Förfarande : 2019/2870(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0069/2020

Ingivna texter :

B9-0069/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 30/01/2020 - 5.10
CRE 30/01/2020 - 5.10
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{22/01/2020}22.1.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0069/2020</NoDocSe>
PDF 140kWORD 47k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om lönegapet mellan kvinnor och män</Titre>

<DocRef>(2019/2870(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Jadwiga Wiśniewska, Elżbieta Rafalska</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0069/2020

Europaparlamentets resolution om lönegapet mellan kvinnor och män

(2019/2870(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 2, 3.3 och 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

 med beaktande av artiklarna 8, 151, 153 och 157 och protokoll 2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, särskilt mål 1, 5, 8 och 10 samt deras respektive delmål och indikatorer,

 med beaktande av kommissionens rapport från 2019 om jämställdhet mellan kvinnor och män i EU,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 13 juni 2019 Att överbrygga lönegapet mellan könen: centrala strategier och åtgärder,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 22 november 2019 om jämställda ekonomier i EU: vägen framåt,

 med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning[1],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Det är och förblir en prioriterad fråga för alla medlemsstater att bekämpa lönegapet mellan kvinnor och män.

B. Medlemsstaterna är primärt ansvariga för att säkerställa sociala framsteg och ekonomisk tillväxt till exempel genom nationella strukturreformer och en sund finanspolitik. Man varken kan eller bör försöka ersätta det nationella ansvaret i detta hänseende med EU‑initiativ.

C. Jämställdhetspolitik är en drivkraft för smart och hållbar tillväxt för alla och en förutsättning för att främja välstånd, konkurrenskraft och sysselsättning samt inkludering och social sammanhållning.

D. I hela EU är kvinnors löner oproportionerligt mycket lägre än mäns. Enligt Eurostat är kvinnors genomsnittliga bruttotimlön lägre än mäns, och lönegapet mellan kvinnor och män i EU är fortfarande omkring 16 procent och minskar endast mycket långsamt – eller till och med ökar i några medlemsstater. Dessutom är indikatorn för det totala lönegapet mellan kvinnor och män omkring 40 procent i EU-28.

E. Lönegapet mellan kvinnor och män definieras som skillnaden mellan mäns och kvinnors genomsnittliga bruttotimlön uttryckt som en procentandel av mäns genomsnittliga bruttotimlön. När det gäller bruttoinkomst per månad bland arbetstagare i åldern 15–24 år var lönegapet mellan kvinnor och män (7 procent) mer än fem gånger mindre än bland arbetstagare som är 65 år eller äldre (löneskillnader på 38 procent). Fattigdomen är främst koncentrerad till familjer där kvinnor är ensamförsörjare – 35 procent av de ensamstående mammorna i EU löpte 2017 en fattigdomsrisk jämfört med 28 procent av de ensamstående papporna[2].

F. Mer än hälften av kvinnor i arbetsför ålder med funktionsnedsättning är ekonomiskt inaktiva. I alla medlemsstater är andelen kvinnor med funktionsnedsättning som lever i allvarlig materiell fattigdom högre än andelen kvinnor utan funktionsnedsättning.

G. Lönegapet är följden av en lång rad obalanser på arbetsmarknaden, bland annat könssegregering i fråga om utbildning och sysselsättning, segregering på arbetsmarknaden, obalans mellan kvinnor och män på chefsposter och beslutsfattande poster samt kvinnors högre grad av deltidsarbete.

H. Under 2018 arbetade 30,8 procent av de yrkesverksamma kvinnorna i åldern 20–64 år deltid, jämfört med 8 procent av männen.

I. Arbete på deltid för att ta hand om barn eller vuxna som inte är beslutskompetenta rapporterades oftare av kvinnor (29 procent) än av män (6 procent). Att ta hand om barn, äldre, sjuka eller anhöriga med funktionsnedsättning och vuxna som inte är beslutskompetenta kräver engagemang, betalas sällan och värdesätts inte tillräckligt av samhället, även om detta arbete har mycket stor social betydelse, bidrar till social välfärd och kan mätas med hjälp av ekonomiska indikatorer som BNP.

J. Trots att kvinnor står för nästan 60 procent av de utexaminerade i EU är de fortfarande oproportionerligt underrepresenterade inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt digitala karriärer. Ojämlikheten inom arbetslivet håller därför på att ta sig nya uttryck och trots utbildningsinvesteringarna löper unga kvinnor fortfarande dubbelt så stor risk som unga män att hamna utanför arbetsmarknaden.

K. EU har medel för att hjälpa medlemsstaterna utbyta bästa praxis i syfte att hjälpa de medlemsstater som behöver det, särskilt när det gäller jämställdhet och lönegapet mellan kvinnor och män.

1. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka insatserna för att undanröja lönegapet mellan kvinnor och män genom att genomdriva principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete på nationell nivå, medräknat åtgärder för att förbättra insynen i lönesättningen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra en politik som främjar kvinnors sysselsättning och kvinnors ekonomiska oberoende, och i synnerhet politik som främjar integrering av kvinnor från marginaliserade grupper på arbetsmarknaden.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att främja jämställdhet inom utbildning och sysselsättning i syfte att ta itu med segmenteringen på arbetsmarknaden genom att investera i formell, informell och icke-formell utbildning och livslångt lärande samt yrkesutbildning för kvinnor för att säkerställa deras tillgång till högkvalitativa arbetstillfällen och möjligheter att omskola och fortbilda sig för framtida efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser i synnerhet ökat främjande av företagande, vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, digital utbildning och finansiella kunskaper för flickor från tidig ålder, i syfte att bekämpa befintliga utbildningsstereotyper och säkerställa att fler kvinnor får tillträde till snabbt växande och välbetalda sektorer.

4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder och genomföra befintliga EU-åtgärder på ett effektivt sätt för att underlätta möjligheten att förena arbete och familjeliv genom att till exempel förbättra tillhandahållandet av tillgänglig omsorg av hög kvalitet och till rimligt pris.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i enlighet med sina befogenheter inta en integrerad hållning i alla insatser för att överbrygga lönegapet mellan kvinnor och män och stödja jämställdhet, bland annat genom att främja samverkanseffekter mellan sysselsättningsstrategier och annan ekonomisk och social politik exempelvis när det gäller ungdomar, utbildning, skatter, familjeförmåner, socialt skydd samt hälso- och sjukvård.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra en dialog med berörda aktörer, inbegripet arbetsmarknadens parter, företag, nationella jämställdhetsorgan och organisationer som arbetar inom detta område.

7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

 

[1] EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

[2] Beräkning gjord av Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE), EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC).

Senaste uppdatering: 27 januari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy