Förslag till resolution - B9-0044/2020/REV1Förslag till resolution
B9-0044/2020/REV1

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den europeiska gröna given

    10.1.2020 - (2019/2956(RSP))

    till följd av ett uttalande av kommissionen
    i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

    Manon Aubry, Martin Schirdewan, Marisa Matias, Giorgos Georgiou, Niyazi Kizilyürek, Clare Daly, Cornelia Ernst, Mick Wallace, Martin Buschmann, Anja Hazekamp, Pernando Barrena Arza, Martina Michels, Helmut Scholz, Özlem Demirel, Sira Rego, Manuel Bompard, Manu Pineda, Leila Chaibi, Eugenia Rodríguez Palop, Nikolaj Villumsen, Malin Björk, Miguel Urbán Crespo, Idoia Villanueva Ruiz
    för GUE/NGL-gruppen

    Förfarande : 2019/2956(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B9-0044/2020
    Ingivna texter :
    B9-0044/2020
    Debatter :
    Antagna texter :

    B9-0044/2020

    Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given

    (2019/2956(RSP))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

     med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

     med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

     med beaktande av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald,

     med beaktande av de senaste och mest omfattande vetenskapliga beläggen för klimatförändringarnas skadliga effekter som den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) lägger fram i sin särskilda rapport om global uppvärmning på 1,5°C, i sin femte utvärderingsrapport (AR5) och den sammanfattande rapporten i frågan, i sina särskilda rapporter om klimatförändringar och mark samt i sin särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat,

     med beaktande av Europeiska miljöbyråns publikation The European environment ‒ state and outlook 2020, Knowledge for transition to a sustainable Europe (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020, Kunskap för omställningen till ett hållbart Europa) (SOER 2020),

     med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling samt kommissionens diskussionsunderlag av den 30 januari 2019 Mot ett hållbart EU 2030 (COM(2019)0022),

     med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2019 Intensifiera EU:s insatser för att skydda och återställa världens skogar (COM(2019)0352) och kommissionens meddelande av den 20 september 2013 En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013)0659),

     med beaktande av det oerhört stora hotet om förlust av biologisk mångfald som beskrivs i den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019 från den mellanstatliga vetenskapspolitiska plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster,

     med beaktande av UNFCCC:s 25:e partskonferens (COP25), som hölls i Madrid i Spanien den 2–13 december 2019,

     med beaktande av UNFCCC:s 26:e partskonferens, som ska hållas i december 2020, och det faktum att samtliga parter i UNFCCC måste höja sina nationellt fastställda bidrag i enlighet med Parisavtalets mål,

     med beaktande av den 15:e partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15), som ska hållas i Kunming i Kina i oktober 2020, då parterna måste enas om den globala ramen för arbetet med att stoppa förlusten av biologisk mångfald efter 2020,

     med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar[1],

     med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[2],

     med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25)[3],

     med beaktande av artikel 153 i EUF-fördraget om socialt skydd för arbetstagare,

     med beaktande av artikel 9 i EUF-fördraget, som föreskriver att EU ska främja hög sysselsättning, garantera ett fullgott socialt skydd, bekämpa social utestängning och säkerställa en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor,

     med beaktande av förslaget till förordning om Europeiska socialfonden+ (ESF+),

     med beaktande av konventioner och rekommendationer som utarbetats av Internationella arbetsorganisationen (ILO),

     med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om social dumpning i Europeiska unionen[4],

     med beaktande av Europarådets reviderade europeiska sociala stadga,

     med beaktande av Boston Universitys studie från 2019 Pentagon Fuel Use, Climate Change, and the Costs of War (Pentagons bränsleanvändning, klimatförändringarna och krigets kostnader),

     med beaktande av 2019 års rapport om mänsklig utveckling från FN:s utvecklingsprogram,

     med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Om vi ska lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C och därmed förhindra en massiv förlust av biologisk mångfald, förstöring av ekosystem, knappa resurser, föroreningar och ökade hälsorisker är det helt avgörande med omedelbara och ambitiösa åtgärder. Effekterna av klimatkrisen märks redan i hela världen och blir allt värre i en alarmerande takt.

    B. I 2019 års rapport om mänsklig utveckling från FN:s utvecklingsprogram konstateras att det fortfarande finns stora skillnader när det gäller mänsklig utveckling och att nya generationer av ojämlikhet håller på att växa fram. Dessa sociala och ekonomiska ojämlikheter måste åtgärdas snarast möjligt, i fas med alla klimatåtgärder.

    C. Klimat- och miljökrisen kräver åtgärder som bryter sig loss från fixeringen vid den ekonomiska tillväxten, som är grundorsaken bakom båda kriserna, och den europeiska gröna given måste bli början på slutet för denna destruktiva dogm.

    D. De stora olje- och gasföretagen har ensamma spenderat 250 miljoner euro på lobbyverksamhet i EU sedan 2010. Den globala klimatstrejken för samman hundratals miljoner människor över hela jorden som kräver ett slut på dessa fossila intressens välde.

    E. Vi har nu möjlighet att komma fram till en ambitiös, övergripande och allomfattande investerings- och omställningsplan som bygger på demokrati, reglering och offentlig kontroll. Vi kan inte överlåta åt marknadskrafterna att lösa de problem som de själva har skapat, och termen ”grön giv” är därför inte tillräcklig för att uttrycka den utveckling som krävs enligt den ledande forskningen.

    F. Vi har bara en chans till på oss att lösa dessa miljökriser och sociala kriser. Vi kan bara hantera dessa gemensamma utmaningar effektivt om vi tar tag i alla kriserna i kombination. Den här kommissionen är den sista som kan lägga fram förslag för att lösa dessa kriser, och den får inte misslyckas med denna uppgift.

    G. Den gröna given måste leda till en radikal, systematisk och global revolution av våra sätt att producera, konsumera och distribuera, och förbättra våra liv samtidigt som den gör våra samhällen mer koldioxidsnåla. Den måste vara rättvis och innebära framsteg för alla. Dessa kriser visar på behovet av att arbeta tillsammans för ett annat Europa, där planeten och människorna prioriteras framför vinsten.

    1. Europaparlamentet påminner om att kriserna för klimatet och den biologiska mångfalden samt den växande sociala och ekonomiska ojämlikheten är mänsklighetens viktigaste utmaningar, och att den europeiska gröna given innebär en möjlighet att hantera dem tillsammans på ett effektivt sätt. Parlamentet understryker att det enda sättet att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C och åtgärda ojämlikheten är en grundläggande förändring av politiken, internationellt samarbete i god tid, solidaritet samt åtaganden med hög ambitionsnivå. Parlamentet anser att den europeiska gröna given måste vara omdanande och leda till en radikal, systematisk och global revolution av våra sätt att producera, konsumera och distribuera.

    2. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om en grön giv. Parlamentet betonar att den europeiska gröna given måste stödja målet om hållbar utveckling, skydda och stärka EU:s ekosystem och säkerställa att de bevaras samt skydda människors hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och påverkan. Parlamentet understryker att den europeiska gröna given inte bara utgör en stärkt klimatpolitik, utan motsvarar en investeringsplan som helt och hållet bör omvandla ekonomin och samhället och bestämt föra in dem på en ekologisk väg som upprätthåller sociala rättigheter och förbättrar livet för alla på jorden. Parlamentet betonar att målen för hållbar utveckling bör utgöra den övergripande ramen för beslutsfattande och genomförande.

    3. Europaparlamentet anser att solidaritet måste vara central i den europeiska gröna given och att den måste vara utåtblickande. Parlamentet understryker att den europeiska gröna given måste handla om social rättvisa och åtgärda den sociala och ekonomiska ojämlikheten och den globala uppvärmningen tillsammans. Parlamentet betonar vikten av att respektera och stärka den sociala dialogen på alla nivåer och i alla sektorer, i synnerhet med fackföreningar, för att säkerställa en rättvis omställning. Parlamentet upprepar i detta hänseende unionens skyldighet att erkänna och främja den roll som arbetsmarknadens parter spelar. Parlamentet anser att den europeiska gröna given måste förankras i principerna om klimaträttvisa och bygga på, samt vara helt i enlighet med, den ledande forskningen.

    4. Europaparlamentet tar avstånd från användningen av modeord och slogans för att dölja låga ambitioner och ineffektiva, förvända och marknadsdrivna klimatåtgärder, som i slutändan gynnar storföretagen och fossilbränsleindustrin. Parlamentet tolkar den europeiska gröna given som en möjlighet att bryta med den nyliberala ramen och för EU att till slut erkänna sin klimatskuld och sitt historiska ansvar att göra mer. Parlamentet anser att det i ett klimatnödläge är klart otillräckligt med en stegvis insats, och att den europeiska gröna given måste vara ett radikalt och omdanande program som leder till snabba, långtgående och aldrig tidigare skådade förändringar i vår ekonomi och vårt samhälle. Parlamentet tar avstånd från marknadsintegrationen som ett sätt att skapa lika villkor i enlighet med storföretagens intressen, och efterlyser en stark offentlig sektor på strategiska områden såsom energi och industri, en som kan uppfylla miljömålen och samtidigt minska den sociala och territoriella ojämlikheten.

    5. Europaparlamentet framhåller att den ensidiga inriktningen på ekonomisk tillväxt har lett till ett nödläge för klimatet och den biologiska mångfalden. Parlamentet noterar att det inte går att lösa problem med samma tänkesätt som skapade dem. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen framställer den europeiska gröna given som en ny tillväxtstrategi. Parlamentet betonar behovet av att införa ekonomiska modeller som tar hänsyn till planetens begränsningar, de sociala behoven och de mänskliga rättigheterna istället för att blint fokusera på den ekonomiska tillväxten.

    6. Europaparlamentet insisterar på ett övergripande och meningsfullt jämställdhetsperspektiv i alla politikområden, särskilt i klimat- och socialpolitiken, eftersom det är kvinnor och människor av marginaliserade kön som drabbas hårdast av åtstramningar, social utestängning och klimatförändringar. Parlamentet hävdar att den europeiska gröna given måste ha ett jämställdhetsperspektiv för att vara effektiv och lyckas uppnå sina mål. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fullt ut genomföra den nya handlingsplanen för jämställdhet, som man enades om vid COP 25.

    7. Europaparlamentet anser att kapitalismen inte är grön och inte heller kan göras grön. Parlamentet menar att det dominerande socioekonomiska systemet i sig är ohållbart och att den kapitalistiska ackumuleringen går stick i stäv mot jordens fysiska begränsningar och stör den balans som allt liv hänger på. Parlamentet beklagar djupt att människors oro för miljön manipuleras i syfte att fortsätta med den kapitalistiska ackumuleringen, utöka den till nya ackumuleringsområden och skapa nya former av privat övertag av naturen (så kallat naturkapital) för att slå mynt av uppriktig oro för miljön utan att egentligen lösa problemen som gett upphov till denna oro. Parlamentet menar att kampen mot klimatförändringarna oskiljaktigt hänger samman med kampen mot social och ekonomisk ojämlikhet och för fred.

    Skärpning av EU:s klimatmål för 2030 och 2050

    8. Europaparlamentet betonar att EU med tanke på principen om gemensamt men differentierat ansvar måste föregå med gott exempel och lägga fram ett reviderat nationellt fastställt bidrag på minst 70 procent i god tid före COP26 i Glasgow, så att de andra parterna får tillräckligt med tid för att reagera på detta tecken på ambition med egna reviderade mål. Parlamentet betonar att ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp inte bör ses som en börda för ekonomin, utan att de faktiskt kommer att skapa förutsättningarna för att driva en ambitiös politik för minskade koldioxidutsläpp i olika sektorer.

    9. Europaparlamentet beklagar djupt att EU konsekvent har stöttat mål som inte är förenliga med Parisavtalets mål på 1,5 °C och att medlemsstaterna har visat låga ambitioner i rådet. Parlamentet beklagar djupt att EU:s nuvarande politik endast kommer att minska växthusgaserna med uppskattningsvis 60 procent fram till 2050. Parlamentet noterar särskilt att direktivet om förnybar energi och direktivet om energieffektivitet, som innehåller mål på 32 respektive 32,5 procent senast 2030, är långt ifrån det som krävs för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C, och inte visar den ambition som behövs.

    10. Europaparlamentet noterar med oro den negativa roll som lobbying från fossilbränsleindustrin och andra har spelat och fortfarande spelar i EU:s beslutsfattande och påpekar bristen på transparens, särskilt i rådet.

    11. Europaparlamentet avvisar tanken på att omsätta naturen i pengar och handla med rätten att förorena. Parlamentet kräver en normativ strategi för att reglera utsläppen av växthusgaser. Parlamentet efterlyser en politik för minskade växthusgasutsläpp som bygger på en särskild förordning som definierats av FN och som övervakas.

    12. Europaparlamentet anser att det är absolut nödvändigt att kommissionen agerar utan dröjsmål när det gäller genomförandet av den europeiska gröna given, och undviker att genomföra ytterligare bedömningar i de fall då de vetenskapliga rönen är tydliga. Parlamentet menar att sådana försök är fördröjande knep som saktar ner omställningen. Parlamentet upprepar att det har utlyst ett klimat- och miljönödläge, och att EU måste agera i enlighet med detta genom att fastställa och genomföra ambitiösa mål för minskade koldioxidutsläpp som ska ha uppnåtts senast 2040.

    13. Europaparlamentet noterar med oro vägarna för EU:s långsiktiga strategi för minskade koldioxidutsläpp och den alltför stora tilliten till tekniska lösningar, varav de flesta ännu inte har utvecklats tillräckligt. Parlamentet insisterar på att EU:s energiomvandling måste bygga på en omställning till ett energisystem som helt baserar sig på förnybar energi senast 2050.

    14. Europaparlamentet anser att den tvåstegsstrategi för att revidera EU:s nationellt fastställda bidrag som föreslogs i meddelandet om den europeiska gröna given är en inbjudan till fossilbränsleindustrin att utöva mer riktad lobbyverksamhet, och anser att denna strategi sänder motstridiga signaler till resten av parterna i Parisavtalet om var EU står i frågan om dess mål för 2030. Parlamentet betonar att det inte är ett tecken på internationellt ledarskap att överdriva svårigheterna med att minska koldioxidutsläppen med mellan 50 och 55 procent, utan att det snarare skapar utrymme för att ytterligare rättfärdiga låga nationellt fastställda bidrag.

    15. Europaparlamentet är fortsatt kritiskt till kommissionens förslag till konceptet klimatneutralitet, som utesluter utsläpp av växthusgaser från transnationella sektorer såsom utsläpp från luftfarten och sjöfarten och multinationella företags hela värdekedjor, samtidigt som man främjar kompensationsåtgärder och användningen av falska koldioxidmarknader som slår mynt av föroreningar och naturvaror. Parlamentet anser att tonvikten på klimatneutralitet är en distraktion från behovet av att fasa ut fossila bränslen och införa reglering med hänsyn till hållbarhet. Parlamentet är fast övertygat om att mer uppmärksamhet måste ägnas åt en omfattande minskning av koldioxidutsläppen på ett ansvarsfullt och rättvist sätt, vilket kräver ett stort steg mot förnybar energi och en vision av framtiden utan fossila bränslen. Parlamentet varnar för risken med att förlita sig på framtida teknik för storskalig avskiljning och lagring av koldioxid för att uppnå koldioxidneutralitet, när det i dagsläget inte finns några belägg för att sådan teknik kommer att utarbetas och användas i betydande omfattning. Parlamentet varnar för risken med att förlita sig på naturliga kolsänkor, till exempel hav, skog och mark, vars komplicerade funktion och dynamik vi ännu inte helt förstår.

    16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös klimatlag som rättsligt förankrar ansvarsvillkorade mål och tar indirekta utsläpp i beaktande.

    17. Europaparlamentet ser fram emot den nya och mer ambitiösa EU-strategin för klimatanpassning och förväntar sig att den främjar en balans mellan begräsnings- och anpassningsfinansieringen samt ett förnyat fokus på anpassning.

    Förnybar och trygg energiförsörjning till rimligt pris

    18. Europaparlamentet upprepar att energipolitiken handlar om människor och ska ha rättvis tillgång till energi som sitt främsta mål genom att garantera rätten till energi. Parlamentet anser att energifattigdomen är nära sammankopplad med klimatkrisen, och betonar att den europeiska gröna given har potentialen att åtgärda ojämlikheten och klimatkrisen i form av en socialpolitik som leder vägen för den ekologiska omställningen. Parlamentet påminner om rätten till bostad och betonar att den europeiska gröna given genom tillräckliga ambitioner och välfinansierad politik kan garantera denna rättighet, utrota energifattigdomen och samtidigt åstadkomma minskade koldioxidutsläpp.

    19. Europaparlamentet fördömer privatiseringen av energisektorerna, som leder till högre priser och ökar energifattigdomen. Parlamentet betonar att energi är en kollektiv nyttighet och att tillgång till förnybar energi till rimligt pris är en grundläggande rättighet. Parlamentet insisterar på att de energisystem som överförs till offentligt ägande och offentlig förvaltning ska demokratiseras och decentraliseras och att lokala energiprojekt ska utvidgas i syfte att bättre rikta in dem på miljömål och sociala mål. Parlamentet är djupt oroat över det alarmerande antalet hushåll som befinner sig i eller påverkas av energifattigdom i EU och upprepar att lika tillgång till hållbar energi till rimligt pris är en grundläggande rättighet, varför det bör vara förbjudet att koppla bort el- och/eller värmeförsörjningen. Parlamentet menar dessutom att energibesparande åtgärder i byggnader kan förbättra bostadssituationen och bidra till att minska energifattigdomen. Parlamentet betonar dock att kostnaden för renoveringen inte bör bäras av hyresgästerna.

    20. Europaparlamentet beklagar djupt att ordet teknikneutralitet används som en eufemism för att dölja den verkliga inriktningen på kapitalintensiv teknik, som säkrar de stora energiföretagens dominans i ett scenario med en europeisk grön giv. Parlamentet fördömer antalet projekt med fossila bränslen på den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse, som ökar fastlåsningen vid fossilbränsleekonomin.

    21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka renoveringstakten för offentliga byggnader och utöka tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå höjda mål inom ramen för direktivet om förnybar energi och direktivet om energieffektivitet. Parlamentet menar att ”renoveringsvågen” bör omfatta konkreta insatser och åtgärder till stöd för renovering av både offentliga och privata byggnader till nära‑nollenergibyggnader senast 2050. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att överväga en ökad renoveringstakt för offentliga byggnader och tillhandahålla tillräcklig offentlig finansiering, samtidigt som de skapar rättvisa arbetstillfällen.

    22. Europaparlamentet uttrycker oro över att kommissionen och vissa medlemsstater främjar kärnkraft som en lösning på klimatkrisen, trots att frågan om hanteringen av kärnavfall och de säkerhetsutmaningar den utgör fortfarande inte har lösts.

    23. Europaparlamentet uttrycker oro över kommissionens intresse för koldioxidsnåla gaser samt över att energisäkerhet och överkomlighet för konsumenterna används som motivering för att ta med gas i EU:s strategi för minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet ber kommissionen att utan ytterligare dröjsmål lägga fram en reviderad förordning om transeuropeiska energinät för att säkerställa att den kommande femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse följer nya kriterier som är förenliga med Parisavtalet.

    Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi

    24. Europaparlamentet understryker att det finns ett akut behov av att se till att den verkliga innebörden av den cirkulära ekonomins principer integreras fullt ut i all lagstiftning och alla förfaranden, eftersom statistik om materialflöden och avfallsgenerering visar att den cirkulära ekonomin fortfarande vilar i sin linda, medan en verkligt cirkulär ekonomi kan minimera avfall och resursutvinning, förbättra resurseffektiviteten, minska utsläppen av växthusgaser och bidra till att bevara den biologiska mångfalden. Parlamentet menar att investeringar, ytterligare lagstiftning och övervakning av framstegen är av avgörande betydelse.

    25. Europaparlamentet betonar behovet av att främja lokal konsumtion och produktion som bygger på principerna om att avstå, minimera, återanvända, materialåtervinna och reparera för att stoppa planerade affärsstrategier som bygger på produkters planerade åldrande, i vilka produkterna utformas för att ha en kort livslängd och behöva bytas ut, samt av att anpassa konsumtionen till jordens begränsningar. Parlamentet anser att rätten till reparation av och fortsatt stöd för it-tjänster är absolut nödvändig för att uppnå hållbar konsumtion. Parlamentet efterlyser en förankring av dessa rättigheter i EU:s lagstiftning.

    26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att få ett slut på avfallshandeln, som är särskilt skadlig för utsatta människor och miljön i tredjeländer, och att stödja uppbyggnaden av kapaciteten att ta hand om vårt eget avfall inom EU.

    27. Europaparlamentet uppmanar alla EU-institutioner, medlemsstater och lokala myndigheter att säkerställa att alla deras offentliga upphandlingar, inbegripet om digital teknik, följer höga miljö- och människorättsstandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida den befintliga EU-lagstiftningen och nationella lagstiftningen om offentlig upphandling är förenlig med EU:s och medlemsstaternas skyldigheter när det gäller miljö och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ändra EU-direktiven om offentlig upphandling för att se till att stora offentliga upphandlare tar fram, offentliggör och verkställer planer för tillbörlig aktsamhet för att säkerställa att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och ILO:s grundläggande konventioner respekteras i hela deras leveranskedjor. Parlamentet uppmanar EU‑institutionerna att föregå med gott exempel genom att i sina egna upphandlingar följa riktlinjerna för socialt ansvarsfulla offentliga upphandlingsförfaranden och befintlig bästa praxis bland offentliga upphandlare.

    28. Europaparlamentet betonar att biologiskt nedbrytbar plast går stick i stäv med principerna om en cirkulär ekonomi och att fokus måste ligga på att minska plastanvändningen och skapa en plastekonomi med slutet kretslopp. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja och införa lagstiftning för en fullt cirkulär plastekonomi som utesluter biologiskt nedbrytbar och biobaserad plast. Parlamentet menar att inget företag får ha rätt att förorena. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta kraftfullare åtgärder mot plastartiklar för engångsbruk, inbegripet system för utökat producentansvar. Parlamentet påminner om att säkrandet av tillgången till råvaror eller energiresurser inte bör ge upphov till geopolitiska strider, miljöförstöring i eftersatta regioner eller någon form av nykolonialism.

    29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en verkligt omdanande ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin som innehåller robusta åtgärder som stärker det utökade producentansvaret och reglerar produktdesignen med hänseende till hållbarhet. Parlamentet betonar att förordningen om ekodesign och energimärkningsförordningen måste utökas så att de omfattar alla huvudsakliga produktkategorier. Parlamentet betonar att införandet av digital teknik måste åtföljas av regleringsåtgärder som bidrar till IKT-värdekedjornas sociala och miljömässiga hållbarhet och att man måste säkerställa att åtgärderna för digitalisering är förenliga med målen för hållbar utveckling och klimat-, energi och miljöpolitikens mål.

    30. Europaparlamentet erkänner att industri- och arbetsmarknadspolitiken kräver strukturella förändringar som följer av den omfattande utfasningen av fossila bränslen i Europas industrier, särskilt energiintensiva sektorer. Parlamentet betonar också att denna politik måste säkra jobbskapande, bättre arbetsvillkor och rättigheter samt högre löner, och betonar att det behövs garantier om att antalet arbetstillfällen inom industrin förblir detsamma. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att respektera och stärka den sociala dialogen på alla nivåer och i alla sektorer, i synnerhet med fackföreningar. Parlamentet betonar att offentliga investeringar är avgörande för att vända den orättvisa utveckling som följer av marknadslogiken och därmed säkerställa arbetstillfällen av hög kvalitet och en stark sammanhållningspolitik inom EU.

    31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en strategi för EU:s industripolitik som för in EU:s industrier på vägen mot en omfattande utfasning av fossila bränslen genom en regleringsstrategi, särskilt för energiintensiva industrier. Parlamentet efterlyser tillräckliga investeringar i utbildning och fortbildning av arbetskraften, så att de kan anpassa sig till dessa förändringar och man därmed säkerställer att ingen person eller region hamnar på efterkälken. Parlamentet understryker att en verkligt cirkulär ekonomi kommer att skapa ytterligare arbetstillfällen av hög kvalitet inom materialåtervinning, underhåll, reparation, återanvändning och återtillverkning.

    32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förändra sina regler för statligt stöd för att säkerställa att exempelvis förnybar energi, järnvägstransport och renovering av byggnader kan omfattas av statligt stöd. Parlamentet beklagar att de befintliga reglerna för statligt stöd främjar kolkraft och kärnkraft (vilket speglas i besluten om Hinkley Point C och Paks II och kapacitetsmekanismerna för kolkraftverk).

    Snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet

    33. Europaparlamentet ser fram emot kommissionens strategi för hållbar och smart rörlighet 2020 och förväntar sig att den kommer att radikalt förändra transportsystemen i hela Europa genom att öka trafikomställningen av multimodala transporter till järnvägar och inre vattenvägar och främja grön logistik och minskade godsvolymer.

    34. Europaparlamentet understryker att det mest effektiva sättet att styra och åstadkomma en faktisk minskning av koldioxidutsläppen i transportsektorn och säkerställa allmänhetens rätt till rörlighet är att behålla och bevara offentligt ägande av kollektivtrafiken. Parlamentet kräver ett upphävande av pågående eller redan genomförd liberalisering inom transportsektorn, som vanligtvis leder till försämrad infrastruktur, utrustning och tjänster. Parlamentet understryker att privatiseringen av offentliga tjänster, såsom transport, undergräver arbetstagarnas rättigheter.

    35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa gratis transportsystem och integrera enskilda och multimodala biljettsystem i de olika transportsystemen, samt att införa offentliga system för att dela fordon, och därmed säkerställa tillgänglighet för alla samtidigt som man motverkar användningen av personbilar.

    36. Europaparlamentet betonar att hållbar stadsutveckling minskar behovet av individuella transporter genom att skapa arbetstillfällen inom lokalsamhällena och undvika fenomenet med pendlingskommuner. Parlamentet betonar att grönare städer och koldioxidsnål kollektivtrafik är avgörande för smart och hållbar rörlighet i stadsområden. Parlamentet uppmanar med kraft städer och kommuner att prioritera infrastruktur för cykeltrafik och gångtrafik över vägar samt investera i att införa lämpliga nätverk för infrastruktur för alternativa bränslen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja de rörlighetsplaner för städer och landsbygd som är av allmänintresse och som integrerar alla nya transportsätt i syfte att höja kvaliteten på de offentliga tjänsterna och minska städernas miljökostnader. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de berörda parterna att främja lokal produktion.

    37. Europaparlamentet betonar behovet av effektiv och inkluderande kollektivtrafik som täcker stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden och som bör vara tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet betonar att det behövs ett snabbt, överkomligt och tillförlitligt järnvägsnät mellan alla större europeiska städer för att minska eller undanröja behovet av flygningar inom Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att drastiskt öka sina ansträngningar och investeringar för att uppnå detta mål, samtidigt som de fasar ut eventuella befintliga incitament som står i strid med målet. Parlamentet pekar på vikten av finansiering av transportinfrastrukturprojekt för att bidra till klimatmålen samt vikten av gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att i fråga om EU-transportfinansiering bör bidraget till uppnåendet av klimatmålen vara ett av kriterierna för stödberättigande för projekt.

    38. Europaparlamentet förkastar en ytterligare utvidgning av utsläppshandelssystemet till andra sektorer, såsom sjöfart, och insisterar på behovet av regleringsstrategier för minskade koldioxidutsläpp i alla sektorer. Parlamentet efterlyser ambitiösa mål för minskade utsläpp av koldioxid, svaveloxider, partiklar och kväveoxider inom sjötransporten, inbegripet ett mål om största möjliga minskning av föroreningar från transport i målen för den internationella handelspolitiken på området.

    39. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta ambitiöst med att försöka minska utsläppen från luftfarten och att omedelbart föreslå ett stopp för all gratis tilldelning av utsläppsrätter inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem och kräva att systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp inom internationell luftfart (Corsia) helt anpassas till befintlig EU-lagstiftning och planerade åtaganden om utsläppsminskning.

    40. Europaparlamentet beklagar djupt att de industrier som förorenar mest, till exempel luftfarten, ges omfattande subventioner genom skattebefrielsen för flygfotogen, subventionerna för fossila bränslen och bristen på harmonisering avseende en EU‑omfattande skatt på biljetter. Parlamentet betonar att sådana subventioner inte garanterar lika villkor för ett mer hållbart transportsätt som verkar under samma förutsättningar. Parlamentet betonar att både kommissionen och medlemsstaterna har ansvar för att tillämpa principen att förorenaren betalar inom luftfarten. Parlamentet noterar att medlemsstaterna tidigare har godkänt utfasningen av driftsstöd till olönsamma kolkraftverk, men att driftsstöd till olönsamma flygplatser kvarstår. Parlamentet efterlyser tillämpning av principen att förorenaren betalar även på lyxtransportmedel, till exempel stadsjeepar och lyxbåtar, och efterlyser ett förbud mot privata jetflygplan.

    41. Europaparlamentet påpekar att utvecklingen av uppkopplade och automatiserade bilar i stor utsträckning har drivits framåt av tekniken. Parlamentet efterlyser därför en utredning av denna tekniks sociala konsekvenser och dess kompatibilitet med mänskliga och miljömässiga värden och mål. Parlamentet anser att införandet av nya transporttjänster såsom samåkning och mobilitet som en tjänst, inklusive system för vägavgifter, inte bör bromsas av lagstiftningshinder, eftersom de är att föredra framför privatbilism.

    42. Europaparlamentet pekar på vikten av att styra en trafikomställning inom rörligheten genom att uppmuntra människor att tillägna sig hållbara vanor med hjälp av olika ekonomiska incitament, öka kännedomen om de miljömässiga konsekvenserna av olika transportsätt samt samordna och utveckla koldioxidsnåla trafiktjänster, såsom kollektivtrafik. Parlamentet betonar att enbart elbilen inte kommer att lösa de miljöproblem som orsakas av transport om det inte sker ett paradigmskifte som utmanar den individuella transportens utbredning. Parlamentet betonar behovet av att fördela kostnaderna för denna omställning rättvist, säkerställa att rörlighet inte blir en lyx för de mest utsatta människorna och uppväga detta med andra medel, såsom minskad beskattning. Parlamentet understryker dessutom att rörlighetsbehoven i avlägsna öregioner måste tas i beaktande, särskilt för att undvika negativ inverkan på de redan svåra demografiska förhållandena och levnadsvillkoren i sådana regioner.

    Från jord till bord: ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem

    43. Europaparlamentet noterar med oro att jordbruk, fiske och livsmedelsproduktion fortfarande är den största orsaken till förlusten av den biologiska mångfalden på land och till havs. Parlamentet påpekar att intensifiering och avveckling av lågintensiva jordbrukssystem med hög biologisk mångfald är en av de främsta jordbruksrelaterade orsakerna till denna negativa trend. Parlamentet betonar att även eutrofiering, orsakad av kväveutlakning afrån gårdar med djurhållning och användning av syntetiska gödningsmedel, i hög grad bidrar till förlusten av den biologiska mångfalden. Parlamentet anser att förlusten av pollinatörer, inklusive bin, är av särskild betydelse för livsmedelstryggheten, eftersom grödor som är beroende av pollinatörer spelar en viktig roll i vår kost. Parlamentet anser också att jordbruksbiologisk mångfald tillhör de stora utmaningarna i vår tid, eftersom vi, enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), har förlorat 75 procent av växternas genetiska mångfald sedan 1900-talet och människors kost i dag i huvudsak bygger på 12 växtarter och 14 djurarter.

    44. Europaparlamentet beklagar hur EU:s jordbrukspolitik utvecklats till att behandla livsmedel som en handelsvara. Parlamentet är övertygat om att livsmedel är en grundläggande mänsklig rättighet, och understryker att det behövs en radikal omvandling av hela livsmedelssystemet för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och klimatförändringarna, främja hälsosamma, näringsrika och hållbara växtrika kostvanor och garantera livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet i hela världen.

    45. Europaparlamentet anser att kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, genteknik i alla dess former, industriellt bruk och överfiske, omfattande import av protein och fodergrödor och den pågående globaliseringen i livsmedelskedjan hotar jordens och livsmedelsproduktionens framtid och inte bör stödjas på något sätt utan i stället bör stoppas så snart som möjligt. Parlamentet konstaterar att denna globalisering av livsmedelskedjan inte har gynnat primärproducenterna, en sektor som kännetecknas av en produktion som ligger under kostnadsnivån, låg avkastning och exponering för illojala affärsmetoder på grund av sin fragmenterade karaktär. Parlamentet påminner kommissionen om sin uppmaning till den om att föreslå lagstiftning med ett bindande åtagande på EU-nivå om att minska användningen av bekämpningsmedel med bindande nationella bidrag. Parlamentet efterlyser en översyn av EU:s internationella handelsavtal för att uppnå dessa mål, och likaså en översyn av de nya frihandelsavtalen, i synnerhet avtalet mellan EU och Mercosur.

    46. Europaparlamentet understryker att frivilliga och marknadsbaserade mekanismer inte kommer att vara tillräckliga för att säkerställa en rättvis omställning till ett hållbart livsmedelssystem. Parlamentet erkänner behovet av ambitiösa och rättsligt bindande mekanismer och mål, och beklagar djupt att den nuvarande och den föreslagna gemensamma jordbruks- och fiskepolitiken på intet sätt är tillräcklig för att hantera de miljömässiga och sociala utmaningarna inom jordbruk, fiske och livsmedelsproduktion. Parlamentet noterar att starten av den reviderade gemensamma jordbrukspolitiken sannolikt kommer att försenas till början av 2022. Kommissionen uppmanas att samarbeta med medlemsstaterna och berörda parter för att se till att de nationella strategiska planerna för jordbruket redan från början fullt ut återspeglar ambitionen i den europeiska gröna given och ”från jord till bord”-strategin. Parlamentet anser att det, när flexibiliteten ökar, måste införas ett kraftfullt och robust system för ansvarsutkrävande, styrning och övervakning, utöver strikta regler för öppenhet kring utarbetandet av planerna på nationell nivå för att uppnå målen. Parlamentet betonar att kommissionen måste se till att dessa strategiska planer bedöms utifrån stabila klimat- och miljökriterier, och understryker att dessa planer bör leda till användning av hållbara metoder såsom ekologiskt jordbruk, agroekologi, skogsjordbruk och strängare djurskyddsstandarder.

    47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en heltäckande och ambitiös ”från jord till bord”-strategi för att i grunden förändra de europeiska livsmedels-, fiskeri- och jordbrukssektorerna. Parlamentet betonar att denna strategi bör ta planetens gränser och människors och djurs hälsa och välbefinnande som utgångspunkt, och bör bygga på agroekologi- och hållbarhetsprinciper.

    48. Europaparlamentet understryker behovet att främja korta livsmedelskedjor och lokala livsmedelssystem, vars fördelar inbegriper rättvisare priser för jordbrukarna, tillgång till färska och säsongsbundna produkter för konsumenterna, minskad miljöpåverkan och större social sammanhållning på lokal nivå. Parlamentet anser att detta mål kräver en djupgående förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken som kan motverka och vända på avregleringstrenden och stärka produktions- och marknadsregleringsinstrumenten.

    49. Europaparlamentet betonar att ”från jord till bord”-strategin bör innehålla bindande och ambitiösa mål för minskade utsläpp av växthusgaser och minskad markförstöring inom jordbruket samt för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och antibiotika, inbegripet en snabb utfasning av syntetiska bekämpningsmedel och mikroplastanvändning i gödselmedel, och att den även bör innehålla bindande mål för utvidgning av den ekologiska produktionen. Parlamentet betonar att strategin bör främja skogsjordbruk och bör medföra ytterligare lagstiftning och tillsyn för att skydda välbefinnandet för alla djur som används i livsmedelskedjan och säkerställa beaktande av djur som kännande varelser i all relevant politik, och att den bör innehålla en plan för att sätta stopp för den omfattande importen av avskogningsrelaterade varor, såsom soja, palmolja och majs, och ett åtagande om att stoppa import och odling av alla genetiskt modifierade organismer i EU. Parlamentet anser att det är oacceptabelt med patent på utsäde och väsentligen biologiska processer.

    50. Europaparlamentet understryker behovet av en social och rättvis omställning inom jordbruket, och betonar att EU:s politik på områdena jordbruk och internationell handel måste omorienteras från den nuvarande industrialiserade modellen – som bygger på export till tredjeländer och som låter primärproducenterna utsättas för geopolitiska företeelser som står utanför deras kontroll – till en modell där livsmedelssuveränitet, integrering av högkvalitativa livsmedel, en rättvis avkastning för producenterna, miljöskydd och höga djurskyddsstandarder, med särskilt fokus på arbetstagarna i livsmedelskedjan, utgör de primära målen.

    Bevarande och återställande av ekosystem och den biologiska mångfalden

    51. Europaparlamentet betonar att den biologiska mångfalden och naturen inte bör betraktas bara som användbart ”naturkapital”, utan i stället bör erkännas som ett gemensamt arv för hela mänskligheten, och efterlyser en annan syn på naturen i den europeiska gröna given. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att naturen har ett egenvärde i sig och att den måste respekteras, samt avvisar varje försök att monetarisera naturen eller kvantifiera den i förhållande till ett användningsvärde.

    52. Europaparlamentet beklagar djupt att Europa fortsätter att förlora sin biologiska mångfald i en alarmerande takt samt oförmågan att uppnå något av de tidigare mål som fastställts för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Parlamentet kräver betydande insatser för att vända på de nuvarande trenderna och minska trycket på naturen. Parlamentet efterlyser eftertryckligen ett fullständigt genomförande av en rad politiska åtgärder som krävs för att uppnå förbättringar. Dessa åtgärder bör baseras på rättsligt bindande mål för EU och dess medlemsstater, inbegripet sektorspolitik.

    53. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att lägga fram en strategi för biologisk mångfald senast i mars 2020. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt i sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU att förstörelsen av livsmiljöer är den viktigaste faktorn bakom förlusten av biologisk mångfald och att den särskilt bör prioriteras när man ska ta itu med förlusten av biologisk mångfald, dvs. genom att minska försämring och fragmentering.

    54. Europaparlamentet delar uppfattningen att faktorerna bakom klimatförändringarna och förlusten av den biologiska mångfalden är globala och inte begränsas av nationella gränser. Parlamentet stöder därför kommissionens förslag om ett globalt mål för att skydda den biologiska mångfalden vid FN:s konferens om biologisk mångfald i oktober 2020.

    55. Europaparlamentet betonar att frivilliga åtgärder och marknadsbaserade mekanismer, såsom märkning och ”rundabordskonferenser”, är gravt otillräckliga när det gäller att stoppa avskogning i samband med importerade produkter som palmolja och soja. Parlamentet efterlyser rättsligt bindande mål och regleringsåtgärder för att stoppa avskogningen i samband med produkter som importeras till EU.

    56. Europaparlamentet anser att områden med biologisk mångfald i den gröna infrastrukturen i städer bidrar till att komma till rätta med luftföroreningar, buller, konsekvenserna av klimatförändringarna, värmeböljor, översvämningar och folkhälsoproblem. Parlamentet är medvetet om att kommissionen kommer att lägga fram förslag för gröna europeiska städer och öka den biologiska mångfalden i stadsområden, och begär att dessa förslag ska prioriteras och vara ambitiösa. Parlamentet välkomnar alla initiativ till stöd för jordbruk i städer.

    57. Europaparlamentet betonar att skogarna är en viktig reservoar för biologisk mångfald. Parlamentet understryker att skogsområden är avgörande för att reglera vattnets kretslopp, binda koldioxid och erbjuda naturnära fritidsmöjligheter. Parlamentet välkomnar kommissionens nya EU-skogsstrategi för plantering av nya träd och återställande av skadade eller utarmade skogar och dess insatser för att uppmuntra import som inte leder till avskogning utomlands för att minimera riskerna för skogarna runt om i världen. Parlamentet betonar att alla insatser för beskogning och återbeskogning bör syfta till att skydda och öka den biologiska mångfalden liksom lagring av koldioxid.

    58. Europaparlamentet erkänner den blå ekonomins roll när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet understryker att den blå ekonomin måste vara verkligt hållbar eftersom användningen av marina resurser direkt eller indirekt är beroende av oceanernas långsiktiga kvalitet och motståndskraft. Parlamentet efterlyser utarbetande av en gemensam strategi med grannländerna för att förebygga och minska förekomsten av föroreningar, införande av ett område för kontroll av utsläpp och stärkande av nätverket av marina skyddsområden och deras sammanlänkning i Medelhavet. Parlamentet välkomnar de gemensamma fiskepolitiska målen om att minska de negativa effekter som fiske kan ha på ekosystemen, särskilt i känsliga områden, och kommissionens löfte att stödja mer sammankopplade och välhanterade marina skyddsområden. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att fullt ut följa de vetenskapliga rekommendationerna om fångstbegränsningar, och fördömer alla subventioner av ökningar av fiskeflottans storlek.

    59. Europaparlamentet efterlyser ökad finansiering av miljö- och klimatåtgärder genom Life-programmet – om minst 1 procent av EU:s hela budget på kort sikt – samt den gemensamma jordbrukspolitiken, så att man betalar jordbrukare för koldioxidbindning och ekosystemtjänster, med respekt för inhemska arter och ekosystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag till direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd och att på lämpligt sätt skydda marken inom EU, samt uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att utöka Natura 2000-områdena till att omfatta minst 30 procent av EU:s land-, sötvatten- och havsområden. Parlamentet betonar behovet av ett finansieringsinstrument för att stödja förvaltningen av Natura 2000-områden.

    60. Europaparlamentet noterar att efterfrågan på biomassa för energianvändning förväntas öka i de flesta scenarierna för att minska koldioxidutsläppen. Parlamentet påminner om att användning av biomassa och ökad konsumtion av livsmedel och foder kräver en ökad jordbruks- och skogsproduktion som får oacceptabla miljö- och klimatkonsekvenser. Parlamentet är djupt oroat över att importen av fast biomassa, biobränslen och biovätskor för att tillgodose Europas energibehov är förknippad med betydande påverkan på den biologiska mångfalden, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upphöra med användningen av biomassa, även för att undvika ytterligare en skadlig inlåsning i ohållbara energikällor.

    Nollföroreningsambition för en giftfri miljö

    61. Europaparlamentet noterar med oro att föroreningar från syntetiska kemikalier är ett stort och växande hot mot människor och vilda djur och växter, och att nya och etablerade kemikalier fortsätter att släppas ut i Europas miljö, vilket ökar den totala kemiska bördan för Europas medborgare och ekosystem, leder till höga sociala och ekonomiska kostnader, hotar särskilt gravida kvinnor, deformerar ofödda barn och skadar deras framväxande hjärna samt hämmar tillväxten av vår intelligens. Parlamentet konstaterar också att dessa kemikalier bidrar till minskad fertilitet, ökar förekomsten av sjukdomar som cancer och riskerar att leda till en kollaps för Europas ekosystem.

    62. Europaparlamentet betonar rätten till en giftfri miljö och välkomnar meddelandet om en nollföroreningsplan för luft, vatten och jord, men noterar med oro att kommissionen inte inlett arbetet med den strategi för en giftfri miljö som utlovades redan i den sjunde miljöhandlingsplanen 2013. Parlamentet konstaterar att denna strategi akut behövs för att markant minska unionsmedborgarnas exponering för hormonstörande ämnen och andra farliga ämnen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram den utlovade strategin för en giftfri miljö 2020 och att även inkludera konsumentprodukter.

    63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera åtgärder för att förhindra människors exponering för giftiga kemikalier och minska de hälsorelaterade effekterna till 2030, med en tydlig tidsplan, indikatorer och bindande mål. Parlamentet understryker behovet av lagstiftningsförslag för att säkerställa samordning och enhetlighet mellan de olika delarna av EU:s kemikalielagstiftning på det mest hälsoskyddande sättet för att förhindra exponering för farliga ämnen under hela deras livscykel, däribland hormonstörande ämnen, per- och polyfluoralkylerade ämnen (PFAS), mikroplaster och ämnen som inger mycket stora betänkligheter, när det gäller all användning, inklusive material som kommer i kontakt med livsmedel, leksaker, läkemedel, kosmetika, biocider och bekämpningsmedel, rengöringsmedel, flamskyddsmedel och andra användningsområden. Parlamentet betonar att dessa lagstiftningsåtgärder är brådskande och inte längre kan fördröjas.

    64. Europaparlamentet betonar att förebyggande riskhanteringsåtgärder för grupper av kemikalier och främjande av användning av kemikalier som är säkra och kretsloppsbaserade kan bidra till att begränsa framtida föroreningar. Material bör vara fria från toxiska beståndsdelar redan från konstruktionsfasen, och materialflöden med etablerade kemikalier bör avgiftas så att de kan återanvändas och återvinnas på ett säkert sätt i en cirkulär ekonomi. Parlamentet förkastar alla försök att eliminera eller undergräva försiktighetsprincipen i EU:s lagstiftning.

    65. Europaparlamentet understryker behovet av ett tydligt åtagande om att säkerställa medel för förbättrade forsknings- och provningsmetoder och stöd till organisationer som tillhandahåller, och forskar om, säkrare alternativ, samt främja ersättning av skadliga kemikalier, ren produktion och hållbar innovation. Parlamentet understryker behovet att minska förekomsten av djurförsök i riskbedömningar, och efterlyser ökade insatser och medel för detta. Parlamentet förespråkar ett system för tidig varning för att identifiera nya kemiska hot.

    66. Europaparlamentet anser att ambitionen om nollutsläpp bör baseras på de senaste vetenskapliga rönen och inte bör ge en lägre skyddsnivå än Världshälsoorganisationen rekommenderar. Kommissionen uppmanas att som ett minimum anpassa EU:s luftkvalitetsnormer till WHO:s rekommendationer.

    67. Europaparlamentet anser att konsumenterna har rätt att få fullständig information, och efterlyser samordnade EU-omfattande obligatoriska system för information om kemikalier i konsumentprodukter, material och avfall samt offentliga informationskampanjer för att öka medvetenheten. Parlamentet efterlyser fullständig och aktiv transparens i förfarandena för riskbedömning och riskhantering.

    Finansieringen av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning

    68. Europaparlamentet anser att kommissionens förslag uppvisar en dramatisk avsaknad av en tydlig och ambitiös finansieringsplan. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram en sådan finansieringsplan, med uppgifter om vilka offentliga och privata finansieringskällor som kommer att användas, var dessa resurser kommer ifrån och hur de kommer att fördelas. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som deltar i förhandlingarna om ett förfarande för fördjupat samarbete i fråga om en skatt på finansiella transaktioner att nå en överenskommelse om detta instrument. Parlamentet anser att ett sådant instrument skulle kunna vara en av de nya finansieringskällor som EU skulle kunna mobilisera för att finansiera den europeiska gröna given.

    69. Europaparlamentet anser att en rättvis omställning inte bara är en fond eller en finansieringspott, utan i stället utgör en hel politisk strategi som bygger på investeringar som måste säkerställa att alla får behållning av omställningen genom att upprätthålla socioekonomiska rättigheter, garantera högre levnadsstandard och genomföra principerna om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka de befintliga sociala fonderna i stället för att tömma dem på medel, såsom föreslås för Sammanhållningsfonden, och att se till att Fonden för rättvis omställning hjälper utsatta regioner, samhällen och arbetstagare, samt att erbjuda skydd mot tynande tillgångar såväl nu som framöver. Parlamentet understryker behovet att säkerställa en rättvis fördelning av resurserna från Fonden för rättvis omställning, med beaktande av sammanhållningskriterierna. Parlamentet anser att mekanismen för rättvis omställning bör respektera och stärka principen om partnerskap genom att integrera alla berörda parter i processen, och att Fonden för rättvis omställning bör finansieras genom en betydande ökning av de offentliga utgifterna samt genom att utnyttja befintliga finansieringsmekanismer.

    70. Europaparlamentet anser att EU:s tak för nationella lån på 3 procent av BNP enligt stabilitets- och tillväxtpakten samt det strukturella nollunderskott som krävs enligt finanspakten allvarligt hämmar den ekologiska omställningen genom att hindra medlemsstaterna från att inleda omfattande offentliga investeringskampanjer för att uppnå en koldioxidfri ekonomi. Parlamentet betonar att kostnaderna för en genomgripande minskning av koldioxidutsläppen nu är mycket lägre än de kostnader som konsekvenserna av klimatförändringarna för med sig. Parlamentet efterlyser ett upphävande av finanspakten och uppmanar kommissionen och rådet att ersätta stabilitets- och tillväxtpakten liksom den nya finanspakten med en sysselsättnings- och hållbarhetspakt, eller åtminstone medge undantag för miljömässiga och sociala offentliga investeringar från denna regel om tre procent. Parlamentet efterlyser en reform av reglerna för statligt stöd för att göra det möjligt att få till stånd en nivå av offentliga investeringar som aldrig tidigare skådats vad gäller den gröna omställningen, offentliga tjänster och socialt skydd.

    71. Europaparlamentet välkomnar förslaget att EIB ska omvandlas till EU:s nya klimatbank och EIB:s beslut att avyttra de flesta fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EIB att helt avyttra alla fossila bränslen, inklusive gas. Parlamentet uppmanar den nya klimatbanken att stödja omställningen med räntefria lån, och uppmanar kommissionen och rådet att införa bestämmelser som förbjuder investeringar i förorenande sektorer.

    72. Europaparlamentet betonar att ECB och den monetära politiken bör involveras fullt ut i finansieringen av omställningen. Parlamentet välkomnar uttalandet från ECB:s ordförande, där kampen mot klimatförändringarna kallas uppdragskritisk för banken. Parlamentet förväntar sig att EIB helt avyttrar alla fossila bränslen, inklusive gas, inom ramen för sitt förvärvsprogram i företagssektorn. Parlamentet uppmanar ECB att mobilisera verktyg för försiktig förvaltning för att gynna gröna tillgångar och investera i hållbar verksamhet och för att mobilisera tillsynsverktyg, såsom stresstester, för att på ett adekvat sätt göra en bedömning av och minska de finansiella miljöriskerna. Parlamentet efterlyser en översyn av kreditvärderingsinstitutens normer så att de även kommer att omfatta miljökriterier, sociala kriterier och styrningskriterier i samband med bedömningarna. Parlamentet anser att ECB direkt bör kunna ge medlemsstaterna nollräntelån för att möjliggöra omfattande offentliga investeringar i omställningen. Parlamentet uppmanar därför rådet och medlemsstaterna att se över ECB:s mandat så att ECB fullt ut kan bidra till finansieringen av omställningen, inbegripet genom direkt utlåning till medlemsstaterna.

    73. Europaparlamentet anser att energistadgefördraget är skadligt och förlegat och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att dra sig ur fördraget så snart som möjligt.

    74. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna förlorar miljarder i intäkter varje år på grund av skattesmitning, och att dessa belopp skulle kunna investeras i den ekologiska omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att lägga fram en trovärdig och fullständig svart lista över alla skatteparadis och att införa skattetransparens och offentlig landsspecifik rapportering för att se till att stora företag beskattas där inkomsterna genereras. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med skadliga skattemetoder i medlemsstaterna och fastställa en lägsta effektiv bolagsskatt för att sätta stopp för kapplöpningen mot botten.

    75. Europaparlamentet efterlyser utveckling av nya skatteincitament för att motverka verksamhet som är skadlig för miljön. Parlamentet anser att intäkterna från sådana skatter helt bör avsättas för finansieringen av omställningen. Parlamentet betonar behovet att genomföra en fördelningsanalys innan man fastställer sådana skatteincitament, i syfte att se till att de inte underblåser ojämlikheterna.

    76. Europaparlamentet anser att ingen rättvis omställning är möjlig i praktiken inom den nyliberala ekonomiska ramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bryta med denna ram och sätta stopp för åtstramningsåtgärderna och den åtstramningsbaserade, antisociala politiken, såsom den som förespråkas inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna den europeiska gröna given som en möjlighet och en förutsättning när det gäller att öka de offentliga investeringarna på EU-nivå.

    77. Europaparlamentet påminner om den roll som utbildning, fortbildning, omskolning och kompetenshöjning spelar i omställningen till en grön ekonomi, och konstaterar att koldioxidsnåla, högkvalitativa arbetstillfällen även omfattar sådana som inte kräver skyddshjälm, inbegripet arbete inom sektorerna omsorg, hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att samråda med och involvera arbetsmarknadens parter. Parlamentet vidhåller att kapacitetsuppbyggnad i regioner och kommuner bör inkluderas för att göra dessa parter till en del av lösningen och underlätta åtkomst till tillgänglig finansiering.

    78. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös version av Fonden för rättvis omställning, för att stödja utsatta regioner, samhällen och arbetstagare, finansiera nya miljövänliga verksamheter i syfte att skapa hållbara arbetstillfällen, främja lokal produktion, finansiera teknisk omskolning för arbetstagare och ge arbetstagarna ersättning och bidrag i jakten på nya, högkvalitativa arbetstillfällen. Kommissionen uppmanas att även fastställa lämpliga kriterier för utgifter till förmån för en rättvis omställning, inbegripet villkorande med utfasning av fossila bränslen. Parlamentet efterlyser åtgärder mot arbetslösheten genom fortbildnings- och utbildningsprogram med inriktning på hållbara och högkvalitativa arbetstillfällen som är anpassad för framtiden.

    Mobilisering av forskning och främjande av innovation

    79. Europaparlamentet noterar vikten av offentligt finansierad forskning för att hitta nya klimatkrislösningar som bidrar till produktion av allmännyttiga varor. Parlamentet anser att den europeiska gröna given bör påskynda investeringar i hållbara metoder. Parlamentet betonar dock att klimatkrislösningarna redan finns och att den främsta orsaken till blockeringar är bristen på politisk vilja. Parlamentet noterar med oro fossilindustrins ekonomiska intressen när det gäller att främja geotekniska klimatlösningar.

    80. Europaparlamentet betonar behovet att investera i forskning om hållbara alternativa bränslen, särskilt inom luftfarts- och sjöfartssektorerna, och uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja Horisont Europa-programmet för att stödja utmaningarna i samband med den ekologiska omställningen, särskilt inom den digitala sektorn och industrin. Parlamentet noterar den roll som ny teknik kan spela när det gäller anpassningar, och uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att inrikta forskningsinsatserna på anpassningsteknik.

    Principen om att ”inte göra någon skada” – Hållbarhetsintegrering i all EU-politik

    81. Europaparlamentet välkomnar den gröna eden om att inte göra någon skada, och vidhåller att EU:s åtgärder och politik på alla områden bör samverka för att uppnå en rättvis omställning. Parlamentet påpekar att EU:s nuvarande jordbruks-, fiskeri- och handelspolitik de facto innebär en stor skada för alla mål som rör klimatet, den biologiska mångfalden och en rättvis omställning i enlighet med den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att radikala förändringar måste genomföras på alla dessa områden för att förverkliga nämnda ambitioner, och efterlyser ett tydligt erkännande av dessa fakta och modiga förslag för att få ett slut på dessa kontroverser inom EU:s politik och lagstiftning.

    82. Europaparlamentet betonar att all handel måste vara förenlig med målet om en ekologisk omställning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att införliva Parisavtalet och målen för biologisk mångfald i form av bindande bestämmelser i alla handels- och investeringsavtal för att uppmuntra partner att respektera målet på 1.5 C i Parisavtalet och målet att stoppa förlusten av den biologisk mångfalden. Parlamentet uppmanar också kommissionen och rådet att se över samtliga handelsavtal för att införliva ambitiösa och bindande klimatåtaganden och motsvarande åtaganden med avseende på den biologiska mångfalden i dessa bilaterala avtal och på så sätt uppmuntra partner att anta klimatstrategier i enlighet med Parisavtalet. Parlamentet efterlyser ett stopp för handelsförhandlingarna mellan EU och Mercosur och mellan EU och Australien samt ett stopp för alla frihandelsavtal.

    83. Europaparlamentet anser att den europeiska gröna given utgör ett tillfälle att verka för en balanserad och rättvis internationell handel som är ömsesidigt fördelaktig för människor, bygger på solidaritet och till fullo respekterar våra klimatmål och sociala mål. Parlamentet förespråkar en grundläggande omställning från konkurrens till komplementaritet i den internationella handeln och erkänner medlemsstaternas suveräna rätt att utforma sin egen handelspolitik i enlighet med denna princip. Parlamentet vidhåller att ingen import bör tillåtas till EU av varor som producerats i strid med EU:s miljöbestämmelser, och att EU:s kemiföretag inte får tillåtas att exportera bekämpningsmedel vars användning är förbjuden i EU.

    84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en omfattande genomgång av alla sina bilaterala frihandelsavtal – som undertecknats eller håller på att förhandlas fram – för att anpassa dem till målen i fråga om klimatförändringar, en hållbar utveckling och tryggad livsmedelsförsörjning, Kommissionen uppmanas även att aktivt engagera sig i det nya WTO-initiativet om klimatförändringar. Parlamentet känner avsky inför användningen av mekanismer för investeringsskydd i alla dess former, såsom tvistlösning mellan investerare och stat, och uppmanar eftertryckligen kommissionen och samtliga medlemsstater att se över alla befintliga avtal för att eliminera dessa skadliga mekanismer så snart som möjligt samt att avstå från att inkludera något av dessa instrument i framtida avtal.

    85. Europaparlamentet anser att EU:s strategi för minskade koldioxidutsläpp måste omfatta främjande av fred och en avveckling av det militärindustriella komplexet. Parlamentet understryker att det militärindustriella komplexet utgör en av de största källorna till miljöföroreningar på vår planet, och att energikostnaderna för krig är betydligt större än för många andra typer av mänsklig verksamhet. Parlamentet vill att säkerhets- och försvarsbudgetarna omdirigeras till klimatåtgärder.

    86. Europaparlamentet påminner om att den militära industrin är en av de främsta källorna till miljöföroreningar på vår planet. Parlamentet kritiserar det motsägelsefulla i att kommissionen tillämpar en grön retorik samtidigt som den verkar för en militär upptrappning i EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och rådet att avstå från att avsätta de finansiella resurserna till militära utgifter, samt att omedelbart stoppa den pågående kapprustningen och tilldela resurserna i fråga till miljö- och socialområden.

    87. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att betydande och mätbara resultat uppnås när miljömålen integreras i sektorspolitiken. Parlamentet vill att offentliga budgetar, privata investeringar och finansmarknader omdirigeras så att de kommer att främja hållbara omställningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att ta fram och anta metoder för att mäta samhällets framsteg mot hållbarhet som går utöver BNP och som tar hänsyn till människors, djurs och vår planets välbefinnande, med hjälp av en uppsättning indikatorer.

    88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa olika politikområden samverkar för att möjliggöra den omvälvande förändring över hela Europa som krävs för att genomföra den långsiktiga visionen om att ”leva gott inom planetens gränser”. Parlamentet hoppas att genomförandet av den akut nödvändiga europeiska gröna given kommer att leda till att systempolitiska ramar med bindande mål upprättas, samtidigt som alla berörda aktörer involveras.

    89. Europaparlamentet fördömer all retorik om behovet att minska byråkratin och dra ned på de administrativa bördorna som en förevändning att sätta stopp för de i högsta grad välbehövliga lagstiftningsändringarna. Parlamentet avvisar ”en in, en ut”-principen och betonar att en i grunden bättre lagstiftning kan uppnås endast genom att skapa en rättvis balans mellan möjligheterna till synpunkter och deltagande för det civila samhället, vetenskapen och industrin. Parlamentet efterlyser fullständig demokrati och öppenhet i alla stadier av det politiska beslutsfattandet och utarbetandet av och förhandlingarna om politik och lagstiftning, även inom rådet och under hela kommittéförfarandet. Parlamentet anser att det finns ett akut behov på alla styrningsnivåer att ge aktiv tillgång till handlingar. Parlamentet välkomnar att man överväger att se över av Århusförordningen, och betonar att fullständig tillgång till handlingar och domstolar är av avgörande betydelse för att medborgarna ska kunna övervaka och hjälpa till att genomdriva politiken och tillhörande lagstiftning.

    90. Europaparlamentet anser att genomförandelagstiftningen bör utgöra hörnstenen i EU:s och medlemsstaternas politik. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att stärka genomförandet av miljöpolitiken för att uppnå dess fulla potential i praktiken. Parlamentet betonar att miljö- och klimatmålen inte kommer att uppnås utan effektivare genomförande och finansiering av befintliga åtgärder i all europeisk miljöpolitik. Kommissionen uppmanas att vid behov vidta åtgärder för att se till att EU:s miljölagstiftning genomförs fullt ut.

    EU på det internationella planet

    91. Europaparlamentet erkänner att klimatkrisen redan nu innebär – och kommer att fortsätta att vara – en mycket tung börda för länderna på södra halvklotet, att länderna på södra halvklotet är mer utsatta för klimatförändringarnas skadeverkningar än länderna på norra halvklotet, att de redan har drabbats av förluster och skador och dessutom har sämre förmåga att anpassa sig och att länderna på södra halvklotet har bidragit betydligt mindre till klimatkrisen än länderna på norra halvklotet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att visa verklig solidaritet med södra halvklotet och erkänna och agera på grundval av sitt historiska ansvar och sin klimatskuld.

    92. Europaparlamentet anser att Parisavtalet är hotat på grund av de negativa effekterna av de högerradikala politiska krafterna globalt, och anser att COP26 är ett avgörande ögonblick som antingen undergräver eller stärker Parisavtalets integritet. EU måste göra sitt yttersta för att garantera Parisavtalets integritet, och detta måste utgöra en grundläggande del av den europeiska gröna given.

    93. Europaparlamentet beklagar djupt resultatet av COP25 i Madrid (Spanien), under det chilenska ordförandeskapet, och noterar med oro bristen på framsteg vid dessa högnivåförhandlingar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet och kommissionen samt medlemsstaterna att aktivt samarbeta med andra parter i Parisavtalet under hela året för att säkerställa positiva och ambitiösa resultat vid COP26 i Glasgow och undvika en upprepning av COP25.

    94. Europaparlamentet är fast övertygat om att målen för hållbar utveckling måste utgöra en integrerad del av den ekologiska omställningen och att den europeiska gröna given måste syfta till att dessa mål uppnås i alla sina delar och att en rättighetsbaserad strategi för klimatåtgärder antas.

    95. Europaparlamentet anser att de internationella ekonomiska förbindelserna måste gynna alla parter, så att varje form av nykolonialism avvisas och allas socioekonomiska rättigheter garanteras. Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater måste samarbeta aktivt med tredje parter och i en anda av lojala partnerskap. Parlamentet förkastar alla former av nykolonialism, som låter södra halvklotet bli föremål för kontroll eller annat inflytande från andra länder och inkräktar på de berörda staternas suveränitet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att placera klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden högst upp på dagordningarna i alla internationella forum, inbegripet G7 och G20.

    96. Europaparlamentet välkomnar innerligt de globala klimatrörelserna, såsom rörelsen ”Fredagar för framtiden”, som sätter klimatkrisen i förgrunden för den offentliga debatten och medvetenheten. Parlamentet anser att aktivism och protester är en mycket viktig del av denna omställning. Parlamentet framhåller vikten av att nationella och regionala parlament med lagstiftningsbefogenheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer, det civila samhället och medborgarna till fullo involveras i utarbetandet och genomförandet av den europeiska gröna given.

    97. Europaparlamentet noterar med djup oro att 100 företag i hela världen står för 71 procent av de globala utsläppen. Parlamentet framhåller på nytt företagens ansvar för att minska koldioxidutsläppen i sin verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om företags omsorgsplikt som inbegriper moderbolagens ansvar för miljöskador och för kränkningar av arbetstagarrättigheter och mänskliga rättigheter inom ramen för deras globala värdekedjor.

    98. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att EU erkänner sin klimatskuld och sitt historiska ansvar för att fasa ut koldioxidutsläppen snabbare, och erkänner de olika utgångspunkterna bland de olika medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar EU att fylla på klimatmedlen internationellt och visa globalt ledarskap i finansieringen. Kommissionen och rådet uppmanas att ställa sig bakom utvecklingsländerna i deras krav på gottgörelse för förluster och skador och att aktivt stödja ett finansiellt system för internationell solidaritet.

    99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att presentera en heltäckande mekanism för koldioxidjustering vid gränserna som uteslutande baseras på klimat-, miljö- och djurskyddskriterier samt ILO:s bedömning av arbetsvillkor för att stödja lokal produktion, rättvisa priser och korta leveranskedjor och motverka konsumtion av produkter som har transporterats långa sträckor. Parlamentet kräver att företagens omsorgsplikt och bindande ekologiska arbetsnormer och sociala normer införlivas i hela värdekedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en första prioritering sätta stopp för avskogningen utanför EU och att inleda detta arbete genom regleringsåtgärder mot avskogning längre ned i leveranskedjorna, även genom att tillämpa mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna i enlighet med detta.

    100. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja och förespråka införande av en klimatflyktingstatus, inbegripet en internationell definition av klimatasyl, och förespråka såväl erkännande av det internationella brottet miljömord som en global konvention om utfasning av fossila bränslen.

    101. Europaparlamentet anser att toppmötet mellan EU och Kina i Leipzig är ett viktigt tillfälle att konsolidera det ambitiösa globala klimatledarskapet mellan Kina och EU. Parlamentet ser fram emot ambitiösa resultat vid konferensen om biologisk mångfald i Kunming och förväntar sig att den kommer att samverka med ambitiösa strategier för anpassning till och mildring av effekterna av klimatförändringarna runt om i världen.

    102. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen andra stora ekonomier att öka sina nationellt fastställda bidrag och genomföra konkreta åtgärder i linje med sina nationellt fastställda bidrag. Parlamentet anser att den bästa signalen att sända till världssamfundet är att föregå med gott exempel och anta ambitiösa nationellt fastställda bidrag, och även att stödja södra halvklotet så att länderna i fråga kan uppnå ambitiösa begränsningsmål.

    103. Europaparlamentet uppmanar nationella och regionala parlament med lagstiftningsbefogenheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer, det civila samhället och medborgarna att se till att rådet, kommissionen och samtliga regeringar respekterar sina skyldigheter enligt Parisavtalet och till fullo genomför den europeiska gröna given.

    °

    ° °

    104. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

     

    Senaste uppdatering: 15 januari 2020
    Rättsligt meddelande - Integritetspolicy