privat, vid alla högnivåmöten med kinesiska tjänstemän, i stället för att dessa diskussioner förvisas bara till människorättsdialogen mellan EU och Kina.

9. Europaparlamentet uppmanar rådet, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att se till att samarbetet mellan EU och Kina utgår från de mänskliga rättigheternas allmängiltighet, samt från vardera partens internationella människorättsåtaganden och åtagandet att arbeta för uppnående av högsta möjliga nivå av skydd för de mänskliga rättigheterna.

10. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och EU:s institutioner att, vid sina bilaterala möten och inför internationella forum, offentligen ta upp denna fråga med den kinesiska regeringen och offentligt fördöma de tilltagande människorättskränkningarna i Kina.

11. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets ordförandes förklaring vid det senaste toppmötet mellan EU och Kina om att EU betraktar mänskliga rättigheter som lika viktiga som ekonomiska intressen och uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och rådet att, i konsekvens med detta, med större eftertryck ta upp människorättsfrågor i de övergripande bilaterala förbindelserna med Kina. Parlamentet upprepar att om och när toppmötet mellan EU och Kina enbart leder till vaga ord om mänskliga rättigheter bör rådet, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen besluta sig för att över huvud taget inte ta med sådana uttalanden, utan i stället utfärda ett separat meddelande om ämnet med en meningsfull bedömning av såväl situationen som varför man inte kunnat enas om mer utpräglat kraftspråk.

12. Europaparlamentet uppmanar än en gång EU och dess medlemsstater att vid nästa möte i människorättsrådet gå i bräschen för en resolution där det tillsätts ett undersökningsuppdrag för Xinjiang, och börja med att enhälligt stödja gemensamma uttalanden med likasinnade tredjeländer och proaktivt använda alla diplomatiska kanaler för att snabbt bygga upp stöd bland människorättsrådets medlemmar.

13. Europaparlamentet uppmanar än en gång EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att omedelbart stoppa all export och all tekniköverföring av varor och tjänster som Kina använder för att utvidga och förbättra sin utrustning för it-övervakning och förutsägande profilering. Parlamentet är djupt oroat över att Kina systematiskt exporterar avancerad övervakningsteknik till auktoritära stater världen över och regelbundet erbjuder utbildning om och tekniskt bistånd med användningen av sådan teknik. Parlamentet uppmanar rådet här att komma fram till en gemensam ståndpunkt om en reform av förordningen om produkter med dubbla användningsområden, av trängande skäl med anknytning till nationell säkerhet och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att det vidareutvecklat och skärpt kommissionens förslag om införande av sträng exportkontroll för it-övervakningsteknik, antingen den tas upp i förteckningen eller inte tas upp där.

14. Europaparlamentet uppmanar alla akademiska institutioner och forskningsinstitutioner som samarbetar med Kina att fullständigt upprätthålla vetenskapens och forskningens frihet.

15. Europaparlamentet oroar sig djupt över Xinjiangs flernivåsystem för tvångsarbete och ofrivilligt arbete och över dess konsekvenser för globala leveranskedjor.

16. Europaparlamentet uppmanar europeiska bolag som arbetar i Xinjiang eller bedriver verksamhet som direkt påverkar den provinsen att offentligt fördöma situationen på ort och ställe. Parlamentet uppmanar alla bolag från EU som arbetar i Xinjiang att tillfälligt inställa sin verksamhet där, om det skäligen kan befaras att bolagen genom sin verksamhet medverkar till Kinas människorättskränkningar i Xinjiang. Parlamentet uppmanar dem med kraft att införa ett gediget system för tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, genom förfaranden för identifiering, förebyggande och begränsning av hur de via sina leveranskedjor och sin verksamhet påverkar de mänskliga rättigheterna, liksom också för redovisning för denna påverkan, såsom det påbjuds i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar också EU att ta fram lagstiftning om att det ska vara obligatoriskt för alla EU-bolag att visa tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet anmodar sin talman att överväga att dra in passerkorten till Europaparlamentet för europeiska bolag som under de kommande tre månaderna inte vidtar några åtgärder i ovannämnda avseende.

17. Europaparlamentet oroar sig djupt över rapporterna om övervakning av och hot, inklusive mordhot, mot unionsmedborgare, som är etniska uigurer och bor i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och samtliga EU-medlemsstater att skyndsamt undersöka dessa rapporter, att tillförsäkra skydd för personer från Xinjiang som är bosatta i förskingringen, att snabbare handlägga asylansökningar från uigurer och andra turkfolksmuslimer och att åberopa sin inhemska lagstiftning efter situationens krav. Parlamentet välkomnar här Tysklands och Sveriges beslut att skjuta upp återsändandet av alla etniska uigurer, kazaker eller andra turkmuslimer till Kina med tanke på risken för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr eller annan misshandel som de skulle utsättas för i landet.

18. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet nyligen från den höga representanten om att man skulle inleda arbetet för att EU ska få en världsomfattande sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och uppmanar EU att påskynda processen, att snabbt inleda arbetet med ett sådant instrument, såsom Europaparlamentet föreslagit i sin resolution av den 14 mars 2019 och att ytterligare involvera Europaparlamentet.

19. Europaparlamentet uppmanar än en gång rådet att anta riktade sanktioner mot Chen Quanguo, som är sekreterare för kommunistpartiet i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, samt mot andra tjänstemän som bär ansvaret för tillslaget.

20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Folkrepubliken Kinas regering och parlament.

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2019)0422.

[2] Antagna texter, P8_TA(2018)0343.

[3] Antagna texter, P8_TA(2018)0377.

Senaste uppdatering: 18 december 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy