FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Nicaragua
16.12.2019 - (2019/2978(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Tilly Metz, Hannah Neumann, Anna Cavazzini, Saskia Bricmont
för Verts/ALE-gruppen
Sophia Fabio Massimo Castaldo
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0251/2019
B9‑0252/2019
Europaparlamentets resolution om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i Nicaragua
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 18 december 2008[1], den 26 november 2009[2], den 16 februari 2017[3], den 31 maj 2018[4] och den 14 mars 2019[5],
– med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika från 2012,
– med beaktande av EU:s landstrategidokument och fleråriga vägledande program 2014–2020 för Nicaragua,
– med beaktande av rådets slutsatser om Nicaragua, särskilt slutsatserna av den 14 oktober 2019 om inrättande av en ram för riktade sanktioner,
– med beaktande av förklaringarna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på EU:s vägnar om situationen i Nicaragua, särskilt förklaringen av den 20 november 2019,
– med beaktande av uttalandet av den 19 november 2019 från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville,
– med beaktande av rapporten från Amerikanska samarbetsorganisationens högnivågrupp för Nicaragua av den 19 november 2019,
– med beaktande av rapporten av den 3 september 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Nicaragua,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004, i dess lydelse från 2008,
– med beaktande av Nicaraguas konstitution,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och följande skäl:
A. Människorättsförsvarare, miljöaktivister och andra kritiker av den nicaraguanska regeringen har i allt högre grad blivit föremål för dödshot, skrämseltaktik, förtalskampanjer online, trakasserier, övervakning, övergrepp och rättslig förföljelse. Den nuvarande krisen har tvingat över 80 000 människor att fly från Nicaragua.
B. Enligt de senaste siffrorna från den särskilda övervakningsmekanismen för Nicaragua (MESENI), som inrättats av Amerikanska samarbetsorganisationen, har 328 personer omkommit, hundratals sårats och över 150 politiska fångar sitter fortfarande godtyckligt fängslade endast för att ha utövat sina rättigheter medan 144 studenter har avstängts från universitet för sitt deltagande i demonstrationer för demokrati, ökad frihet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Fram till den 8 juli 2019 hade enligt uppgifter från icke-statliga källor omkring 100 journalister och mediearbetare flytt landet.
C. Respekt för rättsväsendets oberoende, politisk mångfald samt mötes- och yttrandefrihet utgör grundvalar för demokrati och rättsstaten. En amnestilag antogs i juni 2019, vilken gjorde det möjligt att frige över 100 politiska fångar. Denna amnestilag utvidgar skyddet till ”personer som inte varit föremål för utredningar, som omfattas av en pågående utredning” eller brottsprocesser och som ”respekterar sina domar”. Denna lag bör inte tillåta straffrihet för dem som har begått brott på order av regimen.
D. Andra orsaker till missnöje och öppen konflikt är den kraftiga ökningen av exportinriktad utvinningsverksamhet inom gruv-, sockerrörs- och palmoljesektorerna samt boskapsuppfödning och projektet för byggandet av en kanal mellan Stillahavet och Atlanten, vilka medför omlokaliseringar och allvarliga bestående skador på miljön, liksom även det upprepade förtrycket av protester mot dessa verksamheter.
E. Den 14 november 2019 inledde, bland många andra, nio släktingar till fängslade politiska motståndare en hungerstrejk i San Miguel-kyrkan i staden Masaya, och krävde att deras söner och döttrar som gripits i samband med protesterna skulle försättas på fri fot. Strejken varade i nio dagar. Polisen omringade kyrkan och stängde av vatten- och elförsörjningen. Polisen hindrade alla som försökte ta sig in i kyrkan för att ge humanitärt och medicinskt bistånd.
F. Samma natt greps en grupp på minst 13 medlemmar av oppositionen efter att ha levererat vatten till de människor som omringats av polisen, däribland Amaya Eva Coppens, en belgisk-nicaraguansk människorättsförsvarare som greps i samband med protesterna och hölls i förvar under åtta månader, och som släpptes den 11 juni 2019 med stöd av amnestilagen.
G. Åklagarmyndigheten i Nicaragua har anklagat gruppen för flera brott, bland annat kidnappning och terrorism. Fängelseförhållandena i Nicaragua uppfyller inte internationella normer. Oppositionsmedlemmar i Nicaragua har rapporterat om användning av tortyr och sexuellt våld i fängelserna.
H. I slutet av 2018 utvisade Nicaraguas regering den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR) och OHCHR:s (kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter) regionala kontor för Centralamerika. Om de båda organisationerna skulle återvända, vilket kräver regeringens godkännande, skulle detta fungera som en garanti för verkställandet av de överenskommelser som ska förhandlas fram med oppositionen. Förtrycket av organisationer i det civila samhället har ökat och dessa organisationer har berövats sin rättsliga status.
I. Utvecklingen och konsolideringen av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna utgör en integrerad del av EU:s externa politik, däribland associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012.
J. I februari 2019 återupptogs förhandlingarna mellan regeringen och Alianza Cívica (Medborgaralliansen). Den 27 mars 2019 nåddes en överenskommelse om frigivning av de personer som berövats sin frihet i samband med 2018 års protester. En annan överenskommelse nåddes den 29 mars 2019 om stärkande av medborgerliga rättigheter och garantier. Den 20 maj 2019 lämnade Alianza Cívica förhandlingsbordet eftersom man ansåg att tillämpningen av de två överenskommelserna hade varit begränsad. Fram till den 11 juni 2019 hade regeringen frigett 492 personer som hade gripits i samband med protesterna 2018. Förhandlingarna har gått i stå trots försök att återuppta dem.
1. Europaparlamentet fördömer med kraft alla former av förtryck och kriminalisering av människorättsförsvarare och journalister, liksom användningen av lagar mot terrorism och antiupprorsstyrkor mot avvikande åsikter i Nicaragua. Parlamentet fördömer de fortsatta hoten, trakasserierna, frihetsberövandena och kidnappningarna av personer som har deltagit i oppositionens protester. Parlamentet fördömer att Nicaraguas nationalförsamling har upphävt den rättsliga ställningen för flera nationella icke-statliga organisationer. Parlamentet anser att den rättsliga ställningen för de civilsamhällesorganisationer som berörs av dekretet snabbt måste återställas.
2. Europaparlamentet ser med oro på de allt större inskränkningarna av utrymmet för det civila samhället och oppositionsyttringar. Parlamentet påminner om att Nicaragua måste säkerställa skyddet av rätten till föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster. Parlamentet framhåller att de nicaraguanska myndigheterna alltid måste se till att människorättsförsvarare kan bedriva sitt arbete utan hot, trakasserier och hinder.
3. Europaparlamentet begär ett omedelbart frigivande av Amaya Eva Coppens, liksom alla andra människorättsförsvarare och samvetsfångar som hålls i förvar och dömts endast för att ha utövat sin rätt till yttrandefrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster.
4. Europaparlamentet betonar att de nicaraguanska myndigheterna måste garantera alla frihetsberövade personers säkerhet liksom fysiska och psykiska välbefinnande och tillhandahålla dem lämplig medicinsk vård.
5. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att anta en ram för riktade restriktiva åtgärder för dem som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar och övergrepp eller som bär ansvaret för att undertrycka det civila samhället och den demokratiska oppositionen i Nicaragua, liksom personer och enheter vars handlingar, politik eller verksamhet på annat sätt undergräver demokratin och rättsstatsprincipen i Nicaragua.
6. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU:s delegation att noggrant övervaka utvecklingen i landet. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaterna att utnyttja sina kontakter i Nicaragua för att hantera situationen i landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att den inom ramen för sitt stöd till utvecklingssamarbetet ökar sitt stöd till det civila samhället, särskilt människorättsförsvarare, och att kommissionen på intet sätt bidrar till de nicaraguanska myndigheternas nuvarande repressiva politik.
7. Europaparlamentet är övertygat om att de europeiska företagen är medansvariga för den nuvarande situationen om de fortsätter att bedriva sin verksamhet utan att ta vederbörlig hänsyn till verksamhetens potentiella negativa inverkan på människorättssituationen i landet. Parlamentet understryker att dessa företag måste hållas ansvariga och, om deras medverkan bekräftas, inkluderas i ramen för riktade restriktiva åtgärder. Parlamentet begär att få information om vilka företag som fortsätter att vara verksamma och inom vilka sektorer och vilka åtgärder för tillbörlig aktsamhet som de har vidtagit.
8. Europaparlamentet anser att den nuvarande krisen endast kan hanteras och lösas genom en fredlig dialog mellan nicaraguanska medborgare och genom förhandlingar om institutionella reformer, däribland valinstitutioner. I detta avseende uppmanar parlamentet Nicaraguas regering och alla berörda parter att föra en meningsfull och övergripande nationell dialog, bland annat om antagandet av valreformer enligt internationella normer. Parlamentet bekräftar att EU är berett att ge sitt stöd på begäran av de berörda parterna.
9. Europaparlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstater med diplomatiska beskickningar på plats att till fullo genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och att bistå med allt lämpligt stöd till de frihetsberövade människorättsförsvararna, inbegripet fängelsebesök och övervakning av rättegångar.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska samarbetsorganisationen, den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet och Nicaraguas regering och parlament.
- [1] EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 89.
- [2] EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 74.
- [3] EUT C 252, 18.7.2018, s. 189.
- [4] Antagna texter, P8_TA(2018)0238.
- [5] Antagna texter, P8_TA(2019)0219.