Förfarande : 2019/2956(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0040/2020

Ingivna texter :

B9-0040/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/01/2020 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0005

<Date>{10/01/2020}10.1.2020</Date>
<NoDocSe>B9-0040/2020</NoDocSe>
PDF 233kWORD 77k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den europeiska gröna given</Titre>

<DocRef>(2019/2956(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Bas Eickhout</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0040/2020

B9-0040/2020

Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given

(2019/2956(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av den försiktighetsprincip som fastställs i artikel 191 i EUF-fördraget,

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

 med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess ikraftträdande den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning[1],

 med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

 med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

 med beaktande av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald,

 med beaktande av de senaste och mest omfattande vetenskapliga beläggen för klimatförändringarnas skadliga effekter, som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) lägger fram i sin särskilda rapport Global Warming of 1,5°C, i sin femte utvärderingsrapport (AR5) och i sin sammanfattande rapport i ämnet, i sina särskilda rapporter om klimatförändringar och mark och i sin särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat,

 med beaktande av det överväldigande hot om förlust av biologisk mångfald som beskrivs i sammanfattningen för beslutsfattare i den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 29 maj 2019 från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

 med beaktande av den 25:e konferensen för parterna i UNFCCC (COP25), som hölls i Madrid i Spanien den 2–15 december 2019,

 med beaktande av UNFCCC:s 26:e partskonferens, som ska hållas i december 2020, och det faktum att samtliga parter i UNFCCC måste höja sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med Parisavtalets mål,

 med beaktande av den 15:e konferensen för parterna i konventionen om biologisk mångfald (COP15), som ska hållas i Kunming i Kina i oktober 2020, då parterna måste enas om den globala ramen för arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald efter 2020,

 med beaktande av den tionde sammanfattande rapporten från november 2019 från FN:s miljöprogram (Unep) om utsläpp av växthusgaser (rapport om utsläppsklyftan 2019),

 med beaktande av den första sammanfattande rapporten från FN:s miljöprogram (Unep) från december 2019 om produktion av fossila bränslen (rapport om produktionsklyftan 2019),

 med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport om Europas miljö European Environment – State and Outlook 2020,

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av att fyra av nio planetära gränser, enligt den definition som gjorts av Stockholm Resilience Center för att mäta ett säkert manöverutrymme för mänskligheten och jordens allmänna tillstånd, redan har passerats,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar[2],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25)[3],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[4],

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019 om klimatförändringarna,

 med beaktande av resultaten och rekommendationerna från efterlevnadskommittén avseende meddelande Accc/C/2008/32 (del II) om Europeiska unionens efterlevnad, antagen av Århuskonventionens efterlevnadskommitté den 17 mars 2017,

 med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2017 om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador (miljöansvarsdirektivet)[5],

 med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2018 om internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid i samband med målen för hållbar utveckling till 2030[6],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1241 av den 20 juni 2019 om bevarande av fiskeresurserna och skydd av marina ekosystem genom tekniska åtgärder[7],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken[8]

 med beaktande av ministerrådets förklaring på Malta den 30 mars 2017 om fisket i Medelhavet (MedFish4Ever),

 med beaktande av 2019 års granskning av genomförandet av miljöpolitiken (COM(2019)0149),

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. De vetenskapliga beläggen för att det råder en allvarlig och överhängande fara för människors välbefinnande på planeten till följd av miljöskador orsakade av mänsklig verksamhet har erkänts formellt av regeringar på internationell nivå åtminstone sedan toppmötet i Rio de Janeiro 1992.

B. En rapport från 1972, The Limits to Growth, som undersökte datorsimulerad exponentiell ekonomisk tillväxt och befolkningsökning med en begränsad tillgång på resurser, har visat sig vara en vetenskapligt korrekt varning men har tyvärr nonchaleras av de politiska beslutsfattarna under de senaste årtiondena.

C. I Stern-rapporten som offentliggjordes 2006 drogs slutsatsen att fördelarna med kraftfulla tidiga åtgärder mot klimatförändringarna är mycket större än kostnaderna för att inte agera. Utan åtgärder kommer de totala kostnaderna för klimatförändringarna att motsvara en förlust av minst fem procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP) per år, nu och för alltid.

D. De senaste vetenskapsbaserade rapporterna från bland andra FN:s klimatpanel (IPCC), den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och Europeiska miljöbyrån (EEA) visar tydligt att den politik som hittills godkänts inte alls klarar av att förebygga ett katastrofalt överskridande av planetens förmåga att stödja mänskligt välstånd – bland annat för att maxgränsen på 1,5 °C avseende den globala uppvärmningen överskrids och för att den biologiska mångfalden minskar, men även genom störande biogeokemiska kretslopp och medföljande risker för ekologisk kollaps.

E. Dessa rapporter är inte ensamma om att tydliggöra att effektiva politiska åtgärder och tekniker för att undvika detta överskridande inte bara existerar utan också är socialt och ekonomiskt genomförbara, och att politiska beslutsfattare måste se till att de tas i bruk och genomförs under det kommande årtiondet.

F. Enligt en särskild Eurobarometerundersökning från april 2019 och en Eurobarometerundersökning från hösten 2019 tycker unionsmedborgarna att klimatförändringarna är ett växande problem, och 93 procent av unionsmedborgarna betraktar klimatförändringarna som ett allvarligt problem.

G. Europaparlamentet har uppmanat den nya kommissionen att se till att alla förslag den lägger fram helt överensstämmer med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C och att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

H. En omställning till en hållbar och inkluderande socioekonomisk modell medför sociala, miljömässiga och ekonomiska fördelar och undviker framtida sociala, miljömässiga och ekonomiska kostnader som är mycket större än de finansiella investeringar som krävs för omställningen.

I. EU godkände fem miljarder euro för att rädda banker under finanskrisen och Europeiska centralbanken tog fram 400 miljarder euro mellan 2015 och 2019 för sitt program för kvantitativa lättnader.

J. Vetenskaplig litteratur har visat att en omställning till en mer växtbaserad kost skulle minska trycket på mark, minska utsläppen från jordbrukssektorn och bidra till att återställa ekosystemen.

K. Att säkerställa en rättvis omställning består i att fördela förmånerna utan diskriminering och att aktivt nå ut till dem som är socialt utestängda, särskilt i syfte att undanröja de oacceptabla orättvisor som kvarstår inom EU, samtidigt som principen om att förorenaren betalar (och inte får betalt) tillämpas strikt vid fördelningen av kostnader.

L. Försiktighetsprincipen, som fastställs i EUF-fördraget, bör ligga till grund för alla åtgärder som vidtas inom ramen för den europeiska gröna given i syfte att bidra till skyddet av hälsa och miljö.

M. EU står för ungefär tio procent av de globala utsläppen, och måste därför använda alla tillgängliga medel för att gå i spetsen på internationell nivå för att höja ambitionsnivån hos sina internationella partner, särskilt USA, Kina, Indien, Ryssland, Japan och Brasilien.

N. En rättvis omställning innebär också att människor har rätt till fullständig tillgång till och fullständig verkställighet av rättvisa när det gäller unionens, medlemsstaternas och den privata sektorns klimat- och miljöskyldigheter.

O. Enligt Århuskonventionens efterlevnadskommitté uppfyller EU inte punkterna 3 och 4 i artikel 9 i konventionen avseende tillgång till rättslig prövning för allmänheten, eftersom varken Århusförordningen eller EU-domstolens rättspraxis genomför eller uppfyller de skyldigheter som följer av dessa punkter, och om konventionen ska följas blir en översyn av förordningen därmed en skyldighet snarare än en valmöjlighet vilket anges i meddelandet om den europeiska gröna given.

P. Den 20 december 2019 erkände Nederländernas högsta domstol att klimatförändringarna kränker de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 2 och 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och att medlemsstaterna är tvungna att agera, oberoende av sina internationella partners beteenden. Alla medlemsstater har undertecknat ovan nämnda konvention, och Europeiska unionens anslutning till konventionen föreskrivs i Lissabonfördraget.

Q. Kommissionen har inlett en utvärdering och en kontroll av ändamålsenligheten för att bedöma i vilken utsträckning bestämmelser på unionsnivå bidrar till att bekämpa miljöbrott och öka miljöskyddet, med sikte på en eventuell översyn av bestämmelserna om miljöbrott. Detta måste naturligtvis genomföras på ett sätt som överensstämmer med de ambitioner som anges i den europeiska gröna given.

En enhetlig och övergripande handlingsplan för att hantera klimat- och miljönödläget

1. Europaparlamentet upprepar, till följd av sin förklaring om ett klimat- och miljönödläge, att omedelbara och ambitiösa åtgärder är avgörande för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och undvika enorma förluster av biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande Den europeiska gröna given. Parlamentet anser att unionen bör anta en förändrande, genomgripande, inkluderande, icke-diskriminerande och enhetlig handlingsplan för att säkerställa en socialt rättvis omställning, i alla regioner och olika sektorer i ekonomin, för att på sikt kunna säkerställa välstånd för alla inom planetens gränser.

2. Europaparlamentet betonar att alla människor som bor i Europa utan diskriminering bör beviljas den grundläggande rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö och till ett stabilt klimat, och att denna rätt måste vara fullt verkställbar genom hela rättssystemet på nationell nivå och på EU-nivå.

3. Europaparlamentet betonar att den europeiska gröna given är ett omvälvande projekt som på ett grundläggande sätt måste förändra värdeskapandet i våra ekonomier, genom att återintegrera vår ekonomiska modell i vår sociala marknadsekonomi. Parlamentet påpekar att inkomstskillnaderna i EU mellan hög- och låginkomstgrupper till och med har ökat sedan krisen, medan inkomstandelen för de tjugo procent som ligger längst ner på skalan sedan 2008 har minskat till endast 7,7 procent av den totala nationalinkomsten. Andelen investeringar (privata och offentliga) i EU jämfört med BNP ligger fortfarande under nivåerna före krisen, och vi tar inte tillfället i akt att låta ett fortsatt högt sparande omsättas i produktiv användning. Parlamentet påpekar att vår ekonomi är mycket finansstyrd, vilket leder till en ohållbar kortsiktighet i den reala ekonomin. Parlamentet konstaterar att det finns en ökad risk för att fossila investeringar omvandlas till strandade tillgångar med potentiellt störande konsekvenser för finansmarknaderna, investerarna och finansinstituten.

4. Europaparlamentet önskar att den europeiska gröna given ska åtgärda den nuvarande situationen med underinvesteringar och ojämlikhet, genom att utnyttja den rådande lågräntemiljön för privata och offentliga investeringar för att göra vår ekonomi mer miljövänlig, minska orättvisorna och kunna erbjuda viktiga kollektiva nyttigheter i framtiden. Parlamentet efterlyser en omvandling av finanssektorn för att återknyta den till realekonomin och samtidigt begränsa den finansiella instabiliteten, särskilt genom att försöka motverka risken med strandade tillgångar. Genom att utsättas för en grundläggande och omvälvande förändring kommer våra ekonomier att se förluster av arbetstillfällen inom vissa sektorer, där den europeiska gröna given då kan, och måste, erbjuda djärva lösningar och tillhandahålla nya arbetstillfällen av hög kvalitet, social trygghet och framtidsutsikter för de värst drabbade regionerna.

5. Europaparlamentet understryker att även om unionen och dess medlemsstater har lyckats minska sina utsläpp av växthusgaser med 23 procent mellan 1990 och 2018 samtidigt som man strävat efter ekonomisk tillväxt, är Europas ekologiska avtryck fortfarande stort, vilket också bekräftas av Europeiska miljöbyrån. Parlamentet framhåller att forskning visar att vår planet inte räcker till, utan att vi skulle behöva 2,8 jordklot för att klara den totala efterfrågan på naturresurser som den europeiska produktionen och konsumtionen kräver. Parlamentet understryker därför att ambitionen i den europeiska gröna given inte endast bör vara att avsevärt minska unionens inhemska utsläpp av växthusgaser, utan även att ta itu med importerade utsläpp och unionens övergripande globala fotavtryck.

6. Europaparlamentet beklagar djupt kommissionens nuvarande utformning av den europeiska gröna given som en ”ny tillväxtstrategi”, eftersom det primära syftet tvärtom måste vara att skapa delat välstånd inom planetens gränser. Parlamentet insisterar på att kommissionen, när den väljer mellan olika politiska alternativ inom ramen för den europeiska gröna given, klargör att ett ökat ekonomiskt mervärde enligt den traditionella definitionen är djupt underordnat effektiviteten när det gäller att uppnå klimatmål och andra miljömål. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att arbeta med alternativ till BNP som ett sätt att mäta välstånd och välbefinnande i unionen och dess medlemsstater.

7. Europaparlamentet betraktar EU:s gröna giv som ett unikt tillfälle att blåsa nytt liv i vår europeiska demokrati i riktning mot en mer rättvis, inkluderande, samarbetsinriktad, insynsvänlig och ansvarstagande modell för ekonomisk och offentlig styrning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta tillfället i akt för att uppnå dessa mål i sin strategi för den ekologiska omvandlingen.

8. Europaparlamentet är fast övertygat om att miljöambitionen i den gröna given bör vara vägledande för allt arbete av den nya kommissionen, särskilt genom att man säkerställer att alla nya lagstiftningsförslag och övriga förslag, liksom relevanta befintliga lagar, är förenliga med målet att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C, att stoppa förlusten av biologisk mångfald och att respektera planetens gränser.

9. Europaparlamentet är fast övertygat om att den europeiska gröna given bör främja en integrerad strategi och föra samman alla sektorer, så att de kan gå samma väg och i riktning mot samma mål. Parlamentet anser att de olika politikområdenas integrering i riktning mot en helhetssyn är det verkliga mervärdet av den europeiska gröna given, och därför bör stärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma och genomföra den europeiska gröna given som en paraplyformad ram med en lämplig styrningsstruktur och detaljerade, integrerade och omdanande strategier för varje sektor, för att fastställa hur varje sektor kommer att bidra till målen för den europeiska gröna given, tillsammans med en beräkning av de relevanta finansieringsbehoven.

10. Europaparlamentet önskar att förändringsagendan för den europeiska gröna given sätts i centrum för en förnyad europeisk planeringstermin, så att det genom bindande åtgärder kan säkerställas att alla medlemsstaters socioekonomiska, makroekonomiska och finanspolitiska politik bidrar till och är fullt förenlig med målen för den europeiska gröna given.

11. Europaparlamentet insisterar på att en rättvis omställning, där ingen hamnar på efterkälken, inte får begränsas till att mildra vissa ekonomiska konsekvenser för företagen, utan absolut måste ta itu med ekonomiska, regionala, geografiska, åldersrelaterade, könsrelaterade och andra ojämlikheter i EU, genom att se till att vinsterna – inbegripet nya arbetstillfällen i gröna sektorer, lägre energikostnader, ren luft och rent vatten – fördelas på ett sätt som minskar dessa ojämlikheter, samtidigt som kostnaderna i första hand bärs av dem som historiskt sett dragit störst nytta av de verksamheter som bär ansvaret för klimatnödläget.

12. Europaparlamentet beklagar djupt avsaknaden av ett jämställdhetsperspektiv, jämställdhetsåtgärder och jämställdhetsmål i meddelandet om den europeiska gröna given, och uppmanar med kraft kommissionen att inkludera jämställdhetsintegrering och jämställdhetsintegrerade åtgärder avseende klimat och miljö på alla nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att leva upp till det åtagande som gjorts av dess ordförande Von der Leyen för att främja jämställdhet i all politik, och visa resultat avseende de förslag som vice ordförande Timmermans lagt fram om att tillämpa en tvåspårsstrategi för jämställdhet och klimatförändringar och om att arbeta för att åtgärda jämställdhets- och klimatfrågor i alla aspekter av den europeiska utvecklingspolitiken. Parlamentet påminner om att ett meningsfullt och jämlikt deltagande av kvinnor i beslutsfattande organ och i klimatpolitik och klimatåtgärder såväl på EU-nivå som på nationell och lokal nivå är avgörande för att uppnå långsiktiga klimatmål.

Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050

13. Europaparlamentet välkomnar erkännandet att unionens nuvarande nationellt fastställda bidrag inte är i linje med unionens åtagande att respektera Parisavtalets långsiktiga mål, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart intensifiera klimatåtgärderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att senast i mars 2020 lägga fram en ambitiös europeisk klimatlag som fastställer en koldioxidbudget för unionen, och att införliva den i unionsrätten med utgångspunkt i unionens ansvar att agera i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen om handlingsvägar som är förenliga med målet att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C, ett ökat ekonomiövergripande mål om att minska de inhemska växthusgasutsläppen med 65 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och målet att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i unionen senast 2040.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt och senast i juni 2021 se över och anpassa unionens alla klimat- och energirelaterade politiska instrument till denna ökade klimatambitionsnivå på medellång och lång sikt, och att skyndsamt täppa till alla kryphål eller inkonsekvenser som finns i unionens nuvarande politik eller internationella åtaganden, särskilt när det gäller behandling av biobränsle och skogsbiomassa enligt direktivet om förnybar energi och EU:s utsläppshandelssystem, och att senast i juni 2020 lägga fram en strategisk EU-plan avseende metan, med specifika utfasningsmål, instrument och politiska alternativ för att snabbt åtgärda och drastiskt minska metanutsläppen i alla relevanta sektorer, såsom jordbruks-, avfalls- och energisektorerna.

15. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i den europeiska gröna given inte specifikt angett några planer på att se över förordningarna om fluorerade växthusgaser. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja det tillfälle som ges vid översynen 2020 av F-gasförordningen för att åtgärda kända brister som hotar EU:s klimatambitioner, såsom olaglig handel med fluorkolväten (HFC) och otillräckliga åtgärder mot användningen av svavelhexafluorid (SF6).

16. Europaparlamentet välkomnar målet att säkerställa en effektiv koldioxidprissättning i hela ekonomin, och uppmanar kommissionen att genomföra en ambitiös reform av EU:s utsläppshandelssystem för att uppnå klimatneutralitet senast 2040, bland annat genom att avsevärt öka den linjära minskningsfaktorn, avskaffa alla gratisrätter, införa effektiva och stigande lägsta priser för koldioxidutsläpp och utvidga EU:s utsläppshandelssystem till sjötransporter. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att införa en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna för att säkerställa lika villkor i den internationella handeln. Parlamentet anser att översynen av direktivet om energibeskattning bör sätta stopp för den orättvisa och miljömässigt skadliga skattebefrielse som för närvarande tillämpas på flyg- och sjöfartsbränslen, och föreskriva en effektiv och rättvis koldioxidprissättning för alla sektorer som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Sådana åtgärder bör utformas försiktigt så att de inte ökar ojämlikheterna, och parlamentet uppmanar med kraft till att ytterligare skatteintäkter avsätts för att minska ojämlikheter och täcka kostnader för dem som påverkas mest av omställningen samt se till att ingen hamnar på efterkälken vid omställningen till en klimatneutral kontinent.

17. Europaparlamentet anser att alla befintliga åtgärder avseende koldioxidläckage bör ersättas med politiska strategier och instrument som internaliserar alla kostnader som är kopplade till utsläpp av växthusgaser. Parlamentet välkomnar i detta avseende förslaget om att inrätta en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO:s bestämmelser, och välkomnar även att detta inte bör komplettera utan vara ett alternativ till befintliga åtgärder, men beklagar djupt att mekanismens införande villkoras av att klyftan mellan unionen och dess internationella partner i fråga om ambitionsnivå är bestående.

18. Europaparlamentet understryker att naturbaserade lösningar kan hjälpa unionen och dess medlemsstater att nå sina mål avseende minskade växthusgasutsläpp och biologiska mångfald. Parlamentet insisterar på att naturbaserade lösningar måste utgöra ett komplement till minskade utsläpp av växthusgaser vid källan. Parlamentet är oroat över de negativa tendenserna när det gäller skydd, bevarande och stärkande av Europas natur och biologiska mångfald, enligt rapporten om miljösituationen 2020. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en strategi för naturliga klimatlösningar, med en rättslig ram för att bevara ekosystemens goda ekologiska status, genomföra en policy för nollförsämring och återställa skadade ekosystem, bland annat genom att fullt ut skydda minst 30 procent av de landbaserade och marina ekosystemen och förvalta de återstående områdena på ett hållbart sätt.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med den långsiktiga strategin för att inkludera ett nytt scenario baserat på en ekonomi som är mycket energi- och resurseffektiv och helt baserad på förnybar energi, och att förlita sig på ekosystembaserade lösningar i stället för på teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som skulle medföra betydande risker för ekosystemen, den biologiska mångfalden och livsmedelstryggheten, så att strategin kan läggas fram för UNFCCC senast 2020 i enlighet med Parisavtalet.

20. Europaparlamentet välkomnar budskapet att en europeisk klimatpakt ska lanseras senast i mars 2020 för att samarbeta om klimatåtgärder med offentliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet är medvetet om de lokala och regionala myndigheternas framträdande roll när det gäller att uppnå klimatambitioner. Parlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande med ansvar för den europeiska gröna given att fullt ut involvera lokala och regionala myndigheter samt företrädare för det civila samhället i utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av den europeiska gröna given. Parlamentet vill se en förstärkt strategi för flernivåstyre och erkännande av de lokala och regionala aktörerna som lämpligaste styrnivåer för ett avgörande skifte till en koldioxidfri ekonomi.

21. Europaparlamentet upprepar sitt krav på en översyn av Århusförordningen, miljöansvarsdirektivet och direktiv 2008/99/EG om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, för att säkerställa att principen om att förorenaren betalar tillämpas, bland annat genom tydliga ansvarsregler för företag som åstadkommit miljöskador, liksom att offer för föroreningar och miljöbrott får tillgång till rättslig prövning, i alla medlemsstater och på unionsnivå.

22. Europaparlamentet anser att det finns en grundläggande och ofrånkomlig konflikt mellan den fossila bränsleindustrins intressen och den politik som krävs enligt den europeiska gröna given. Parlamentet insisterar därför på att de politiska beslutsfattarna och deras företrädare på unions- eller medlemsstatsnivå bör vara helt redovisningsskyldiga och öppna när de arbetar med den fossila bränsleindustrin eller med dem som arbetar för att främja dess intressen. Parlamentet insisterar vidare på att åtgärder ska vidtas för att säkerställa att industrin för fossila bränslen och de som arbetar för att främja denna industris intressen verkar och agerar på ett sätt som är fullständigt ansvarsskyldigt och transparent. Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta förhandlingarna om ett uppgraderat interinstitutionellt öppenhetsregister för att inkludera ett meningsfullt deltagande av rådet och av alla ständiga representationer.

23. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet om att kommissionen kommer att bli klimatneutral senast 2030. Det bör påminnas om att Europaparlamentet har varit koldioxidneutralt sedan 2016, framför allt genom sin miljö- och Emas-politik, användning av kvittningar och gröna elcertifikat. Parlamentet bör öka sina klimatåtgärder genom att införa strategier för att bli inhemskt klimatneutralt senast 2030. Parlamentet uppdrar åt sitt presidium att diskutera och senast i slutet av 2020 enas om en färdplan för att nå detta mål.

Ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris

24. Europaparlamentet välkomnar kommissionens strävan att fasa ut fossila bränslen i energisystemet, så att EU kan uppnå nettonollutsläpp senast 2050 och helst redan 2040. Parlamentet välkomnar även prioriteringen av energieffektivitet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa principen om energieffektivitet först, i alla sektorer och politikområden. Parlamentet beklagar att kommissionen inte tar itu med den bumerangeffekt som följer av energieffektivitetsåtgärderna, trots att bumerangeffekten erfarenhetsmässigt visat sig slå ut en stor del av de ursprungliga vinsterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt försöka motverka detta vid utformningen av framtida politik och åtgärder.

25. Europaparlamentet betraktar den europeiska gröna given som en viktig och unik drivkraft för att skapa en vision om ett energisystem som bygger på förnybar energi och som kan leva upp till unionsmedborgarnas förväntningar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att snarast utveckla ett ytterligare scenario med hundra procent förnybar energi som är förenligt med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2040.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över all relevant energilagstiftning senast i juni 2021 för att uppnå både ett bindande energieffektivitetsmål till 2030 på minst 45 procent och ett bindande mål till 2030 avseende minst 40 procent förnybar energi, som ett nödvändigt steg mot att bli en ekonomi som är energieffektiv och till hundra procent baserad på förnybar energi, och för att kunna leva upp till målet om att växthusgasutsläppen ska ha minskat med 65 procent till 2030. Parlamentet insisterar på att kommissionen fastställer bindande mål för varje medlemsstat avseende såväl energieffektivitet som förnybar energi för 2030, och ser till att all relaterad lagstiftning är tydlig, verkställbar och utan kryphål.

27. Europaparlamentet kräver ett omedelbart stopp för direkta och indirekta subventioner för kärnkraft och fossila bränslen på EU-nivå, och uppmanar medlemsstaterna att införa samma krav på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet kräver att medlemsstaterna, liksom offentliga och privata pensionsfonder, helt ska sluta investera i fossila bränslen. Parlamentet uppmanar till avveckling av kärnkraft, brunkol, kol, torv och oljeskiffer för elproduktion senast 2030, och till ett förbud mot användning av fossila bränslen senast 2040, samtidigt som en rättvis och inkluderande omställning säkras.

28. Europaparlamentet understryker att partnerländerna måste integreras fullt ut i politiken för den gröna given, och även kunna utnyttja finansiering, särskilt för forskning och en rättvis omställning. Parlamentet poängterar att det är nödvändigt med en energiomställning i länderna på västra Balkan när det gäller energiproduktionen från kol och brunkol för inhemsk el och värme och även avseende elimporten till EU.

29. Europaparlamentet insisterar på att EU måste prioritera kampen mot fattigdom, inbegripet energifattigdom, och social rättvisa. Parlamentet stöder införandet av ett mål för minskning av energifattigdom och antagandet av en harmoniserad definition av energifattigdom.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma gasmarknaden i linje med principen om energieffektivitet först och med målet att fasa ut användningen av fossila bränslen för att klimatneutralitet ska vara uppnådd 2040. Parlamentet anser att den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse riskerar att skapa en koldioxidfastlåsning, och därför skulle äventyra målet att uppnå klimatneutralitet senast 2040. Parlamentet anser att förnybar gas har en begränsad roll, och kräver därför en begränsning av användningen av förnybar gas i sektorer där det är svårt att få bort koldioxiden, samtidigt som man bör se till att förnybar gas begränsas till biogas eller förnybart väte som produceras från energi som till hundra procent är förnybar, kommer från energieffektiva processer och begränsas till hållbart tillgängliga råvaror.

31. Europaparlamentet påminner om att kärnenergi är en farlig, ohållbar och olönsam teknik, och menar därför att kärnenergi inte utgör någon klimatlösning samt uppmanar EU, medlemsstaterna och EIB att sluta finansiera denna teknik och omdirigera tillgängliga resurser till investeringar i förnybara energikällor, energieffektivitet och utveckling av smarta nät. Parlamentet anser att kärnenergi till sin natur är oförenlig med en förnybar energimix på grund av sitt icke-flexibla utbud, och att den skadar utvecklingen av hållbara lösningar. Parlamentet påminner om att inget land i världen har någon djup geologisk förvaringsplats för långsiktig förvaring av kärnavfall, vilket orsakar betydande och långsiktiga skador på miljön. Parlamentet föreslår en översyn av Euratomfördraget för att stadfästa säkerhetsprinciper, särskilt för avveckling av kärnkraftverk och lagring av radioaktivt avfall, samt en skyldighet att teckna en ansvarsförsäkring.

Bygga och renovera på ett energi- och resurseffektivt sätt

32. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna initiativet att skapa en renoveringsvåg i Europa, liksom åtgärder som syftar till att underlätta tillgången till finansiering för byggnadsrenovering. Parlamentet insisterar på att detta måste inbegripa ett särskilt fokus på subventionerade bostäder och hyresbostäder.

33. Europaparlamentet understryker att alla unionsmedborgare behöver en sund och trygg plats, till ett rimligt pris, som de kan kalla sitt hem. Parlamentet beklagar att icke‑lagstiftningsåtgärder och vägledande initiativ hittills inte har visat sig framgångsrika, och att nuvarande lagstiftning inte lyckas ta itu med utmaningarna på ett tillfredsställande sätt.

34. Europaparlamentet efterlyser lagstiftningsåtgärder och nödvändiga investeringar för att öka den årliga renoveringstakten för byggnader till tre procent, och för att se till att det befintliga byggnadsbeståndet renoveras så att det uppnår samma standard som nära-nollenergibyggnader. Parlamentet avvisar tanken på att utvidga EU:s system för handel med utsläppsrätter till att omfatta byggnadsutsläpp, eftersom det skulle ta bort ansvaret från offentlig verksamhet och kanske leda till högre energikostnader för hyresgäster och bostadsägare.

35. Europaparlamentet framhåller den roll som medborgares energigemenskaper och sektorsintegration spelar i en hållbar ekonomi. Parlamentet vill att fastighetspolitiken ska ha en helhetssyn och vara inkluderande så att den kombinerar sociala tjänster, industri-, rörlighets- och energifunktioner för hem, arbetsplatser och offentliga byggnader till gagn för unionsmedborgarna.

36. Europaparlamentet betonar att befintliga initiativ, såsom initiativet om smart finansiering för smarta byggnader, behöver större budgetar och ännu inte nått sin fulla potential. Parlamentet efterlyser särskilda finansieringsinstrument för nya företagsmodeller, såsom energitjänsteföretag, en kombination av kostnadsfria rådgivningstjänster för byggnadsrenovering med utökat och välfinansierat europeiskt lokalt energistöd (genom Elena, European Local Energy Assistance) för att identifiera och kombinera småskaliga renoveringsprojekt och göra dem till realistiska projekt, samt införande av ytterligare kostnadsfria rådgivningstjänster och energieffektivitetspaket för medborgarna.

Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi

37. Europaparlamentet välkomnar löftena om en klimatneutral och cirkulär ekonomi, och uppmanar därför kommissionen att se till att alla åtgärder för att uppnå en klimatneutral och cirkulär ekonomi helt och hållet ligger i linje med nollföroreningsambitionen för en giftfri miljö för att uppnå giftfria materialkretslopp.

38. Europaparlamentet efterlyser bindande mål på EU-nivå för att minska förbrukningen av primära råvaror och öka resurseffektiviteten, så att man kan uppnå en hållbar och ren cirkulär ekonomi senast 2050.

39. Europaparlamentet efterlyser en internalisering av externa kostnader genom lämplig beskattning av resurser, och betonar att man måste respektera behovet av att hålla resursförbrukningen inom planetens gränser i den ekonomiska redovisningen och den makroekonomiska politiken.

40. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i mars 2020 kommer att anta en industriell strategi för EU för att ta itu med den dubbla utmaning som en grön och en digital omvandling utgör, men betonar att den industriella strategin måste ligga i linje med målet att uppnå klimatneutralitet senast 2040, och att förnyelsen av den europeiska industrin måste inriktas på energi- och resurseffektivitet samt ett synsätt som bygger på livscykler och ren cirkulär ekonomi, om den avser att upprätthålla sin konkurrenskraft och bli världsledande inom miljövänlig produktion. Parlamentet vill att det införs en regelbunden övervakningsrapport som fokuserar på konkurrenskraften och krismotståndet inom ekologisk industri, små och medelstora företag och nystartade företag.

41. Europaparlamentet önskar att EU:s industripolitik ska styra investeringar till kreativitet, kompetens, innovation, hållbar teknik och hållbara lösningar, och främja en modernisering av Europas industriella bas genom en politik som beaktar värdekedjan och omfattar alla industrisektorer och aktörer, inbegripet små och medelstora företag, i alla regioner inom EU. Parlamentet understryker att strategin måste bygga på ett långsiktigt regelverk som innehåller tydliga mål och indikatorer samt mätning av framsteg och som baseras på inkluderande och transparenta processer som säkerställer politisk konsekvens.

42. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen kommer att anta en ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, inklusive en politik för hållbara produkter, som kommer att prioritera att minska och återanvända material innan de återvinns, för att styra omställningen inom alla sektorer. Parlamentet betonar betydelsen av ett flercykelsystem, särskilt för industriella förpackningar och livsmedelsbehållare såsom vattenflaskor, och efterlyser ett EU-omfattande pantsystem.

43. Europaparlamentet efterlyser beslutsamma åtgärder mot avsiktliga och oavsiktliga utsläpp av mikroplaster, och ytterligare åtgärder mot engångsplast. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att se över bestämmelserna om avfallstransporter för att stoppa exporten av avfall till länder utanför EU.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över lagstiftningen om ekodesign så att den omfattar mer än energieffektivitet, inbegripet åtgärder för att få en tydlig märkning av produkternas återvinningsbarhet och reparerbarhet. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att senast i mars 2020 lägga fram arbetsplanen för ekodesign och energimärkning 2020–2024, och att anta bestämmelserna avseende varje specifik produktgrupp så snart de är klara.

45. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen ska ta med textil i sin industristrategi och ge incitament till textilåtervinning inom EU.

46. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att sätta hållbarhet i centrum för den digitala sektorn. I detta sammanhang insisterar parlamentet på att energieffektiviteten och den cirkulära ekonomins resultat i den digitala sektorn måste förbättras, från bredbandsnät till datacenter och IKT-utrustning. Parlamentet vill därför att man skapar en EU-strategi för miljövänlig informationsteknik med konkreta energieffektivitetsstandarder för datacenter, och utarbetar ett direktiv om it-ekodesign, som fastställer bindande standarder och mål för energieffektivitet, resursbesparingar, återvinningsbarhet och reparerbar it-utrustning, skapar en reparationsrättighet för digitala slutprodukter, fastställer krav för effektivitetsstandarder för videoplattformar, såsom avaktiverad autouppspelning som standardinställning, införande av en synlig knapp för enbart ljud eller standardinställningar för videoupplösning på direktuppspelnings- och beställvideotjänster och upprättar en europeisk tankesmedja för digital bästa praxis, i syfte att ta fram exempel på bästa praxis för hållbar användning av digitaliseringen och göra den tillgänglig för företag och förvaltningar.

47. Europaparlamentet påminner om att hållbara och rättvisa leveranskedjor, som kan skapas genom systematisk användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling, är ett nyckelinstrument för att uppnå målen i den europeiska gröna given. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt undersöka vilka lagstiftningsmässiga och icke‑lagstiftningsmässiga justeringar av den befintliga upphandlingsramen som behövs för att säkerställa full överensstämmelse med målen för den europeiska gröna given, särskilt målet om klimatneutralitet senast 2040, och att lägga fram en konkret handlingsplan på detta område med specifika mätbara mål och övervakning av de framsteg som varje medlemsstat gjort i detta avseende.

Att påskynda skiftet till hållbar och smart rörlighet

48. Europaparlamentet betonar att transportsektorn är den enda sektor där utsläppen har ökat sedan 1990, och välkomnar det tydliga erkännandet att alla transportsätt (väg, järnväg, luftfart och vattenburna transporter) måste bidra fullt ut till utfasningen av fossila bränslen i transportsektorn i linje med målet att nå en klimatneutral ekonomi. Parlamentet stöder helhjärtat målet att internalisera alla kostnader som transportsektorn medför för miljö och hälsa, vilka för närvarande uppgår till cirka tusen miljarder euro per år enligt den studie om externa effekter och kostnader som kommissionen nyligen låtit göra.

49. Europaparlamentet anser att den allmänna inriktningen för transportprojekt och transportpolitik måste bygga på en övergripande förståelse av alla kort- och långsiktiga externa kostnader. Parlamentet efterlyser därför en övergripande strategi för fullständig internalisering av dessa kostnader genom åtgärder som omfattar såväl principerna om att förorenaren och användaren betalar som ”från källa till hjul-principen”. Parlamentet anser att sådana åtgärder bör garantera lika villkor mellan alla transportsätt, och inbegripa, men inte begränsas till, övergripande vägavgifter, avskaffande av subventioner till fossila bränslen såsom de som gäller för luftfart och sjöfart, eventuell sammanlänkning mellan medlemsstaternas järnvägsinfrastruktur och överkomliga priser på utsläppssnåla transporter samt åtgärder mot avsaknaden av mervärdesskatt på flygbiljetter och en översyn av riktlinjerna för statligt stöd för att stoppa investeringar i utbyggnad av flygplatser.

50. Europaparlamentet beklagar djupt att den sociala dimensionen av en inkluderande, icke-diskriminerande och fullt tillgänglig transportpolitik saknas i kommissionens förslag, med tanke på de dåliga arbetsvillkoren för många arbetstagare inom transportsektorn och mot bakgrund av den åldrande befolkningen och det ojämlika samhället. Utöver miljö- och hälsokostnaderna sänker de dåliga arbetsvillkoren för arbetstagarna kostnaderna för resor på ett artificiellt sätt, och gör det möjligt för socialt och miljömässigt ohållbara affärsmodeller att blomstra.

51. Europaparlamentet välkomnar inriktningen på ökad laddningsinfrastruktur för elfordon, som är en del av lösningen för att minska utsläppen från vägtransporter. Parlamentet efterlyser ändå en mer omfattande plan för urban rörlighet för att minska trafikstockningar och förbättra livsmöjligheterna i tätorter, särskilt i syfte att minska utrymmet för privatbilar och ersätta det med utrymmen för offentlig, aktiv och mikrorörlighet. Parlamentet beklagar avsaknaden av en rörlighetsstrategi för landsbygden, som i regel är mer isolerad och kräver betydande investeringar i kollektivtrafik för att säkerställa förbindelserna och samtidigt minska utsläppen.

52. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja de medlemsstater som vill förbjuda försäljning av nya fordon utrustade med förbränningsmotorer efter ett visst datum, och anser att det senast 2030 måste införas ett EU-omfattande förbud mot konventionella förbränningsmotorer i nya personbilar och lätta nyttofordon, för att målet om klimatneutralitet ska kunna uppnås senast 2040 samtidigt som man förhindrar fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet påminner om sitt beslut att avvisa förslaget om utvidgning av EU:s system för handel med utsläppsrätter till vägtransporter, och efterlyser i stället en skärpning av koldioxidnormerna för personbilar, lätta lastbilar och tunga fordon.

53. Europaparlamentet påminner om att Europeiska miljöbyråns uppgifter anger att ungefär 412 000 förtida dödsfall år 2016 berodde på luftföroreningar. Parlamentet efterlyser i detta avseende obligatorisk eftermontering av alla dieseldrivna fordon i EU som inte uppfyller EU:s standarder, inrättande av en EU-myndighet för utsläppsprovning och dessutom antagande av Euro 7-standarder för fordonsutsläpp där alla utsläpp räknas in, även från däck och bromsar. Parlamentet efterlyser EU-finansiering av infrastruktur och teknik för fjärranalys.

54. Europaparlamentet efterlyser ett förnyat åtagande om beslutsamma åtgärder för trafiksäkerhet med ett nollvisionsmål fram till 2030, och ett åtagande om sänkta hastighetsgränser, förbättrad tillämpning av trafikreglerna, bilfria stadskärnor, prioriterad aktiv rörlighet, minskat behov av resor och prioritering av en övergång till säkrare och renare transportsätt.

55. Europaparlamentet betonar att slutförandet av det gemensamma europeiska luftrummet kan leda till vissa effektivitetsvinster, men också leda till en allmän ökning av flygtrafiken och att det därför inte kommer att bidra till en betydande minskning av de utsläpp från luftfarten som krävs för att uppnå klimatneutralitet senast 2040. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att säkerställa en trafikomställning från lufttransporter till järnvägstransporter, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma politik, investeringar och incitament för att säkerställa att tågresor i Europa på upp till 1 000 km, där så är möjligt och praktiskt genomförbart, är mer attraktiva för personer än luft- eller vägtransporter. Parlamentet efterlyser ett moratorium för nya luftfartsavtal som syftar till att öka luftfartskapaciteten och öppna nya rutter, eftersom detta strider mot målen i den gröna given.

56. Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har för avsikt att avskaffa, utan endast minska, gratis utsläppsrätter för luftfartsverksamhet enligt EU:s utsläppshandelssystem.

57. Europaparlamentet betonar att EU:s finansiering av transporter, inklusive alla relevanta EU-fonder (FSE, ESI-fonderna, InvestEU osv.) samt EIB:s utlåningspolicy för transportsektorn, bör skräddarsys för att säkerställa en utfasning av fossila bränslen i transportsektorn, prioritera en hållbar trafikomställning, öka finansieringen av gränsöverskridande och transeuropeiska transportnät för järnvägsförbindelser som saknas, samtidigt som man främjar nattåg, och öka investeringarna i ekonomiskt överkomliga och tillgängliga offentliga transporter, kombinerade transporter, aktiv rörlighet och rörlighet som en tjänst. Parlamentet påminner om att investeringar i infrastruktur som motorvägar, parkeringsplatser och flygplatser vanligtvis leder till ökad efterfrågan och ökar utsläppen, och därför strider mot målen i den europeiska gröna given. Parlamentet anser att den kommande översynen av TEN-T är avgörande för att korrigera den nuvarande ramen och fokusera på en trafikomställning och bindande mål för omställningen från väg till järnväg och vattenvägar. Parlamentet anser att det krävs en starkare koppling mellan finansiering av transporter i städer och planer för hållbar rörlighet i städer för att främja omställningen av stadstransporterna.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta lagstiftningsförslag för att eliminera förorenande utsläpp från sjötransporter (utsläpp av kväveoxid, svaveloxid och partiklar) och användningen av fossila bränslen inom sjöfarten, samt att göra användningen av landström obligatorisk och införa ambitiösa effektivitetskrav för fartyg som anlöper EU:s hamnar. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta upp mål för partiell drift med segelkraft, sol- och vindenergi ombord samt nedsatt hastighet, vilka är mycket fördelaktiga bränslesparare. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla fartyg som beställts för EU-vatten kan fungera utsläppsfritt och att de snart används utsläppsfritt.

”Från jord till bord”: att utforma ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem

59. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att se till att europeiska livsmedel blir en global standard för hållbarhet och noterar att detta kräver att hela livsmedelskedjan, från jord till bord, som täcker alla insatsvaror, inbegripet importerat foder, inte skadar klimatet och miljön. Parlamentet beklagar dock att kommissionen inte tog tillfället i akt att se över sitt förslag om den framtida gemensamma jordbrukspolitiken för att uppnå dessa mål.

60. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har åtagit sig att se till att de nationella strategiska planerna för jordbruket redan från början ska avspegla en högre ambitionsnivå för att avsevärt minska användningen av och risken när det gäller kemiska bekämpningsmedel, liksom användningen av gödselmedel och antibiotika. Parlamentet påminner om behovet av en omställning till agroekologiska system med hög biologisk mångfald genom ekosystembaserade lösningar såsom integrerat växtskydd, växelbruk med baljväxter och andra ekologiska jordbruksmetoder.

61. Europaparlamentet anser att en långtgående reform av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är avgörande för att uppnå överensstämmelse med EU:s mål när det gäller klimat och biologisk mångfald:

i) Betalningar bör endast göras för att minska klimatförändringarna, återställa den biologiska mångfalden, för djurens välbefinnande, och i synnerhet för att minska användningen av bekämpningsmedel. Kommissionen ska endast godkänna kopplat stöd för jordbruksföretag med låg boskapstäthet.

ii) Direktstöd bör begränsas till högst 50 000 EUR per jordbruksföretag, per år (exklusive sysselsättningskostnader), och överskottet från ett sådant tak bör avsättas för omfördelningsstöd till de första hektaren, för att förhindra oproportionerligt stora subventioner till de största aktörerna.

iii) 50 % av de nationella anslagen för EGFJ bör tilldelas system för klimatet och miljön, som uppfyller ambitiösa kriterier förenliga med EU:s mål när det gäller klimat och biologisk mångfald, för jordbrukare som håller på att övergå till hållbara jordbruksmetoder, särskilt agroekologi. Kommissionen ska kontrollera den höga ambitionsnivån och effektiviteten i medlemsstaternas miljösystem och noga övervaka resultaten av deras genomförande.

iv) Ett välfinansierat Ejflu bör inriktas på att stödja jordbrukare och landsbygdssamhällen i syfte att väsentligt omstrukturera de lokala och regionala ekonomierna i riktning mot miljömässigt och socialt hållbara system, särskilt baserade på att undvika livsmedelsavfall och kortare leveranskedjor, skydda naturen och främja sysselsättning i landsbygdsområden.

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa uppmaningarna i Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel, bland annat genom att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna korrekt utvärderar beredningar av bekämpningsmedel i enlighet med domstolens dom i mål C-616/17.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning med ett bindande åtagande på EU-nivå om att drastiskt minska användningen av syntetiska bekämpningsmedel med 50 % senast 2025, med bindande nationella bidrag, i syfte att fasa ut dem inom 15 år. Parlamentet efterlyser ett förbud mot EU-export av bekämpningsmedel som är förbjudna i EU. Parlamentet efterlyser en strikt begränsning av produktgodkännanden för bekämpningsmedel vid nödsituationer till verkliga nödsituationer, med detaljerade regler för anmälningar och fullständiga och detaljerade förklaringar, och en skyldighet att göra dessa anmälningar offentliga.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att äntligen införa en fullständig vegetabilisk proteinplan för EU med målet att minska importen av råvaror som bidrar till avskogning.

65. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Efsas vägledning om bin antas i sin helhet så snart som möjligt, och uppmanar medlemsstaterna att under tiden anpassa sina bedömningar av bekämpningsmedel härmed. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att agera i enlighet med parlamentets ståndpunkt att alla neonikotinoidbaserade bekämpningsmedel bör förbjudas.

66. Europaparlamentet anser att det är viktigt att man fastställer högre standarder för djurskyddslagstiftningen och inleder överträdelseförfaranden mot medlemsstater som systematiskt bryter mot kraven för genomförandet och efterlevnaden av befintlig djurskyddslagstiftning, oavsett om det rör sig om standarder för djurtransporter eller djurhållning. För att avsevärt minska djurtransporterna bör kommissionen också stödja lokala och mindre slakterier och förbjuda export av levande djur utanför EU.

67. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att så snart som möjligt anta ett direktiv om markskydd, i syfte att stoppa markförstöring, som leder till minskad kapacitet för jordmån, markområden och kolsänkor.

68. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att få ett slut på överutnyttjandet av de marina biologiska resurserna för att trygga fiskerisektorns produktivitet, skydda den marina biologiska mångfalden och bevara havens motståndskraft mot klimatförändringarnas effekter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra kraven i den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller hållbart uttag av fisk och att minimera och, när så är möjligt, eliminera fiskeverksamhetens skadliga inverkan på de marina ekosystemen.

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare överväga hur man kan främja en omställning till klimatvänlig, skonsam och hållbar fiskeverksamhet i alla europeiska havsområden.

70. Europaparlamentet betonar att det krävs omedelbara lagstiftningsåtgärder när det gäller material som kommer i kontakt med livsmedel och gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda potentiellt farliga och onödiga livsmedelstillsatser.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över märkningen för mer insyn i alla substanser i livsmedel och att förbättra näringsvärdesmärkning (Nutriscore), ursprungslandsmärkning och djurskyddsmärkning. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att en gång för alla införa näringsprofiler som ett led i direktivet om hälsopåståenden.

72. Europaparlamentet vill inte ha några nya godkännanden av genetiskt modifierade organismer (både import och odling) eftersom tillståndsförfarandet inte tar tillräcklig hänsyn till hälsorisker och konsekvenser för den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ett fullständigt och snabbt genomförande av domstolens dom om nya genetiskt modifierade organismer (så kallade nya förädlingsmetoder) och se till att nya genetiskt modifierade organismer inte avregleras. Parlamentet betonar att alla tillståndsförfaranden bör vara fullständigt demokratiska. Parlamentet understryker vikten av naturlig biologisk mångfald, både när det gäller anpassning till och begränsning av klimatförändringar.

Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

73. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet att strategin för biologisk mångfald fram till 2030 ska offentliggöras senast i mars 2020. Parlamentet anser att en ambitiös strategi är avgörande för att unionen ska kunna leda vägen vid COP15 i Kunming och få till stånd ett rättsligt bindande avtal för att skydda och återställa den globala biologiska mångfalden. Parlamentet betonar att EU:s strategi för biologisk mångfald bör ta itu med alla de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald i EU, i synnerhet ohållbara metoder inom jordbruk, skogsbruk och fiske, och fastställa bindande mål för unionen och dess medlemsstater att skydda minst 30 % av unionens land- och havsområden och återställa minst 30 % av de förstörda ekosystemen senast 2030, samtidigt som man främjar deras sammanlänkning och säkerställer tillräcklig finansiering och effektiv förvaltning.

74. Europaparlamentet betonar behovet av insatser för bevarande av havs- och kustområden, både för mildring och anpassning till klimatförändringarna, för att skydda och återställa havens och kusternas ekosystem, i enlighet med IPCC:s särskilda rapport om världshaven och kryosfären, genom att minimera fiskets, vattenbrukets och utvinningsindustrins påverkan på de marina ekosystemen, samt genom att minimera havsförorening och utsläpp från sjöfarten. Parlamentet anser att den gemensamma fiskeripolitiken bör syfta till att sätta stopp för överfisket och återställa bestånden över de nivåer som kan ge maximalt hållbart uttag, och uppmanar medlemsstaterna att tillämpa denna princip vid fördelningen av fiskekvoter.

75. Europaparlamentet välkomnar åtagandet från länderna som gränsar till Medelhavet att utveckla en övergripande styrning, förbättra datainsamling och vetenskaplig utvärdering, upprätta en ekosystembaserad ram för fiskeriförvaltning, utveckla en kultur av efterlevnad och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, stödja ett hållbart småskaligt fiske och vattenbruk och uppnå ökad solidaritet och samordning.

76. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera sina åtgärder för att skydda och återställa skogarna i unionen och i hela världen. Parlamentet upprepar sin uppmaning att blockera tillträdet till EU:s marknader för produkter som driver avskogning och införa obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet för företag som släpper ut råvaror som medför risk för avskogning på unionens marknad, såsom soja, palmolja, eukalyptus, nötkött, läder och kakao. Parlamentet uppmanar kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade sojabönor, vars import leder till storskalig avskogning i länder som Brasilien och Argentina. Parlamentet noterar den roll som de i allt högre grad hotade ursprungsbefolkningarna och skogssamhällena spelar som förvaltare och beskyddare av skogsekosystemen.

77. Europaparlamentet betonar den bristande överensstämmelsen mellan unionens mål för biologisk mångfald och dess bioenergipolitik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att anta starkare hållbarhetskriterier för bioenergi för att säkerställa att dess bidrag inte skadar den biologiska mångfalden och ekosystemen.

78. Europaparlamentet noterar att nybeskogning inte kan kompensera för urskogar, varken med avseende på kolsänkor eller på biologisk mångfald. Parlamentet varnar för att ersätta skog med hög biologisk mångfald med artfattiga planteringar, och insisterar på att det felaktiga begreppet ”kompensation för biologisk mångfald” inte bör användas som ett politiskt instrument. Parlamentet efterlyser en europeisk strategi för att återförvilda Europa och för att återskapa en alleuropeisk skog.

79. Europaparlamentet betonar vikten av att öka både omfattningen och effektiviteten av nätet av skyddade områden, för att göra det möjligt att mildra och anpassa sig till klimatförändringarna och för att göra det möjligt för den biologiska mångfalden att återhämta sig från flera olika stressfaktorer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta för att enas om ett ambitiöst globalt mål för skyddade områden för effektivt förvaltade och sammanlänkade havs- och landområden med minst 30 % täckning senast 2030. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att fullborda Europas gröna bälte som ett pilotprojekt och en viktig del av den europeiska gröna infrastrukturen.

80. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa bindande kriterier för att säkerställa en korrekt förvaltning av områden för djur och växter och Natura 2000-områden, förbjuda skadlig verksamhet och användning av bekämpningsmedel i och kring skyddade områden samt stärka oberoende myndigheters övervakning och inspektioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att skärpa direktivet om miljöansvar i linje med Europaparlamentets rekommendationer i dess resolution av den 26 oktober 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte respekterar naturskyddslagstiftningen.

81. Europaparlamentet understryker att hoten mot den biologiska mångfalden ofta kan bero på olika former av planerad infrastruktur, såsom transport, energiproduktion och energidistribution, anläggningar för avfallshantering och gruvdrift. Parlamentet påminner om att sådana projekts miljöpåverkan måste bedömas ordentligt i ett tidigt planeringsskede, tillsammans med effekterna på befintlig socioekonomisk verksamhet, såsom jordbruket. Parlamentet påminner om att den relevanta EU-lagstiftningens syfte och anda är att i största möjliga utsträckning förhindra betydande skador på livsmiljöer och arter genom bästa möjliga alternativ, vilket också kan vara att projektet inte genomförs. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att leva upp till sin roll som fördragens väktare även på detta område, genom att gå utöver sitt aktuella meddelande EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning och vederbörligen granska fall av eventuella överträdelser av EU:s miljölagstiftning som medborgare och organisationer har signalerat om.

82. Europaparlamentet betonar vikten av att senast 2020 enas om ett nytt internationellt rättsligt bindande instrument inom ramen för Förenta nationernas havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att nå en överenskommelse om ett ambitiöst globalt fördrag vid det kommande mötet för den fjärde mellanstatliga kommittén i New York i mars 2020.

83. Europaparlamentet begär att landbaserade och marina ekosystem ska ges en rättslig status och att kommissionen och medlemsstaterna främjar en internationell status för globala gemensamma resurser i enlighet med konventionen om biologisk mångfald vid COP15-mötet i Kunming.

84. Europaparlamentet påminner om planetens gränser med avseende på agendan för blå tillväxt, som endast bör utvecklas inom ekologiska gränser.

Ambitionen om nollförorening för en giftfri miljö

85. Europaparlamentet välkomnar ambitionen om nollförorening för en giftfri miljö och insikten om att detta kräver ökade insatser för att förebygga föroreningar samt åtgärder för att sanera och åtgärda detta. Parlamentet förväntar sig att kommissionen anpassar den kommande industristrategin och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin till sin nollföroreningsambition.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att korrekt tillämpa Reach i enlighet med domen i mål T-837/16 (Sverige mot kommissionen).

87. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att täppa till alla luckor i EU:s kemikalielagstiftning och åstadkomma enhetlighet inom alla sektorer, att påskynda ersättandet av giftiga kemikalier med giftfria alternativ, när så är möjligt genom en gruppstrategi, att uppnå resultat i fråga om alla fyra delarna av den försenade strategin för en giftfri miljö, särskilt när det gäller hormonstörande ämnen och nanomaterial, och att vidta åtgärder mot mycket långlivade kemikalier.

88. Europaparlamentet efterlyser omfattande åtgärder mot alla relevanta föroreningar för att återställa de naturliga funktionerna för grundvatten, kustvatten, havsvatten och ytvatten.

89. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över luftkvalitetsdirektivet för att anpassa målvärdena till WHO:s senaste rekommendationer och införa ett kortsiktigt värde för PM2.5.

90. Europaparlamentet efterlyser en översyn av Sevesodirektivet för att säkerställa miljöhygien, en strategi för nollförorening/en giftfri strategi som ska tillämpas på all industriell verksamhet och en översyn av offshoredirektivet för att förbjuda offshoreborrning.

Finansiering av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning

Att sträva efter grön finansiering och investering och säkerställa en rättvis omställning

91. Europaparlamentet välkomnar erkännandet av de betydande behoven av finansiering som krävs för att uppnå de mål som fastställs i meddelandet om den euroepiska gröna given och behovet av en investeringsplan. Parlamentet välkomnar vidare erkännandet i meddelandet att hållbarhet bör integreras ytterligare i ramen för bolagsstyrning och hållbara investeringsramar, för att se till att den privata sektorn effektivt bidrar till och inte motarbetar målen i den gröna given.

92. Europaparlamentet välkomnar de senaste uttalandena från ECB:s nyutnämnda ordförande om att institutionen, både i dess finansiella uppgifter och banktillsynsuppgifter, bör bidra till kampen mot klimatförändringarna, särskilt genom riktade obligationsköp inom ramen för sina program och genom att säkerställa en omsorgsfull bedömning av klimatet och andra miljörisker i banksystemet. Parlamentet påpekar att det ingår i ECBS mandat att stödja den allmänna ekonomiska politiken i unionen i syfte att bidra till att uppnå de mål för unionen som fastställs i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen, och som inbegriper en hög nivå för skydd och förbättring av kvaliteten på miljön samt social rättvisa och socialt skydd. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att samarbeta med ECB i detta avseende för att säkerställa de samordnade åtgärder som utlovas i meddelandet om den europeiska gröna given.

93. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionens uppskattningar i meddelandet inte tar upp de nödvändiga kostnaderna för klimatanpassning eller andra miljöutmaningar, såsom biologisk mångfald, samt de offentliga investeringar som krävs för att hantera de sociala kostnaderna för omställningen eller kostnaderna för underlåtenhet att handla.

94. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en tydlig finansieringsplan där man fastställer fördelningen av investeringar, som mobiliserar medel långt över nivån på 2 % av EU:s BNP per år, för att se till att alla områden som behöver investeringar för omställningen har de resurser som krävs för att fasa ut fossila bränslen och skydda den biologiska mångfalden, utan att lämna någon på efterkälken, samt täcker olika åtgärdsområden, inbegripet hållbara transporter, förnybar energi, energibesparingar och resurseffektivitet, återställandet av kolsänkor och den biologiska mångfalden samt de sociala kostnaderna för omställningen.

95. Europaparlamentet anser att det, för att säkerställa att den finansiering som behövs för att uppnå målen i meddelandet är omfattande och enhetlig, krävs en ändamålsenlig finansieringsplan, där det fastställs vilka privata och offentliga penningkällor som kommer att mobiliseras på EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå, vilka åtgärder de kommer att användas för, och hur dessa utgifter förväntas bidra till att målen uppnås.

96. Europaparlamentet insisterar på att det är en avgörande förutsättning för en konsekvent politik att alla EU-investeringar är klimatsäkrade och säkrade för den biologiska mångfalden, och att EU:s hela budget måste vara 100 % förenlig med målen i Parisavtalet, och kräver att EIB omedelbart omvandlas till en fullvärdig klimatbank.

97. Europaparlamentet beklagar den bristande konsekvensen med de mål som fastställs i kommissionens meddelande om att bibehålla ett mål på 25 % för klimatfinansiering i den fleråriga budgetramen. Parlamentet insisterar inte bara på att minst 50 % av den fleråriga budgetramen ska avsättas för klimatåtgärder, utan även att återstoden bör vara klimatsäkrad och säkrad för den biologiska mångfalden. Parlamentet insisterar på att det ska finnas en rättslig skyldighet att låta planeringen av alla utgifter inom den nya fleråriga budgetramen genomgå en djupgående klimatsäkring med ett särskilt instrument för klimatsäkring som föreslås av kommissionen och Europaparlamentet.

98. Europaparlamentet insisterar vidare på att EU:s budget bör vara fullt förenlig med unionens internationella åtaganden och mål, och inte längre direkt eller indirekt finansiera infrastruktur för efterfrågan eller försörjning av fossila bränslen, vare sig inom EU eller utomlands.

99. Europaparlamentet anser att samstämmighet måste främjas genom att avlägsna alla skadliga subventioner, bland annat statligt stöd och indirekta subventioner såsom skatteundantag, som bidrar till fortsatta skadliga metoder, undergräver insatserna för klimatet och den biologiska mångfalden och förbrukar värdefulla resurser som behövs för en rättvis omställning till en ekonomi som är klimatneutral och främjar den biologiska mångfalden.

100. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-budgetens inkomstsida, och inte bara utgiftssida, måste vara fullt förenlig med de mål som anges i meddelandet. Parlamentet betonar att reformen av EU:s egna medel bör leda till en bättre anpassning till EU:s politik och prioriteringar.

101. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om egna medel, särskilt plastskatten och egna medel baserade på EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet betonar behovet av att skyndsamt överväga nya skatter för att öka EU:s egna medel och minska beroendet av nationella bidrag.

102. Europaparlamentet betonar behovet av att förskjuta skatteuttaget i enlighet med principen om att förorenaren betalar, så att det går utöver mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och inkluderar miljöskatter på europeisk nivå, t.ex. för fossila bränslen, flygningar och plast, vilkas intäkter bör öronmärkas för att uppfylla den europeiska gröna givens miljömässiga och sociala mål. Parlamentet erkänner fördelarna med harmoniserade europeiska skatter som ersätter nationella skatter och minskar den administrativa bördan för företag och konsumenter.

103. Europaparlamentet insisterar på att man måste bygga vidare på framgångarna med initiativet för hållbara finanser för att säkerställa full transparens när det gäller graden av hållbarhet i EU:s finansiella system, svartlista de mest skadliga investeringarna, lägga fram ett miljömärke för finansiella produkter och omdirigera investeringsflödena till den ekologiska omställningen av ekonomin.

104. Europaparlamentet ser fram emot utvidgningen av tillämpningsområdet för EU:s taxonomi så att det omfattar miljöskadlig verksamhet. Parlamentet uppmanar till ett snabbt antagande av EU:s standard för gröna obligationer och en snabb integrering av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsfaktorer i tillsynsregelverket för banker och andra finansförmedlare och integreringen av miljörisker inom ramen för stresstester.

Att göra de nationella budgetarna grönare och sända de rätta prissignalerna

105. Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att de nationella budgetarna spelar en nyckelroll i omställningen, och att denna roll i hög grad påverkas av de befintliga ramarna för ekonomisk styrning och behandlingen av investeringar som främjar målen för den gröna given inom EU:s finanspolitiska regler.

106. Europaparlamentet påpekar att en konsekvent strategi är nödvändig för att möta de avsevärda investeringsbehov på nationell nivå som krävs för att uppfylla de ambitioner som fastställs i meddelandet, för att säkerställa en översyn av EU:s finanspolitiska regler och förfarandet med den europeiska planeringsterminen:

 för att säkerställa att klimatåtgärder, miljömässiga och sociala mål är lika viktiga och bindande som skuld- och underskottsmål i bedömningen av medlemsstaternas budgetar, och

 för att undanröja hinder för sådana investeringar, som är nödvändiga för klimatåtgärder, genom att fördela investeringskostnaderna över bruttoinvesteringarnas hela löptid i samband med offentliga investeringar i överensstämmelse med kraven på hållbara investeringar enligt förordningen om taxonomi.

107. Europaparlamentet insisterar också på att konsekvens kräver en översyn av reglerna för statligt stöd (särskilt den allmänna gruppundantagsförordningen och riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi), så att de är fullt förenliga med målen för minskning av växthusgasutsläppen och miljömålen, och att man kraftigt motverkar subventioner av fossila bränslen, inbegripet dolda stöd till fossila bränslen, såsom nedläggningsstöd till kolgruvor och kompensation för strandade tillgångar eller utbyggnader av flygplatser.

108. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att inrätta en revisionsprocess för att kontrollera att besluten om statligt stöd är förenliga med EU:s mål att uppnå noll nettoutsläpp 2040.

Aktivering av utbildning

109. Europaparlamentet välkomnar förslaget om en europeisk ram för kompetens för att hjälpa till att utveckla och bedöma kunskaper, färdigheter och attityder i fråga om klimatförändringar och hållbar utveckling, samt det föreslagna initiativet för att uppbåda 3 miljarder EUR i investeringar i hållbar skolinfrastruktur.

110. Europaparlamentet anser att ”grön rörlighet” bör främjas i Erasmus+-programmet för 2021–2027 i enlighet med målen i meddelandet.

Att säkra en rättvis omställning

111. Europaparlamentet välkomnar erkännandet i meddelandet att det behövs en inkluderande och rättvis omställningsagenda. Parlamentet beklagar att meddelandet saknar förslag för att hantera sociala och ekonomiska ojämlikheter utöver åtgärder såsom omskolning och arbetsplatser inom nya ekonomiska sektorer.

112. Europaparlamentet beklagar djupt att de investeringsbehov som presenteras i meddelandet inte tar hänsyn till de sociala kostnaderna för omställningen och kostnaderna för klimatanpassning, vilka alla måste vara uppfyllda för att säkerställa en rättvis omställning.

113. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja mekanismen för en rättvis omställning genom en stabil socialpolitik, särskilt när det gäller fattigdomsutrotning och social trygghet. Parlamentet uppmanar kommissionen att som ett led i agendan för en rättvis omställning lägga fram ett europeiskt ramdirektiv om en minimiinkomst, eftersom utrotningen av fattigdom ger människor beredskap att anpassa sig till förändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt bedöma fördelningseffekterna av befintliga och nya klimatpolitiska instrument och se till att dess politik är så progressiv som möjligt ur fördelningssynpunkt, för att minimera potentiella negativa sociala effekter.

114. Europaparlamentet insisterar på att medel från mekanismen för en rättvis omställning endast bör anslås när medlemsstaterna lagstiftat om en effektiv och bindande plan för utfasning av fossila bränslen, och att inga medel slösas bort på fördelar främst till stora företag inom kolgruveindustrin, och särskilt inte för att stödja åtgärder som hör till deras företagsmässiga ansvar, såsom rening av anläggningar och vatten, och hävdar att det är vanliga människor som ska vara de främsta stödmottagarna.

115. Europaparlamentet håller fast vid att, för att en rättvis omställning ska uppfylla meddelandets mål, ska bestå av omfattande program, som syftar till att göra bostadsbeståndet grönare och upprättar nya sociala och nära-nollenergibostäder. Parlamentet påpekar att detta inte bara avsevärt skulle bidra till klimatåtgärderna och prisöverkomligheten, utan också skapa långsiktiga gröna jobb, minska hushållens skuldsättning och till minskade hälsoproblem.

116. Europaparlamentet insisterar på ett verkligt transparent förfarande för tillgång till medel som är avsedda för att säkerställa en rättvis omställning, så att de kan övervakas noggrant för att säkerställa effektivitet, konsekvens och delaktighet.

117. Europaparlamentet insisterar på att landsbygdsområden och stadsområden bör ges lika möjligheter för att säkerställa en rättvis omställning i hela samhället.

118. Europarlamentet motsätter sig kraftigt kommissionens förslag att i första hand förlita sig på finansieringsinstrument, inbegripet InvestEU, för att finansiera en rättvis omställning.

119. Europaparlamentet efterlyser en reform av EU:s sammanslagningspolitik, där de sociala och miljömässiga konsekvenserna av potentiella sammanslagningar beaktas.

120. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra systematiska konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv och avsätta särskilda medel för jämställdhet i de relevanta klimatåtgärderna och politiken inom ramen för den europeiska gröna given.

Mobilisering av forskning och främjande av innovation

121. Europaparlamentet välkomnar kommissionens betoning på behovet av att arbeta över olika sektorer och områden och att tillämpa en systemisk metod på EU:s forsknings- och innovationsagenda. Parlamentet beklagar att EU:s klimatåtgärder inom forskning och innovation inte står i proportion till omfattningen av klimat- och miljökrisen. Parlamentet betonar behovet av att öka EU:s utgifter för forskning och innovation inom ramen för Horisont Europa till minst 50 % (från nuvarande 35 %) för ansvarstagande innovativa tekniker, produkter och företag samt icke-tekniska lösningar, och inga fler offentliga investeringar i fossilrelaterad forsknings- och innovationsverksamhet. Parlamentet betonar behovet av en systemisk integrering av klimatet och klimatsäkring av alla program i EU:s forsknings- och innovationsagenda.

122. Europaparlamentet anser att det är viktigt att den gröna given främjar systemiska förändringar och inte tekniska lösningar i slutändan av processen, genom vilka man upprätthåller ett ohållbart system och ett beroende av insatsvaror. Parlamentet varnar för den så kallade innovationsprincipen som industrin ofta använder för att främja innovation av vilket slag som helst till vilken kostnad som helst. Parlamentet konstaterar att det ofta finns enklare, billigare och effektivare tekniker och lösningar i en anpassad skala, såsom agroekologi, som kan användas för att hantera krisen i anslutning till klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar kommissionen att endast stödja innovation som är avsedd för det allmännas bästa, som bygger på deltagande, är hållbar, inte orsakar skador och följer försiktighetsprincipen.

123. Europaparlamentet vill främja viktiga industriprojekt som syftar till utsläppsminskning och resursminskning och en mer målinriktad användning av ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse” för klimatsäkra projekt som har ett verkligt mervärde när det gäller att nå en ekonomi med nettonollutsläpp.

124. Europaparlamentet beklagar att den framtida strategin för små och medelstora företag inte ingår i den europeiska gröna given. Parlamentet påminner om att de små och medelstora företagen är ryggraden i den europeiska ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att nära koppla samman strategin för små och medelstora företag och den industriella strategin samt målet att uppnå klimatneutralitet senast 2040. Parlamentet begär att det lanseras ett ambitiöst program för miljöinnovation/”gröna enhörningar”, med särskilda åtgärder och medel för att stödja små och medelstora företag och nystartade företag inom sektorerna för klimatekonomin och den cirkulära ekonomin, inklusive en enda kontaktpunkt för information och rådgivning i frågor som finansiering, verksamhet över hela den inre marknaden, samt hur man ska beakta hållbarhet och resurseffektivitet i planeringen och som en integrerad del av företagens verksamhetsplaner och drift.

125. Europaparlamentet betonar att innovation bör stimuleras inom teknik som är viktig för omställningen till hållbara ekonomier, såsom fotoelektromotorisk celler och batterier som syftar till att öka deras energi- och resurseffektivitet och återvinningsbarhet.

Principen att ”inte göra någon skada” – hållbarhetsintegrering i all EU-politik

126. Europaparlamentet välkomnar meddelandets åtagande när det gäller principen om att alla åtgärder och strategier i EU ska dra åt samma håll för att hjälpa EU att klara en lyckad och rättvis omställning till en hållbar framtid. Parlamentet konstaterar att detta minimikrav inte bara maximerar effektiviteten i åtgärderna, utan undviker slöseri med offentliga medel.

127. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen kommer att anpassa alla framtida politiska initiativ till målen i den gröna given, men understryker samtidigt behovet av att även bedöma om den befintliga lagstiftningen är förenlig med de mål som anges i meddelandet och ta hänsyn till kostnaderna för att inte vidta några åtgärder.

128. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att öka sina ansträngningar för att se till att lagstiftning och politik verkställs och genomförs på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta snabba åtgärder vid överträdelser av EU:s lagstiftning, i synnerhet för att täppa till de brister i genomförandet som fastställdes i 2019 års granskning av genomförandet av miljöpolitiken, och för att påskynda överträdelseförfarandena i miljölagstiftningen.

129. Europaparlamentet välkomnar att motiveringen som åtföljer alla lagstiftningsförslag och delegerade akter kommer att omfatta ett särskilt avsnitt där det förklaras hur varje initiativ följer principen om att ”inte göra någon skada”. Parlamentet anser att detta bör utvidgas till att omfatta genomförandeakter och åtgärder som omfattas av det föreskrivande förfarandet med kontroll.

130. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som försiktighetsprincipen spelar som motor för gynnsam innovation och sund lagstiftning och det faktum att den har bidragit till att få ut nya, säkrare produkter på marknaden och främjat innovationer som främjar miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

131. Europaparlamentet insisterar på att endast innovationer som bidrar till en hållbar lösning på stora socioekonomiska och ekologiska utmaningar och som samtidigt skyddar konsumenternas rättigheter bör få offentligt stöd.

EU som en global ledare

132. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se till att respekten för Parisavtalet är en viktig faktor i alla framtida handelsavtal, och att alla kemikalier, material, livsmedel och andra produkter som släpps ut på den europeiska marknaden till fullo uppfyller EU:s relevanta bestämmelser och standarder. Parlamentet noterar i detta avseende att respekten för Parisavtalets principer och mål bör vara ett villkor för allt budgetstöd till tredjeländer och partnerskapsavtal.

133. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inser att de globala klimat- och miljöutmaningarna är något som i hög grad förstärker hoten och leder till instabilitet. Parlamentet noterar i detta sammanhang att klimatsäkerhetsfrågor och viljan att säkra att den globala miljöförvaltningen efterlevs bör integreras i alla EU:s utrikespolitiska åtgärder, och att EU bör utveckla kapacitet att övervaka risker i förbindelse med klimatförändringar, vilket bör inbegripa konfliktkänslighet, krisförebyggande strategier och en föregripande hållning till de geopolitiska dimensionerna av minskade koldioxidutsläpp genom att motverka dess effekter genom långsiktiga strategier för engagemang.

134. Europaparlamentet understryker att alla EU:s fonder för klimatanpassning bör innehålla garantier för mänskliga rättigheter. Parlamentet stöder vidare införandet av garantier för mänskliga rättigheter och jämställdhet för alla mekanismer i artikel 6 i Parisavtalet, samt införandet av en klagomålsmekanism för samhällen som påverkas av genomförandet av mekanismerna i artikel 6.

135. Europaparlamentet beklagar att man i uppdragsbeskrivningen för EU:s höga representant för utrikes frågor underlåtit att nämna vikten av yttre åtgärder som överensstämmer med målen i den europeiska gröna given. Parlamentet förväntar sig att detta kommer att rättas till med ett tydligt mandat att använda allt det inflytande som står EU till buds i kontakterna med globala partner, i syfte att säkerställa den högsta möjliga ambitionsnivån när det gäller klimat och biologisk mångfald. Parlamentet kräver att import av skiffergas från länder som inte är medlemmar i EU ska upphöra.

136. Parlamentet noterar att en global agenda för handel, som baserar sig på överkonsumtion av naturresurser som går långt utöver planetens gränser bidrar till förstörelsen av livsmiljöer i tredjeländer och främjar ersättning av hållbar produktion med ohållbar monokulturproduktion och kemikalieberoende produktion, dumpning och en totalt oförsvarlig samtidig export och import av samma varor och råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen att grundligt se över EU:s handelspolitik för att se till att den är helt förenlig med de ambitioner som anges i meddelandet.

137. Europaparlamentet betonar att ökad transparens, hållbarhet och ansvarsskyldighet i globala värdekedjor är en viktig och nödvändig förutsättning för att man ska kunna bedriva handel för hållbar utveckling. För att uppnå detta uppmanas kommissionen att snarast föreslå en rättslig ram på EU-nivå som inför bindande krav på tillbörlig aktsamhet för företag i EU genom hela deras leveranskedjor.

138. Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att se över befintliga handelsavtal för att fullständigt införliva målen för hållbar utveckling, ambitiösa miljö- och klimatbestämmelser samt sociala normer och arbetsnormer i dessa bilaterala avtal, och på så sätt uppmuntra partner att anta klimatstrategier i enlighet med Parisavtalet.

139. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att efterlevnaden av Parisavtalet, av målen för hållbar utveckling och av ambitiösa miljö- och klimatbestämmelser blir en obligatorisk och strikt övervakad skyldighet, som tillämpas i alla kapitel av befintliga och nya handels- och investeringsavtal. Parlamentet anser att man genom den nya tjänsten som ansvarig för efterlevnaden av handelsavtal bör kunna se till att efterlevnaden genomförs effektivt, även av europeiska ekonomiska aktörer utomlands och deras underleverantörer, och att handelsavtal kan avbrytas vid bristande efterlevnad.

140. Europaparlamentet anser att avtalet mellan EU och Mercosur, och särskilt bestämmelserna i kapitlen om marknadstillträde, sanitära och fytosanitära bestämmelser, tekniska handelshinder, immateriella rättigheter, råvaror och energi, strider mot målen i den europeiska gröna given, och att avtalet därför bör omförhandlas fullständigt utifrån villkor som bidrar till att stoppa klimatförändringarna och skydda miljön och den biologiska mångfalden.

141. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina insatser för att främja EU:s roll som ledare för internationella förhandlingar om klimat och biologisk mångfald utarbeta en konkret handlingsplan för att uppfylla åtagandena i den förnyade 5-åriga handlingsplanen för jämställdhet, som man enades om vid COP25 (det förstärkta Lima‑arbetsprogrammet), främja jämställdhet i UNFCCC-processen och utse en permanent kontaktpunkt för jämställdhetsfrågor och klimatförändringar, med tillräckliga budgetresurser för att genomföra och övervaka jämställdhetsrelaterade klimatåtgärder i EU och globalt.

142. Europaparlamentet insisterar på att det inte bör finnas några mekanismer för tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) eller någon liknande privilegierad behandling av investerare i nya handels- och investeringsavtal. Parlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att säga upp energistadgefördraget som gör det möjligt för industrin för fossila bränslen att väcka talan på grund av förlorade intäkter.

143. Europaparlamentet betonar att EU har en roll att spela för att säkerställa en rättvis och ordnad omställning i alla delar av världen, särskilt i regioner som är starkt beroende av produktion av fossila bränslen och där politisk instabilitet kan få allvarliga globala konsekvenser.

144. Europaparlamentet betonar behovet av att ytterligare påskynda den ekologiska omvandlingen genom att sträva efter den europeiska gröna givens mål även inom ramen för EU:s yttre förbindelser, och i synnerhet med dess eurasiska partner, i enlighet med EU-strategin för förbindelserna mellan Europa och Asien från 2018, där hållbar konnektivitet nämns som första princip.

145. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att bedriva en internationell fiskeriförvaltning som är förenlig med kraven i den gemensamma fiskeripolitiken och bevarandet av sunda, produktiva och motståndskraftiga världshav. Parlamentet betonar särskilt att unionen och dess medlemsstater ska följa de bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtandena för att fastställa fiskemöjligheter till en nivå där det är mycket sannolikt att bestånden bevaras eller återställs så snabbt som möjligt till nivåer som ligger över de nivåer som krävs för maximalt hållbart uttag.

146. Europaparlamentet anser att det är av avgörande vikt att den europeiska gröna given är konsekvent när det gäller att stoppa exporten av utsläpp genom import av varor (inklusive jordbruksprodukter) som producerats enligt standarder som är lägre än EU:s, samt att export av alla typer av avfall upphör.

°

° °

147. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.

[2] Antagna texter, P8_TA(2019)0217.

[3] Antagna texter, P9_TA(2019)0079.

[4] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

[5] EUT C 346, 27.9.2018, s. 184.

[6] EUT C 458, 19.12.2018, s. 9.

[7] EUT L 198, 25.7.2019, s. 105.

[8] EUT L 354, 28.12.2013, s. 22.

Senaste uppdatering: 14 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy