Förfarande : 2019/2956(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0045/2020

Ingivna texter :

B9-0045/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/01/2020 - 10.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2020)0005

<Date>{10/01/2020}10.1.2020</Date>
<NoDocSe>B9-0045/2020</NoDocSe>
PDF 223kWORD 61k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den europeiska gröna given</Titre>

<DocRef>(2019/2956(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Iratxe García Pérez, Miriam Dalli</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0040/2020

B9-0045/2020

Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given

(2019/2956(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av konventionen om biologisk mångfald,

 med beaktande av det avtal som antogs vid UNFCCC:s 21:a partskonferens (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

 med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 °C, dess femte utvärderingsrapport (AR5) och dess sammanfattande rapport om detta samt dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken (Climate Change and Land) och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat (Ocean and Cryosphere in a Changing Climate),

 med beaktande av den globala bedömningsrapporten om biologisk mångfald och ekosystemtjänster från den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster av den 31 maj 2019,

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[1],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen.

1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om den europeiska gröna given och stöder målet att göra EU till en mer hållbar ekonomi och ett mer rättvist och välmående samhälle, samtidigt som fossila bränslen fasas ut så snart som möjligt och klimatneutralitet i Europa uppnås senast 2050.

2. Europaparlamentet betonar med eftertryck att den gröna given och den modell den står för i våra samhällen bör bygga på tre sammankopplade och ömsesidigt förstärkande pelare: en grön pelare för att uppnå klimatmål, bevara naturen och värna om en hälsosam miljö, en röd pelare för att säkerställa en stark social dimension i den gröna given samt en finanspelare som ger tillräckliga ekonomiska resurser för att nå dessa mål.

3. Europaparlamentet understryker att Europa snarast behöver en ny, hållbar ekonomisk modell där sociala och miljömässiga framsteg kombineras, ojämlikheterna minskas och allas välbefinnande förbättras utan att någon hamnar på efterkälken.

4. Europaparlamentet påminner om och bekräftar målen från Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald, FN:s mål för en hållbar utveckling samt den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Parlamentet understryker att genom den europeiska gröna given ska Europa finna en väg mot långsiktig hållbar tillväxt, välstånd och välbefinnande där man ser till att vår miljömässiga, ekonomiska och sociala politik utvecklas för att säkerställa en rättvis omställning och bana väg för en positiv och hållbar social, industriell och ekonomisk förändring som bidrar till att skapa och upprätthålla kvalitativa arbetstillfällen, minska de sociala ojämlikheterna, minska obalansen mellan medlemsstaterna och skillnaderna i deras ekonomiska utveckling samt utjämna geografiska skillnader och skillnader mellan könen och generationerna.

5. Europaparlamentet påminner om att klimat- och miljöhotet är en av mänsklighetens viktigaste utmaningar och att alla stater och aktörer i hela världen måste göra sitt yttersta för att bekämpa det. Parlamentet understryker EU:s roll som global ledare för klimatåtgärder, i synnerhet med tanke på att Förenta staterna har dragit sig ur Parisavtalet och att förhandlingarna vid FN:s klimatkonferens (COP25) i Madrid misslyckades.

6. Europaparlamentet upprepar att FN:s mål för hållbar utveckling måste vägleda denna omställning så att EU kan lämna en ekonomisk modell som främjar avfall och utarmning av resurser för en modell som främjar mänsklighetens utveckling på ett sätt som ger en frisk planet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att den europeiska gröna given måste driva på för en ny industriell revolution som förenar starka sociala rättigheter, miljömässig integritet, regional sammanhållning, hållbarhet och framtidssäkrade industrier som är globalt konkurrenskraftiga och gynnar de många och inte de få.

7. Europaparlamentet upprepar att omställningen till en klimatneutral ekonomi och ett hållbart samhälle måste genomföras i samklang med införandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter i syfte att skapa ett Europa där hållbar sammanhållning står i centrum, där löner, arbetsförhållanden och sociala rättigheter förbättras i stället för att utarmas och där vi konkurrerar globalt med kunskap, hållbarhet och innovation snarare än med låga löner, försämrade rättigheter och mer osäkra arbetsvillkor. Parlamentet kräver att alla initiativ som tas inom ramen för den europeiska gröna given ska vara helt kompatibla med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och att detta ska mätas genom heltäckande miljömässiga och sociala indikatorer.

Ökning av EU:s klimatambitioner för 2030 och 2050

8. Europaparlamentet vill se en ambitiös europisk klimatlagstiftning med rättsligt bindande mål för att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, samt ett delmål på minst 55 % till 2030 och ytterligare ett mål för 2040. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram alla de lagstiftningsförslag och andra förslag som behövs under de kommande två åren, och därigenom se till att alla branscher bidrar till att uppnå utsläppsminskningsmålen. Parlamentet uppmanar rådet att före juni 2020 anta målet för 2030 i linje med Parisavtalet, samt förväntar sig att diskussionerna om alla öppna frågor i Parisregelboken, inklusive artikel 6, slutförs vid COP26 i Glasgow.

9. Europaparlamentet anser att om dessa mål ska ha en betydelsefull effekt på koldioxidpriset måste EU:s utsläppshandelssystem revideras i enlighet med detta, i synnerhet genom att man utvidgar den linjära minskningsfaktorn och minskar gratistilldelningen av tillstånd för att återspegla den tekniska utvecklingen.

10. Europaparlamentet anser att beskattning också har en roll att spela för att nå de nya målen. I synnerhet kommissionen och rådet uppmanas att se över energiskattedirektivet[2] och avskaffa skattebefrielserna för flyget och sjöfarten. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna revison inte leder till ökade orättvisor och extra kostnader för de fattigaste i samhället.

11. Europaparlamentet upprepar att alla relevanta klimatrelaterade politiska instrument måste ses över och snarast anpassas till EU:s utvidgade klimatambitioner för att ytterligare minska utsläppen av växthusgaser.

12. Europaparlamentet efterlyser en snabb övergång till en koldioxidjusteringsmekanism som är förenlig med WTO:s bestämmelser för att öka klimatåtgärderna och skapa rättvisa konkurrensvillkor för de europeiska branscherna, samtidigt som man ser till att dela bördan mellan de stora världsekonomierna och beakta de effekter sådana åtgärder kan få på utvecklingsländerna. Parlamentet välkomnar kommissionens åsikt att en sådan mekanism skulle kunna utgöra ett alternativ till de åtgärder mot koldioxidläckage som för närvarande ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Kommissionen uppmanas att se till att alla mekanismer mot koldioxidläckage blir samstämmiga, så att man undviker att skapa ett dubbelt, ineffektivt eller otillräckligt skydd.

13. Europaparlamentet efterlyser en ny, ambitiösare EU-strategi om anpassning till klimatförändringarna som på ett adekvat sätt svarar på det globala klimatnödläget. Parlamentet påpekar att den nuvarande EU-strategin om anpassning till klimatförändringarna har bidragit till att få beslutsfattare att fokusera på förberedelserna för klimatrisker samt säkerställt att politiken och budgeten på EU-nivå integrerar klimatförändringar. Parlamentet påminner dock om att det behövs större insatser för klimatsäkring, resiliensuppbyggnad, förberedelser och beredskap i EU och dess medlemsstater.

14. Europaparlamentet understryker att den europeiska klimatpakten måste sammanföra medborgare, regioner, lokalsamhällen, civilsamhället, fackföreningar och industri som aktörer i en rörelse på väg mot klimatneutralitet som bygger på en verklig dialog och en deltagandeprocess, däribland utformning och genomförande av politik där alla berörda kommer att kunna göra sin röst hörd oavsett om de agerar på lokal, regional eller nationell nivå. Parlamentet anser att det är viktigt att samarbeta med intressenter från energiintensiva branscher och de berörda parterna på arbetsmarknaden, i synnerhet arbetstagare, icke-statliga organisationer och akademiker, för att upprätta branschspecifika klimatpakter som kan bidra till att hitta hållbara lösningar vid omställningen till koldioxidneutrala ekonomier.

15. Europaparlamentet upprepar att det är mycket viktig att se till att EU:s medborgare verkligen har tillgång till rättslig prövning såsom garanteras av Århuskonventionen genom att  kunna överklaga beslut som fattas av EU:s institutioner och påverkar miljön till EU:s domstolar. Parlamentet anser därför att Århusförordningen bör ses över och att EU:s bristande efterlevnad av konventionen måste rättas till.

Förstärkning av den gröna givens sociala dimension

16. Europaparlamentet betonar att den europeiska gröna given aktivt ska bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling i enlighet med EU:s målsättningar, däribland när det gäller människors välbefinnande, hållbar utveckling, jämställdhet och solidaritet mellan generationerna. Parlamentet understryker att den gröna given måste vara bra för medborgarna och säkerställa en rättvis omställning, liksom en hållbar användning och rättvis fördelning av resurserna.

17. Europaparlamentet efterlyser i detta sammanhang en pakt för hållbar utveckling där sociala- och miljömässiga mål jämställs med ekonomiska mål. Parlamentet anser att den nya pakten bör komplettera stabilitets- och tillväxtpakten och därmed lösa de betydande motsättningarna i fråga om social och miljömässig rättvisa.

18. Europaparlamentet understryker att systemet med den europeiska planeringsterminen bör reformeras och göras om till en europeisk planeringstermin för hållbarhet där man samordnar ekonomisk, social och miljömässig politik för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att efter denna reform måste miljömässiga, sociala och ekonomiska indikatorer vara jämställda.

19. Europaparlamentet är medvetet om att omställningen till koldioxidneutralitet kommer att innebära betydande förändringar av produktions-, konsumtions- och arbetsmönstren i Europa. Parlamentet efterlyser därför en omfattande handlingsplan för att införa principerna om en europeisk pelare för sociala rättigheter på EU-nivå, inklusive genomförandet av en europeisk barngaranti, anständiga löner, förstärkta kollektivförhandlingar, initiativ för betalbart boende, åtgärder mot energifattigdom, införande av ett direktiv om anständiga arbetsförhållanden och en rättslig ram för digitala arbetsrättigheter, såsom rätten att vara nedkopplad. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att inför en europeisk pelare för sociala rättigheter på nationell nivå för att kunna garantera lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsförhållanden, socialt skydd och inkludering i en snabbt föränderlig värld.

20. Europaparlamentet efterlyser krav på socialt ansvarstagande från företagens sida i syfte att förbättra hållbarheten i företagens agerande. Parlamentet understryker att demokratin på arbetsplatsen måste förbättras avsevärt för att kunna förbättra arbetsvillkoren och se till att arbetstagare inkluderas i omstruktureringsprocesserna på rätt sätt. Parlamentet understryker att genomförandet av den europeiska gröna given måste inkludera arbetsmarknadens parter och civilsamhället för att nå koldioxidneutralitet på ett rättvist och socialt hållbart sätt.

Ren och trygg energiförsörjning till ett rimligt pris

21. Europaparlamentet påminner om att principen om energieffektivitet främst är grundläggande för att minska EU:s energiberoende och utsläppen från energiproduktionen, samtidigt som det ger lokala arbetstillfällen inom energieffektiva renoveringar och minskar medborgarnas energikostnader. Parlamentet vill se att  direktiven om energieffektivitet[3] och om byggnaders energiprestanda[4] revideras och att deras genomförande förstärks, samtidigt som man tar särskild hänsyn till sårbara medborgare.

22. Europaparlamentet påminner om att den europeiska strategin för energitrygghet bör vara helt i linje med målet att nå klimatneutralitet till 2050, samtidigt som man säkerställer försörjningstryggheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att möta de risker som leveransstörningar innebär samt att minska användningen av dyra, importerade bränslen samt exponeringen för prischocker och systematiska prisökningar. Kommissionen uppmanas dessutom att anta en strategi för att beakta den stigande efterfrågan på el till följd av att fossila bränslen fasas ut inom industriella processer och transporter, samt från ökad energiförbrukning på grund av att sakernas internet införs.

23. Europaparlamentet betonar att EU:s framtida energisystem bör bygga på förnybara energikällor med en snabb utfasning av fossila bränslen där man beaktar skillnaderna mellan medlemsstaterna samt börjar med att fasta ut subventionerna för fossila bränslen till 2020. Parlamentet understryker att alla sektorer måste öka sin användning av förnybar energi om EU:s klimat- och hållbarhetsmål ska kunna uppnås.

24. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om att möta energifattigdomen med att producera riktlinjer för medlemsstaterna under 2020. Parlamentet efterlyser riktade åtgärder i nära samarbete med medlemsstaterna och utbyte av bästa praxis i syfte att minska energifattigdomen samtidigt som man stöder lika tillgång till finansieringsverktyg för energieffektiva renoveringar.

25. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att föreslå ett nytt initiativ för renovering och främja en våg av renovering av offentliga och privata byggnader. Parlamentet välkomnar i synnerhet att man fokuserar på att renovera subventionerade bostäder för att hjälpa energifattiga hushåll samt på att renovera skolor och sjukhus. Parlamentet efterlyser lika tillgång till finansieringsverktyg för energieffektiva renoveringar.

26. Europaparlamentet är tveksamt till att eventuellt inkludera utsläpp från byggnader i EU:s utsläppshandelssystem. Parlamentet betonar att en eventuell inkludering av utsläpp från byggnader i utsläppshandelssystemet inte får innebära att bördan för att fasa ut fossila bränslen förflyttas till våra medborgare.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över regleringsramen för energiinfrastrukturen, däribland TEN-E-förordningen[5], i syfte att nå målet om klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet understryker att TEN-E-förordningen bör revideras innan den nya fleråriga budgetramen för 2021–2027 fastställs. Det är mycket viktigt att slutföra den europeiska marknaden för förnybar energi och öka energieffektiviteten genom att bygga ut förbindelserna mellan länderna.

Industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi

28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens fokus på en cirkulär ekonomi och ser fram emot den nya handlingsplanen för detta. Parlamentet understryker att det behövs en heltäckande strategi och insatser för att ställa om den europeiska ekonomin till en verklig hållbar och cirkulär modell, där cirkulariteten integreras i alla politikområden.

29. Europaparlamentet instämmer i att det krävs brådskande åtgärder, i synnerhet inom de mest resursintensiva sektorerna såsom textil- och byggbranscherna. Parlamentet efterlyser ambitiösa förslag för att ytterligare motarbeta användningen av plaster och mikroplaster, däribland den oavsiktliga användningen av mikroplaster och plastförpackningar. Parlamentet stöder strategin med en cirkulär formgivning och upprättande av minimikrav för att förhindra att miljöskadliga produkter släpps ut på EU-marknaden, men understryker att dessa krav måste vara robusta och förenliga med EU:s klimat- och miljöambitioner. Kommissionen uppmanas att säkerställa giftfria materialkretslopp genom att påskynda ersättandet av mycket farliga ämnen, underlätta cirkulariteten och minimera effekterna av kemikalier på människors hälsa och på miljön.

30. Europaparlamentet understryker betydelsen av att respektera avfallshierarkin och efterlyser ambitiösa mål för förebyggande och återanvändning, inklusive när det gäller att halvera livsmedelsavfallet senast 2030. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att upphöra med avfallsexporten från EU.

31. Europaparlamentet välkomnar avsikten att lägga fram ett nytt lagförslag för att säkerställa en säker, cirkulär och hållbar värdekedja för alla batterier. Parlamentet understryker att man behöver skapa ett starkt och hållbarbart batteri- och lagringskluster i Europa, eftersom lagringen av energi har stor potential för att minska utsläppen från vägtransporter och sjöfart, samt inom elektriska system och uppvärmning. Parlamentet betonar att energiförbrukningen i samband med produktion och användning av batterier bör följa målen för koldioxidminskningen och den ökade användningen av förnybara energikällor.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en rättslig ram för att driva en hållbar energianvändning, i synnerhet i syfte att öka livslängden på produkter, införa en rätt till reparation för konsumenter och förbjuda ett inbyggt planerat åldrande för elektriska apparater. Parlamentet understryker också att konsumenterna ska ha rätt till tillförlitlig och tydlig information om produkternas miljömässiga och sociala fotavtryck.

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med eftertryck att föreslå en ny europeisk industristrategi för en klimatneutral industri, och samtidigt utveckla den internationella konkurrenskraften för att undvika att europeiska industrier flyttas ut. Parlamentet understryker att denna strategi bör fokusera på att utveckla och skapa värdekedjor för ekonomiskt bärkraftiga och hållbara produkter, processer och affärsmodeller som innehåller en verklig omställning av industriproduktionen i syfte att uppnå klimatneutralitet och cirkularitet, samt fungera som en hävstång för privata och offentliga investeringar.

34. Europaparlamentet anser att den industriella strategin bör, så som föreslagits, integrera de gröna och digitala omställningarna, inklusive vederbörlig hänsyn till energiomställningen, inverkan på arbetskraften samt omskolning och fortbildning av arbetstagare. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka den regionala dimensionen i denna strategi samt den strategi för så kallad ”smart specialisering” som har följts hittills. Parlamentet insisterar på att denna strategi måste inkludera en förnyad och förstärkt social dialog, där arbetstagare fullt ut deltar i utformningen och definieringen av strategin.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och öka medvetenheten om nya, hållbara affärsmodeller som bygger på ändrade behov för att hyra och dela varor och tjänster, samtidigt som man vill se till att de fortfarande är betalbara och säkerställa ett effektivt skydd för konsumenter och arbetstagare. Parlamentet understryker den potential som finns inom grön och social offentlig upphandling vid omställningen till en hållbar ekonomi, och välkomnar i detta hänseende kommissionens åtagande om att lägga fram ytterligare lagstiftning och vägledning för grön offentlig upphandling, men understryker samtidigt betydelsen av att också till fullo tillämpa de sociala kriterierna och kriterierna för innovation.

Snabbare omställning till hållbar och smart mobilitet

36. Europaparlamentet anser att det är avgörande att nå en heltäckande omställning till en utsläppsfri rörlighet inom transportsektorn, samtidigt som man skyddar arbetstagarnas rättigheter och deras sociala villkor samt säkerställer en betalbar rörlighet för alla. Parlamentet understryker att principen om att förorenaren betalar ska respekteras, i synnerhet inom områden som vägavgifter.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa en långsiktig och heltäckande transportstrategi så att EU kan nå sina klimatmål samtidigt som man säkerställer en välfungerande inre marknad. Parlamentet understryker att det krävs större insatser för att hantera utsläppen från transportbranschen, i synnerhet inom flyget och sjöfarten. Parlamentet är därför positivt till att minska gratistilldelningen för flygbolag inom EU:s utsläppshandelssystem. Dessutom bör sjöfarten snarast införas i utsläppshandelssystemet, tillsammans med ambitiösa förslag för att göra hamnarna mer miljövänliga. Parlamentet betonar att åtgärder eller avsaknad av åtgärder, som vidtas eller inte vidtas på global nivå, inte får utgöra ett hinder för EU:s möjlighet att vidta ambitiösare åtgärder på egen hand. Parlamentet erkänner den potential som hållbart flygbränsle har för att minska flygets utsläpp och efterlyser lagstiftningsåtgärder för att främja användningen av befintliga och framtida lösningar.

38. Europaparlamentet kräver dessutom att bränslestandarderna måste bidra till en omställning som inte uteslutande får drivas av ett marknadsbaserat system. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå andra åtgärder, däribland förbättrad bränslekvalitet inom sjöfarten genom förbjud mot användning av tunga eldningsoljor i EU:s vatten och förbud mot skrubberrester i öppna vatten.

39. Europaparlamentet motsätter sig starkt att utsläppshandelssystemet utvidgas till att omfatta vägtransporter. Parlamentet anser att den specifika lagstiftningen om normer för koldioxidutsläpp från bilar och nyttofordon bör stärkas. Detsamma gäller för koldioxidutsläpp från lastbilar, vilka inte nämndes i kommissionens meddelande. Parlamentet välkomnar även avsikten att se över normerna för utsläpp av luftföroreningar från fordon och understryker att det snarast behövs strikta euro 7-normer för bilar, nyttofordon och tunga fordon för att minska effekterna av luftföroreningar på människors hälsa och miljön.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå bindande och genomförbara mål för att bana väg för elektrifiering av vägtransporterna. Parlamentet understryker att initiativ för att öka produktionen och utvecklingen av hållbara alternativa bränslen inte får bygga på användning av ohållbara biobränslen och bör inte bidra till inlåsningen av koldioxid.

41. Europaparlamentet understryker att man snarast måste se över direktivet om införandet av en infrastruktur[6] för alternativa bränslen och att det behövs bindande mål för medlemsstaterna. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att säkerställa tillräckliga investeringar för att utveckla den infrastruktur som krävs för att skapa utsläppsfri rörlighet, inklusive intermodala plattformar. Parlamentet understryker den roll Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) spelar i omställningen till en smart, hållbar och säker rörlighet i EU.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sitt arbete med att förbättra förbindelserna på det europeiska järnvägsnätet – i synnerhet internationella förbindelser – för att göra järnvägarna mer attraktiva för resenärer på medellånga och långa sträckor. Parlamentet vill dessutom se en förbättring av kapaciteten för godstransporter på järnvägar och inre vattenvägar.

Från jord till bord: utformandet av ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av strategin ”från jord till bord” för att skapa en verkligt långsiktig vision för ett hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt livsmedelssystem som kan garantera tillgången till hälsosamma produkter av hög kvalitet genom bindande mål för jordbruket i fråga om biologisk mångfald, klimatet, luft- och vattenföroreningar, användning av bekämpningsmedel och markförstöring. Vidare uppmanas kommissionen att ta itu med hållbarhetsfrågor kring konsumtion, hälsa och handel, säkerställa en hög nivå av djurhälsa och djurskydd samt främja ömsesidighet i fråga om EU:s produktionsstandarder med alla handelspartner.

44. Europaparlamentet understryker betydelsen av europeiska jordbrukare och fiskare för att hantera övergången till ett rättvist, sunt och miljövänligt livsmedelssystem, samtidigt som man säkerställer inkomstmöjligheter och skäliga inkomster för jordbrukarna och fiskarna.

45. Europaparlamentet påminner om att jordbruket står för omkring 10 % av EU:s växthusgasutsläpp men att det har potential att hjälpa EU att minska sina utsläpp genom god markvård, trädjordbruk, skydd av biologisk mångfald och andra markförvaltningstekniker. Parlamentet inser att det globala jordbruket har potential att minska utsläppen med omkring 3,9 gigaton koldioxidekvivalenter om året fram till 2050, motsvarande omkring 8 % av de nuvarande globala växthusgasutsläppen.

46. Europaparlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och strategin ”från jord till bord” måste fastställas gemensamt på europeisk nivå, för att komplettera varandra och säkerställa en rimlig balans mellan produktion, konsumenternas hälsa och miljön, och måste tilldelas tillräckliga resurser för att stärka jordbrukarnas ställning i jordbruks- och livsmedelskedjan.

47. Europaparlamentet står bakom en hållbar och effektiv gemensam jordbrukspolitik som aktivt uppmuntrar jordbrukare att skapa fler miljö- och klimatfördelar, bland annat genom förstärkta gemensamma standarder och obligatoriska krav, särskilt för miljösystem. Dessa ska tillhandahålla en lång rad verktyg för jordbrukare, anpassade till specifika naturförhållanden, för att man på ett effektivare sätt ska kunna använda de nödvändiga resurserna och insatsvarorna inom livsmedelsproduktionen, förbättra den biologiska mångfalden och marken, öka koldioxidbindningen, bevara känsliga livsmiljöer, bidra till den cirkulära ekonomin, minska avfallet i produktionscykeln och avskaffa subventioner som skadar klimatet.

48. Europaparlamentet upprepar att en minskad användning av bekämpningsmedel är ett av de högprioriterade målen för hållbart jordbruk som syftar till att hejda den utbredda kontamineringen av livsmedels-, mark- och vattentillgångar, minskningen av den biologiska mångfalden och de negativa effekterna på människors hälsa. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa ett alleuropeiskt bindande mål på kort, medellång och lång sikt för att minska användningen av bekämpningsmedel.

49. Europaparlamentet betonar att det för att säkerställa tillräckligt med högkvalitativ och näringsrik mat för en växande befolkning samt för att minska livsmedelsförluster och livsmedelsslöseri behövs investeringar i innovation, smarta jordbrukstekniker och agroekologiska produktionsmetoder, såsom att avskilja metan från gödsel och använda gödselmedel mer effektivt, med syftet att uppnå ett koldioxidneutralt EU-jordbrukssystem.

50. Europaparlamentet betonar att av de 30 % av budgeten för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) för 2021–2027 som avsätts för klimatåtgärder bör minst 25 % användas för skydd av haven. Parlamentet erkänner fiskerisektorns potential när det gäller att bidra till hälsosammare och klimatvänliga matvanor. Parlamentet betonar med kraft att sektorn måste vara i linje med EU:s miljö-, klimat- och hållbarhetsmål, där skyddet av marina ekosystem och fiskbeståndens hållbarhet säkerställs. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa tillräckligt stöd till europeiska fiskare i samband med deras övergång till en hållbar fiskeverksamhet.

51. Europaparlamentet efterlyser en översyn av förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna[7] i syfte att införa ett EU-omfattande system för näringsvärdesmärkning på förpackningens framsida, för att undvika att den inre marknaden fragmenteras och för att ge en objektiv, öppen och konsumentvänlig näringsdeklaration i korthet på alla produkter, som bygger på konsumentforskning. Parlamentet efterlyser bättre obligatorisk ursprungsmärkning och tydlig information om livsmedlens miljöavtryck, så att konsumenterna kan göra mer miljövänliga val. Parlamentet kräver också en metod för produktionsmärkning. Parlamentet påminner om vikten av tydlig och konsumentvänlig märkning direkt på etiketten och anser att digital information kan komplettera men inte ersätta information på etiketten.

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att ta itu med kvalitetsskillnader hos livsmedel på den inre marknaden för att se till att alla européer har tillgång till livsmedel av samma kvalitet. Parlamentet framhåller den grundläggande roll som utbildning och ökad medvetenhet spelar när det gäller att främja konsumtion av hälsosamma och hållbara livsmedel.

Att bevara och återställa ekosystem och den biologiska mångfalden

53. Europaparlamentet välkomnar åtagandena att lägga fram en ny strategi för biologisk mångfald för 2030 inför den 15:e konferensen mellan parterna i konventionen om biologisk mångfald. Parlamentet betonar att EU bör verka för ett ambitiöst avtal om ramen för biologisk mångfald efter 2020, med ett tydligt mål och delmål. Parlamentet anser att förlusten av biologisk mångfald måste hejdas och vändas senast 2030, både inom EU och globalt.

54. Europaparlamentet beklagar djupt att EU inte uppfyller sina befintliga åtaganden om biologisk mångfald enligt Aichimålen eller den nuvarande strategin för biologisk mångfald. Parlamentet understryker att EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 måste innehålla rättsligt bindande mål för EU och dess medlemsstater och åtföljas av tillräckliga resurser och instrument för att säkerställa att dessa mål uppnås och att situationen för den biologiska mångfalden och miljön förbättras avsevärt.

55. Europaparlamentet betonar vikten av att öka antalet skyddade områden och förbättra deras konnektivitet och förvaltning på land och till havs. Parlamentet noterar kommissionens planer på att ta fram åtgärder för att förbättra och återställa skadade ekosystem och lägga fram en plan för återställande av naturen. Parlamentet understryker vikten av att inkludera alla ekosystem i en sådan plan och att införa rättsligt bindande instrument och mål för återställande.

56. Europaparlamentet påminner om att skogarna är oumbärliga för vår planet och för den biologiska mångfalden. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utarbeta en ny skogsstrategi och ta itu med den globala avskogningen. Parlamentet efterlyser en ambitiös ny skogsbruksstrategi och beskogningsåtgärder som måste baseras på hållbarhet och som måste skydda och återställa den biologiska mångfalden och begränsa klimatförändringarna. Parlamentet betonar dessutom behovet av att vidta åtgärder för att förebygga skogsbränder.

57. Europaparlamentet betonar att kraftfulla regleringsåtgärder på grundval av tillbörlig aktsamhet krävs för att säkerställa att inga produkter som förs in på EU:s marknad bidrar till avskogning, förlust av biologisk mångfald, miljöförstöring eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna i någon fas av leveranskedjan. Parlamentet anser att EU:s åtgärder mot avskogning bör ta itu med de viktigaste drivkrafterna, däribland palmolja, soja, nötkött och kakao. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt fasa ut de biodrivmedel med hög risk för indirekt ändring av markanvändning som används i Europa.

58. Europaparlamentet betonar att det åttonde miljöhandlingsprogrammet måste återspegla ambitionen i den europeiska gröna given och vara helt i linje med och driva på genomförandet av målen för hållbar utveckling.

En nollföroreningsstrategi för en giftfri miljö

59. Europaparlamentet påpekar att handlingsplanen om noll föroreningar för luft, vatten och mark måste vara en omfattande och övergripande strategi för att skydda medborgarnas hälsa mot miljöförstöring och föroreningar. Parlamentet betonar att denna strategi bör övergå från att minska föroreningar till att förebygga föroreningar och slutligen uppnå noll föroreningar, samt ta itu med föroreningar från en rad olika mänskliga verksamheter, såsom industri-, inrikes-, transport-, turism- och jordbrukskällor.

60. Europaparlamentet upprepar att EU fullt ut måste anpassa luftkvalitetsnormerna till vetenskaplig konsensus internationellt och till WHO:s rekommendationer. Parlamentet anser att de mål som fastställs i direktivet om nationella utsläppstak[8] behöver stärkas genom att man fastställer minskningsmål för utsläpp av metan, sot och kvicksilver i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön. Parlamentet upprepar att gällande övergripande luftkvalitetslagstiftning under tiden måste genomföras fullt ut.

61. Europaparlamentet understryker att översynen av direktivet om industriutsläpp[9] bör lägga tonvikten vid förebyggande av föroreningar, samstämmighet med politiken för den cirkulära ekonomin och minskade koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar i detta avseende att reglerna för industriutsläpp måste ändras för att prioritera ren energiproduktion, vattenkvalitet och vattenförsörjning, resurshantering och utbyte av farliga kemikalier. Parlamentet upprepar att föroreningskällor som ännu inte tagits upp på EU-nivå, såsom utsläpp av föroreningar från fartyg i hamnar och flygplan på flygplatser, måste åtgärdas.

62. Europaparlamentet förväntar sig att den nya kemikaliestrategin för hållbarhet ska ge en långsiktig heltäckande ram för kemikaliepolitiken som på ett övergripande sätt tar itu med olika relevanta lagar och politikområden, bland annat identifiering, kontroll och utfasning av kemikalier som inger betänkligheter, särskilt hormonstörande ämnen, ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska (CMR), långlivade kemikalier, neurotoxiska och immuntoxiska ämnen i alla konsumentprodukter, särskilt där det finns säkrare alternativ, och samtidigt säkerställer en giftfri miljö för nuvarande och kommande generationer, särskilt för sårbara befolkningsgrupper.

63. Europaparlamentet betonar att antagandet av de övergripande kriterierna för identifiering av hormonstörande ämnen inom alla sektorer och en effektiv minskning av människors och miljöns totala exponering för hormonstörande ämnen är av central betydelse. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över EU:s lagstiftning om leksaker och kosmetika i syfte att behandla hormonstörande ämnen på samma sätt som CMR-ämnen och att se över lagstiftningen om material som kommer i kontakt med livsmedel i syfte att byta ut de hormonstörande ämnen som fortfarande används. Parlamentet påpekar dessutom att den nya övergripande ramen för hormonstörande ämnen måste säkerställa att blandningseffekter och kombinerad exponering beaktas.

64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta tydliga lagstiftningsåtgärder för att bekämpa läkemedel i miljön, både från tillverkningsprocessen och från användningen och bortskaffandet av läkemedel.

Finansieringen av den europeiska gröna given och säkerställande av en rättvis omställning

65. Europaparlamentet understryker att nya initiativ måste finansieras med nya medel. Parlamentet anser att endast en övergripande finansieringsplan baserad på en sammanhängande uppsättning förslag som syftar till att öka de offentliga och privata investeringarna på alla nivåer (europeisk, nationell, regional och lokal) skulle ge de ytterligare investeringar som krävs för att genomföra den europeiska gröna given. Parlamentet är fast övertygat om att principen om en rättvis och inkluderande övergång bör stå i centrum för denna plan för att ta itu med miljömässiga, sociala och ekonomiska problem på ett konsekvent och integrerat sätt. Parlamentet anser att investeringsplanen för ett hållbart Europa bör bidra till att finansiera övergången till en koldioxidneutral ekonomi och samtidigt hjälpa arbetstagare, samhällen och lokala myndigheter och ta itu med växande ojämlikheter mellan människor och platser.

66. Europaparlamentet framhåller att 260 miljarder euro i ytterligare offentliga och privata investeringar krävs för att uppnå de nuvarande klimat- och energimålen för 2030 och att denna siffra, enligt kommissionen själv, är en försiktig uppskattning. Parlamentet betonar att revisionsrätten uppskattar att totalt 1 115 miljarder euro i investeringar skulle behövas årligen för att uppnå de nu överenskomna klimat- och energimålen för 2030, och anser därför att kommissionens mål bör revideras uppåt.

67. Europaparlamentet efterlyser en översyn av den nuvarande europeiska finanspolitiska ramen för att säkerställa lämplig finansiering av den europeiska gröna given. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att samarbeta med medlemsstaterna om miljöanpassningen av nationella budgetar, men befarar att detta inte kommer att motsvara de europeiska medborgarnas och territoriernas förväntningar och behov. Parlamentet efterlyser en översyn av den nuvarande investeringsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten och införandet av en gyllene regel i den europeiska finanspolitiska ramen för att från beräkningen av medlemsstaternas offentliga underskott undanta offentliga investeringar som på ett rättvist och inkluderande sätt syftar till begränsning av eller anpassning till klimatförändringar.

68. Europaparlamentet välkomnar att EIB:s styrelse den 14 november 2019 antog en ny energiutlåningspolicy som ett positivt bidrag till förverkligandet av den europeiska gröna given. Parlamentet efterlyser en ytterligare översyn av EIB:s investeringspolitik för att tillhandahålla riktad finansiering för initiativ inom ramen för den gröna given, samtidigt som man tar hänsyn till den additionalitet som EIB:s finansiering kan ge i kombination med andra källor. Parlamentet betonar att samordning med andra finansieringsinstrument är avgörande med tanke på att EIB-gruppen ensam inte kan finansiera alla initiativ för en europeisk grön giv. Parlamentet efterlyser en översyn av EIB:s styrningsram för att stärka dess demokratiska ansvarsskyldighet.

69. Europaparlamentet betonar att den nuvarande obalansen på marknaden mellan låg tillgång och hög efterfrågan på hållbara finansiella produkter måste åtgärdas. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den överenskommelse som nåtts mellan parlamentet och rådet om taxonomi, för att säkerställa att hållbara investeringar verkligen är hållbara och för att uppmuntra privata investeringar i dessa verksamheter. Parlamentet insisterar på att den privata sektorn inte ensam kan förväntas nå den kritiska massa som krävs och att den offentliga sektorn bör stärka sin roll på hållbara finansmarknader.

70. Europaparlamentet anser att den planerade översynen av reglerna för statligt stöd bör syfta till att stärka och förenkla investeringskapaciteten i hållbara lösningar och konkreta verktyg för nationella, regionala och lokala myndigheter vars roll kommer att vara avgörande för ett effektivt och innovativt genomförande av den europeiska gröna given. Parlamentet varnar dock för att en sådan översyn inte bör användas för att försvaga EU:s stränga konkurrensregler, utan för att möjliggöra legitima åtgärder vid genomförandet av den gröna given och en rättvis övergång.

71. Europaparlamentet räknar med en gradvis översyn av den europeiska planeringsterminen som integrerar målen för hållbar utveckling, i syfte att göra den europeiska planeringsterminen till en kraftfull drivkraft för förändring i riktning mot varaktigt välbefinnande för alla i Europa. Parlamentet efterlyser därför en bättre helhetssyn för att mäta politikens inverkan på uppnåendet av målen för hållbar utveckling bortom BNP, som särskilt sätter fokus på människors välbefinnande. Parlamentet efterlyser dessutom integrering av mål och indikatorer för välbefinnande i hela den europeiska planeringsterminen, dvs. den årliga tillväxtöversikten, rapporten om förvarningsmekanismen, den gemensamma sysselsättningsrapporten och de landsspecifika rekommendationerna.

72. Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens engagemang när det gäller mekanismen för en rättvis omställning, efter parlamentets upprepade krav på en sådan mekanism för att se till att ingen hamnar på efterkälken. Parlamentet betonar vikten av en rättvis övergång till en klimatneutral ekonomi och behovet av en föregripande och delaktighetsbaserad strategi för att se till att alla delar av samhället drar nytta av övergången och för att stödja regioner, särskilt kolbrytningsregioner och koldioxidintensiva regioner, lokalsamhällen och de anställda inom alla de sektorer som drabbas hårdast av utfasningen av fossila bränslen, bland annat genom att främja utvecklingen av nya projekt och ny teknik för dessa samhällen. Parlamentet medger att enbart kompensationsfonder inte garanterar en rättvis omställning och att en heltäckande EU-strategi som bygger på en verklig dialog med berörda människor och samhällen, för utveckling och modernisering av dessa regioner tillsammans med omställning av områden, skapande av högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen samt sociala åtgärder, inbegripet omskolning och kompetenshöjning, bör utgöra kärnan i varje övergångspolitik. Parlamentet insisterar på att fonden för rättvis omställning måste finansieras med nya medel, vara kompletterande och inte missgynna annan långsiktig EU-politik.

73. Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt entydiga stöd för principen om integrering av klimatåtgärder i den fleråriga budgetramen, som måste sträcka sig längre än de målinriktade utgiftsandelar som fastställts i interimsbetänkandet om den fleråriga budgetramen och av kommissionen. Parlamentet betonar vidare vikten av att integrera klimatdimensionen och den sociala dimensionen i beslutsfattandet om alla större program inom den fleråriga budgetramen och under hela den politiska cykeln. Parlamentet begär dessutom i detta sammanhang en mer transparent, stringent och övergripande metod, inklusive reformerade resultatindikatorer för att definiera och följa utgifter som är relevanta för klimatet och den biologiska mångfalden, ett avskaffande av finansiellt stöd till skadliga åtgärder och övervakning av vilken effekt klimatintegreringen har på begränsnings- och anpassningsåtgärder på medellång och lång sikt.

74. Europaparlamentet påminner om vikten av att införa nya egna medel för EU:s budget, som skapas av genomförandet av EU:s miljöskyddsinitiativ, vilket parlamentet flera gånger har betonat, utan att det går ut över principen om budgetens universalitet. Parlamentet välkomnar, som utgångspunkt för förhandlingarna, kommissionens förslag från 2018 om införande av egna medel baserat på auktionsintäkterna från EU:s utsläppshandelssystem och en skatt på icke återvunnet plastförpackningsavfall. Parlamentet anser att varje ny koldioxidjusteringsmekanism bör bidra till finansieringen av EU:s budget.

75. Europaparlamentet efterlyser ett ambitiöst finansiellt anslag till sammanhållningspolitiken med tydlig inriktning på miljöutmaningar, där minst 30 % avsätts till det politiska målet för en grönare ekonomi med låga koldioxidutsläpp, en övergång till en ekonomi med noll nettoutsläpp av koldioxid och ett motståndskraftigt Europa. Parlamentet understryker behovet av ett fullständigt genomförande av begreppen hållbar tillväxt och klimatsäkring i sammanhållningspolitiken under perioden efter 2020, inbegripet målet att inte använda sammanhållningsmedel för investeringar som är kopplade till produktion, bearbetning, transport, distribution, lagring eller förbränning av fossila bränslen. Parlamentet påminner om vikten av offentliga investeringar i sammanhållningspolitiken.

Mobilisering av forskning och främjande av innovation

76. Europaparlamentet betonar behovet av att behålla en ambitiös budget för Horisont Europa på 120 miljarder euro i löpande priser för att ta itu med de betydande innovationsproblemen kopplade till en digital och industriell övergång till klimatneutralitet, med tanke på att minst 35 % av budgeten för Horisont Europa bör bidra till klimatmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att maximera de möjligheter som den bredare innovationsmiljö som bygger på vetenskap och kunskap ger, med tanke på att en del ny viktig möjliggörande teknik såsom maskininlärning, teknik för distribuerade liggare, koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, lågteknologi, 5G-nät och kvantdatorteknik kommer att vara avgörande för att uppnå klimatneutralitet senast 2050.

77. Europaparlamentet efterlyser adekvat forskningsfinansiering och ökat tvärvetenskapligt samarbete när det gäller utbyte av farliga kemikalier, inbegripet sådana som används i material, processer eller teknik, och utveckling av säkrare alternativ på grundval av deras risker, prestanda och ekonomiska bärkraft, för att undvika att ersätta en giftig kemikalie med en annan som är lika farlig eller till och med ännu farligare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta öppna offentlig-privata partnerskap för investeringar för att stödja forskning om säkrare alternativ och för tillhandahållande av tekniskt stöd till små och medelstora företag, i synnerhet när det gäller tekniskt genomförbara alternativ.

78. Europaparlamentet betonar vikten av komplementaritet och synergier mellan fonder och andra EU-instrument samt vikten av att stärka forskning och innovation och den tekniska överföringen av resultat på områdena begränsning av och anpassning till klimatförändringar, skydd och återställande av biologisk mångfald, resurseffektivitet och cirkularitet, koldioxidsnål och utsläppsfri teknik samt insamling av data för att stödja uppnåendet av målen i den europeiska gröna given. Parlamentet betonar att befintlig miljö- och klimatvänlig innovativ teknik måste stödjas i riktning mot marknadsberedskap, särskilt när det gäller expansion, utveckling av infrastruktur och prissättningssystem.

79. Europaparlamentet insisterar på vikten av att stödja marknadsspridning, som är en central drivkraft för att omvandla EU:s betydande kunskapstillgångar till innovationer.

80. Europaparlamentet betonar vidare vikten av att skapa en miljö som stöder forskning och innovation, samt ett ekosystem för forskning och innovation som främjar utvecklingen av banbrytande teknik och gör det möjligt att testa teknik och produkter, t.ex. genom mindre reglerade testzoner och/eller testlaboratorier, ökad acceptans av misslyckanden inom forskning och innovation och effektiviserat finansiellt stöd.

Principen att ”inte göra någon skada” – hållbarhetsintegrering i all EU-politik

81. Europaparlamentet insisterar på en gemensam strategi för genomförandet av Parisavtalet, konventionen om biologisk mångfald och Agenda 2030 för hållbar utveckling, både när det gäller inre och yttre åtgärder. Parlamentet betonar vikten av att använda naturbaserade lösningar som bidrar till både skydd av biologisk mångfald och begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Parlamentet understryker att försiktighetsprincipen bör vara vägledande för EU:s åtgärder inom alla politikområden, tillsammans med principen om att inte göra någon skada, med största möjliga respekt för principen om en konsekvent politik för utveckling, särskilt när det gäller utveckling, handel, jordbruk, energi och klimat.

82. Europaparlamentet betonar behovet av att integrera klimat- och miljöambitionerna i all EU-politik, inklusive handelspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att alla nya handels- och investeringsavtal som undertecknas av EU är fullt förenliga med Parisavtalet och målen för hållbar utveckling, och att miljö- och klimatbestämmelserna är rättsligt bindande och verkställbara. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och offentliggöra en övergripande bedömning av hur befintliga och kommande avtal överensstämmer med Parisavtalet.

83. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla scenario 1 från diskussionsunderlaget Mot ett hållbart Europa 2030, vilket parlamentet efterfrågade i sin resolution av den 14 mars 2019 Den årliga strategiska rapporten om genomförandet och uppnåendet av målen för hållbar utveckling[10], där man bland annat krävde att principen om ”hållbarhet först” integreras i EU:s och dess medlemsstaters agendor för bättre lagstiftning.

84. Europaparlamentet understryker att kapitlen om handel och hållbar utveckling i EU:s handelsavtal måste innehålla åtaganden från var och en av parterna att ratificera och genomföra de åtta grundläggande och de fyra prioriterade ILO-konventionerna samt de internationella multilaterala miljöavtalen genom att tillhandahålla en färdplan för ratificering innan förhandlingarna slutförs. Parlamentet betonar att kapitlen om handel och hållbar utveckling måste inbegripa effektiva avskräckande åtgärder i händelse av allvarliga och bevisade överträdelser av miljöåtaganden, inklusive handelssanktioner, och måste omfattas av de allmänna tvistlösningsmekanismerna, på samma villkor som övriga delar av avtalet.

85. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att främja hållbara leveranskedjor för att öka den cirkulära ekonomins inhemska och globala fördelar. Parlamentet understryker att detta endast kan göras genom obligatoriska krav på tillbörlig aktsamhet i enlighet med OECD:s riktlinjer som fullt ut respekterar miljömässiga, sociala och säkerhetsmässiga standarder och genom ett fullständigt genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett lagstiftningsinitiativ om tillbörlig aktsamhet, vilket inbegriper införandet av ett obligatoriskt, transparent och fungerande system för social och miljömässig spårbarhet genom hela produktionskedjan.

EU som global ledare

86. Europaparlamentet står helt och hållet bakom en fortsättning och ytterligare fördjupning av EU:s politiskt utåtriktade verksamhet på grundval av gröna given-diplomati, vilket är en förutsättning för att mobilisera klimatåtgärder och miljöskydd i partnerländerna och påverka den globala allmänna opinionen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa EU:s klimat- och miljödiplomati på ett övergripande sätt genom att skapa kopplingar mellan klimatförändringar, skyddet av den biologiska mångfalden och hållbar utveckling, jordbruk, konfliktlösning, migration och humanitära frågor, för att underlätta den globala omställningen till nettonollutsläpp, klimatresiliens, hållbar utveckling och tryggad livsmedels- och vattenförsörjning.

87. Europaparlamentet betonar att alla utrikespolitiska instrument bör vara helt i linje med EU:s mål för klimat, biologisk mångfald och miljö. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att åtgärder inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) under nästa finansieringsperiod bör utgöra minst 16 % av den totala finansieringsramen för klimatmål, och åtgärder inom ramen för förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) bör utgöra 45 % av den totala finansieringsramen för klimatmål, miljöförvaltning och miljöskydd, biologisk mångfald och bekämpning av ökenspridning, med 30 % av det totala anslaget för NDICI avsatt för begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

88. Europaparlamentet upprepar behovet av att ta itu med de dramatiska konsekvenserna av klimatförändringarna för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling. Parlamentet efterlyser därför mer investeringar i motståndskraftig infrastruktur i utvecklingsländer så att de kan stå emot intensifieringen av naturkatastrofer.

89. Europaparlamentet betonar att enligt FN:s klimatpanel är ursprunglig och traditionell kunskap en viktig resurs för att förebygga klimatförändringar, i synnerhet eftersom ursprungsbefolkningarnas territorier omfattar cirka 80 % av världens återstående biologiska mångfald. Parlamentet understryker behovet av att ta itu med det ömsesidiga beroendet mellan de klimatmässiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensionerna, och i synnerhet de direkta effekter som klimatförändringarna har för ursprungsbefolkningarna och det akuta existentiella hot som många av dem, även okontaktade samhällen, står inför.

°

° °

90. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

[2] EUT L 283, 31.10.2003, s. 51.

[3] EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.

[4] EUT L 153, 18.6.2010, s. 13.

[5] EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

[6] EUT L 307, 28.10.2014, s. 1.

[7] EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.

[8] EUT L 344, 17.12.2016, s. 1.

[9] EUT L 334, 17.12.2010, s. 17.

[10] Antagna texter, P9_TA(2019)0220.

Senaste uppdatering: 14 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy