Förfarande : 2019/2990(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0037/2020

Ingivna texter :

B9-0037/2020

Debatter :

PV 15/01/2020 - 6
CRE 15/01/2020 - 6

Omröstningar :

PV 15/01/2020 - 10.10
CRE 15/01/2020 - 10.10
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{10/01/2020}10.1.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0037/2020</NoDocSe>
PDF 153kWORD 47k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid</Titre>

<DocRef>(2019/2990(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Gunnar Beck, Marco Zanni, Nicolas Bay, Gerolf Annemans, Peter Kofod, Gilles Lebreton</Depute>

<Commission>{ID}för ID-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0037/2020

Europaparlamentets resolution om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid

(2019/2990(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av EU-medlemsstaternas nationella författningar,

 med beaktande av artiklarna 4, 5, 10, 12, 48 och 50 i fördraget om Europeiska unionen (EUF),

 med beaktande av de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission 2019–2024, som lades fram den 10 september 2019,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Europa är en unik civilisation med grekisk-romerska rötter, en kristen kultur och en koppling till värdena frihet och ansvar. Denna civilisation är demokratins vagga.

B. Det finns inget europeiskt folk eller demos, utan snarare europeiska nationer som är knutna till sina specifika kulturer och identiteter och som delar gemensamma utmaningar som måste mötas.

C. Den nationella suveräniteten tillhör de personer som utövar den genom sina företrädare. Dessa företrädare har följaktligen ingen rätt att avsäga sig eller delegera sådana suveräna rättigheter utan effektiv kontroll.

D. Europeiska unionen grundades som en gemenskap av suveräna stater med gemensamma intressen och för att uppnå gemensamma kommersiella mål.

E. Detta realistiska och begränsade mål har underminerats sedan Europeiska enhetsakten antogs genom den värdebaserade tanken om ett federalt Europa, som inte delas av alla medlemsstater och som har legat till grund för den pågående urholkningen av nationella identiteter, kulturer och demokratiskt självstyre i medlemsstaterna.

F. Under många år har medborgarna i medlemsstaterna efterlyst ett EU som främjar deras välstånd och gemensamma intressen utan att hota deras nationella identiteter eller begränsa deras nationella suveräna rättigheter.

G. I själva verket har EU ignorerat allmänhetens växande oro för en ”allt fastare sammanslutning” och fortsatt arbeta för integrationsprojekt som bortser från unionsmedborgarnas farhågor och deras gemensamma intresse för ekonomiskt välstånd, inre säkerhet och demokratiskt självbestämmande.

H. I de nuvarande fördragen ingår många delar av EU:s misslyckade utkast till konstitutionellt fördrag, som mötte starkt motstånd från allmänheten och förkastades genom folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna.

I. Både skepsis och till och med misstro gentemot Europeiska unionen i dess nuvarande form, liksom dess institutionella funktionssätt och många av dess politiska linjer, ökar ständigt, och resultaten från det senaste valet till Europaparlamentet innebär att detta motstånd mot en ”allt fastare sammanslutning” blir politisk verklighet i många länder, särskilt i flera av dem som grundade unionen.

J. Europeiska unionen har begått flera allvarliga fel, till exempel i samband med upprättandet av euroområdet och strävan efter en öppen invandringspolitik, något som har urholkat unionsmedborgarnas förtroende för europeiskt samarbete.

K. Strävan efter att uppnå det federala målet till varje pris har gett ett avgörande bidrag till Förenade kungarikets utträde.

L. EU uppger sig vara grundat på principen om demokrati, men står i själva verket emot direkt och indirekt demokratisk bekräftelse genom folkomröstningar och en effektiv nationell parlamentarisk ansvarsskyldighet.

M. Medlemmarna i rådet och kommissionen samt Europaparlamentets företrädare har genom att inleda konferensen om Europas framtid underförstått erkänt att EU inte är tillfredsställande i sin nuvarande form.

Konferensen

1. Europaparlamentet noterar anordnandet av konferensen om Europas framtid och det utbredda önskemålet om en djuplodande debatt om hur omfattande samarbetet mellan staterna på den europeiska kontinenten är och hur det fungerar.

2. Europaparlamentet insisterar på att de politiska slutsatserna från denna konferens bör vara öppna och inbegripa beaktande av alla alternativ, däribland återförande av befogenheter från centrumet till medlemsstaterna och förslag som ifrågasätter dogmen om en ”allt närmare sammanslutning”. I detta sammanhang anser parlamentet att fokusering på ett ömsesidigt förmånligt internationellt samarbete snarare än på en europeisk federation, liksom genuin respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, mellanstatligt samarbete och återgång till ett system med enhälligt eller konsensusbaserat beslutsfattande i rådet bör beaktas.

3. Europaparlamentet betonar att konferensen är meningsfull endast om alla politiska krafter är företrädda på alla nivåer. Parlamentet uttrycker oro över de flagranta och upprepade försöken inom Europaparlamentet att utestänga parlamentariska krafter och grupper som förespråkar ett alternativt, mindre integrationsinriktat vägval för Europa.

Allmänna ramar för konferensen

4. Europaparlamentet noterar arbetet i arbetsgruppen för de praktiska aspekterna av anordnandet av konferensen. Parlamentet beklagar att alla politiska grupper inte hade möjlighet att delta i utarbetandet av slutsatserna från konferensen trots att de hade bjudits in till sammanträdena.

5. Europaparlamentet noterar det uttalade önskemålet om en öppen konferens vad avser organisation, diskussioner, publikationer och slutsatser. Parlamentet betonar att respekt för flerspråkighet är det instrument som föredras för att uppnå detta mål genom att alla utbyten och handlingar görs tillgängliga på samtliga EU-språk.

6. Europaparlamentet välkomnar ambitionen att uppnå ett brett deltagande från medlemsstaternas sida under hela konferensen. Parlamentet påminner dock om betydelsen av att man inte blandar ihop medborgarnas deltagande med deltagande av aktörer från det civila samhället och i synnerhet icke-statliga organisationer som ibland strävar efter egna särskilda mål och som inte alltid är representativa för folkets vilja eller allmänintresset.

7. Europaparlamentet betonar att den verkliga frågan vid denna konferens är EU:s institutionella organisation. Parlamentet anser att diskussionerna om tematiska frågor är möjliga, men att slutsatserna inte kan betraktas som bindande för vare sig medlemsstaterna eller EU, som var och en har sina egna institutionella förfaranden för att hantera dessa frågor. Parlamentet påpekar att val (inbegripet valet till Europaparlamentet) är lämpliga sätt att omvandla folkets suveränitet och politiska beslut till konkreta åtgärder.

Organisation, sammansättning och tidsplan

8. Europaparlamentet hoppas att deltagarna kommer att inta en seriös och strikt hållning till diskussionerna under konferensen, och anser att en period på två år kommer att leda till högkvalitativa diskussioner under förutsättning att de villkor som anges i denna resolution uppfylls.

9. Europaparlamentet anser att konferensens struktur bör vara så enkel som möjligt och att alla politiska krafter bör vara representerade på alla beslutsnivåer.

10. Europaparlamentet föreslår att konferensen ska ledas av tre offentliga personer med den visdom, erfarenhet och neutralitet som krävs för att genomföra och organisera diskussionerna utan att föregripa slutsatserna. Parlamentet anser att den operativa tillsynen över och granskningen av förfarandena bör genomföras av ett presidium som består av företrädare för rådet, kommissionen och Europaparlamentets politiska grupper.

11. Enligt Europaparlamentet skulle en tredjedel av plenarförsamlingen kunna bestå av företrädare för Europaparlamentet och två tredjedelar av ledamöter från de nationella församlingarna, med vederbörlig respekt för den politiska mångfalden. Parlamentet erkänner dock att även denna sammansättning leder till problem med politisk legitimitet.

12. Europaparlamentet motsätter sig införandet av medborgarforum som under inga omständigheter kan anses vara representativa för medborgarna i medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att en sådan tanke medför allvarliga problem när det gäller valet av medborgare, organisationen av sådana forum i flera EU-medlemsstater, kostnaderna för bidragen från dessa medborgare och deras faktiska och fortlöpande deltagande under hela processen.

13. Om ett verkligt och direkt deltagande från medborgarnas sida faktiskt respekteras som en organisatorisk princip bör kandidaterna enligt Europaparlamentet väljas ut genom lottdragning, och särskild uppmärksamhet bör fästas vid säkerställandet av att de är representativa för medlemsstaternas demografi, liksom också för mångfalden mellan generationerna samt den geografiska, sociologiska och yrkesmässiga mångfalden.

14. Europaparlamentet anser att direkt demokrati och i synnerhet folkomröstningar är det mest effektiva, rättvisa och ovedersägliga sättet att involvera medlemsstaternas medborgare.

15. Europaparlamentet fördömer organisationen av medborgarforum som är särskilt inriktade på ungdomars delaktighet, en tanke som går stick i stäv mot principen om jämlikhet mellan medborgare, oavsett ålder, när de väl blivit myndiga för att de ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Parlamentet anser dessutom att denna typ av initiativ sannolikt leder till konflikter mellan generationerna, medan det ömsesidiga biståndet mellan generationerna är en viktig grundval för våra samhällen.

Slutsatser av konferensens arbete

16. Europaparlamentet uppmanar konferensen att utarbeta ett enhetligt och motiverat dokument som avslutning på sitt arbete med uppgift om huruvida EU:s institutionella funktionssätt behöver ändras.

17. Om konferensen verkligen efterlyser ändringar av fördragen insisterar Europaparlamentet på att medlemsstaterna lägger fram sådana ändringar i samband med en folkomröstning om deras konstitutioner tillåter det.

 

°

° °

18. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 14 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy