Förfarande : 2019/2956(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0043/2020

Ingivna texter :

B9-0043/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/01/2020 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0005

<Date>{10/01/2020}10.1.2020</Date>
<NoDocSe>B9-0043/2020</NoDocSe>
PDF 205kWORD 63k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den europeiska gröna given</Titre>

<DocRef>(2019/2956(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Fredrick Federley</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission></RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0040/2020

B9-0043/2020

Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given

(2019/2956(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773), och av djupanalysen till stöd för detta meddelande,

 med beaktande av EU:s miljöhandlingsprogram till 2020 och dess vision för 2050,

 med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna och av Parisavtalet,

 med beaktande av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald,

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport European Environment – State and Outlook 2020 (SOER 2020), som offentliggjordes den 4 december 2019,

 med beaktande av den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och den sammanfattande rapporten om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),

 med beaktande av FN:s miljöprograms rapport om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report 2019, som offentliggjordes den 26 november 2019,

 med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019,

 med beaktande av rapporten Global Resources Outlook 2019 från FN:s miljöprograms internationella resurspanel,

 med beaktande av de allt större beläggen för de dramatiska konsekvenser som miljöföroreningar har på människors hälsa, t.ex. Eurostats uppgifter om dödsfall förknippade med lungcancer (1,3 miljoner EU-medborgare per år),

 med beaktande av UNFCCC:s 26:e partskonferens, som ska hållas i november 2020, och det faktum att samtliga parter i UNFCCC måste höja sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med Parisavtalets mål,

 med beaktande av den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15), som ska hållas i Kunming, Kina, i oktober 2020, då parterna måste enas om den globala ramen för arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald efter 2020,

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar[1],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[2],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP 25)[3],

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen.

1. Europaparlamentet understryker det akuta behovet av åtgärder för att ta itu med klimatförändringar och miljörelaterade utmaningar, och ser därför mycket positivt på kommissionens meddelande Den europeiska gröna given. Parlamentet delar kommissionens åtagande att 2050 omvandla EU till ett sundare, mer hållbart, rättvist och välmående samhälle med nettonollutsläpp av växthusgaser och med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där ekonomisk tillväxt är frikopplat från resursanvändning och avfallsgenerering. Parlamentet vill att omställningen till ett klimatneutralt samhälle senast 2050 ska bli en europeisk framgångssaga.

2. Europaparlamentet understryker att den gröna given bör stå i centrum för EU:s strategi för ny tillväxt och sysselsättning. Parlamentet ser den gröna given som en katalysator för en samhällsförändring med klimatneutralitet, skydd av miljön och vårt naturkapital, hållbar resursanvändning och våra medborgares hälsa och livskvalitet som huvudmål, i kombination med en välmående, rättvis och konkurrenskraftig ekonomi som fungerar för alla i Europas alla regioner. Parlamentet anser att den gröna given bör skapa ekonomiska möjligheter och rättvisa mellan generationerna.

3. Europaparlamentet anser att den gröna given bör sätta människan i centrum och syfta till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och konsekvenser. Parlamentet anser att genomförandet av målen för hållbar utveckling bör stå i centrum för EU:s politiska beslutsprocess.

4. Europaparlamentet anser att forskning och innovation samt utveckling av ny ren teknik är avgörande för minskade koldioxidutsläpp, för en minskad förlust av biologisk mångfald och för en miljöanpassad ekonomi. Parlamentet efterlyser vid behov ekonomiskt stöd för grundforskning. Parlamentet efterlyser marknadsdrivna incitament och stöd till investeringar i hållbar banbrytande teknik, som kan bidra till att göra EU till en världsledande aktör och global normgivare.

5. Europaparlamentet understryker att för att unionen senast 2050 ska uppnå nettonollutsläpp måste stora offentliga och privata investeringar mobiliseras, och ser det som en nödvändig förutsättning för att den gröna given ska bli framgångsrik. Parlamentet anser att EU måste ge långsiktig säkerhet för investerarna och rättslig förutsebarhet samt en lämplig finansiell ram, resurser och incitament för en framgångsrik marknadsdriven grön omställning. Parlamentet anser att detta måste göras på ett sätt som uppmuntrar till utgifter för och investeringar i en omställning som inbegriper tekniker för omställning som gradvis kan utvecklas och användas för att nå EU:s långsiktiga mål.

6. Europaparlamentet betonar att man kommer att använda sina fullständiga lagstiftningsbefogenheter för att se över och ändra alla förslag från kommissionen så att de främjar samtliga mål i den gröna given, även när det gäller klimatet, miljön och hälsan, tillväxten och sysselsättningen, skyddet av den inre marknaden och en balanserad utveckling i alla medlemsstater.

Ökade klimatambitioner för EU 2030 och 2050

7. Europaparlamentet välkomnar det aviserade förslaget till en europeisk klimatlag, som ska läggas fram senast i mars 2020. Parlamentet anser att ett bindande EU-åtagande om nettonollutsläpp senast 2050 kommer att vara ett kraftfullt verktyg för att mobilisera de politiska, ekonomiska och tekniska krafter som krävs för omställningen. Parlamentet anser att klimatlagen också måste innehålla specifika anpassningskomponenter, nämligen genom att kräva att alla medlemsstater antar handlingsplaner för anpassning.

8. Europaparlamentet anser att för att klimatlagen ska vara effektiv måste det vara en fristående rättsakt och omfatta mellanliggande EU-mål för 2030 och 2040 samt en stark styrningsram. Parlamentet anser att klimatlagen måste vara teknikneutral och spegla bästa tillgängliga vetenskap, med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader, och att den bör uppdateras i linje med utvecklingen inom EU:s rättsliga ram och Parisavtalets översynscykel.

9. Europaparlamentet understryker med kraft att en omställning är en gemensam insats från alla medlemsstater och att varje medlemsstat måste bidra till att genomföra klimatneutralitet i EU senast 2050. Parlamentet erkänner att utvecklingen mot minskade koldioxidutsläpp bör differentieras mellan medlemsstaterna på ett rättvist och kostnadseffektivt sätt, eftersom länderna har olika utgångspunkter och resurser och en del går snabbare framåt än andra, men att den gröna omställningen bör omvandlas till en ekonomisk och social möjlighet för alla regioner i Europa.

10. Europaparlamentet efterlyser en ökning av EU:s klimatmål för 2030 till 55 % av de inhemska utsläppen av växthusgaser på EU-nivå jämfört med 1990 års nivåer, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag i detta syfte så snart som möjligt så att EU kan anta detta mål som sitt uppdaterade nationellt fastställda bidrag i god tid före COP 26. Parlamentet begär vidare att detta mål ska integreras i den europeiska klimatlagen.

11. Europaparlamentet anser att EU måste spela en aktiv roll och visa ett starkt ledarskap under förberedelserna inför COP26, där parterna bör öka de gemensamma klimatåtaganden som ska återspegla högsta möjliga ambition. Parlamentet anser därför att EU bör anta ett förstärkt nationellt fastställt bidrag så tidigt som möjligt under 2020 för att uppmuntra andra länder utanför EU, i synnerhet de största utsläpparna, att göra detsamma. Parlamentet understryker i detta sammanhang behovet av att enas kring ett förstärkt nationellt fastställt bidrag inför det planerade toppmötet mellan EU och Kina i september samt inför toppmötet mellan EU och Afrika.

12. Europaparlamentet betonar att alla sektorer måste bidra genom att minska sina utsläpp. Parlamentet betonar behovet av att se över EU:s alla relevanta lagstiftningsåtgärder på klimat- och energiområdet senast i juni 2021, inbegripet normer för koldioxidutsläpp för personbilar, lätta lastbilar och lastbilar, för att leva upp till de ökade klimatambitionerna. Parlamentet välkomnar kommissionens planer i detta avseende. Parlamentet uppmanar också kommissionen att beakta potentialen hos annan befintlig EU-lagstiftning som kan bidra till klimatåtgärder såsom ekodesigndirektivet, EU:s avfallslagstiftning och åtgärder som rör den cirkulära ekonomin.

13. Europaparlamentet understryker att omställningen till klimatneutralitet måste vara hållbar, särskilt när kolcyklerna i olika kolsänkor analyseras, och lämpligt utrymme måste ges för utveckling inom sektorer med koppling till sänkorna, så att de kan leverera mer i form av klimatfördelar och behålla eller förbättra sänkor över tiden.

14. Europaparlamentet betonar behovet av att framtida lagstiftningsförslag, för att öka klimatambitionerna, baseras på övergripande konsekvensbedömningar som identifierar de socioekonomiska och miljömässiga effekterna av olika alternativ, inbegripet de totala klimat- och miljöeffekterna, behovet av att undvika koldioxidläckage, effekterna på EU‑företags internationella konkurrenskraft, inklusive små och medelstora företag, effekterna på sysselsättningen och den långsiktiga investeringssäkerheten, samtidigt som politisk konsekvens med målen för minskade växthusgasutsläpp säkras.

15. Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att utveckla en mekanism för koldioxidjustering för att minska risken för koldioxidläckage i händelse av att skillnaderna i klimatambitioner världen över består. Parlamentet ser utvecklingen av en sådan mekanism som en del av en bredare strategi för en konkurrenskraftig koldioxidsnål EU-ekonomi. Parlamentet anser att en framtida mekanism för koldioxidjustering vid gränsen bör upprätthålla EU:s klimatambitioner, säkra lika villkor och respektera WTO:s regler. Parlamentet anser dessutom att den bör behålla ekonomiska incitament för en framgångsrik grön omställning samt för framgångsrika klimatpionjärer och att den bör stödja en marknad för koldioxidsnåla varor inom EU, och att den bör säkerställa en effektiv prissättning på koldioxid i EU och samtidigt främja koldioxidprissättning i andra delar av världen. Parlamentet understryker att en sådan mekanism måste vara helt anpassad till EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet anser att den måste ta hänsyn till varje sektors särdrag och att den ska kunna införas gradvis i utvalda sektorer, samtidigt som onödiga extra administrativa kostnader, särskilt för europeiska små och medelstora företag, måste undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla de olika former som en koldioxidjustering vid gränsen kan ta, och senast i juni 2021 genomföra en fullständig konsekvensbedömning av alla alternativ tillsammans med den planerade översynen av den lagsstiftning som avser utsläppshandelssystemet, innan den lägger fram något förslag. Parlamentet upprepar sin begäran om att intäkter från mekanismen ska anslås till EU:s budget såsom egna medel och öronmärkas för klimatåtgärder, medan delar av intäkterna också kan återföras till medlemsstaterna.

16. Europaparlamentet välkomnar det planerade förslaget om en översyn av energiskattedirektivet och instämmer i att direktivet bör tillämpa principen om att förorenaren betalar genom miniminivåer för koldioxidavgifter, samtidigt som man fullt ut respekterar och inte inkräktar på medlemsstaternas befogenheter i fråga om skattepolitik.

17. Europaparlamentet välkomnar en ny och mer ambitiös EU-strategi för klimatanpassning. Parlamentet betonar behovet av att mobilisera offentliga och privata investeringar i anpassning, och efterlyser en verklig politisk samstämmighet när det gäller EU:s utgifter så att anpassning och klimattålighet blir centrala kriterier för EU‑finansiering, där potentialen hos EU-fonder utnyttjas till fullo för att bygga upp och stärka lokalsamhällens och infrastrukturers motståndskraft. Parlamentet anser samtidigt att förebyggande, beredskap och insatser vid katastrofer måste vara ett kraftfullt solidaritetsinstrument med tillräckliga resurser. Parlamentet efterlyser en konsekvent och tillräcklig tilldelning av medel i EU-budgeten och gemensamma resurser för EU:s civilskyddsmekanism, med tanke på de allt större utmaningarna.

18. Europaparlamentet framhåller den roll som Europas medborgare, lokalsamhällen, företag – inklusive små och medelstora företag – och industrin spelar för att hantera klimat- och miljöutmaningarna och utveckla mer hållbara konsumtionsmönster, affärsmodeller och produktionsmetoder. Parlamentet stöder i detta sammanhang kommissionen när det gäller att bilda en europeisk klimatpakt och anser att detta kan vara ett användbart verktyg för att ge egenmakt åt regionala och lokala samhällen då de utformar politik för en omställning, bygger upp partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och sprider bästa praxis i hela EU. Parlamentet välkomnar frivilliga givarkampanjer, men betonar att dessa alltid måste omsättas i konkreta åtgärder.

Ren och trygg energiförsörjning till rimligt pris

19. Europaparlamentet framhåller energins centrala roll i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser. Parlamentet anser att ett konsekvent och fullständigt genomförande av det nyligen antagna paketet om ren energi för alla i EU är ett första viktigt steg för att se till att unionens klimat- och energimål uppnås. Parlamentet betonar samtidigt att unionen snarast bör sätta högre mål för förnybar energi och energieffektivitet, som ligger helt i linje med principen om att sätta energieffektivitet främst. Parlamentet understryker betydelsen av att säkerställa en väl fungerande, fullständigt integrerad energimarknad i Europa för att uppnå de angivna klimatmålen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det behövs en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter som är adekvat finansierad för att stärka och öka det regionala samarbetet mellan medlemsstaterna och se till att EU:s energimarknad är konkurrenskraftig, konsumentinriktad, flexibel och icke‑diskriminerande.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt stöd och råd till medlemsstaterna, vid behov, i samband med översynen av deras nationella energi- och klimatplaner, för att säkerställa att de överensstämmer med EU:s åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet insisterar på en snabb utfasning av subventioner till kol och fossila bränslen i EU och välkomnar i detta sammanhang den kommande översynen av energiskattedirektivet och av riktlinjerna för statligt stöd till energi.

21. Europaparlamentet är djupt oroat över att ökningen av den totala marknadsandelen för förnybar energi i EU har mattats av. Parlamentet välkomnar därför tillkännagivandet av strategin för havsbaserad vindkraft, som bör fastställa en färdplan för ökat samarbete mellan medlemsstaterna, och föreskriver att den relevanta lagstiftningen kommer att ses över. Parlamentet anser att EU:s politik framför allt bör främja innovation och spridning av hållbar energilagring och ren vätgas, samtidigt som metanläckage åtgärdas, och att den bör vara öppen för all teknik som på ett hållbart sätt kan bidra till unionens klimat- och energimål.

22. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet att kommissionen senast i mitten av 2020 kommer att föreslå åtgärder för smart integration och understryker att ytterligare integration av EU:s energimarknad kommer att spela en viktig roll för att skapa en tryggare energiförsörjning och uppnå en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser.

23. Europaparlamentet välkomnar den aviserade renoveringsvågen av offentliga och privata byggnader, såsom skolor och sjukhus, och understryker att byggnadssektorn har en hög energisparpotential och potential för produktion på plats av förnybar energi, vilket kan öka sysselsättningen och hjälpa små och medelstora företag att expandera. Parlamentet anser att en smart och framåtblickande rättslig ram är avgörande för att skapa stabila och förutsägbara villkor för företag inom sektorn och välkomnar därför översynen av förordningen om byggprodukter. Parlamentet efterlyser en strikt kontroll av att medlemsstaterna fullgör sina skyldigheter när det gäller att renovera offentliga byggnader i enlighet med direktivet om energieffektivitet.

24. Europaparlamentet noterar kommissionens planer på att utvidga EU:s utsläppshandel till utsläpp från byggnader och vägtransporter. Parlamentet anser att en direkt inkludering av dessa utsläpp i EU:s utsläppshandelssystem inte är ett möjligt alternativ. Parlamentet anser att den föreslagna åtgärden kräver ytterligare analys och konsekvensbedömning. Parlamentet understryker med eftertryck att ett prissättningssystem för koldioxid inte under några omständigheter bör ersätta eller försvaga befintliga eller framtida åtgärder såsom normer för koldioxidutsläpp från personbilar, lastbilar och bostäder eller förordningen om klimatåtgärder, utan bör, om det införs, komplettera befintlig lagstiftning för att stärka EU:s klimatambitioner med marknadsdrivna och tekniköppna åtgärder som uppmuntrar till innovation.

Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi

25. Europaparlamentet ser omställningen till en koldioxidneutral, mycket resurseffektiv och konkurrenskraftig industriell bas i EU före 2050 som en viktig utmaning och möjlighet, och välkomnar tillkännagivandet att kommissionen i mars 2020 kommer att lägga fram en ny industristrategi och en strategi för små och medelstora företag. Parlamentet betonar att industriell konkurrenskraft och klimatpolitik är ömsesidigt förstärkande och att en innovativ och klimatneutral industri kommer att säkerställa den europeiska ekonomins konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att inkludera utsläpp av växthusgaser i direktivet om industriutsläpp.

26. Europaparlamentet understryker att strategierna för industrin och för små och medelstora företag måste innehålla tydliga färdplaner som ger en övergripande uppsättning incitament för innovation och spridningen av banbrytande teknik samt för avlägsnandet av alla lagstiftningsmässiga hinder. Parlamentet anser att strategin framför allt bör ta itu med utmaningarna i de energiintensiva sektorerna, vara marknadsstyrd och öppen för olika tekniska lösningar, samtidigt som hänsyn tas till små och medelstora företags begränsningar och behov. Parlamentet anser att EU:s stöd till klimat- och resurspionjärer bör vara teknikneutralt och bygga på de senaste vetenskapliga rönen och modellerna för att uppnå koldioxidneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att det för den tunga industrin kommer att behövas avskiljning och lagring av koldioxid för att den ska bli klimatneutral.

27. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på en ambitiös ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin, som måste syfta till att minska det totala miljöavtryck och resursutnyttjande som EU:s produktion och konsumtion innebär, och samtidigt ge starka incitament till innovation, hållbara företag och marknader för klimatneutrala och cirkulära produkter, med resurseffektivitet, nollutsläpp och förebyggande av avfall som huvudprioriteringar. Parlamentet framhåller de starka synergierna mellan klimatåtgärder och den cirkulära ekonomin, särskilt inom energi- och koldioxidintensiva industrier.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå mål för separat insamling, avfallsminskning, återanvändning och återvinning samt andra särskilda åtgärder, såsom utökat producentansvar, inom prioriterade sektorer såsom kommersiellt avfall, textilier, plast, elektronik, konstruktion och livsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla åtgärder för att stödja marknaden för återvunnet material i Europa, bland annat gemensamma kvalitetsstandarder samt obligatoriska mål för användning av återvunnet material inom prioriterade sektorer där så är möjligt. Parlamentet understryker vikten av att utveckla giftfria materialkretslopp genom att fasa ut giftiga ämnen som kan leda till att människor och miljön exponeras, särskilt när det finns säkrare alternativ, och genom att främja forskning och innovation för att utveckla renare produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga åtgärder för att ta itu med importerade produkter som innehåller ämnen eller komponenter som är förbjudna i EU, och att dessa inte bör återinföras på EU-marknaden i konsumentprodukter genom återvinning.

29. Europaparlamentet stöder politiska åtgärder för hållbara produkter, bland annat en utvidgning av tillämpningsområdet för ekodesign med lagstiftning som gör produkter mer hållbara, reparerbara, återanvändbara och återvinningsbara, och ett kraftfullt arbetsprogram för ekodesign från 2020 och framåt, som även omfattar smarta telefoner och annan ny it-utrustning. Parlamentet efterlyser lagstiftningsförslag för att förhindra planerat åldrande. Parlamentet stöder kommissionens planer på lagstiftningsförslag för att säkerställa en säker, cirkulär och hållbar värdekedja för alla batterier, och förväntar sig att detta förslag åtminstone ska omfatta åtgärder för ekodesign, mål för återanvändning och återvinning samt hållbar och socialt ansvarsfull anskaffning.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera EU:s åtgärder mot plastföroreningar, särskilt i den marina miljön, och efterlyser större begränsningar för plastartiklar för engångsbruk i de fall då det finns mer hållbara alternativ. Parlamentet stöder utarbetandet av lagstiftning för att ta itu med överförpackning och för att se till att alla förpackningar i EU som inte är återanvändbara eller återvinningsbara på ett ekonomiskt hållbart sätt förbjuds på EU-marknaden senast 2030, samtidigt som livsmedelssäkerheten säkerställs. Parlamentet efterlyser åtgärder för att främja gränsöverskridande samordning av retursystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med mikroplast på ett övergripande sätt, bland annat genom att genomföra den planerade utfasningen av avsiktligt tillsatta mikroplaster och genom nya åtgärder mot oavsiktliga utsläpp av plast till exempel från textilier, däck och plastpellets.

31. Europaparlamentet efterlyser en grön inre marknad för EU för att öka efterfrågan på hållbara produkter med särskilda bestämmelser, såsom en ökad användning av grön offentlig upphandling, inrättande av ett ”kontrollinstrument för hållbar upphandling” som syftar till att klimatsäkra stora offentliga infrastrukturprojekt, med utgångspunkt i den frivilliga mekanism för förhandsbedömning av stora infrastrukturprojekt som redan finns. Parlamentet efterlyser även ett finansiellt garantisystem i alla relevanta EU‑instrument för att hjälpa offentliga upphandlare att hantera finansiella risker vid upphandling av mycket innovativa hållbara produkter och tjänster.

32. Europaparlamentet anser att välinformerade konsumenter med egenmakt spelar en central roll för att den gröna given ska bli framgångsrik, och efterlyser åtgärder som ser till att konsumenterna får tillgång till transparent, jämförbar och harmoniserad produktinformation, inklusive märkning av produkter, på grundval av solida data och vetenskapliga belägg, för att hjälpa dem att göra hälsosammare och mer hållbara val, och för att de ska få information om produkters hållbarhet och reparerbarhet samt deras miljöavtryck. Parlamentet understryker behovet av att förse konsumenter med effektiva, lättbegripliga och genomförbara lösningar som beaktar hållbarhetsaspekter och där återanvändning eller reparation prioriteras framför kassering av produkter som inte fungerar.

33. Europaparlamentet anser att förnybara material kommer att spela en viktig roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi, och framhåller behovet av att stimulera investeringar i utvecklingen av en hållbar bioekonomi där fossilintensiva material ersätts med förnybara och biobaserade material, i t.ex. byggnader, textilier, kemiska produkter, förpackningar, skeppsbyggnad och energiproduktion. Parlamentet betonar att detta måste ske på ett hållbart sätt som respekterar ekologiska gränsvärden. Parlamentet erkänner att för att en kolsänka ska kunna bevaras eller förbättras på ett hållbart sätt över tiden krävs det utrymme att hantera sänkan på kort sikt, vilket kommer att leda till fluktuationer i kolsänkan. Parlamentet framhåller bioekonomins potential att skapa nya gröna jobb, även på landsbygden inom EU, och att stimulera innovation. Parlamentet efterlyser stöd till forskning och innovation för hållbara bioekonomiska lösningar som också skyddar den unika biologiska mångfalden och ekosystemen. Parlamentet efterlyser därför ett effektivt genomförande av EU:s bioekonomistrategi som en del i den europeiska gröna given.

34. Europaparlamentet påminner om den digitala teknikens avgörande roll för att stödja en grön omställning, i synnerhet genom att förbättra resurs- och energieffektiviteten, avfallshanteringen, inbegripet spårning av kemikalier och ämnen, utsläppsminskningar och miljöövervakning. Parlamentet framhåller klimatfördelarna med en fullständig digitalisering av överförings- och distributionsnät och energimarknadsplatser samt med program för efterfrågeflexibilitet som hanteras av smarta tillämpningar.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla strategier för spridning och finansiering av innovativ digital teknik. Parlamentet efterlyser en översyn av TEN‑E‑riktlinjerna för att anpassa den rättsliga ramen till prioriteringen av utveckling och införande av smarta nät på alla nivåer av eldistributionen (på EU-nivå, medlemsstatsnivå och lokal nivå), för att tillhandahålla en trygg, säker, hållbar och tillförlitlig energiförsörjning, och för att förhindra en inlåsning i koldioxidintensiva investeringar. Parlamentet betonar samtidigt att kommissionen bör införa en metod för att övervaka och beräkna den digitala teknikens allt större miljöpåverkan, samtidigt som den reglering som behövs inte medför någon onödig byråkratisk börda. Parlamentet anser att en europeisk strategi för en inre marknad för data bör fastställa de viktigaste målen och hindren för ett fullständigt utnyttjande av den digitala teknikens potential. Parlamentet rekommenderar att digital teknik införs tillsammans med utbildningsprogram för användare och yrkesverksamma.

Snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet

36. Europaparlamentet välkomnar den kommande strategin för hållbar och smart mobilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för en rättvis övergång till ett klimatneutralt samhälle med både en fortsatt hög nivå av transportförbindelser för Europas invånare och bibehållen konkurrenskraft för EU:s transportsektor och dess bidrag till ekonomin och sysselsättningen i EU.

37. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att främja multimodala transporter i syfte att öka effektiviteten och minska utsläppen. Parlamentet anser dock att multimodalitet kan uppnås på bästa sätt enbart genom konkreta lagstiftningsförslag. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att vidareutveckla det befintliga indexet för flygförbindelser till ett index för multimodala förbindelser för vilket transporternas miljöpåverkan ingår som en av de relevanta faktorerna. Vidare understryker parlamentet att nollnettoutsläpp inom sjöfarten är av central betydelse för utvecklingen av hållbara multimodala transporter.

38. Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt stödja den europeiska bilindustrin i omställningen, bland annat genom tillgång till forskningsfinansiering och finansiella åtgärder för en omstrukturering av produktionen, samtidigt som denna sektor behålls inom Europas gränser.

39. Europaparlamentet efterlyser en snabb och resultatinriktad reform av det gemensamma europeiska luftrummet, en översyn av EU: järnvägsnät för godstransporter och en fullständig utveckling och drift av Galileo. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå åtgärder för att öka sammanlänkningen mellan vägar, järnvägar och inre vattenvägar och därmed uppnå en verklig trafikomställning. Parlamentet begär att man ökar och stödjer investeringarna i sammanlänkning av järnvägsnäten i EU i syfte att skapa lika tillgång till offentliga järnvägstransporter i hela EU.

40. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att utveckla smarta system för trafikstyrning och integrerade mobilitetslösningar, särskilt i tätorter. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av innovativa tillämpningar, ny teknik, nya affärsmodeller och nya framväxande och innovativa transportsystem i hela Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att göra städerna, som har praktiska erfarenheter och kunskaper, delaktiga i diskussionen kring hur den framtida transportpolitiken ska genomföras på EU-nivå.

41. Europaparlamentet anser att EU måste tillämpa principen att förorenaren betalar på ett rättvist sätt inom alla transportslag och ge incitament till renare former av transporter. Parlamentet anser att skatte- eller avgiftsintäkterna från transporter bör öronmärkas till att hjälpa sektorn i denna övergång, så att acceptansen för dessa kostnader ökar i samhället.

42. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att inbegripa sjöfarten i utsläppshandelssystemet. Parlamentet anser att detta inbegripande måste grundas på en konsekvensbedömning där man också ser till konkurrenskraften hos EU:s aktörer och företag och beaktar eventuella trafikomställningar. Parlamentet framhåller att EU bör verka för en hög ambitionsnivå för minskade växthusgasutsläpp från sjöfarten såväl internationellt som inom EU, samtidigt som alla eventuella nya EU-åtgärder inte får skada de EU-flaggade fartygens internationella konkurrenskraft. Parlamentet anser att EU-åtgärderna måste beakta alla eventuella framtida bindande globala åtgärder inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och inte skapa dubbelreglering för branschen. Parlamentet menar att EU:s åtgärder måste gå hand i hand med alla internationella åtgärder.

43. Europaparlamentet stöder de föreslagna åtgärderna för att minska utsläppen från luftfarten, stärka EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med unionens klimatambitioner och minska gratistilldelningen av utsläppsrätter till flygbolag. Parallellt med detta begär parlamentet att EU deltar i utvecklingen av systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia) och stärker Corsia‑bestämmelserna. Dessutom framhåller parlamentet att det finns ett brådskande behov av investeringar i forskning kring ny teknik för en utfasning av användningen av fossila bränslen inom sjö- och luftfarten och utveckling av utsläppsfria och gröna fartyg med hjälp av ekokomponenter, förbättrad avfalls- och vattenförvaltning samt framdrivningsteknik.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om samordnade åtgärder avseende beskattningen av luftfarten i medlemsstaterna i syfte att sätta stopp för föråldrade skatteundantag, tillämpa principen att förorenaren betalar och skapa lika villkor för olika transportslag, samtidigt som man förhindrar oavsiktliga miljömässiga, ekonomiska eller sociala konsekvenser.

45. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att se över direktivet om infrastruktur för alternativa bränslen och TEN-T-förordningen. Parlamentet understryker i detta sammanhang att kommissionen måste verka för en bättre samordning mellan medlemsstaterna vad gäller hela transportnätets organisation, till exempel genom att överbrygga den rådande klyftan mellan de nationella övergripande transportplanerna och anta resultatinriktade lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att medlemsstaterna fullbordar det transeuropeiska transportnätet inom de överenskomna tidsfristerna samt genom att prioritera de gränsöverskridande avsnitten och utbyggnaden av hållbar infrastruktur för alternativa transportbränslen. Parlamentet betonar vikten av att främja utvecklingen av infrastruktur för alternativa bränslen i syfte att maximera potentialen hos utsläppsfria och utsläppssnåla fordon och fartyg. Vidare framhåller parlamentet vikten av att prioritera stödet till en utsläppsfri kollektivtrafik och till cykel- och gånginfrastruktur, särskilt i städerna.

46. Europaparlamentet ser fram emot kommissionens kommande förslag om strängare normer för utsläpp av luftföroreningar från fordon med förbränningsmotorer (Euro 7) och reviderade normer för koldioxidutsläpp från personbilar och lätta lastbilar, som från och med 2025 kommer att bana väg för utsläppsfria transporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram metoder för livscykelanalyser. Vidare påminner parlamentet om resultatet av den djupgående analysen i kommissionens meddelande ”En ren jord för alla: En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi”, det vill säga att alla nya bilar som släpps ut på EU‑marknaden ska vara utsläppsfria från och med 2040 enligt scenariot med klimatneutralitet 2050, och efterlyser en enhetlig politisk ram och omställningsplaner till stöd för denna utveckling. Parlamentet konstaterar att direktivet om typgodkännande måste ses över för att de länder som ligger i framkanten på detta område kan vidta strängare åtgärder på nationell nivå när medlemsstaterna så beslutar.

47. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer att vidta åtgärder mot luftföroreningar från sjö- och luftfarten, bland annat för att reglera de mest förorenande fartygens tillträde till EU-hamnar och komma till rätta med föroreningarna från fartyg som ligger i hamn. Parlamentet betonar vikten av att främja utvecklingen av utsläppsfria hamnar där man använder förnybar energi. Parlamentet understryker att införandet av utsläppskontrollområden, något som föreskrivs i den internationella konventionen till förhindrande av förorening från fartyg (Marpol), och sänkta hastigheter för sjöfarten är relevanta lösningar för utsläppsminskningar som är enkla att genomföra.

Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem

48. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att lägga fram en ”från jord till bord”-strategi för att skapa en mer hållbar livsmedelspolitik genom att sammanföra insatser för att motverka klimatförändringarna, skydda miljön och bevara den biologiska mångfalden med målet att säkerställa att européerna får överkomliga, högkvalitativa och hållbara livsmedel, samtidigt som jordbrukare och fiskare garanteras en rimlig levnadsstandard och jordbrukets konkurrenskraft tryggas. Parlamentet konstaterar att EU:s invånare anser att ”tillhandahållandet av säkra, hälsosamma och högkvalitativa livsmedel” för alla konsumenter bör ha högsta prioritet inom den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att försöka hitta nya bättre sätt att informera konsumenterna, särskilt unga konsumenter.

49. Europaparlamentet framhåller potentialen hos jordbruksinvesteringar i hållbara metoder, till exempel precisionsjordbruk, ekologiskt jordbruk, agroekologi, skogsjordbruk, stärkt djurskydd och förebyggande av sjukdomar hos människor och djur, inbegripet hållbart skogsbruk, avskiljning och användning av koldioxid samt förbättrad näringsämneshantering, för att uppnå målen i den gröna given. Parlamentet betonar vikten av att ge jordbrukarna incitament att övergå till ett sådant jordbruk och ställa om till metoder som kommer att gynna klimatet, miljön och den biologiska mångfalden på ett rättvist, snabbt och ekonomiskt hållbart sätt. Parlamentet konstaterar att jordbruket och det arbete som jordbrukarna och övriga aktörer längs livsmedelskedjan utför kommer att vara avgörande för uppnåendet av målsättningarna inom ”från jord till bord”-strategin. Parlamentet påminner om att en hälsosam kost är helt centralt för att antalet fall av hjärt- och kärlsjukdomar och cancer ska minska.

50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till EU:s åtaganden när det gäller miljö, klimat och skydd av den biologiska mångfalden och till traditionella jordbruksmetoder, så att denna politik anpassas till de mål som ställts upp för den europeiska gröna given, med hänsyn tagen till behovet av att upprätthålla lika villkor i Europa i syfte att möjliggöra en stark, motståndskraftig och hållbar jordbruksproduktion. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra klimatåtgärder till en av de främsta prioriteringarna för jordbruket i sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt uppmanar kommissionen att vara bestämd på denna punkt i samband med sin bedömning av de strategiska planerna. Parlamentet understryker vikten av att använda sig av ett resultatbaserat och riktat förhållningssätt inom den nya genomförandemodellen och av att det råder ökad förenkling och insyn i fråga om konkreta resultat och mervärdesmål. Parlamentet menar att man måste hjälpa jordbrukarna i omställningen till ett mer hållbart jordbruk, bland annat med hjälp av oberoende jordbruksrådgivningstjänster, och ställer sig därför bakom förslag om att förse den gemensamma jordbrukspolitiken med en budget som på ett adekvat sätt tillgodoser EU:s miljöambitioner.

51. Europaparlamentet framhåller kopplingarna mellan ”från jord till bord”-strategin och nolltoleransen mot föroreningar. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att motverka bekämpningsmedlens negativa inverkan på miljön och hälsan och att avsevärt minska användningen av och riskerna med kemiska bekämpningsmedel samt användningen av gödselmedel och antibiotika, bland annat genom lagstiftning. Parlamentet efterlyser en EU-strategi för att få fram vetenskapligt grundade hållbara alternativ till farliga växtskyddsmedel. Parlamentet begär eftertryckligen att särskild hänsyn tas till skydd av pollinatörer och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ombesörja en fullständig och snabb tillämpning av vägledningen från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om riskbedömning av växtskyddsmedels inverkan på bin.

52. Europaparlamentet betonar det europeiska jordbrukets potential att bidra till den cirkulära ekonomin och ökad biologisk mångfald och främja en hållbar användning av förnybara råvaror. Parlamentet välkomnar att ”från jord till bord”-strategin också kommer att omfatta fördelarna med ny teknik – inbegripet digitaliseringen, civila rymdprogram och u-spacetjänster – och innovation och vetenskapliga upptäckter som kan medföra en betydligt minskad byråkrati inom den gemensamma jordbrukspolitiken och förbättra effektiviteten, resursanvändningen och den miljömässiga hållbarheten, samtidigt som sektorn gynnas ekonomiskt. Parlamentet framhåller betydelsen av integrerat växtskydd och uppmanar alla jordbrukare att använda sig av det.

53. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att öka sina satsningar på att minska matsvinnet. Parlamentet efterlyser ett bindande EU‑omfattande minskningsmål på 50 % till 2030, grundat på en gemensam metod.

54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa fiskeri- och vattenbruksprodukter i sin ”från jord till bord”-strategi, i syfte att stärka den hållbara värdekedjan inom fiskerinäringen (från fiske till konsumtion). Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om förbättrad spårbarhet för alla fisk- och skaldjursprodukter – inklusive ursprungsmärkning av fiskkonserver och förkastande av produkter som skadar eller utarmar havsmiljön.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram en ny djurskyddsstrategi som banar väg för en ramlagstiftning på djurskyddsområdet.

Bevarande och återställande av ekosystem och biologisk mångfald

56. Europaparlamentet uppmanar EU med eftertryck att stärka naturskyddet med hjälp av en ambitiös strategi för biologisk mångfald till 2030 som syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald i Europa och världen, inbegripet specifika insatser för EU:s utomeuropeiska territorier.

57. Europaparlamentet betonar att strategin måste inbegripa såväl ambitiösa och verkställbara rättsliga åtgärder för att stärka skyddet av sårbara ekosystem som omfattande åtgärder för att motverka orsakerna till förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet understryker att politisk samstämmighet på både EU-nivå och nationell nivå är avgörande för en framgångsrik politik för skydd av naturen och den biologiska mångfalden, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omstrukturera fiskeri- och jordbrukssubventionerna för att ge incitament till miljöåtgärder och till fullo efterleva EU:s målsättningar för den biologiska mångfalden, tillsammans med omfattande genomförandemekanismer.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i strategin för den biologiska mångfalden införa ett mål om att fasa ut farliga kemikalier och att koppla detta till strategin för en giftfri miljö.

59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram ett förslag till en europeisk rättslig ram för att hejda avskogning som är kopplad till produkter som marknadsförs i EU.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny ambitiös skogsstrategi för EU, med målet att på ett adekvat sätt lyfta fram de europeiska skogarnas viktiga och mångfunktionella roll i kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald, även sett ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Parlamentet poängterar att skogarnas klimatpotential bäst tillvaratas genom att man intar en långsiktig syn på ett hållbart skogsbruk för att säkerställa koldioxidlagring och kolsänkor på lång sikt. Parlamentet påminner om behovet av åtgärder mot olaglig skogsavverkning i Europa.

61. Europaparlamentet betonar att olaglig handel med vilda djur och växter och ohållbar handel med vilda djur och växter är framträdande orsaker till förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet framhåller att 2016 års handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter löper ut 2020. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen om att förnya och stärka bestämmelserna i denna samt att till fullo inlemma dessa i strategin för biologisk mångfald till 2030 och att säkerställa tillräcklig finansiering. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att göra samarbetet med partnerländer till ett centralt inslag i bekämpningen av brottslighet som rör vilda djur och växter och förlusten av biologisk mångfald.

Hållbara hav och oceaner

62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att ge den gröna given en ”blå” dimension och att helt inbegripa världshavsdimensionen som en central del av den gröna given och till fullo erkänna världshavens ekosystemtjänster genom att utarbeta en handlingsplan för världshaven och vattenbruket, inklusive konkreta åtgärder som sammanför en integrerad strategisk syn på havspolitiska frågor såsom transporter, innovation och kunskap, biologisk mångfald, den blå ekonomin, utsläpp och styrning.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till översyn av den gemensamma fiskeripolitiken i syfte att återställa fiskebeståndens biomassa utöver den maximala hållbara avkastningen, utveckla hållbara system för havs- och sötvattenbruk och inrätta ett effektivt och integrerat ekosystembaserat förvaltningssystem som beaktar samtliga faktorer som påverkar fiskebestånden och de marina ekosystemen, bland annat klimatförändringar och föroreningar.

64. Europaparlamentet framhåller behovet av ökade ekonomiska och kapacitetsmässiga resurser för ökade kunskaper om biologisk mångfald, klimat och föroreningar, för att man bättre ska kunna förstå hur olika verksamheter påverkar de marina ekosystemen och fiskebeståndens tillstånd och kunna utarbeta lämpliga handlingsplaner för anpassning och begränsning.

65. Europaparlamentet efterlyser ett förslag om fastställande av bindande mål för en utvidgning av nätet av marina skyddsområden med minst 30 % på EU-nivå i strategin för biologisk mångfald till 2030, i syfte att stärka skyddet av världshaven.

66. Europaparlamentet efterlyser även ett förslag om en fortsatt utveckling av den hållbara blå ekonomin, genom bland annat förnybar energi, hållbar turism och hållbar industri.

67. Europaparlamentet framhåller vikten av att främja EU:s roll som global ledare inom världshavsförvaltningen, även sett ur ett handelsperspektiv, genom att verka för antagandet av en internationell mekanism för skydd av den biologiska mångfalden och de marina ekosystemen även i områden som inte omfattas av den nationella jurisdiktionen och av en nolltoleranspolicy mot olagligt fiske. Parlamentet framhåller att EU måste medverka på ett mer omfattandet sätt i arbetet med FN:s årtionde för hållbar havsforskning i syfte att engagera sig mer i havsforskningen och bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

En nollutsläppsvision för en giftfri miljö

68. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på en handlingsplan för nollföroreningar för luft, vatten och mark, som också bör avse föroreningar från land till vatten och även inbegripa ökad övervakning.

69. Europaparlamentet framhåller de många sidovinsterna för folkhälsan som ett klimatneutralt samhälle ger tack vare återställandet av den biologiska mångfalden, minskade luftföroreningar och minskad exponering för föroreningar, sett till både den europeiska allmänhetens välmående, bland annat på grund av en bättre arbetsmiljö som leder till bättre hälsa på arbetsplatsen, och i form av uteblivna hälsokostnader och påfrestningar på försäkringssystemen och de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen.

70. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram en ambitiös sektorsöverskridande strategi för en giftfri miljö. Parlamentet understryker att denna strategi bör inbegripa riktlinjer för ett snabbt ersättande av ämnen som inger mycket stora betänkligheter och andra farliga kemikalier, inklusive hormonstörande ämnen, och åtgärder mot de kombinerade effekterna av kemikalier samt stödja europeiska innovationer som rör säkra och hållbara kemikalier. Parlamentet efterlyser bättre övervakning av och forskning kring farliga kemikalier och läkemedel i miljön.

71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att lägga fram ambitiösa lagstiftningsförslag till senast juni 2020 om att minska förekomsten av hormonstörande ämnen i kosmetika, leksaker och livsmedelsförpackningar och ersätta dem med säkrare alternativ samt en handlingsplan som inbegriper en omfattande ram med mål och tidsfrister för att minimera allmänhetens exponering för hormonstörande ämnen.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att höja nivån på skyddet av luftkvaliteten, i enlighet med WHO:s riktlinjer, och efterlyser med kraft en bättre övervakning av luftföroreningar i medlemsstaterna genom tillämpning av robusta och harmoniserade mätmetoder samt enkel tillgång till information för den europeiska allmänheten.

Finansiering av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning

73. Europaparlamentet välkomnar planerna på att utarbeta en plan för hållbara investeringar för att bidra till att överbrygga investeringsgapet. Parlamentet understryker att planen bör dra lärdom av erfarenheterna från tidigare program (”Junckerplanen”) och lägga särskild tonvikt vid investeringar med ett europeiskt mervärde. Parlamentet betonar att detta även bör inbegripa finansiering för en rättvis omställning i alla EU:s regioner. Parlamentet välkomnar insatser för att åtgärda investeringsgapet i hela EU, till exempel genom InvestEU.

74. Europaparlamentet välkomnar Europeiska investeringsbankens nya energiutlåningspolicy och nya strategi för klimatåtgärder och miljöhållbarhet av den 14 november 2019 som ett viktigt steg. Dessutom ser parlamentet positivt på att Europeiska investeringsbanken åtar sig rollen som Europas klimatbank, vilket innebär att 50 % av dess insatser ska ägnas åt klimatåtgärder och miljöhållbarhet senast 2025 samt att dess stöd till projekt för fossila bränslen ska upphöra senast 2021 och alla bankens finansieringsverksamheter ska vara i linje med Parisavtalets principer och mål senast 2020. Parlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken att aktivt stödja projekt som påverkar politikområden som är avgörande för en rättvis omställning, såsom forskning, innovation och digitalisering, små och medelstora företags tillgång till finansiering och sociala investeringar och kompetens.

75. Europaparlamentet framhåller behovet av stöd för en rättvis omställning. Parlamentet anser att en välutformad och adekvat finansierad mekanism för rättvis omställning, inklusive en fond för rättvis omställning, kommer att vara ett viktigt ekonomiskt verktyg för att underlätta denna omställning och nå ambitiösa klimatmål samtidigt som man hanterar de sociala konsekvenserna. Parlamentet anser att mekanismen inte enbart bör bestå av en nettoöverföring till de nationella regeringarna, utan rent konkret hjälpa arbetstagare och företag i fossilbränsleberoende regioner att ställa om till en ren framtidsekonomi, bland annat med hjälp av kompetenshöjning och omskolning som syftar till att förbereda och anpassa arbetskraften till nya sysselsättningsmöjligheter, krav och kvalifikationer. Parlamentet poängterar dock att dessa medel i sig inte räcker för att omställningen ska ske och att de inte får ha en avskräckande verkan på dem som går i bräschen för utvecklingen. Vidare betonar parlamentet eftertryckligen att finansieringen för en rättvis omställning måste villkoras av konkreta åtgärder för minskade koldioxidutsläpp i linje med Parisavtalet, särskilt utfasning av kol och omställning av regioner med fossilbränslebaserad ekonomi.

76. Europaparlamentet framhåller att energiomställningen måste vara socialt hållbar och inte förvärra energifattigdomen i EU:s fattigaste regioner. Parlamentet anser att samhällen som bekämpar energifattigdomen måste utrustas med nödvändiga verktyg för att kunna delta i den gröna omställningen genom utbildning och stimulerande långsiktiga investeringar.

77. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka finansieringen av tekniskt stöd och rådgivningstjänster för att hantera projektförvaltningsförfarandenas komplexitet. Parlamentet påminner om att det är viktigt att säkerställa en rättvis geografisk spridning av medlen i hela EU.

78. Europaparlamentet efterlyser ett bindande utgiftsmål för biologisk mångfald och ett ambitiöst klimatintegreringsmål som går utöver de specifika utgiftsandelar som det anger i sin ståndpunkt om den fleråriga budgetramen[4].

79. Europaparlamentet begär att kommissionen säkerställer att ingen offentlig EU‑finansiering, för något av EU:s politikområden, strider mot Parisavtalets mål eller EU:s övriga miljömål.

80. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en mekanism för god samordning, samstämmighet och enhetlighet mellan alla EU:s befintliga strategier och finansieringsinstrument, i syfte att förhindra överlappningar och öka samverkanseffekterna och komplementariteten i deras finansiering och uppbåda hållbara privata och offentliga investeringar och på så sätt optimera och integrera det ekonomiska stödet till den europeiska gröna given.

81. Europaparlamentet stöder införandet av en uppsättning korrekt målriktade nya gröna egna resurser som främjar och underlättar en grön omställning. Parlamentet noterar kommissionens förslag i detta avseende.

82. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att uppdatera den nya kompetensagendan och ungdomsgarantin i syfte att öka människors möjligheter till anställning inom den gröna ekonomin. Dessutom framhåller parlamentet att kompetens och arbetstagarnas anpassningsförmåga på arbetsmarknaden av avgörande för omställningen till en grön ekonomi. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att investera i utbildningssystem som erbjuder snabb kompetenshöjning eller omskolning, så att lågkvalificerade arbetstagare lättare kan gå från arbeten inom sektorer på nedgång till arbeten med ett högre mervärde inom nya branscher.

83. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja medlemsstaterna i deras yrkesutbildningssatsningar, till exempel genom att utveckla en offentlig-privat dialog och ett offentlig-privat partnerskap, eftersom det behövs investeringar för att tillgodose behovet av sådan ny kompetens som är en förutsättning för en grönare ekonomi och mot bakgrund av digitaliseringen.

Mobilisering av forskning och främjande av innovation

84. Europaparlamentet betonar att världsledande forskning och innovation är av central betydelse för Europas framtid och avgörande för att vi ska kunna uppnå våra miljö- och klimatmål och samtidigt säkerställa trygga den ekonomiska konkurrenskraften och välståndet. Parlamentet upprepar att EU-politiken bör stödja vetenskaplig spetskompetens och medborgarforskning, stärka samarbetet mellan den akademiska världen och näringslivet och främja innovation och evidensbaserat beslutsfattande, samtidigt som den främjar internationellt samarbete på området, inbegripet genom att underlätta utbyta av god praxis i syfte att stärka kompetensen i fråga om den gröna omställningen inom de nya yrken som hänger samman med denna, för arbetstagare, lärare och ungdomar.

85. Europaparlamentet understryker att EU måste behålla och vidareutveckla sina flaggskeppsprogram för civil rymdteknik, Copernicus och Galileo, och EU:s rymdprogrambyrå, som bidrar på ett värdefullt sätt till miljöövervakning och datainsamling. Parlamentet poängterar att klimatförändringstjänsterna inom ramen för Copernicus bör bli fullt operativa snarast möjligt och därigenom tillhandahålla ett kontinuerligt flöde av data som är nödvändiga för vidtagandet av åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

86. Europaparlamentet framhåller vikten av det uppdragsinriktade programmet Horisont Europa 2021–2027, som skapar möjligheter att göra ett brett spektrum av aktörer, bland annat den europeiska allmänheten, delaktiga i arbetet med den akuta globala utmaning som klimatförändringarna innebär och övergå till mer delaktighetsbaserade forsknings- och innovationsmetoder för att uppnå resultat i fråga om den europeiska gröna given.

”Inte vålla skada” – hållbarhetsintegrering i all EU-politik

87. Europaparlamentet välkomnar miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen som den fungerar i nuläget inte får urvattnas. Parlamentet anser att FN:s mål för hållbar utveckling bör integreras i den, samtidigt som man behåller europeiska planeringsterminens makroekonomiska fokus på dess rådande målsättningar. Parlamentet stöder därför integreringen av målen för hållbar utveckling i planeringsterminen, varvid medlemsstaterna åläggs att lägga fram nationella planer för uppnåendet av dessa mål. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att utvärdera huruvida medlemsstaternas budgetar är förenliga med EU:s uppdaterade klimatmål.

88. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att säkerställa att alla EU‑insatser hjälper EU att skapa en hållbar framtid, bland annat genom användning av gröna budgetverktyg, och att uppdatera riktlinjerna för bättre lagstiftning i enlighet med detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra strukturerade konsekvensbedömningar av alla kommande förslag i syfte att säkerställa att de är förenliga med EU:s klimat-, miljö- och hälsomål samt att bedöma olika sätt att uppnå den gröna givens mål. Parlamentet riktar en kraftfull uppmaning till kommissionen om att bistå medlemsstaterna i deras arbete med att till fullo och korrekt tillämpa befintlig och framtida miljö- och klimatlagstiftning samt att se till att bristande efterlevnad leder till konsekvenser.

89. Europaparlamentet poängterar att handel är ett viktigt verktyg för att främja hållbar utveckling och bidra till att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet anseratt den gröna given bör säkerställa att samtliga internationella handelsavtal innehåller kraftfulla och verkställbara kapitel om hållbar utveckling som till fullo är förenliga med internationella åtaganden, i synnerhet Parisavtalet. Parlamentet välkomnar kommissionens utfästelse om att göra efterlevnad av Parisavtalet till en central klausul i alla framtida övergripande handelsavtal.

90. Europaparlamentet betonar det stora klimat- och miljöavtryck som EU:s konsumtion har i länder utanför unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett mål om ett minskat globalt fotavtryck från EU:s konsumtion och produktion, med respekt för jordens begränsningar.

91. Europaparlamentet understryker att EU bör tillhandahålla ekonomiskt och tekniskt stöd för att bistå utvecklingsländer i den gröna omställningen, till exempel via utvecklingsprojekt.

EU som global ledare

92. Europaparlamentet understryker att EU i egenskap av världens största inre marknad kan fastställa standarder som gäller i hela globala värdekedjor och anser att EU bör höja sin ambitionsnivå när det gäller att fastställa nya standarder för hållbar tillväxt och använda sig av sin ekonomiska tyngd för att utforma internationella standarder som överensstämmer med EU:s miljö- och klimatambitioner, samtidigt som man stöder öppna och attraktiva marknader för hållbara produkter inom EU och globalt.

93. Europaparlamentet anser att misslyckandet under COP25 i Madrid med att nå samförstånd om en högre global ambitionsnivå för klimatåtgärderna belyser det växande behovet av ett EU-ledarskap på världsscenen och kommer att kräva att EU stärker sin klimatdiplomati och sina bilaterala förbindelser med partnerländer, särskilt inför COP26 i Glasgow.

94. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en internationell överenskommelse om att bekämpa spridningen av antimikrobiell resistens och den ökande förekomsten av infektionssjukdomar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hantera risken för läkemedelsbrist på vederbörligt sätt.

°

° °

95. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] Antagna texter, P8_TA(2019)0217.

[2] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

[3] Antagna texter, P9_TA(2019)0079.

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0449.

Senaste uppdatering: 14 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy