FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och om nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi

10.6.2020 - (2020/2665(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Kati Piri, Evelyne Gebhardt, Tonino Picula
för S&D-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0169/2020

B9‑0171/2020

Europaparlamentets resolution om Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong och om nödvändigheten av att EU försvarar Hongkongs höga grad av autonomi

(2020/2665(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Hongkong, särskilt resolutionerna av den 17 juli 2019 om situationen i Hongkong[1], av den 24 november 2016 om fallet Gui Minhai, den fängslade förläggaren i Kina[2], av den 4 februari 2016 om fallet med de försvunna bokförläggarna i Hongkong[3], av den 15 december 2005 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Tibet och i Hongkong[4], av den 8 april 2003 om kommissionens tredje och fjärde årliga rapporter till rådet och Europaparlamentet om den särskilda administrativa regionen Hongkong[5], av 19 december 2002 om Hongkong[6], av den 26 oktober 2000 om kommissionens första och andra årliga rapport om den speciella administrativa regionen Hongkong[7], av den 8 oktober 1998 om meddelandet från kommissionen till rådet om Europeiska unionen och Hongkong efter 1997[8], och av den 10 april 1997 om situationen i Hongkong[9],

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kina, särskilt resolutionerna av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina[10] och av den 16 december 2015 om förbindelserna mellan EU och Kina[11],

– med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende Hongkong – 20 år efter överlämnandet[12],

– med beaktande av den särskilda administrativa regionen Hongkongs grundlag som antogs den 4 april 1990 och trädde i kraft den 1 juli 1997,

– med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 19 december 1984 från Förenade kungarikets regering och Folkrepubliken Kinas regering om Hongkong‑frågan, även kallad den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen,

– med beaktande av den gemensamma rapporten av den 8 maj 2019 från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten till Europaparlamentet och rådet Den särskilda administrativa regionen Hongkong: årsrapport 2018 (JOIN(2019)0008) och de övriga 20 liknande rapporterna före den,

– med beaktande av den trettonde årliga strukturerade dialogen, som ägde rum i Hongkong den 28 november 2019,

– med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten till Europaparlamentet och rådet EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

– med beaktande av EU:s ”politik för ett enat Kina”,

– med beaktande av vice ordförandens/den höga representantens uttalanden av den 22 maj 2020 och den 29 maj 2020 om Hongkong,

– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen från 1984 och i grundlagen för den särskilda administrativa regionen Hongkong (Hongkong SAR) från 1990 garanteras respektive föreskrivs det att Hongkong ska behålla självstyre och oberoende för den verkställande, lagstiftande och dömande makten samt de grundläggande fri- och rättigheterna, inbegripet yttrandefrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och pressfrihet i 50 år efter överlämnandet av överhögheten. Både den gemensamma förklaringen och grundlagen slår fast principen om ”ett land, två system”, som Kina och Förenade kungariket har enats om.

B. 2003 försökte Hongkongs regering anta förslaget till nationell säkerhetslag (lagstiftningsbestämmelser) 2003 för att uppfylla kravet enligt artikel 23 i grundlagen att den ska anta den nationella säkerhetslagstiftningen ”på egen hand”. Lagförslaget förkastades dock efter massdemonstrationer.

C. Ett ändringsförslag till en utlämningslag som innebar att man skulle tillåta utlämning till Kina lades fram 2019, vilket ledde till omfattande protester i Hongkong 2019–2020, och lagförslaget drogs senare tillbaka.

D. Vid den tredje sessionen för den trettonde nationella folkkongressen debatterades lagförslaget ”Nationella folkkongressens beslut om upprättande och slutförande av den särskilda administrativa regionen Hongkongs rättsliga system och genomförandemekanismer för bevarande av den nationella säkerheten”, som lagts fram av den nationella folkkongressens ständiga utskott för översyn. Beslutet utfärdades den 28 maj 2020. Lagförslaget består av sju artiklar: I artikel 1 understryks vikten av ”ett land, två system” och av att ”styra enligt lagen”, och det anges att ”staten” kommer att ”slutföra” rättsliga mekanismer och efterlevnadsmekanismer för att bevara den nationella säkerheten. I artikel 2 fastställs att staten kommer att stoppa och bestraffa ”utländska styrkors” användning av Hongkong för separatistisk, omstörtande eller destruktiv verksamhet. I artikel 3 anges att upprätthållandet av Kinas överhöghet är Hongkongs konstitutionella ansvar, och vidare ställs krav på att Hongkong ska anta nationell säkerhetslagstiftning ”så snart som möjligt” och att dess verkställande, lagstiftande och dömande makt ska ”sätta stopp för och bestraffa beteende som äventyrar den nationella säkerheten”. I artikel 4 ställs krav på att Hongkong ska inrätta institutioner för att skydda den nationella säkerheten, och en statlig närvaro i Hongkong föreskrivs för att upprätthålla den nationella säkerheten. I artikel 5 ställs krav på regelbundna rapporter från Hongkongs chefsminister om den nationella säkerheten. I artikel 6 ges den nationella folkkongressens ständiga utskott befogenhet att utarbeta en nationell säkerhetslag och därefter införliva den i bilaga III till grundlagen. I artikel 7 föreskrivs att beslutet som helhet ska träda i kraft när det utfärdas.

E. I artikel 18.3 i grundlagen föreskrivs att de lagar som den nationella folkkongressens ständiga utskott ska lägga till i bilaga III till grundlagen ”ska begränsas till lagar som rör försvar och utrikespolitik samt andra frågor om den särskilda administrativa regionen Hongkongs självstyre enligt denna lag”, och det finns därför starka betänkligheter eftersom artikel 18.3 inte ger det ständiga utskottet befogenhet att lagstifta på dessa områden i Hongkong.

F. Det finns allvarliga tveksamheter om två aspekter som regleras i lagen: Den första är avsaknaden av samråd och det faktum att det inte fanns någon garanti för att en eventuell lag skulle vara förenlig med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som är ”befäst i grundlagen”. Den andra aspekten är närvaron av säkerhetsorgan från Fastlandskina, som tas upp i artikel 4 i beslutet. Det är dock oklart om deras agenter skulle vara skyldiga att följa Hongkongs lag eller hur deras utplacering skulle kunna vara förenlig med artikel 22.1 i grundlagen, som förbjuder inblandning i angelägenheter som Hongkong SAR sköter ”på egen hand”.

G. Det pandemokratiska lägret i Hongkong, människorättsorganisationer och det internationella samfundet har kritiserat beslutet som ett hot mot principen om ”ett land, två system”, rättsstatsprincipen och medborgerliga friheter och en direkt överträdelse av Kinas internationella åtaganden.

H. Den 6 juni 2020 höll 17 av 18 distriktsråd ett gemensamt möte för att diskutera lagstiftningen i den nationella säkerhetslagen, där 329 av 458 ledamöter deltog, och alla 17 distriktsråden antog förslaget om tillbakadragande av den nationella säkerhetslagen.

I. EU och parlamentet stöder starkt principen om ”ett land, två system” och Hongkongs höga grad av autonomi i Kina.

J. Vid ett flertal tillfällen under de senaste åren har ett rekordstort antal Hongkongbor gett sig ut på gatorna för att utöva sin grundläggande mötesfrihet och rätten att demonstrera. I stället för att minska de pågående spänningarna i Hongkongs politik och samhälle ökar denna lag ytterligare de rådande oroligheterna. Genom att man förbjudit ”omstörtande verksamhet” som ett hot mot Kinas nationella säkerhet är skyddet av mötes- och yttrandefriheten i Hongkong inte längre garanterad.

K. Den nya nationella säkerhetslagen ger den av Kina utsedda regeringen i Hongkong befogenhet att slå ned på fredliga demonstranter för ”handlingar och verksamhet som hotar den nationella säkerheten” med bistånd från både Fastlandskina och särskilda säkerhetsorgan utplacerade i Hongkong. Fastlandskinas brottsbekämpande organ rapporteras vara verksamma i Hongkong olagligen. All verksamhet som de kinesiska brottsbekämpande organen bedriver i Hongkong är en allvarlig överträdelse av principen om ”ett land, två system”.

L. I valet till Hongkongs distriktsråd den 24 november 2019 vann det prodemokratiska lägret en jordskredsseger med 388 av 479 platser och 17 av 18 distriktsråd med ett rekordhögt valdeltagande på 71 procent.

M. EU är djupt oroat över Kinas nationella säkerhetslag för Hongkong. Detta är en känslig fråga med potentiellt långtgående konsekvenser för Hongkong och dess befolkning, för EU-medborgare och utländska medborgare, för europeiska och internationella civilsamhällesorganisationer samt för företagens förtroende för Hongkong. Omkring 2 200 europeiska företag har sitt huvudkontor i Hongkong, och 350 000 EU-medborgare uppskattas vara bosatta där. Ikraftträdandet av den nationella säkerhetslagen skulle utsätta EU-medborgarna i Hongkong för ökade risker.

1. Europaparlamentet fördömer Pekings unilaterala införande av lagstiftning om nationell säkerhet i Hongkong, som är ett omfattande angrepp på stadens autonomi och på rättsstatsprincipen och de grundläggande friheterna. Parlamentet betonar att integriteten hos principen om ”ett land, två system” allvarligt hotas.

2. Europaparlamentet kräver ett fullständigt tillbakadragande av lagen ”Nationella folkkongressens beslut om upprättande och genomförande av den särskilda administrativa regionen Hongkongs rättssystem och genomförandemekanismer för bevarande av den nationella säkerheten”, vilken skulle skada Hongkongs internationella status genom att urholka dess autonomi, rättssystemets oberoende och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att lagen kommer att ge upphov till begåvningsflykt, kommer att påverka affärsprocesser och har utlöst nya protester i Hongkong under de senaste veckorna.

3. Europaparlamentet betonar att införandet av den planerade nationella säkerhetslagstiftningen skulle betraktas som ett brott mot Kinas åtaganden och skyldigheter enligt folkrätten, det vill säga den kinesisk-brittiska gemensamma förklaringen, och riskerar att allvarligt skada förtroendet mellan Kina och EU och deras framtida samarbete.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja alla tillgängliga medel, tillsammans med de pågående förhandlingarna om ett bilateralt investeringsavtal, för att utöva påtryckningar på de kinesiska myndigheterna för att bevara Hongkongs höga grad av autonomi samt grundläggande rättigheter och friheter för sina medborgare och oberoende civilsamhällesorganisationer och för att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna på fastlandet och i Hongkong. Parlamentet upprepar sitt krav på att ett bindande kapitel om hållbar utveckling ska inkluderas i avtalet, och begär att en kraftfull straffklausul ska införas för fall av överträdelser av fördraget.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att behandla frågan om Hongkongs nationella säkerhetslag som en topprioritering på dagordningen för det planerade toppmötet mellan EU och Kina med alla 27 medlemsstater, och att beslutsamt behandla frågan i diplomatiska samråd inför toppmötet.

6. Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Hongkong, särskilt godtyckliga gripanden, överlämnanden, framtvingade bekännelser, häktningar i isoleringscell och kränkningar av publikations- och yttrandefriheten. Parlamentet kräver att kränkningarna av de mänskliga rättigheterna och de politiska trakasserierna omedelbart upphör. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över den rapporterade förekomsten av hemlig internering, tortyr och misshandel och framtvingade bekännelser.

7. Europaparlamentet kräver att alla fredliga demonstranter i Hongkong, däribland Martin Lee, Margaret Ng, Lee Cheuk-yan, Benny Tai, Jimmy Lai, Albert Ho och Leung Kwok-hung, omedelbart och villkorslöst friges och att alla anklagelser mot dem läggs ned. Parlamentet efterlyser en oberoende, opartisk, effektiv och snabb utredning av Hongkongpolisens användning av våld mot demonstranterna.

8. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av den svenska bokhandlaren Gui Minhai, som sitter i fängelse i Kina.

9. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att erbjuda människorättsaktivister i Hongkong allt stöd de behöver, med full tillämpning av relevanta EU-riktlinjer.

10. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som är medlemmar i FN:s säkerhetsråd att vidta nödvändiga åtgärder för att sammankalla ett s.k. Arriamöte för att diskutera situationen i Hongkong med aktivister, företrädare för icke-statliga organisationer och FN:s särskilda rapportörer. Parlamentet vill i detta sammanhang att man undersöker möjligheten att FN:s generalsekreterare eller FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter utser ett särskilt FN-sändebud för situationen i Hongkong.

11. Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att övervaka och rapportera om förberedelserna inför valet till den lagstiftande församlingen (planerat till september månad) och att ägna särskild uppmärksamhet åt huruvida kandidaterna utsätts för diskriminerande hinder när det gäller att ställa upp i valet samt kontrollera att den nya nationella säkerhetslagstiftningen inte kommer att användas för att hindra valprocessen och undergräva de grundläggande och politiska rättigheter som Hongkongs medborgare har i enlighet med grundlagen.

12. Europaparlamentet efterlyser på nytt systematiska reformer för att införa direkta val till befattningen som chefsminister och till den lagstiftande församlingen, vilket är inskrivet i grundlagen, och efterlyser en överenskommelse om ett valsystem som över lag är demokratiskt, rättvist, öppet och transparent och som garanterar Hongkongs folk rätten att välja kandidater och att kandidera i samband med valet till alla ledande befattningar.

13. Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att arbeta för införandet av lämpliga exportkontrollmekanismer för att förhindra att Kina får tillgång till teknik som används för att kränka mänskliga rättigheter.

14. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt nå en överenskommelse om en EU-mekanism för globala sanktioner mot människorättskränkningar och uppmanar rådet att anta riktade sanktioner och frysning av tillgångar mot de kinesiska tjänstemän som bär ansvaret för att utforma och genomföra politik som kränker de mänskliga rättigheterna.

15. Europaparlamentet erinrar om vikten av att EU fortsätter att ta upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, i synnerhet i fråga om minoriteter i Tibet och Xinjiang, vid varje politisk dialog och människorättsdialog med de kinesiska myndigheterna, i linje med EU:s åtagande om att agera på ett starkt, klart och enigt sätt gentemot landet. Parlamentet påminner vidare om att Kina i sin pågående reformprocess och sitt ökade globala engagemang har valt att ansluta sig till de internationella människorättsramarna genom att underteckna ett stort antal människorättsfördrag. Parlamentet uppmanar EU att därför fortsätta sin dialog med Kina för att säkerställa att landet lever upp till dessa åtaganden.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Folkrepubliken Kinas regering och parlament samt Hongkongs lagstiftande församling.

 

• [1] Antagna texter, P9_TA(2019)0004.
• [2] EUT C 224, 27.6.2018, s. 78.
• [3] EUT C 35, 31.1.2018, s. 46.
• [4] EUT C 286E, 23.11.2006, s. 52.
• [5] EUT C 64E, 12.3.2004, s. 130.
• [6] EUT C 31E, 5.2.2004, s. 261.
• [7] EUT C 197, 12.7.2011, s. 115.
• [8] EGT C 328, 26.10.1998, s. 139.
• [9] EGT C 132, 28.4.1997, s. 222.
• [10] EUT C 433, 23.12.2019, s. 103.
• [11] EUT C 399, 24.11.2017, s. 92.
• [12] EUT C 369, 11.10.2018, s. 156.