FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den europeiska gröna given
10.1.2020 - (2019/2956(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Esther de Lange
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0040/2020
B9-0042/2020
Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),
– med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,
– med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP 21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),
– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019,
– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar[1],
– med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP 25)[2],
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen.
1. Europaparlamentet välkomnar varmt förslaget om en europeisk grön giv från kommissionen under ledning av ordförande Ursula von der Leyen.
2. Europaparlamentet understryker att den europeiska gröna given måste vara en del av en ny tillväxtstrategi som gynnar Europas medborgare och företag.
3. Europaparlamentet välkomnar särskilt helhetsgreppet och involveringen av alla berörda parter, liksom även det oumbärliga målet att koppla ihop miljö- och klimatpolitiken med konkurrenskraft i alla ekonomiska sektorer och en politik som sätter människor i främsta rummet. Parlamentet understryker vikten av politisk samstämdhet mellan den europeiska gröna given och den befintliga politiska ramen. Parlamentet ser den gröna given som en möjlighet att utvärdera den nuvarande politiska samstämdheten på EU‑nivå.
4. Europaparlamentet erinrar om att alla sektorer måste bidra till uppnåendet av en koldioxidneutral ekonomi och att all politik bör vara evidens- och forskningsbaserad.
5. Europaparlamentet välkomnar användningen av ingående konsekvensbedömningar i detta sammanhang.
6. Europaparlamentet stöder klimatneutralitetsprincipen och upprepar att korrekt genomförd klimatneutralitet kan skapa fler arbetstillfällen och mer tillväxt enligt en analys som kommissionen gjorde i november 2018.
7. Europaparlamentet understryker att globala utmaningar som klimatförändringar och miljöförstörelse kräver ett globalt svar. Parlamentet framhåller behovet av att vara ambitiös men också att få andra regioner i världen att arbeta i samma riktning.
Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050
8. Europaparlamentet stöder målet om en klimatneutral ekonomi senast 2050.
9. Europaparlamentet framhåller att ambitionerna i den gröna given måste baseras på en heltäckande konsekvensbedömning från en oberoende nämnd för lagstiftningskontroll. Parlamentet framhåller att konsekvensbedömningen måste göras sektor för sektor och region för region. Parlamentet anser vidare att kommissionen i samband med bedömningen även bör vara skyldig att göra obligatoriska räntabilitetsbedömningar och beakta den potentiella inverkan på energipriserna för olika regioner och sektorer när den lägger fram ny lagstiftning eller reviderar det befintliga industri-, energi- och forskningspolitiska regelverket.
10. Europaparlamentet stöder ett EU-mål på en minst 50-procentig minskning av växthusgaserna fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer i enlighet med förslaget från kommissionens ordförande. Parlamentet konstateras att detta mål kommer att baseras på en solid konsekvensbedömning med möjlighet att höja målet om ett antal villkor är uppfyllda, bland annat inom ramen för internationella förhandlingar och efter en utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna samt med beaktande av behovet av att bibehålla den ekonomiska konkurrenskraften och att inkludera alla människor. Parlamentet inser att 50-procentsmålet redan är väldigt ambitiöst, för även med en strikt tillämpning av befintlig lagstiftning och fullt brittiskt samarbete i EU:s klimatpolitik kommer vi endast att kunna nå upp till 45 %.
11. Europaparlamentet understryker vikten av att slå vakt om vår industris konkurrenskraft på så sätt att de nuvarande åtgärderna för att förhindra koldioxidläckage får ersättas endast om ett WTO-kompatibelt gränsjusteringssystem går att tillämpa fullt ut utan större störningar på andra områden. Parlamentet anser att EU:s klimat- och industripolitik måste gå hand i hand med varandra för att förhindra koldioxid- och investeringsläckage och skydda arbetstillfällen. Parlamentet anser att det kan komma att krävas åtgärder för att säkerställa lika villkor. I ett sådant scenario är parlamentet villigt att utvärdera införandet av en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som är förenlig med WTO och som kan komplettera befintliga åtgärder för att förhindra koldioxidläckage, på grundval av en ingående konsekvensbedömning. Parlamentet framhåller att en sådan mekanism måste vara inbäddad i vår industristrategi för att stimulera industrin att tillverka rena och konkurrenskraftiga produkter och förhindra koldioxidläckage utan att äventyra handelsmöjligheterna.
Ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris
12. Europaparlamentet betonar att det för uppnåendet av Parisavtalets mål krävs konkreta genomförandeåtgärder och verkställande på nationell nivå och EU-nivå. Parlamentet anser att en revidering av energieffektivitetsdirektivet och förnybarhetsdirektivet innan de genomförs bör säkerställa rättslig investeringssäkerhet.
13. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess mål att öka tillhandahållandet av ren, överkomlig och säker energi. Parlamentet understryker vikten av gränsöverskridande sammanlänkningar för en helt integrerad energimarknad och anser att Europas energiinfrastruktur måste utvecklas i samma riktning och samma takt för att het stödja denna energiomställning. Parlamentet anser det viktigt att stärka användningen av naturgas som en övergångskälla och införandet av vätgas för transport- och industriändamål om en större elektrifiering av ekonomin ska klaras av. Parlamentet understryker behovet av ett strategiskt tillvägagångssätt för energikluster i EU i syfte att utnyttja de effektivaste investeringarna i solkraft, vindkraft och andra hållbara energikällor.
14. Europaparlamentet framhåller behovet av att garantera rätt balans för att säkra en energiunion som inte bara är renare utan även är prismässigt överkomlig och säkrare för Europas konsumenter, medborgare och företag. Parlamentet anser att adekvat EU‑finansiering krävs för att behålla överkomliga energiräkningar för konsumenterna.
15. Europaparlamentet understryker den stora potentialen för koldioxidminskningar i byggsektorn och välkomnar kommissionens olika förslag härvidlag, särskilt det om minskade nationella lagstiftningshinder för renovering. Parlamentet uppmuntrar främjande av träbyggnation och ekologiska byggmaterial i offentliga byggnader.
16. Europaparlamentet stöder tanken på marknadsbaserade åtgärder i byggsektorn på grundval av en ordentlig konsekvensbedömning. Parlamentet ser det som oerhört viktigt att man tar ordentlig hänsyn till konkurrenseffekterna för europeiska företag av alla åtgärder och motverkar utlokalisering av verksamhet till andra länder till följd av att miljöstandarderna skiljer sig åt.
17. Europaparlamentet understryker att beslut om den nationella energimixen är en fråga för medlemsstaterna enligt subsidiaritetsprincipen i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget). Parlamentet inser vilken roll kärnenergi kan spela som koldioxidsnål teknik i den nationella energimixen, förutsatt att tillräckliga åtgärder vidtas i fråga om högsta möjliga säkerhetsstandarder och avveckling och att gränsöverskridande frågor beaktas.
Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi
18. Europaparlamentet stöder kapitlet om industrin och kommissionens utfästelse att lägga fram en industristrategi redan i mars 2020. Parlamentet håller med kommissionen om att energiintensiva industrier som t.ex. stål-, kemi- och cementindustrin är oumbärliga för Europas ekonomi, samtidigt som det är av största vikt att dessa industrier moderniseras och blir mindre koldioxidkrävande.
19. Europaparlamentet anser att kommissionens inställning till den gröna given måste bringas i samklang med en samstämd industripolitik för att främja Europas konkurrenskraft och globala ledarskap. Parlamentet anser att EU behöver en process med återindustrialisering, modernisering av industribasen, förstärkning av den inre marknaden och inrättande av en konkurrenskraftig ram för industrin med en effektiv småföretagarstrategi för att stödja åtgärderna i den gröna given.
20. Europaparlamentet understryker behovet av att se över och revidera EU:s regler för offentlig upphandling för att säkerställa verkligt lika villkor för EU:s företag, särskilt sådana som erbjuder hållbara produkter eller tjänster, t.ex. inom kollektivtrafiken, eftersom dessa riskerar orättvis konkurrens från företag i tredjeländer som får statligt stöd eller åtnjuter andra fördelar som undergräver lika konkurrensvillkor, eller kanske inte har lika tillgång till offentlig upphandling i tredjeländer.
21. Europaparlamentet anser att det måste skapas en lämplig EU-ram för att främja gröna affärsmodeller och ta itu med industrins specifika problem och utmaningar till stöd för en utfasning av fossila bränslen i ekonomin, såsom el- och gaspriser, tillgängliga tekniker (kraftvärme, gas, väte, avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) samt avskiljning och användning av koldioxid (CCU)) och industriprocesser för koldioxidutsläpp.
22. Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin och ber kommissionen att lägga fram en övergripande ram för att uppmuntra industrin härvidlag.
23. Europaparlamentet anser att en ren och cirkulär ekonomi för att bli lyckosam kräver en integrerad industripolitik, även för små och medelstora företag. Parlamentet framhåller behovet av att skapa värde för medborgarna, miljön och ekonomin. Parlamentet understryker att strategin skulle behöva inbegripa den digitala omställningen och miljöomställningen och stärka europeiska företags konkurrenskraft. Parlamentet anser att förbättring och upprätthållande av kompetensen hos EU:s arbetstagare kommer att innebära en konkurrensfördel för EU:s industri.
24. Europaparlamentet stöder ett kraftfullt ställningstagande till förmån för banbrytande teknik, däribland rent stål, och förväntar sig betydande finansiering till sådan teknik. Parlamentet ser positivt på den starka kopplingen till digital teknik. Parlamentet framhåller att teknikfrämjandet och finansieringen måste ha en nära koppling till den nya småföretagarstrategin och dess lagstiftningsinitiativ för att säkerställa snabbt marknadstillträde.
Snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet
25. Europaparlamentet inser att transportsektorn har en nyckelroll i vår ekonomi och att utsläppsminskningar på transportområdet är en utmaning. Parlamentet framhåller behovet av att se till att alla transportslag tillmäts lika stor betydelse.
26. Europaparlamentet anser att sjöfarten måste bidra till den gröna omställningen och att EU bör hjälpa den att frångå användningen av tung eldningsolja. Parlamentet poängterar dessutom att bör EU intensifiera sitt arbete för att få till ett internationellt sjöfartsavtal och trycka på för en högre ambitionsnivå samt utvärdera om sjötransporter inom EU ska inbegripas i utsläppshandelssystemet.
27. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att skärpa och tidigarelägga bestämmelserna i systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia) och att stödja ett långsiktigt mål för att minska luftfartens utsläpp.
28. Europaparlamentet stöder tanken på marknadsbaserade åtgärder i transportsektorn på grundval av en ordentlig konsekvensbedömning. Parlamentet ser det som oerhört viktigt att man tar ordentlig hänsyn till konkurrenseffekterna för europeiska företag av alla åtgärder, bibehåller prismässigt överkomlig mobilitet och motverkar utlokalisering av verksamhet till andra länder till följd av att miljöstandarderna skiljer sig åt.
29. Europaparlamentet uppmuntrar utfasning av fossila bränslen i transportinfrastrukturen och mobilitetssystemen med hjälp av ny teknik och digitalisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att betrakta nya framväxande tekniker och tjänster såsom multimodal, elektrisk och autonom mobilitet, luftburen låghöjdsmobilitet och mobilitet på begäran som en hörnsten för minskningen av växthusgaser, och efterlyser incitament till användningen av digitalisering och helt autonoma fordon, eftersom dessa kommer att bidra till att drastiskt minska växthusgaser och koldioxid men även dödsfall och skador.
30. Europaparlamentet inser att de multimodala transporterna behöver förbättras, särskilt multimodala godstransporter med tåg och sjöfart, däribland närsjöfart. Parlamentet vill se lagstiftningsåtgärder för att utnyttja potentialen hos järnvägsgodstransporter över längre avstånd och uppmanar kommissionen att förstärka godskorridorerna och förbättra samordningen, ansvarsskyldigheten och flexibiliteten med avseende på kapacitet i nära anslutning till utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet TEN‑T.
31. Europaparlamentet framhåller att det gemensamma europeiska järnvägsområdet är en nödvändig förutsättning för trafikomställningen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta fram en strategi till slutet av 2020, följt av konkreta lagstiftningsförslag till slutet av 2021, för att sätta stopp för alla former av protektionism och fragmentering av den inre marknaden, som hämmar EU:s konkurrenskraft.
32. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en samordnad EU‑ram med regler för inre vattenvägar. Parlamentet ber kommissionen att aktivt stödja intermodalitet som inbegriper inre vattenvägar, särskilt det gränsöverskridande nätverkssamarbetet mellan nationella vattenvägsystem, som måste förbättras.
33. Europaparlamentet poängterar att EU:s nya transportstrategi – trots goda europeiska initiativ såsom intelligenta transportsystem (ITS), det europeiska systemet för flygledningstjänsten (Sesar), det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), SafeSeaNet och flodinformationstjänster (RIS) – måste tackla de utmaningar som den fragmenterade utbredningen medför, särskilt i fråga om samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och Sesar, som hämmar driftskompatibiliteten.
34. Europaparlamentet upprepar att det gemensamma europeiska luftrummet (SES) på egen hand kan minska luftfartens utsläpp med minst 10 % utan några större kostnader. Parlamentet efterlyser därför en tydlig lagstiftningsfärdplan för luftfarten som baseras på tekniska lösningar, beaktar infrastruktur och krav i fråga om alternativa bränslen och strävar efter att uppnå effektiv drift. Parlamentet vill se fortsatt och utökad EU‑finansiering till SES, Clean Sky-programmet, Sesar och EU:s satellitnavigeringssystem.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi senast i slutet av 2020 för att fullborda TEN-T-stomnätet inklusive nödvändig digital utrustning såsom ERTMS och 5G senast 2030, vilket bör följas av lagstiftningsförslag som säkerställer att strategin och medlemsstaternas åtaganden genomförs ordentligt.
36. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbinda sig till en lämplig finansiering och öka takten i införandet av innovativa strategier, laddinfrastruktur och alternativa bränslen och att samtidigt samarbeta i tekniska frågor för att få till stånd ett friktionsfritt system. Parlamentet ber kommissionen att titta på hur tekniska åtgärder kan genomföras för att producera stora kvantiteter alternativa bränslen efter 2030 och distribuera alternativa bränslen i alla nya infrastrukturprojekt.
37. Europaparlamentet ber kommissionen att ta tag i de nuvarande tekniska och finansiella bristerna för syntetiska bränslen genom att lägga fram möjliga sätt att stimulera deras produktion och marknadstillträde samt ytterligare forskningsresurser. Parlamentet framhåller vikten av att undersöka möjligheterna till en minsta procentandel syntetiska bränslen, som skulle kunna höjas med tiden.
38. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och TEN-T-förordningen för att påskynda spridningen av utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och fartyg.
Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem
39. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet av en ”jord-till-bord-strategi” 2020 och trycker hårt på att jordbrukare och fiskare måste inbegripas i utarbetandet av alla eventuella åtgärder. Parlamentet poängterar att EU:s jordbrukare kommer att ha en nyckelroll i arbetet med utmaningarna i den europeiska gröna given. I detta sammanhang lyfter parlamentet fram betydelsen av nytt ekonomiskt stöd och en välfinansierad gemensam jordbrukspolitik.
40. Europaparlamentet framhåller att våra jordbrukare måste ges väsentliga budgetmedel och alla nödvändiga verktyg för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringarna, i synnerhet för att bättre bemöta volatilitet och kriser. Parlamentet framhåller vidare att de måste kunna organisera sig och investera i omställningen till mer hållbara jordbrukssystem baserade på dubbla resultat, som både kommer att få positiva miljöeffekter och stärka konkurrenskraften för EU:s jordbruk.
41. Europaparlamentet påpekar att jord-till-bord-strategin måste ta tag i frågan om konsumentansvar och det faktum att allmänhetens efterfrågan på mer hållbara livsmedelssystem inte svarar mot livsmedelskedjans kapacitet att tillhandahålla hållbara priser/inkomster för jordbrukarna.
42. Europaparlamentet poängterar vidare att jord-till-bord-strategin måste ta tag i EU‑konkurrensrättens sätt att påverka livsmedelskedjans hållbarhet, vilket framgår av trycket på producenterna, och dess oförmåga att ge primärproducenterna erkännande för deras viktiga bidrag till tillhandahållandet av högkvalitativa livsmedel och kollektiva nyttigheter till samhället, som i nuläget inte belönas tillräckligt för detta.
43. Europaparlamentet framhåller vikten av att uppmuntra utveckling och användning av ny innovativ teknik för att hjälpa jordbrukare att bemöta klimat- och miljöutmaningarna, och uppmanar kommissionen att skapa klarhet kring EU:s regelverk om nya förädlings- och avelsmetoder för att säkerställa rättslig säkerhet för jordbrukare och utsädesodlare och se till att dessa metoder kan bidra till den gröna givens mål.
44. Europaparlamentet framhåller att minskningsmål för bekämpningsmedel bör bli föremål för lämpliga konsekvensbedömningar.
45. Europaparlamentet understryker att livsmedel och foder som importeras till EU bör omfattas av EU:s miljöstandarder. Parlamentet stöder åtagandet att minska livsmedelssvinnet och bekämpa livsmedelsbedrägerier och framhåller vikten av att fastställa ett regelverk för importerade livsmedelsprodukter för att se till att de följer EU:s miljöstandarder.
46. Europaparlamentet anser att vi måste uppmuntra insyn för konsumenterna genom objektiv, icke-diskriminerande och icke-vilseledande märkning på ett hållbart och ekonomiskt effektivt sätt och för att främja den gränsöverskridande handeln på den inre marknaden, särskilt genom att utveckla nya verktyg såsom blockkedjor och införa ett Europaövergripande angreppssätt, t.ex. ursprungslandsmärkning för vissa livsmedel, utan att fragmentera den inre marknaden eller hämma det gränsöverskridande samarbetet bland producenter.
47. Europaparlamentet stöder helhjärtat tanken på att uppmuntra framställning och konsumtion av europeiska jordbruksprodukter som bidrar till en hälsosam livsstil, t.ex. genom att uppmana medlemsstaterna att tillämpa mer riktade momssatser för exempelvis frukt och grönt och andra produkter. Parlamentet är bekymrat över de allvarliga bristerna i livsmedelskedjan, där jordbrukare som tillhandahåller högkvalitativa livsmedel och kollektiva nyttigheter till samhället inte belönas och där livsmedel ofta används som lockvara av detaljhandeln.
Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald
48. Europaparlamentet påminner om den övergripande betydelse som skogssektorn och ett hållbart skogsbruk har när det gäller att tillhandahålla hållbara lösningar på vår tids utmaningar. Parlamentet betonar att ett hållbart och aktivt skogsbruk spelar en avgörande roll för att uppnå målen för EU:s klimat- och energipolitik och att det därför bör vara ett av de viktigaste målen i EU:s skogsstrategi i den europeiska gröna given. Parlamentet påpekar att den skogssektorn redan absorberar 10 % av EU:s koldioxidutsläpp permanent och därmed utgör en enorm kolsänka.
49. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till kommissionens erkännande av skogarnas avgörande betydelse för att begränsa klimatförändringarna i Europa och att incitament för hållbart skogsbruk kommer att ingå i den gröna given. Parlamentet insisterar på att de oproportionella nedskärningarna i den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare är oacceptabla, och de kommer inte att bidra till att säkerställa detta stöd. Parlamentet är fast övertygat om att man behöver överväga andra ekonomiska resurser för att stödja hållbar skogsförvaltning och göra städerna grönare.
50. Europaparlamentet framhåller skogarnas mångfacetterade roll och hur deras ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner bidrar till begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och utveckling av bioekonomin, vilket främjar ekonomisk tillväxt och skapar arbetstillfällen i hela värdekedjan. Parlamentet betonar därför att EU:s skogsstrategi efter 2020 bör vara en integrerad och grundläggande del av den europeiska gröna given, för att säkerställa samordning och synergier mellan de olika skogsrelaterade politikområdena. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att EU:s nya skogsstrategi också bör ha som mål effektiv nybeskogning samt ett effektivt bevarande och återställande av skog i Europa, för att bidra till att öka koldioxid-absorptionen samt minska förekomsten och omfattningen av skogsbränder, såsom betonas i kommissionens meddelande.
51. Europaparlamentet påminner om att skogens och de skogsbaserade sektorernas fördelar går långt utöver biologisk mångfald och begränsning av klimatförändringar. Parlamentet påpekar att skogarna och skogssektorn bidrar till lokala och nationella ekonomier och till EU-ekonomin i stort, samt till landsbygdsutveckling och rekreation. Parlamentet betonar därför att EU:s skogsstrategi inte bör underordnas strategin för biologisk mångfald, utan vara en holistisk, stark och oberoende strategi.
52. Europaparlamentet påminner om att världens jordar innehåller ungefär dubbelt så mycket kol som den som finns i atmosfären. Parlamentet känner till den potential som finns för koldioxidbindning i gräsmark, under förutsättning att regionala förhållanden tas i beaktande. Parlamentet stöder främjandet av gräsmark för koldioxidbindning genom betesdrift, sådd av gynnsamma foderväxter, spridning av gödselmedel och konstbevattning samt återställande av förstörd gräsmark och biologisk mångfald i gräsmarker.
53. Europaparlamentet betonar behovet av att bevara den biologiska mångfalden och välkomnar kommissionens åtagande att lägga fram en strategi för biologisk mångfald senast i mars 2020. Parlamentet efterfrågar förbättringar av finansieringen för bevarandet av Natura 2000-nätverket, för en bättre anpassning till klimatförändringarnas effekter, samtidigt som familjejordbruk skyddas och bevaras. Parlamentet anser det viktigt att ge medlemsstaterna större flexibilitet när det gäller att nå deras mål för biologisk mångfald, inbegripet möjligheten att anpassa deras insatser i detta avseende i enlighet med bästa praxis och erfarenheter i andra medlemsstater.
54. Europaparlamentet välkomnar lanseringen av initiativet ”Natur ’Africa” för biologisk mångfald. Parlamentet påminner om de senaste rönen om den försämrade situationen för världens skogar och pekar på deras betydelse på systemnivå när det gäller klimatet, den biologiska mångfalden och som hem för urbefolkningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa bindande regler för hållbara leveranskedjor och främja hållbarhet när det gäller markanvändning, nybeskogning, certifieringssystem och alternativa inkomstkällor för lokalsamhällen.
55. Europaparlamentet begär att det inrättas en systematisk och standardiserad övervakning av vilda arter.
Nollföroreningsambition för en giftfri miljö
56. Europaparlamentet stöder framläggande av ytterligare lagstiftning för att säkerställa bättre luftkvalitet, men anser bestämt att den bör utgå från ett bredare perspektiv genom att man till exempel tar itu med källorna till föroreningar inom sjöfarten och inte bör fokusera enbart på symboliska åtgärder såsom förbud mot dieselbilar i städerna.
57. Europaparlamentet stöder principen om separata bedömningar av varje ämne och upprepar att eventuella förbud mot kemikalier bör införas endast om det finns praktiska alternativ att tillgå och om de administrativa bördorna minskar, särskilt för små och medelstora företag.
58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra det obligatoriskt enligt lag att företa en bedömning av den kroniska toxiciteten hos kemikalier.
Finansiering av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning
59. Europaparlamentet betonar att den europeiska gröna given, i egenskap av EU:s nya tillväxtstrategi, kommer att behöva understödjas gemensamt av EU:s budget, finansiering från EIB och andra finansinstitut samt nationella budgetar och bör förses med de medel som krävs för att uppnå dess mål. Parlamentet pekar därför på det extra ekonomiska bidrag som krävs för att täcka de betydande investeringar som krävs på detta område.
60. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som den fleråriga budgetramen för 2021‑2027 spelar för genomförandet av den europeiska gröna given, vilket bör inbegripa en betydande integrering av klimatåtgärder i den fleråriga budgetramens politik och program för nästa period. Parlamentet anser att den europeiska gröna given ytterligare underbygger parlamentets ståndpunkt i fråga om finansieringen av nästa fleråriga budgetram, såsom underströks genom antagandet av interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen och efterföljande resolutioner. Parlamentet motsätter sig starkt alla eventuella försök att minska storleken på finansieringen av nästa fleråriga budgetram, något som också skulle äventyra den europeiska gröna given när det gäller dess genomförande och trovärdighet och hur inkluderande den är. Parlamentet understryker sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ alltid bör finansieras genom nya anslag och bör inte ske på bekostnad av annan politik. Parlamentet anser därför att finansieringen av eventuella nya lagstiftningsförslag som härrör från den europeiska gröna given bör beräknas utöver kommissionens tidigare förslag för den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens förslag om inrättande av nya egna medel som motsvarar EU:s viktigaste mål, däribland kampen mot klimatförändringar och skyddet av miljön.
61. Europaparlamentet välkomnar principen om en mekanism för en rättvis omställning på 100 miljarder euro och efterfrågar att tillräckliga ekonomiska resurser avsätts för detta viktiga projekt. Parlamentet är övertygat om att en stabil finansiering av detta instrument kommer att vara en avgörande faktor för att skapa samförstånd om nästa fleråriga budgetram och för ett framgångsrikt genomförande av den europeiska gröna given. Parlamentet anser det viktigt att säkerställa en lämplig övervakningsram för att följa upp hur medlemsstaterna använder sig av denna mekanism.
62. Europaparlamentet betonar att mekanismen för en rättvis omställning måste vara mycket mer än en fond, med hänsyn tagen till behoven hos bolag, små och medelstora företag, regioner och människor. Parlamentet anser att en trovärdig och robust fond för en rättvis omställning, på grundval av det förberedande arbete som utförs av EU:s plattform för kolregioner i övergång, måste stödja övergången till ren energi, särskilt i alla kol- och koldioxidintensiva regioner. Parlamentet anser att denna fond i första hand vara avsedd för alla kol- och koldioxidintensiva regioner i övergång, inbegripet torveldande regioner. Parlamentet anser att övergångstakten för var och en av dessa kolregioner samt projektens mognadsgrad bör vara nyckelfaktorer för godkännande. Parlamentet betonar att denna fond kommer att behöva ytterligare budgetresurser, genom nya anslag, och en separat budgetpost i nästa fleråriga budgetram, och den bör inte minska eller ersätta andra EU‑finansieringsprogram och måste prioriteras ifall nya budgetära finansieringsmöjligheter uppstår.
63. Europaparlamentet stöder målet att inkludera miljöhänsyn i nationella budgetar. Parlamentet insisterar starkt på att stabilitets- och tillväxtpakten inte får försvagas, eftersom vi inte får överföra ohållbara miljömässiga eller ekonomiska skulder till kommande generationer.
64. Europaparlamentet betonar att den gröna given fullt ut bör tas i beaktande i EU:s nästa fleråriga budgetram. Parlamentet trycker på behovet av att avsevärt öka den klimatrelaterade utvecklingsfinansieringen under nästa budgetperiod, med särskild inriktning på livsmedelstrygghet, smart och hållbart jordbruk, hållbar energi, skogsbruk och biologisk mångfald, vatten och sanitet.
65. Europaparlamentet betonar att en stor del av den finansiering som krävs för den gröna given måste komma från medlemsstaternas budgetar. Parlamentet understryker att denna finansiering inte kan betraktas som en engångsåtgärd enligt EU:s finanspolitiska regler. Parlamentet är bekymrat över att en framtida finansieringsmodell för den gröna given kan komma att äventyras såvida inte det förs en hållbar finanspolitik och medlemsstaternas finanser är trovärdiga. Parlamentet kräver därför att offentliga ”gröna investeringar” behandlas inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten precis som alla andra offentliga utgifter. Parlamentet betonar att oavsett vilken finansieringsmodell som väljs får den inte undergräva hållbarheten i de offentliga finanserna i EU och måste bibehålla EIB:s befintliga AAA-kreditbetyg. Parlamentet understryker dock att hållbara investeringar inom ramen för den gröna given bör vara verkligt kompletterande och inte leda till att marknadsfinansiering trängs ut. Parlamentet betonar dessutom att EIB:s finansiering i första hand bör inriktas på små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag för att skapa incitament för en övergång för bearbetningsprocesser mot en grönare ekonomi.
66. Europaparlamentet anser att utvecklingen av den gröna given kommer att kräva en stor reserv av bärkraftiga projekt under de kommande årtiondena för att kunna leva upp till sin ambition. Parlamentet anser därför att lämpliga incitament måste utformas inom en omfattande EU-ram för att stödja initiativ från den privata sektorn. Parlamentet anser att sammanslagning av sådana projekt, däribland gränsöverskridande och regionala projekt, måste vara en del av svaret. Parlamentet anser det nödvändigt att erbjuda en omfattande rådgivningstjänst, som Europeiska centrumet för investeringsrådgivning inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), för att hjälpa den privata sektorn att anpassa sig till de rättsliga kraven.
67. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att eventuella finansiella eller icke‑finansiella incitament som införs inom den gröna given inte får undergrävas av att sökande överbelastas med ytterligare administrativa förfaranden. Parlamentet betonar tvärtom att en förenklad och snabb tillgänglighet måste vara den viktigaste principen för genomförandet av den gröna given. Parlamentet anser att kapitalkraven måste vara riskbaserade och främst utformade för att bevara stabiliteten i banksektorn. Parlamentet motsätter sig därför införandet av en grön stödfaktor.
68. Europaparlamentet uppmanar framför allt EU att öka sin klimatfinansiering till utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och instabila länder, och att företrädesvis investera i uppbyggnad av motståndskraft, innovation, anpassning, koldioxidsnål teknik och klimatvänlig infrastruktur. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser när det gäller kunskapsdelning, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring till utvecklingsländer.
69. Europaparlamentet påminner om att utvecklingsbiståndet är oumbärligt men inte tillräckligt för att hjälpa partnerländerna att nå sina klimatmål och stödja deras övergång till en mer hållbar ekonomisk modell. Parlamentet betonar behovet av att utveckla innovativa finansieringsmetoder och att maximera rollen för privata företag, finansinstitut och utvecklingsbanker när det gäller klimatåtgärder och genomförande av målen för hållbar utveckling, särskilt genom att skapa lämpliga incitament och främja offentlig–privata partnerskap.
Mobilisering av forskning och främjande av innovation
70. Europaparlamentet betonar att utveckling och innovation inom forskning och teknik är avgörande för övergången till ett renare samhälle. I dagens föränderliga värld är det nödvändigt för den europeiska industrin, inklusive små och medelstora företag, att anpassa sig för att ligga i framkant. Parlamentet betonar behovet av att främja investeringar i forskning och innovation.
71. Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom det tydliga engagemanget för forskning och innovation i den gröna given. Parlamentet påminner om vikten av att säkerställa en ambitiös budget för Horisont Europa och uppmanar rådet och kommissionen att instämma med parlamentets ståndpunkt om den föreslagna finansieringen för programmet. Parlamentet betonar att andra EU-fonder bör öronmärka en större andel av sin budget för forskning och innovation på området ren teknik.
72. Europaparlamentet understryker att kommissionens nuvarande förslag främst är inriktat på att minska koldioxidutsläppen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja forskning, inklusive spetsforskning, och användning av innovativ teknik med koppling till utvecklingen av kapaciteten för koldioxid-absorption och utvecklingen av innovativ teknik för negativa utsläpp, däribland de senaste vetenskapliga rönen på området klimatresilient jordbruk.
73. Europaparlamentet betonar vikten av att skapa möjligheter för digital teknik, såsom artificiell intelligens, 5G och superdatorer, för att förbättra utformningen av klimat- och miljöpolitiken. Parlamentet anser att lämpliga investeringar i digital forskning och innovation kommer att vara avgörande för att öka den europeiska industrins globala konkurrenskraft och samtidigt bidra till uppnåendet av klimatmålen. Parlamentet förväntar sig att den gröna given ska innehålla en omfattande och ambitiös teknik- och vetenskapsbaserad strategi för att uppnå ett koldioxidneutralt Europa senast 2050.
74. Europaparlamentet anser att den gröna given också är en möjlighet att etablera kopplingar mellan de olika inblandade sektorerna, vilket bör leda till symbiotiska fördelar. Parlamentet anser i detta sammanhang att bioekonomin ger oss en möjlighet att skapa sådana symbiotiska fördelar inom olika sektorer och komplettera den cirkulära ekonomin. Parlamentet betonar behovet av att investera i forskning och innovation för att hitta nya sätt att göra vår ekonomi mer hållbar och effektiv, med jordbrukssektorn som en del av lösningen.
Principen att ”inte göra någon skada” – hållbarhetsintegrering i all EU-politik
75. Europaparlamentet välkomnar idén om att skära ner på onödig byråkrati som hindrar investeringar i miljövänlig teknik, och uppmanar experter från alla håll att bidra till principen ”en in och en ut” i detta avseende.
EU som global ledare
76. Europaparlamentet välkomnar entusiastiskt kapitlet ”EU som global ledare”, eftersom det är mycket viktigt att EU visar ledarskap, i och med att det står för 9 % av världens utsläpp och 6,8 % av dess befolkning. Parlamentet betonar dock att farliga brytpunkter bara kan undvikas om andra ekonomier bedriver en ambitiös klimatpolitik och ökar sina nationellt fastställda bidrag.
77. Europaparlamentet understryker behovet av ytterligare extern försörjning från förnybara energikällor och att energipolitiken måste bli ett centralt instrument för EU:s utrikes- och grannskapspolitik.
78. Europaparlamentet efterfrågar utnämnande av en EU-ambassadör för kampen mot klimatförändringar, som skulle anförtros att å EU:s vägnar samarbeta med tredjeländer och stora globala ekonomier, för att mobilisera deras stöd för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050 och till och med gå i bräschen för mer ambitiösa mål. Parlamentet anser i detta sammanhang att Europaparlamentet bör föregå med gott exempel och bli en klimatneutral institution senast 2050.
79. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förbereda toppmötet mellan EU och Kina i syfte att nå en överenskommelse mellan de båda parterna om gemensamma, samlade insatser.
80. Europaparlamentet välkomnar åtagandet att använda handelspolitiken för att underlätta genomförandet av Parisavtalet och andra viktiga miljömål. Parlamentet betonar att klimat-, handels- och industripolitiken bör gå hand i hand. För att skapa lika villkor på global nivå bör alla åtgärder alltid vara förenliga med WTO:s bestämmelser, på grundval av en grundlig konsekvensbedömning som ingår i en industristrategi och inte äventyrar handelsmöjligheterna.
81. Europaparlamentet påminner om att klimatförändringarna underminerar framstegen i fråga om utveckling och fattigdomsminskning och kan tvinga miljontals människor in i extrem fattigdom fram till 2030. Parlamentet framhåller därför enträget att den gröna given och genomförandet av Agenda 2030 bör vara nära förbundna med varandra. Parlamentet bekräftar att de som står för stora utsläpp av koldioxid, däribland EU, har en moralisk skyldighet att hjälpa utvecklingsländerna att anpassa sig till klimatförändringarna och att förhindra ofrivillig migration som orsakas av klimatförändringar.
82. Europaparlamentet påpekar att skyddet av klimatet och miljön är en global uppgift med differentierade ansvarsområden. Parlamentet understryker att internationella koldioxidmarknader kan bidra till att minska kostnaderna och tjäna till att öka ambitionsnivån i andra stora ekonomier. Parlamentet understryker därför att det är ytterst viktigt att fastställa en bindande ram för mekanismer för ren utveckling enligt artikel 6 i Parisavtalet, som bör inbegripa nödvändiga skyddsåtgärder för att förhindra dubbelräkning och se till att projekten håller hög kvalitet.
83. Europaparlamentet anser att EU:s samarbete med utvecklingsländer bör integrera klimatstrategier som en central komponent, med en skräddarsydd och behovsbaserad metod, bör säkerställa deltagande från lokala och regionala aktörer, inbegripet regeringarna, den privata sektorn och det civila samhället, och bör anpassa sig till partnerländernas nationella planer och klimatstrategier.
84. Europaparlamentet välkomnar betoningen på klimatdiplomati och insisterar på att EU för att åstadkomma resultat måste tala med en röst, säkerställa konsekvens och samstämdhet i alla sina politikområden och i policycykeln i allmänhet, i enlighet med principen om en konsekvent politik för hållbar utveckling, och använda alla sina relevanta externa instrument som hävstång för kollektiva framsteg. Parlamentet betonar dessutom att EU:s alla yttre åtgärder bör genomgå en ”grön besiktning”.
85. Europaparlamentet betonar att den övergripande strategin för Afrika och det framtida AVS–EU-partnerskapsavtalet ger unika möjligheter att förverkliga de externa aspekterna av den gröna given, se över EU:s partnerskap med utvecklingsländerna när det gäller klimat och miljö och anpassa EU:s politik till de senaste internationella åtagandena.
86. Europaparlamentet upprepar vikten av att förena hållbar utveckling med långsiktig tillväxt och anser att alla partnerskap med utvecklingsländer bör ta vederbörlig hänsyn till de sociala och ekonomiska effekterna av klimatåtgärderna, särskilt när det gäller skapande av arbetstillfällen och med särskild hänsyn till de små och medelstora företagens behov.
87. Europaparlamentet betonar att EU bör vidta åtgärder som är anpassade till den lokala befolkningens behov för att upprätthålla utvecklingsländernas ekonomiska tillväxt.
88. Europaparlamentet betonar behovet av att begränsa EU:s export av avfallsresurser, att stärka den cirkulära ekonomin i hela världen och att införa ett globalt förbud mot engångsplast.
°
° °
89. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P8_TA(2019)0217.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2019)0079.