FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den europeiska gröna given
10.1.2020 - (2019/2956(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Alexandr Vondra, Anna Zalewska
för ECR-gruppen
B9-0041/2020
Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och dess bilaga,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019,
– med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),
– med beaktande av det oerhört stora hotet om förlust av biologisk mångfald som beskrivs i den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019 från den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,
– med beaktande av Parisavtalet (beslut 1/CP.21) från 21:a partskonferensen (COP21) för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den elfte partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP11), som hölls i Paris från den 30 november till den 11 december 2015,
– med beaktande av den 24:e partskonferensen (COP24) inom ramen för UNFCCC, av den 14:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP14), av den tredje delen av den första sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA1.3), som hölls i Katowice, Polen, den 2–14 december 2018, av den 25:e partskonferensen (COP25) inom ramen för UNFCCC, av den 15:e sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP15) samt av den andra sessionen i partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (CMA2), som hölls i Madrid, Spanien, den 2–15 december 2019,
– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,
– med beaktande av Schlesienförklaringen om solidaritet och en rättvis omställning, som antogs i början av COP24,
– med beaktande av Europeiska miljöbyråns publikation The European environment ‒ state and outlook 2020, Knowledge for transition to a sustainable Europe (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020, Kunskap för omställningen till ett hållbart Europa) av den 4 december 2019,
– med beaktande av den oberoende vetenskapliga rapporten från Europeiska kommissionens grupp av vetenskapliga rådgivare Scientific Advice to European Policy in a Complex World (Vetenskaplig rådgivning för europeisk politik i en komplex värld)(vetenskapligt yttrande nr 7) av den 24 september 2019,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) fastställs att ”Europeiska rådet ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”.
B. I oktober 2014 enades medlemsstaterna enhälligt om EU:s klimat- och energimål om att minska växthusgasutsläppen med minst 40 % till 2030 jämfört med 1990, om att säkerställa en andel på minst 32 % förnybar energi, och om att öka energieffektiviteten med minst 32,5 %.
C. Den 11 december 2019 lade kommissionen fram den europeiska gröna given och fastställde EU:s viktigaste politiska syften och mål innan Europeiska rådet hade uppnått enighet om klimatneutralitetsmålet.
D. Det är avgörande att EU agerar på ett enat och samstämmigt sätt i arbetet med att nå klimatmålen och fullt ut tar hänsyn till farhågorna i de medlemsstater med lägre inkomster som fortfarande är beroende av fossila bränslen.
E. Den europeiska gröna given fastställer mål och en färdplan som ska göra EU till världens första klimatneutrala region senast 2050, och som är mer långtgående än den tidsram för minskning av växthusgasutsläpp som fastställs i Parisavtalet.
F. Europeiska miljöbyrån uppskattar att medlemsstaternas befintliga minskningsåtaganden till 2030 kommer att leda till en utsläppsminskning på 36 %, vilket ligger under målet på 40 %. Storbritanniens utträde ur EU kommer att minska siffran till under 34 %. Under dessa omständigheter framstår det som högst osannolikt att uppnå en minskning på 50 % eller mer, vilket skulle kräva investeringar på en aldrig tidigare skådad nivå.
G. Att uppnå klimatneutralitet kommer att innebära en omfattande ekonomisk diversifiering och omvandling samt betydande förändringar i affärsmodeller och nationell politik. De här förändringarna kommer att skapa nya möjligheter, men också stora socioekonomiska utmaningar i många regioner och industrisektorer.
H. Dessa effekter kommer att vara ojämnt fördelade inom EU och skapa både vinnare och förlorare. Detta rättfärdigar behovet av en robust och heltäckande fond för rättvis omställning och en stödmekanism för att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken.
I. Resultaten från COP25 visar att det fortfarande finns många utmaningar som måste lösas globalt innan Parisavtalet kan leda till en väsentlig, global minskning av växthusgasutsläppen. EU måste fortfarande skydda sin industri mot illojal konkurrens från regioner med mindre stränga klimatåtaganden.
J. Varje medlemsstat har rätt att ”bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur” (artikel 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt).
1. Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om den europeiska gröna given och stödjer målet att göra EU till en mer hållbar ekonomi. Parlamentet konstaterar att meddelandet innehåller en rad krävande initiativ för att underlätta omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle, med ett åtagande om att arbeta konstruktivt för att uppnå en bättre miljöstatus och bevara arbetstillfällen, ekonomisk konkurrenskraft och välbefinnande.
2. Europaparlamentet uttrycker oro över att kommissionen med sitt beslut att lägga fram en så ambitiös och omfattande plan inom en så kort tidsram har låtit politiska hänsynstaganden väga tyngre än en grundlig konsekvensbedömning. Parlamentet konstaterar att den föreslagna tidsplanen för lagstiftning kan inverka negativt på trovärdigheten för och värdet av EU:s evidensbaserade beslutsfattande, och på genereringen av de finansiella resurser som krävs för att uppnå de föreslagna målen.
3. Europaparlamentet framhåller att den politiska bredden i den europeiska gröna given, som syftar till att samtidigt ta itu med ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar och har långtgående konsekvenser för många sektorer, eventuellt riskerar att bidra till befogenhetsförskjutning, som undergräver EU:s subsidiaritets- och proportionalitetsprinciper och flexibilitetsklausulen (artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och skadar medlemsstaternas beslutsbefogenhet.
4. Europaparlamentet anser att en hållbar utveckling förutsätter att samhället, miljön och ekonomin ges samma prioritet i det politiska beslutsfattandet.
5. Europaparlamentet anser att omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle har potential att skapa nya arbetstillfällen i framväxande industrier och använda ny teknik, men att den också kan leda till sociala kostnader och förlorade arbetstillfällen i de konventionella industri- och energisektorerna, vilket ofta drabbar de mest erfarna arbetstagarna på ett oproportionerligt sätt. Parlamentet anser att omställningen till ett koldioxidsnålt samhälle måste vara socialt godtagbar och säkerställa tillgång till anständiga arbetstillfällen i de ekonomier som fortfarande är beroende av fossila bränslen.
6. Europaparlamentet fördömer alla beslut från kommissionen som syftar till att omarbeta nyligen antagen lagstiftning som ännu inte har genomförts fullt ut, eftersom detta kommer att undergräva rättssäkerheten i unionens regelverk på miljöområdet.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja innovationsprincipen vid utarbetandet av lagstiftning inom ramen för den europeiska gröna given. Parlamentet konstaterar att detta kommer att säkerställa att nya politiska förslag stöder innovation och underlättar ett mer innovationsvänligt regelverk.
8. Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens åtagande att tillämpa ”en in, en ut”-principen, enligt vilken varje lagförslag som skapar nya bördor samtidigt ska innebära att enskilda och företag befrias från en likvärdig befintlig börda på EU-nivå inom samma politikområde.
9. Europaparlamentet betonar att det politiska beslutsfattandet om lagstiftningsåtgärder måste genomföras på ett samordnat sätt och uttrycker stor oro över att avsaknaden av fullständig politisk enighet kan medföra att enskilda förslag inom ramen för paketet skulle kunna bli föremål för en upptrappning av ambitionsnivån och äventyra uppnåendet av den europeiska gröna givens övergripande mål. Parlamentet framhåller behovet av en effektiv samordning av alla relevanta åtgärder för att säkerställa att de är samstämmiga när det gäller att uppnå de överordnade målen och att de inte strider mot andra lagstiftningsändamål under genomförandet.
10. Europaparlamentet varnar för att även om opinionsundersökningar som Eurobarometerundersökningen om klimatfrågor visar att det finns stöd för allmänna eller ospecificerade klimatåtgärder, anges ofta inte de kostnader eller förändringar i livsstil för enskilda som krävs för att utföra åtgärderna särskilt tydligt. Parlamentet anser därför att det folkliga stödet kanske är ljummet och att många EU-invånare eventuellt byter åsikt när det står klart hur omfattande förändringar som den europeiska gröna given innebär, om de inte får tillräckligt stöd. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa folkligt stöd för alla de åtgärder som anges i den europeiska gröna given, på grundval av korrekta och ärliga bedömningar av sannolika effekter och förväntade kostnader.
11. Europaparlamentet erkänner sitt institutionella ansvar för att minska sitt koldioxidavtryck. Parlamentet föreslår att man antar egna åtgärder för att minska utsläppen, bland annat genom att ersätta sin fordonspark med utsläppsfria fordon, och uppmanar med kraft alla medlemsstater att enas om ett enda säte för Europaparlamentet.
Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050
12. Europaparlamentet noterar att EU nyligen har antagit rättsakter om att genomföra det mål om en minskning av växthusgasutsläppen med 40 % som Europeiska rådet antog enhälligt 2014, och att EU fortfarande håller på att genomföra den relevanta lagstiftningen. Parlamentet uttrycker därför starka betänkligheter mot huruvida det är politiskt och ekonomiskt genomförbart att, som kommissionen avser, öka minskningsmålet för 2030 mindre än sex år senare.
13. Europaparlamentet påminner om Juncker-kommissionens bedömning, som kom fram till att om den befintliga klimatlagstiftningen genomfördes fullt ut skulle det leda till utsläppsminskningar på 45 % till 2030, utan någon formell ändring av målet. Parlamentet är dock djupt oroat över Europeiska miljöbyråns motstridiga bedömning att EU:s klimatpolitik endast kommer att leda till utsläppsminskningar på 36 % till 2030, och att denna siffra kan bli så låg som 34 % efter Storbritanniens utträde ur EU.
14. Europaparlamentet motsätter sig varje omedelbar ökning av EU:s nuvarande nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet, eftersom EU fortfarande behöver genomföra lagstiftning som bygger på det nuvarande bindande målet att senast 2030 ha minskat utsläppen med minst 40 % jämfört med 1990 års nivåer (dvs. fas IV (2021–2030) i EU:s utsläppshandelssystem, förordningen om ansvarsfördelning osv.). Parlamentet noterar att alla förslag om att öka EU:s utsläppsminskningsmål måste bygga på en omfattande konsekvensbedömning för att utvärdera alla tillhörande risker, och vara anpassade till Parisavtalets cykel för planering, genomförande och översyn av parternas framsteg vad gäller de nationellt fastställda bidragen.
15. Europaparlamentet uppmanar von der Leyen-kommissionen att beakta slutsatserna från den tidigare kommissionen, som avstod från att öka EU:s minskningsmål för 2030, och att ompröva sin strategi, eftersom vi är oroliga för att denna betydande ökning kommer att baseras på otillförlitliga uppgifter, vilket leder till allvarliga ekonomiska och sociala problem i många regioner, och att EU:s industrier utsätts för konkurrens från regioner med betydligt lägre miljönormer.
16. Europaparlamentet anser att en plan om att öka EU:s minskningsmål för växthusgasutsläppen till minst 50 %, eller kanske till och med 55 %, kommer att kräva aldrig tidigare skådade finansiella investeringar och ändringar av ekonomiska modeller som kommer att gynna medlemsstater med högre inkomster, eventuellt på bekostnad av fattigare medlemsstater som fortfarande i hög grad är beroende av sammanhållningspolitiska medel.
17. Europaparlamentet stöder Parisavtalets syften och mål, inbegripet att uppnå klimatneutralitet under andra hälften av detta århundrade. Parlamentet anser att alla parter i Parisavtalet bör sträva efter att uppnå detta mål så snart som möjligt.
18. Europaparlamentet understryker sin oro över att kommissionen redan har åtagit sig att uppnå klimatneutralitet senast 2050 utan att genomföra en omfattande konsekvensbedömning eller utarbeta en detaljerad finansieringsplan (inklusive bestämmelser för en rättvis omställning), och utan att invänta Europeiska rådets fastställande av EU:s långsiktiga politiska riktlinjer, i enlighet med den roll som föreskrivs i artikel 15 i EU-fördraget.
19. Europaparlamentet anser att EU endast kan uppnå långsiktiga mål, såsom klimatneutralitet, om detta sker genom samförstånd. Parlamentet anser därför att hänsyn bör tas till alla medlemsstaters farhågor, och även deras regioners, lokala myndigheters, industrins och det civila samhällets farhågor.
20. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att föreslå en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna. Parlamentet betonar att detta endast är ett möjligt verktyg bland flera möjliga strategier som skulle kunna införas för att ta itu med koldioxidläckage, men att dess effekter måste utvärderas grundligt. Parlamentet betonar därför att ett förslag om koldioxidskatt vid gränserna, vilket bör vara en sista utväg om ett internationellt avtal inte är genomförbart, bör vara helt förenligt med WTO:s bestämmelser och åtföljas av en grundlig konsekvensbedömning med flera andra fullständigt bedömda politiska alternativ som undersöker effekterna på sektorer och produkter som kan påverkas, på EU:s konkurrenskraft och på vidare konsekvenser för handeln.
21. Europaparlamentet betonar att om EU uppnår sitt mål om att bli den första koldioxidneutrala kontinenten före 2050 kommer det endast att ha en marginell effekt på de globala utsläppen (ungefär 9 %). Parlamentet anser det därför absolut nödvändigt att andra stora ekonomier uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet för att uppnå klimatneutralitet under andra hälften av detta århundrade. Parlamentet anser att EU måste prioritera att utarbeta god lagstiftning, uppfylla sina befintliga åtaganden enligt Parisavtalet och utnyttja sitt diplomatiska inflytande för att fördjupa samarbetet med tredjeländer, och på så sätt höja den globala ambitionsnivån.
Ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris
22. Europaparlamentet betonar att uppnåendet av klimat- och energimålen för 2030 och 2050 inte får undergräva varje medlemsstats rätt att fastställa sin egen energimix, och bör respektera principen om teknikneutralitet.
23. Europaparlamentet anser att kärnenergi kan spela en roll i arbetet med att nå klimatmålen eftersom den inte släpper ut växthusgaser, och den kan också säkra en betydande del av elproduktionen i EU. Parlamentet anser emellertid att denna energi, på grund av det avfall den genererar, kräver en strategi på medellång och lång sikt som tar hänsyn till tekniska framsteg (laser, fusion osv.) avsedda att förbättra hela sektorns hållbarhet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen med kraft att överväga kärnenergins oumbärliga roll som en koldioxidsnål lösning vid utarbetandet av sekundärlagstiftning inom ramen för att underlätta hållbara investeringar.
24. Europaparlamentet betonar att naturgas också måste bli en väsentlig energikälla om EU ska kunna uppnå sina ambitiösa klimatmål. Parlamentet påminner om att naturgas är ett viktigt ”övergångsbränsle” som avsevärt minskar partikel- och koldioxidutsläppen och som utgör ett verktyg för storskalig utbyggnad av förnybar energi långt efter 2030. Parlamentet är bekymrat över Europeiska investeringsbankens beslut att inte längre finansiera naturgasprojekt utan inslag av koldioxidminskning.
25. Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse, vilken innehåller ett antal viktiga gasprojekt som syftar till att utveckla ett väl sammanlänkat och motståndskraftigt gasnät för EU och dess grannskap.
26. Europaparlamentet betonar att enligt Internationella energiorganet är minskade metanutsläpp från verksamhet i gassektorn ett av de fem främsta globala möjligheterna att minska växthusgasutsläppen för att nå det ambitiösa tvågradersmålet, och att hälften av dessa utsläpp skulle kunna undvikas eller minskas utan nettokostnad. Parlamentet påminner om att gassektorn har gjort betydande framsteg när det gäller att begränsa metanutsläppen i Europa, med en minskning på 61 % jämfört med 1990 års nivåer, medan gasförbrukningen har ökat med 25 %.
27. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utarbeta riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att ta itu med frågan om energifattigdom, ett stort problem i hela EU, som är särskilt utbrett i de östra och södra medlemsstaterna. Parlamentet uppmärksammar att energifattigdomen har flera olika orsaker, som varierar inom EU och omfattar energipriser, minskade hushållsinkomster samt bostäder som inte är energieffektiva, och att expertutlåtanden om hur problemet kan lösas skiljer sig åt rejält. Parlamentet påminner om att det enligt uppskattningar skulle behövas mellan 55 och 110 miljarder euro i investeringar för att lösa problemet med energiineffektivitet enbart i låginkomsthushåll.
28. Europaparlamentet betonar att gratis tilldelning av utsläppsrätter måste fortsätta att beviljas för fjärrvärmeprogram inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, eftersom de erbjuder allmänheten uppvärmning till ett rimligt pris, minskar föroreningarna från mindre effektiva värmekällor och producerar energi på ett effektivt sätt genom kraftvärme.
Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi
29. Europaparlamentet konstaterar att växthusgasutsläppen i vissa industrier är en oundviklig del av produktionsprocessen och att det för närvarande inte finns någon kommersiellt bärkraftig utsläppsfri teknik. Parlamentet betonar att energiintensiva industrier är en viktig del av EU:s ekonomi eftersom de står för över 6 miljoner direkta arbetstillfällen och är ansvariga för ett flertal värdekedjor.
30. Europaparlamentet efterlyser därför en ny och integrerad europeisk industristrategi för energiintensiva industrier så att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi i EU kan fullbordas. Parlamentet påminner om den roll som den offentliga politiken kommer att spela för att främja industriell innovation genom modernisering och rationalisering, vilket leder till minskade kapitalkostnader för koldioxidsnåla projekt och utformandet av nya koldioxidsnåla produkter. Parlamentet håller med kommissionen om att energiintensiva industrier såsom ståltillverkning är absolut nödvändiga, och uppmanar med kraft kommissionen att anta en konsekvent förvaltningsstrategi i syfte att säkerställa tillväxt och sysselsättning i hela sektorn.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag baserat på Europeiska kemikaliemyndighetens föreslagna begränsning av avsiktlig användning av mikroplaster i produkter som släpps ut på EU:s marknad, i syfte att undvika eller minska deras utsläpp i miljön.
32. Europaparlamentet anser att det skulle kunna vara fördelaktigt att underlätta och uppmuntra reparation av produkter, både för att förlänga produkternas livslängd och för att utöka sekundära marknader för produktreparationer och tillhandahållande av reservdelar. Parlamentet noterar de positiva insatserna inom bilindustrin på senare tid för att stödja en livskraftig och oberoende reparationssektor och anser att denna modell skulle kunna återskapas inom andra sektorer med produkter som lämpar sig för reparation.
33. Europaparlamentet anser att en cirkulär ekonomi är avgörande för en framgångsrik klimatpolitik på grund av de stora växthusgasutsläppen från materialförbrukningen i en linjär ekonomis olika värdekedjefaser (t.ex. utvinning, produktion, transport, användning och bortskaffande av material). Parlamentet välkomnar därför att kommissionen kommer att lägga fram en ny handlingsplan, inklusive ett initiativ för hållbara produkter och med ett särskilt fokus på resursintensiva sektorer såsom textilindustri, byggindustri, elektronik och plast. Parlamentet förväntar sig att denna handlingsplan kommer att bli avgörande för att utveckla ny politik som främjar cirkulära modeller för produktion och förbrukning i hela värdekedjan.
34. Europaparlamentet anser att planerat åldrande allvarligt skadar konsumenterna och står i strid med deras förväntningar på effektivare produkter med längre livslängd. Parlamentet påminner om att produkters hållbarhet och stödperioder, även för digitala varor, särskilt togs upp i nyligen antagen konsumentlagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma konsekvenserna av dessa nya åtgärder och att föreslå ytterligare skyldigheter där så visar sig vara nödvändigt.
35. Europaparlamentet understryker att nya företagsmodeller som uppstår inom delningsekonomin har potential att stödja mer miljövänliga ekonomiska val, inbegripet att koppla samman personer som vill hyra eller dela produkter med andra personer som vill använda dessa produkter och inte längre vara tvungna att köpa dem. Dessutom anser parlamentet att framväxten av digitala tjänster har gjort det möjligt för konsumenterna att bli mer vaksamma, även när det gäller miljöpåverkan. Parlamentet anser att sådana tjänster bör uppmuntras och nationella regleringshinder avlägsnas för att möjliggöra tillhandahållandet av tjänsterna i alla medlemsstater.
36. Europaparlamentet betonar de positiva fördelar som kan uppnås med e-märkning, vilket kan göra det lätt och enkelt att få tillgång till föreskriven information, inklusive överensstämmelse med tillämpliga produktkrav och produktstandarder, uppgifter om sammansättning samt tillgång till reparation och hantering av uttjänta produkter, och uppmanar kommissionen att införa e-märkning av lämpliga produkter, inklusive reglerade produkter. Parlamentet anser att besparingar kan göras genom att man undanröjer behovet av bruksanvisningar och annan tillhörande dokumentation i pappersform som för närvarande åtföljer produkter.
37. Europaparlamentet anser att förordningen om byggprodukter har bidragit till utvecklingen av en gemensam EU-marknad för byggprodukter, men att svårigheter kvarstår. Parlamentet noterar att förseningar och brister i standardiseringen har hindrat genomförandet av harmoniserade krav och uppmanar kommissionen att ta itu med detta innan ytterligare åtgärder genomförs. Parlamentet understryker att förordningen om byggprodukter kan stödja mer hållbara val när den genomförs på ett effektivt sätt. Parlamentet påminner om att förordningen om byggprodukter till skillnad från prognoserna har ökat kostnaderna för efterlevnad och har varit särskilt svår att efterleva för små företag och mikroföretag. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta svårigheterna med genomförandet när den överväger en eventuell djupare översyn av förordningen om byggprodukter och de skyldigheter som den medför.
Att påskynda övergången till hållbar och smart rörlighet
38. Europaparlamentet är oroat över att den nyligen uppnådda preliminära överenskommelsen om rörlighetspaket I, i synnerhet kravet att tunga fordon ska återlämnas till etableringsmedlemsstaten var åttonde vecka, strider mot både syftet med kommissionens ursprungliga lagstiftningsförslag om att minska de negativa miljöeffekterna och mot EU:s klimatmål, som fastställs av kommissionen i den nya europeiska gröna given, inklusive målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050, eftersom detta krav skulle leda till en påtaglig ökning av antalet tomma lastbilar på vägarna i EU och, tillsammans med de restriktioner som införts för cabotagetransporter, till en avsevärd ökning av koldioxidutsläpp, föroreningar och trafikstockningar som härrör från transportsektorn. Parlamentet påminner om att kravet på återlämnande av tunga fordon inte ingick i kommissionens förslag och inte har varit föremål för någon konsekvensbedömning, och uppmanar därför med kraft kommissionen att vidta omedelbara åtgärder, däribland att genomföra en fullständig konsekvensbedömning, för att undvika införande av detta krav i syfte att lösa relaterade inkonsekvenser och motstridigheter i all relevant EU-lagstiftning och EU-politik.
39. Europaparlamentet uttrycker en reservation mot synsättet ”en storlek som ska passa alla” när det gäller vägtullar för tunga godsfordon (Eurovinjettdirektivet) och kommissionens ambition att utvidga tillämpningsområdet för det ovannämnda direktivet i syfte att göra vägtullavgifterna mer enhetliga inom vägtransportsektorn, och insisterar på att medlemsstaterna bör behålla sin rätt att anpassa sina avgiftssystem för vägavgifter och möjligheten att fortsätta erbjuda tidsbaserade passerkort.
40. Europaparlamentet betonar vikten av att öka andelen utsläppssnåla transportsätt som inre vattenvägar, sjöfart och järnvägar, och understryker nödvändigheten att öka kapaciteten för järnvägar och inre vattenvägar och tillhandahålla lämplig lokal anslutning och järnvägsanslutningar till sammankopplad järnvägsinfrastruktur vid terminaler för inre vattenvägar samt transportnav i hamnars upptagningsområden. Parlamentet betonar att kombinerade transporter måste bli ett effektivt och funktionellt verktyg för den europeiska inre marknaden för godstransporter och stödja multimodala godstransporter.
41. Europaparlamentet motsätter sig försök att utvidga EU:s utsläppshandelssystem till att omfatta vägtransporter, eftersom denna sektor redan har standarder för minskade växthusgasutsläpp, och att inkludera sektorn i EU:s system för handel med utsläppsrätter skulle kunna leda till överdriven, betungande reglering och en eventuellt tung ekonomisk börda för konsumenterna.
42. Europaparlamentet är oroat över kommissionens planer att omvärdera undantaget från skatteplikt för flygbränsle, vilket kan stå i strid med artikel 24 i 1944 års konvention om internationell civil luftfart (Chicagokonventionen), som fastställer den rättsliga ramen för internationell civil luftfart. Parlamentet noterar att undantaget för flygbolag från nationella skatter och tullar på en rad luftfartsrelaterade varor, inbegripet delar, lager och bränsle, är ett standardinslag i bilaterala luftfartsavtal mellan enskilda länder. Parlamentet betonar att det utan en global överenskommelse om beskattning av flygbränsle skulle vara mycket sannolikt att försök att införa tullar på internationella flygningar (antingen på nationell nivå eller EU-nivå) skulle uppmuntra till maximal bränslepåfyllning (så kallad tankering), vilket innebär att transportörer fyller sina luftfartyg så mycket som möjligt när de landar utanför EU för att undvika att betala skatt. Parlamentet anser att en eventuell skatt på flygbränsle måste införas på global nivå och återspegla luftfartygets storlek och bränsleeffektivitet.
Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem
43. Europaparlamentet framhåller EU:s jordbrukssektors avgörande bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning, bevarandet av EU:s landsbygdsområden och tillhandahållandet av miljövård. Parlamentet understryker att ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet måste tryggas i den nya gemensamma jordbrukspolitiken och i från jord till bord-strategin, med modernisering av och tillgång till forskning och innovation som ett övergripande mål. Parlamentet betonar behovet av en nedifrån och upp-strategi som inbegriper jordbrukare från alla generationer, med särskild hänsyn till unga jordbrukare, lämplig ekonomisk ersättning och incitament för lösningar som alla vinner på, med beaktande av lokala förhållanden.
44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s jordbrukare har tillgång till bästa tillgängliga verktyg, såsom ny teknik för växtförädling och precisionsjordbruk. Parlamentet är oroat över den långsamma takt i vilken verktyg för närvarande görs tillgängliga och uppmanar kommissionen att prioritera bedömningen av nya tekniker och produkter, som stöds av vetenskapliga utlåtanden, och att vid behov uppdatera lagstiftningen för att säkerställa jordbrukares tillgång till dessa verktyg.
45. Europaparlamentet efterlyser lika villkor för jordbrukssektorn och uppmanar kommissionen att noggrant bedöma samstämmigheten mellan förslagen inom ramen för den europeiska gröna given och handelspolitiken, för att säkerställa att den europeiska jordbrukssektorns livskraft inte undergrävs av illojal konkurrens till följd av olika produktionsstandarder.
46. Europaparlamentet betonar behovet av att alla nivåer i livsmedelskedjan, liksom konsumenterna, bidrar till hållbara livsmedelssystem genom att minska avfall och maximera den mängd produkter som används som livsmedel och foder. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta insatserna för att stärka primärproducenternas förhandlingsposition och se till att de ytterligare kostnader som är förknippade med hållbarhetsinitiativ kan tjänas in när produkter släpps ut på marknaden.
47. Europaparlamentet understryker att godtyckliga minskningar i användningen av växtskyddsmedel (PPP) inte gynnar pollinerande insekter eller jordbrukssektorn. Parlamentet noterar att medlemsstaterna inom ramen för direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel (direktiv 2009/128/EG) redan har testat och övergett minskningsmål i sina nationella handlingsplaner (såsom Danmark), eftersom detta tillvägagångssätt inte återspeglar komplexiteten i bekämpningen av skadegörare och sjukdomar under olika lokala förhållanden med hjälp av integrerat växtskydd.
48. Europaparlamentet betonar vikten av ett vetenskapligt grundat tillvägagångssätt vid godkännande av aktiva ämnen, öppenhet och effektiv riskkommunikation för att säkerställa acceptans av riskhanteringsbeslut och konsumentförtroende.
49. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin externa kommunikation för att på ett lämpligt och lättförståeligt sätt informera allmänheten om behovet av växtskyddsmedel vid produktion av säkra livsmedel till rimliga priser, tillsammans med eventuella påvisade effekter på människors hälsa och miljön. Detta bör enligt parlamentet innefatta att man redogör för skillnaden mellan fara och risk, acceptabla risker och etablerad säker användning, samt sätter in farorna och riskerna med användning av växtskyddsmedel i ett sammanhang jämfört med andra kemikalier och ämnen som används i hushåll. Parlamentet rekommenderar att denna information är lättillgänglig och informerar användarna om eventuella riskbegränsande åtgärder.
50. Europaparlamentet betonar den hållbara fisk- och skaldjurssektorns möjligheter att bidra till en från jord till bord-strategi för hållbara livsmedel, Parlamentet efterlyser nolltolerans mot olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, och betonar behovet av att förbättra kontrollförfarandet och efterlevnaden av EU:s lagstiftning när det gäller import av fiskeri- och vattenbruksprodukter.
Att bevara och återställa ekosystem och den biologiska mångfalden
51. Europaparlamentet noterar med oro det som anges i rapporten från den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, nämligen att naturen i hela världen förstörs i en takt som saknar motstycke och att arter dör ut allt snabbare. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att senast i mars 2020 lägga fram en ambitiös strategi för biologisk mångfald – som ska följas upp av särskilda åtgärder 2021 – där EU:s ståndpunkt fastställs för att unionen ska kunna spela en ledande roll vid den femtonde partskonferensen (COP15) om konventionen om biologisk mångfald (CBD COP15), som hålls i oktober 2020 i Kunming i Kina, med globala mål för skydd av den biologiska mångfalden och nya mätbara mål för åtgärdande av de främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald inom EU.
52. Europaparlamentet konstaterar att föroreningar, stadsutbredning, hårdgörning av mark och förstöring av livsmiljöer är stora orsaker till att den biologiska mångfalden förstörs. Parlamentet påminner om att IPBES rapport om den globala bedömningen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster visar att ytan av stadsområden har fördubblats sedan 1992. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av stadsområdens och städers roll när det gäller att bevara den biologiska mångfalden så att den kan användas i sådana system som EU-agendan för städer, i syfte att bidra till utvecklingen av politiska strategier för skydd av den biologiska mångfalden.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en omfattande uppsättning åtgärder på grundval av tillbörlig aktsamhet för att begränsa EU:s ekologiska fotavtryck på mark, inklusive lagstiftning, som säkerställer hållbara och avskogningsfria leveranskedjor för produkter som släpps ut på EU-marknaden, samt en handlingsplan för palmolja.
54. Europaparlamentet understryker att skogsvårds- och trädjordbrukstjänster som gynnar klimatet och den biologiska mångfalden ingår i medlemsstaternas behörighetsområde. Parlamentet noterar vikten av att bygga vidare på skogsägarnas sakkunskap för att främja hållbar förvaltning och effektiv användning av råvaror.
55. Europaparlamentet stöder utvecklingen av den blå ekonomin eftersom den bidrar till ekonomisk tillväxt överlag, särskilt i kustregioner och på öar.
56. Europaparlamentet betonar betydelsen av att en del av den tillgängliga finansieringen används för att mildra effekterna av och riskerna med hydrologisk instabilitet, seismisk aktivitet, kusterosion och stabilitet utmed kusten, som har blivit vanligare under de senaste två årtiondena.
Nollföroreningsambition för en giftfri miljö
57. Europaparlamentet väntar på resultatet av kommissionens kontroll av kvaliteten på hormonstörande ämnen, som kommer att bidra till en bredare bedömning av huruvida man uppnår målet för EU:s kemikalielagstiftning att skydda människors hälsa och miljön genom att minimera exponeringen för dessa ämnen. Parlamentet konstaterar att även om kriterierna för identifiering av hormonstörande ämnen redan har fastställts i lagstiftningen om växtskyddsmedel och biocider, krävs det försiktighet vid utarbetandet och tillämpningen av harmoniserade kriterier på andra områden, eftersom de måste omfatta lagstiftning som förbjuder användning av hormonstörande ämnen, lagstiftning som tillåter godkännande i enlighet med strikta krav och lagstiftning som inte uttryckligen hänvisar till hormonstörande ämnen, utan reglerar dem genom allmänna bestämmelser.
58. Parlamentet understryker att övergången till en cirkulär ekonomi, där så är möjligt, kommer att kräva en utfasning av ämnen som inger betänkligheter, för att säkerställa en utveckling av giftfria materialkretslopp, vilket kommer att underlätta återvinning och vara avgörande för upprättandet av en välfungerande marknad för returråvaror.
59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att bygga vidare på det strategiska synsättet på läkemedelsrisker i enlighet med ramdirektivet om vatten och utarbeta ett lagstiftningsförslag om åtgärder mot läkemedel i miljön, såväl till följd av tillverkningsprocessen som av användningen och bortskaffandet av läkemedel.
Att finansiera den europeiska gröna given och säkerställa en rättvis omställning
60. Europaparlamentet förväntar sig att budgetmedlen under nästa finansieringsperiod ska stå i proportion till de planer som skisseras i den europeiska gröna given. Parlamentet bekräftar på nytt behovet av att behålla ett starkt fokus på europeiskt mervärde såsom en vägledande princip. Parlamentet avvisar nedskärningarna i sammanhållningspolitiken, som kommer att undergräva EU:s huvudsakliga investeringsinstrument för att finansiera sysselsättning och tillväxt, skapa territoriell konvergens och främja utvecklingen på regional nivå.
61. Europaparlamentet insisterar på att tydligare mål bör fastställas och fokus bör sättas på ett mindre antal resultatindikatorer av högre kvalitet i syfte att definiera och spåra utgifter med koppling till klimatåtgärder och ta itu med förlusten av biologisk mångfald.
62. Europaparlamentet är oroat över att de föreslagna inkomstkällorna för miljöanpassning av EU-budgeten riskerar att förorsaka obalanser. Parlamentet stöder det nuvarande systemet med nationella bidrag och betonar att bidrag beräknade enligt bruttonationalinkomsten (BNI) är de mest rättvisa egna medel som kan fastställas eftersom de grundar sig på varje enskild medlemsstats ekonomiska kapacitet. Parlamentet konstaterar att beskattning hör till medlemsstaternas befogenheter.
63. Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som EU:s finansinstitut har för att möjliggöra omställningen till en grön ekonomi. Parlamentet noterar i detta avseende att EIB har fördubblat sitt klimatmål för 2025 från 25 % till 50 %. Parlamentet beklagar dock på nytt att EIB:s nya investeringspolitik begränsar stödet till gas, som är och förblir en central energikälla för medlemsstater som är beroende av fossila bränslen.
64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant bedöma eventuella nackdelar med att underlätta selektiva investeringar, inklusive bestämmelser som minskar kapitalkraven, för att få ytterligare medel till gröna tillgångar. Parlamentet uppmanar kommissionen att välja en mer strukturerad och enhetlig strategi för att begränsa risken för strandade tillgångar.
65. Europaparlamentet upprepar att tillräckligt ekonomiskt stöd måste ges till drabbade kol- och koldioxidintensiva regioner under energiomställningen. Parlamentet betonar att alla regioner inte har samma utgångspunkt för sin övergång till en klimatneutral ekonomi och inte heller samma verktyg, och att alla inte heller kommer att drabbas på samma sätt. Parlamentet understryker därför att det är mycket viktigt med en omställning som tar hänsyn till det som utmärker de mest sårbara regionerna, befolkningarna och sektorerna. Parlamentet välkomnar EIB:s beslut att låna upp till 75 procent av värdet på projekt kopplade till en rättvis övergång för de fattigaste medlemsstaterna.
66. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att den nya fonden för rättvis omställning består av ytterligare resurser utöver dem som avsätts för sammanhållningspolitiska medel. Investeringar i rättvis omställning bör uteslutas när nationella underskott utvärderas inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten så att myndigheterna i stället kan investera i tjänster och infrastruktur.
67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ekonomisk, social och territoriell sammanhållning vid omställningen, med särskild hänsyn till de mest missgynnade regionerna, områden som påverkas av strukturomvandlingar (främst kolbrytningsregioner och områden som är beroende av koldioxidintensiva industrier såsom ståltillverkning), glesbefolkade områden och miljömässigt sårbara områden.
Mobilisera forskning och främja innovation
68. Europaparlamentet betonar att forskning och innovation måste spela en viktig roll för övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet understryker att forskning och innovation, inklusive spetsforskning, kan stödja alla sektorer i ekonomin och att spridningen av ny teknik, även om den inte är direkt kopplad till miljöpåverkan, kan ha positiva spridningseffekter som bidrar till övergången.
69. Europaparlamentet betonar behovet av forsknings- och innovationspolitik för att öka och främja tillgången till klimatneutral energiförsörjning till globalt konkurrenskraftiga priser. I detta avseende understryker parlamentet behovet av banbrytande teknik i industriell skala, inklusive ”rent kol”, och behovet av att driva på utvecklingen och spridningen på marknaden av projekt för avskiljning och lagring av koldioxid. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att stödja storskaliga pilotprojekt som syftar till att lägga fram bevis för den rena teknikens bärkraft inom en period på fem till tio år och därefter främja storskalig användning av denna.
70. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som Horisont Europa spelar som en drivkraft för innovation och forskning i EU och programmets potential att bidra till att få ut ny teknik på marknaden. Parlamentet anser det viktigt att denna kapacitet fördjupas och utnyttjas ytterligare för att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka samarbetet mellan offentliga aktörer inom forskning och industri för att fortsätta att driva på den praktiska tillämpningen av innovativ teknik och främja snabb spridning av ny teknik.
71. Europaparlamentet framhåller behovet av samordning mellan Horisont Europa och andra EU-program i syfte att undvika överlappningar. Parlamentet ser det också som viktigt att det i den strategiska planen för Horisont Europa finns en stark intern samordning och kompletterande åtgärder som inbegriper partnerskap, uppdrag samt kunskaps- och innovationsgrupper för att man ska kunna utnyttja samarbetets fördelar och effektivitet.
72. Europaparlamentet upprepar behovet av att man i den strategiska planen för Horisont Europa fokuserar på strategier och teknik med låga utsläpp som syftar till att blåsa nytt liv i kol- och koldioxidintensiva övergångsområden.
73. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som innovationsfonden och moderniseringsfonden spelar inom EU:s utsläppshandelssystem och efterlyser en ökning av antalet utsläppsrätter som tilldelas dem, om sådana finns tillgängliga.
Principen om att ”inte göra någon skada” – Hållbarhetsintegrering i all EU-politik
74. Europaparlamentet anser att offentlig upphandling kan vara en viktig drivkraft och noterar att kommissionen kommer att överväga sätt att underlätta miljöanpassad offentlig upphandling. Parlamentet anser att hållbarhetskriterier fyller en funktion vid beslutsfattande inom offentlig upphandling, särskilt när de stöder en effektiv användning av skattebetalarnas pengar på längre sikt.
75. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens ännu inte antagna förslag till det åttonde miljöhandlingsprogrammet bör vara förenligt med den europeiska gröna given och underlätta uppnåendet av målen för hållbar utveckling för att man ska generera resultat och säkerställa förutsägbara och samordnade åtgärder för EU:s miljö- och klimatpolitik.
76. Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som försiktighetsprincipen har i utvecklingen av EU:s politiska strategier. Parlamentet konstaterar att kommissionens strategi för tillämpning av försiktighetsprincipen har visat sig vara tillräcklig och anser därför att det inte krävs någon översyn för att säkerställa att åtgärderna inom ramen för den europeiska gröna given är förenliga med denna princip.
EU som global ledare
77. Europaparlamentet konstaterar att EU måste samarbeta med de övriga signatärerna för att uppnå Parisavtalets mål, eftersom unionen inte på egen hand förmår att effektivt hantera utmaningarna i samband med miljöförstöring och klimatförändring. Parlamentet betonar vikten av att EU i nära samverkan med medlemsstaterna samarbetar med tredjeländer, särskilt G20-ekonomierna, som förorsakar omkring 80 procent av de globala utsläppen av växthusgaser.
78. Europaparlamentet stöder förslagen om en grön agenda för västra Balkan. Parlamentet anser att detta, som en del av den bredare utvidgningsprocessen, kommer att bidra till föranslutningsländernas kapacitet att tillämpa gemenskapens regelverk på områdena energi, klimat, jordbruk, transport och miljö.
79. Europaparlamentet betonar betydelsen av den gemensamma strategin för EU och Afrika, särskilt i ljuset av kontinentens enorma potential att värna om den biologiska mångfalden och begränsa utsläppen av växthusgaser. Parlamentet anser att alla strategier måste förbättra de lokala samhällenas hälsa och välbefinnande.
80. Europaparlamentet insisterar på upprätthållandet av en strategisk dialog med Kina, särskilt för att stödja förberedelserna inför årets toppmöte mellan EU och Kina i Leipzig samt den femtonde partskonferensen (COP15) om konventionen om biologisk mångfald. Parlamentet betonar dock Kinas skadliga roll vid förhandlingarna under COP25 i Madrid, särskilt i fråga om öppenheten kring åtagandena om utsläppsminskningar enligt Parisavtalet.
81. Europaparlamentet erkänner att globala klimat- och miljöutmaningar kan bli en källa till konflikter, som leder till osäker livsmedelsförsörjning och migrationsflöden som också kan påverka EU och dess medlemsstater. Parlamentet anser därför att den europeiska gröna given även bör omfatta EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.
°
° °
82. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.