FÖRSLAG TILL RESOLUTION om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död
16.6.2020 - (2020/2685(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Michael Gahler, Isabel Wiseler‑Lima, Roberta Metsola, Sandra Kalniete
för PPE-gruppen
B9‑0197/2020
Europaparlamentets resolution om protesterna mot rasism till följd av George Floyds död
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om rasism, antisemitism och hat mot minoriteter i världen,
– med beaktande av den videopresskonferens som hölls av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 2 juni 2020 efter George Floyds död,
– med beaktande av diskussionen i underutskottet för mänskliga rättigheter den 5 juni 2020 om fallet George Floyd,
– med beaktande av uttalandet av den 28 maj 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, med ett fördömande av dödandet av George Floyd,
– med beaktande av den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
– med beaktande av protokoll nr 12 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 25 maj 2020 misstänktes George Floyd, en afroamerikansk man, ha använt en falsk 20-dollarsedel, varpå han greps av polisen utanför en affär i Minneapolis, Minnesota. Polismannen Derek Chauvin tryckte sitt knä mot George Floyds hals under flera minuter, vilket resulterade i Floyds död.
B. Derek Chauvin åklagades för mord av andra graden och vållande till annans död, gärningar för vilka det sammanlagda straffet är fängelse i högst 35 år. Tre andra poliser som var med vid gripandet av George Floyd avskedades och har åtalats för medhjälp.
C. Detta dödsfall har utlöst en våg av antirasistiska protester i samtliga 50 amerikanska delstater och i Washington D.C., och dessa har spridit sig till olika delar av världen. Demonstranter samlades också vid den polisstation i Minneapolis där de poliser som deltog i gripandet av George Floyd var anställda och satte den i brand. Våldsamma sammanstötningar mellan polisen och demonstranterna inträffade i olika amerikanska städer och nationalgardet sattes in.
D. CNN-reportern Omar Jimenez och hans kollegor greps när de bevakade protesterna i Minneapolis, och släpptes senare efter att ha bekräftats vara medierepresentanter. Ett stort antal journalister förhindrades att fritt rapportera om demonstrationerna, trots att de synligt bar sina medieackrediteringar, och dussintals journalister angreps av polisen. Vissa av dessa skadades allvarligt.
E. Efter två veckor av fortlöpande protester i Förenta staterna har antirasismdemonstrationerna spridit sig runtom i världen. I dussintals länder har demonstranterna uttryckt att det finns ett trängande behov av rättvisa, reformer av polisväsendet och likabehandling oavsett ras.
F. Det demokratiska internationella samfundet, däribland Europeiska unionen, har bestämt avvisat överdrivet bruk av maktmedel, fördömt alla former av våld och rasism och begärt att alla sådana händelser ska utredas snabbt, kraftfullt och med full respekt för rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna.
G. Våld och skadegörelse kommer inte att lösa problemet med inrotad diskriminering och måste med kraft fördömas. Demonstranterna måste uttrycka sina krav på rättvisa på ett fredligt sätt och polisen och andra delar av ordningsmakten måste avhålla sig från att ytterligare trappa upp det spända läget genom överdrivet bruk av maktmedel.
H. Rätten till fredliga demonstrationer är inskriven i artiklarna 18–22 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, och säkerställs genom det första tillägget till Förenta staternas konstitution. Det är ländernas skyldighet att respektera, skydda och möjliggöra utövandet av rätten till fredliga demonstrationer.
I. EU har åtagit sig att respektera yttrande- och informationsfriheten samt mötes- och föreningsfriheten.
J. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolars auktoritet och opartiskhet, såsom föreskrivs i artikel 10 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
K. I enlighet med artikel 4.2 i EU-fördraget ska unionen ”respektera [medlemsstaternas] väsentliga statliga funktioner, särskilt funktioner vars syfte är att hävda deras territoriella integritet, upprätthålla lag och ordning och skydda den nationella säkerheten. I synnerhet ska den nationella säkerheten också i fortsättningen vara varje medlemsstats eget ansvar”.
1. Europaparlamentet stöder mottot ”Black Lives Matter”.
2. Europaparlamentet avvisar alla former av våld, diskriminering, uttryckliga eller underförstådda rasmotiverade fördomar och ojämlika möjligheter att åtnjuta mänskliga och grundläggande rättigheter på grund av strukturell rasism. Parlamentet påpekar att många förtryckta grupper fortfarande är utsatta för institutionella och systembetingade former av diskriminering på grund av sitt etniska ursprung inom sådana områden som tillgång till rättslig prövning, utbildning, hälso- och sjukvård och sysselsättning. Parlamentet betonar att många av dessa grupper är föremål för rasistiskt laddad hatpropaganda och rasistiska hatbrott.
3. Europaparlamentet fördömer i hårda ordalag George Floyds död och uttrycker sin djupa solidaritet med hans anhöriga och vänner. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de amerikanska myndigheterna att noggrant utreda detta och liknande fall och att lagföra de ansvariga.
4. Europaparlamentet påminner om varje människas rätt att fredligt demonstrera såsom det slås fast i internationella avtal och i Förenta staternas konstitution. Parlamentet framhäver att rätten till fredliga sammankomster, rätten till föreningsfrihet och rätten till yttrandefrihet ovillkorligen måste skyddas överallt i världen.
5. Europaparlamentet fördömer de handlingar i form av plundring, mordbrand, vandalism och skadegörelse av offentlig och privat egendom som vissa våldsamma demonstranter gjort sig skyldiga till. Parlamentet kritiserar skarpt de extremistiska och antidemokratiska krafter som avsiktligt missbrukar de fredliga protesterna för att förvärra konflikterna i avsikt att skapa oreda och laglöshet.
6. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen världens länder att på ett kraftfullt sätt bemöta hatbrott, vilket inkluderar utredningar om brottsmotiv som utgår från fördomar om ras, nationalitet eller etniskt ursprung, och att säkerställa att hatbrott mot svarta och andra grupper registreras, utreds, lagförs och bestraffas.
7. Europaparlamentet påminner om behovet av att utveckla internationella strategier för att bekämpa rasism för att ta itu med den ojämlika situationen för människor ur förtryckta grupper inom sådana områden som utbildning, bostäder, entreprenörskap, hälsa, sysselsättning, polisverksamhet, socialtjänst, rättsväsende samt politisk medverkan och representation.
8. Europaparlamentet efterlyser ett stopp för alla former av rasprofilering och etnisk profilering inom brottsbekämpning, brottsförebyggande arbete och terrorismbekämpningsåtgärder, och ett officiellt förbud mot olaglig diskriminering och olagligt våld genom att erbjuda myndigheterna utbildning i hur rasism och fördomar ska bekämpas.
9. Europaparlamentet noterar journalisters och bildjournalisters viktiga roll för att dokumentera fall av oproportionerligt våld, och fördömer alla fall då dessa yrkesgrupper avsiktligen har angripits. Parlamentet understryker att länderna har en positiv skyldighet att skydda journalister i EU och i resten av världen.
10. Europaparlamentet insisterar på att regeringarna måste anta och genomföra en inhemsk rättslig och politisk ram för de brottsbekämpande organens användning av våld och säkerställa att alla brottsbekämpande organ till punkt och pricka följer internationell människorättslagstiftning och internationella bestämmelser om polisverksamhet, särskilt FN:s grundläggande principer om tjänstemäns användning av våld och vapen inom brottsbekämpande myndigheter.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ha täta kontakter med sådana internationella aktörer som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, FN, Afrikanska unionen och Europarådet, liksom med andra internationella partner, för att bekämpa rasism på internationell nivå.
12. Europaparlamentet fördömer att extremistiska och främlingsfientliga politiska krafter i hela världen alltmer ägnar sig åt att förvränga historiska, statistiska och vetenskapliga fakta och använder sig av en symbolik och retorik som minner om olika aspekter av den totalitära propagandan, däribland rasism, antisemitism och hets mot minoriteter.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Förenta staternas president Donald Trump samt den amerikanska kongressen.