Förfarande : 2019/2907(DEA)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0091/2020

Ingivna texter :

B9-0091/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/02/2020 - 11.5
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{05/02/2020}5.2.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0091/2020</NoDocSe>
PDF 143kWORD 46k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 111.3 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om kommissionens delegerade förordning av den 31 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse</Titre>

<DocRef>(C(2019)07772 – 2019/2907(DEA))</DocRef>


<Depute>Marie Toussaint, Bas Eickhout</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission> 

Eric Andrieu, Maria Arena, Manon Aubry, Tiziana Beghin, Manuel Bompard, Marc Botenga, Delara Burkhardt, Mohammed Chahim, Leila Chaibi, Ignazio Corrao, Rosa D’Amato, Clare Daly, Pascal Durand, Cornelia Ernst, Eleonora Evi, Laura Ferrara, Mario Furore, Chiara Gemma, Dino Giarrusso, Raphaël Glucksmann, Sylvie Guillaume, Jytte Guteland, Martin Hojsík, Evin Incir, Aurore Lalucq, Martina Michels, Piernicola Pedicini, Sira Rego, Daniela Rondinelli, Günther Sidl, Kathleen Van Brempt, Nikolaj Villumsen, Mick Wallace, Marco Zullo


B9‑0091/2020

Europaparlamentets resolution om kommissionens delegerade förordning av den 31 oktober 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse

(C(2019)07772 – 2019/2907(DEA))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2019)07772),

 med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009[1], särskilt artiklarna 3.4 och 16.5,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010[2],

 med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/540 av den 23 november 2017 om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 vad gäller unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse[3],

 med beaktande av rådets beslut (EU) 2016/1841 av den 5 oktober 2016 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar[4],

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om FN:s klimatkonferens 2019 i Madrid, Spanien (COP25)[5],

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 12 december 2019, i vilka man ställer sig bakom målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050,

 med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[6],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

 med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[7],

 med beaktande av artikel 111.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar, som följde på den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet), förbinder sig parterna att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen långt under 2 °C över förindustriell nivå samt att göra ansträngningar för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriell nivå.

B. Utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen är den största källan till klimatförändringarna. Den nya gasinfrastrukturen är utformad för att vara i minst 40–50 år och i vissa fall ännu längre. Kommissionen har konstaterat att den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse inte har genomgått någon hållbarhets- eller klimatbedömning.

C. Byggandet av de nya gasinfrastrukturprojekt som förtecknas i kommissionens delegerade förordning skapar en ny fastlåsning vid fossila bränslen, vilket är oförenligt med åtagandena enligt Parisavtalet.

D. I sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given efterlyser parlamentet ”en revidering av riktlinjerna för transeuropeiska energinät (TEN-E) innan nästa förteckning över projekt av gemensamt intresse antas, i syfte att anpassa de rättsliga ramarna till den prioriterade utbyggnaden av smarta nät och förhindra fastlåsning vid koldioxidintensiva investeringar”. I sin ståndpunkt av den 17 april 2019, som antogs vid första behandlingen, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1316/2013 och (EU) nr 283/2014, föreskrivs i artikel 27.2 följande: ”kommissionen ska se över ändamålsenligheten och den politiska samstämmigheten i förordning (EU) nr 347/2013 och lägga fram en utvärdering för Europaparlamentet och rådet med resultatet av översynen senast den 31 december 2020. I utvärderingen ska kommissionen bland annat beakta unionens energi- och klimatmål för 2030, EU:s långsiktiga mål för att minska koldioxidutsläppen samt principen om energieffektivitet först. Utvärderingen får, om så är lämpligt, åtföljas av ett lagstiftningsförslag om revidering av den förordningen”.

E. Parlamentet erkänner de ansträngningar som gjorts av kommissionen för att i unionens förteckning över projekt av gemensamt intresse bibehålla ett stabilt antal elprojekt, som är nödvändiga för att effektivt kunna bereda vägen för Europas energiomställning.

F. Det är viktigt att uppnå EU:s mål i fråga om försörjningstrygghet och energioberoende, men överskattningar, överkapacitet och oanvända anläggningar kommer bara att leda till högre priser som undergräver konkurrenskraften hos EU:s industri och höjer energikostnaderna för alla medborgare.

1. Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade förordning.

2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att den delegerade förordningen inte kan träda i kraft.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny delegerad akt som undviker byggande av ny infrastruktur för fossila bränslen med potentiella inlåsningsföljder och som är helt förenlig med unionens och medlemsstaternas åtaganden inom ramen för Parisavtalet.

4. Europaparlamentet understryker behovet av att se över förordning (EU) nr 347/2013 senast den 31 december 2020 och samtidigt utfärda riktlinjer för utgifter inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa samt för att välja ut projekt för den femte förteckningen över projekt av gemensamt intresse i enlighet med unionens och medlemsstaternas åtaganden enligt Parisavtalet.

5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[2] EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

[3] EUT L 90, 6.4.2018, s. 38.

[4] EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.

[5] Antagna texter, P9_TA(2019)0079.

[6] Antagna texter, P9_TA(2019)0078.

[7] Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

Senaste uppdatering: 7 februari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy