FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
6.7.2020 - (2019/2952(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Dolors Montserrat, Esteban González Pons, Leopoldo López Gil, Paulo Rangel, Antonio Tajani, David McAllister, Gabriel Mato, Antonio López‑Istúriz White, Cláudia Monteiro de Aguiar, Isabel Wiseler‑Lima, Miriam Lexmann, Vladimír Bilčík, Ivan Štefanec, Michal Wiezik, Peter Pollák
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0211/2020
B9‑0211/2020
Europaparlamentets resolution om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt resolutionen av den 16 januari 2020 om parlamentskuppen i Venezuela[1],
– med beaktande av uttalandet från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 1 april 2020 om Förenta staternas förslag och situationen i samband med covid‑19‑pandemin i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet från FN:s människorättsexperter av den 30 april 2020 om den katastrofala hälsosituationen i Venezuela,
– med beaktande av FN-experternas varning av den 6 maj 2020 om de förödande konsekvenserna av landets humanitära och ekonomiska kris för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet från FN:s flyktingkommissariat och Internationella organisationen för migration av den 1 april 2020 om situationen för flyktingar och migranter från Venezuela under covid-19-krisen,
– med beaktande av förklaringarna av den 4 och 16 juni 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om de senaste händelserna i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 11 juni 2020 från Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor om den senaste tidens attacker mot Venezuelas nationalförsamling,
– med beaktande av uttalandena från den internationella kontaktgruppen av den 16 juni 2020 om den venezuelanska valmyndighetens underminerade trovärdighet och av den 24 juni 2020 om den förvärrade politiska krisen i Venezuela,
– med beaktande av rådets beslut av den 29 juni 2020 om att lägga till elva ledande venezuelanska tjänstemän på förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder[2],
– med beaktande av Venezuelas konstitution,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 26 maj 2020 sammankallade EU och Spaniens regering en internationell givarkonferens i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter i länder i området, med stöd av FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM). Internationella givare utlovade sammanlagt 2 544 miljoner euro, men endast 595 miljoner euro är direkta bidrag, resten är villkorslån. Under konferensen uttryckte några av låntagarna oro över de byråkratiska svårigheter och komplicerade regelverk de måste ta sig igenom för att få lån. 595 miljoner euro i direkta bidrag kommer knappast att täcka de årliga konsekvenserna av den kris av aldrig tidigare skådat slag som råder i grannländerna.
B. Allvaret i den politiska, ekonomiska, institutionella, sociala och flerdimensionella humanitära krisen i Venezuela har kraftigt förstärkts under covid-19-pandemin. Ökande akut brist på läkemedel och mat, massiva människorättskränkningar, hyperinflation, politiskt förtryck, korruption och våld äventyrar människors liv och tvingar dem att fly landet.
C. Allt fler människor i Venezuela, i synnerhet utsatta grupper som kvinnor, barn och sjuka, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till god hälso- och sjukvård, läkemedel, mat och vatten.
D. Venezuelas nationella hälso- och sjukvårdssystem har försvagats kraftigt på grund av regimens felaktiga hantering, vilket har lett till allvarlig brist på läkemedel och avsaknad av medicinska behandlingar. De siffror som presenteras av regimen avseende covid-19-pandemin saknar trovärdighet, och vare sig inom Venezuela eller i det internationella samfundet hyser man någon tillit till dem.
E. Dagens flerdimensionella kris i Venezuela håller på att leda till den största folkförflyttningen någonsin i regionen. Omkring fem miljoner venezuelaner har flytt landet och åttio procent av dem är nu flyktingar i andra länder i regionen. UNHCR menar att den venezuelanska flyktingkrisen är den näst största i världen efter den i Syrien.
F. Enligt UNHCR har antalet venezuelaner som söker asyl i hela världen ökat med tvåtusen procent. 650 000 venezuelaner har lämnat in asylansökningar runt om i världen, och omkring två miljoner har fått uppehållstillstånd i andra länder i Latinamerika. Tolv procent av befolkningen har flytt landet och i genomsnitt fem tusen människor per dag fortsätter att ge sig av.
G. Det rådande hotet mot den globala folkhälsan har förvärrat en redan desperat situation för många flyktingar och migranter från Venezuela, och även för deras värdländer. Många flyktingar och migranter är beroende av otillräckliga dagslöner för att täcka grundläggande behov såsom någonstans att ta vägen, mat och hälso- och sjukvård.
H. Enligt rapporter från de tidiga faserna av covid-19-pandemin har landets försvagade sjukvårdssystem varit överbelastat. Sjukhusen är fulla av coronapatienter, och dussintals personer som arbetar inom hälso- och sjukvården har smittats.
I. Venezuelas illegitima högsta domstol, som kontrolleras av Nicolás Maduros regim, ratificerade omotiverat utnämningen av Luis Parra till nationalförsamlingens ordförande och talman den 26 maj 2020. Den olagliga parlamentssession som ägde rum i januari 2020 då Parra säger sig ha blivit vald hölls i strid med lagenliga förfaranden och demokratiska konstitutionella principer, eftersom en stor del av de demokratiskt valda företrädarna hindrades att närvara vid sammanträdet och därmed från att rösta. Det olagliga beslut som blev resultatet av detta oberättigade parlamentssammanträde har fått Europeiska unionens råd att införa sanktioner mot ytterligare elva befattningshavare, däribland Luis Parra, för deras roll i undergrävandet av demokratin och rättsstatsprincipen.
J. Den 13 juni 2020 utnämnde den illegitima högsta domstolen återigen nya ledamöter till den nationella valnämnden, trots att den saknar rättsliga befogenheter att göra detta. I enlighet med artiklarna 187 och 296 i Venezuelas konstitution har nationalförsamlingen, ett organ som valts demokratiskt av Venezuelas medborgare, ensam det fulla ansvaret för sådana utnämningar. Europaparlamentet kommer inte att erkänna något beslut eller avgörande som ensidigt fattats av dessa illegitima organ. De tjänstemän som ansvarar för dessa beslut har också förts upp på rådets sanktionsförteckning.
K. Nicolás Maduro beordrade EU:s ambassadör att lämna landet inom 72 timmar, som svar på rådets beslut av den 29 juni 2020 om att införa individuella sanktioner mot flera tjänstemän som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och även Spaniens ambassadör hotades med ytterligare repressalier.
L. Maduroregimen har gjort våldsamma utfall mot de politiska partierna Accion Democratica, Primero Justicia och Un Nuevo Tiempo, och de har utsatts för systematisk förföljelse genom att den illegitima högsta domstolen beslutat att frånta dem deras nationella styrelser, mot medlemmarnas vilja. Det demokratiska politiska partiet Voluntad Popular har klassificerats som terroristorganisation av Maduroregimen.
M. Det demokratiska internationella samfundet, inklusive EU, har bestämt avvisat denna valfars och alla dessa olagliga handlingar. Agerandet minskar det demokratiska utrymmet i landet till ett minimum, och skapar svåröverstigliga hinder för en lösning på den politiska krisen i Venezuela. Att bilda en pluralistisk och inkluderande nationell nödregering som företräder landets alla demokratiska politiska och sociala sektorer och som kan försöka tillgodose de humanitära behoven i dagens Venezuela är av avgörande betydelse för att klara den eskalerande krisen.
N. Fria och rättvisa parlaments- och presidentval som hålls med respekt för internationella standarder, en oberoende och balanserad valnämnd och förutsättningar som gör det möjligt för politiska partier och kandidater att delta på lika villkor, är grundbultar i en trovärdig valprocess.
O. Den 15 juni 2020 publicerade den spanska dagstidningen ABC sekretessbelagda handlingar från 2010, enligt vilka den venezuelanska regimen godkänt 3,5 miljoner euro i finansiering för den politiska femstjärnerörelsen i Italien (Movimento Cinque Stelle, M5S). Denna typ av utländsk inblandning utgör ett betydande hot mot europeiska demokratier.
P. Delcy Rodriguez, Venezuelas vicepresident under Maduroregimen, fördes upp på rådets förteckning över personer som omfattades av restriktiva åtgärder under 2018 och fick inte resa in i EU. Trots detta togs hon emot på Madrids flygplats den 20 januari 2020 av Spaniens transportminister. Den spanska ministern har gett upp till sex olika versioner av händelsen, varav vissa är motstridiga. Den spanska regeringen har inte gett allmänheten någon transparent eller övertygande förklaring av det inträffade. EU borde ha bett den spanska regeringen om en förklaring till denna överträdelse av unionsrätten, men det finns ännu ingenting som tyder på att en förklaring har lämnats. Genomförandet av EU:s utrikespolitiska beslut ligger hos de nationella myndigheterna, men kommissionen har ett ansvar att övervaka genomförandet av unionsrätten.
Q. Den 12 juni 2020 grep myndigheterna i Kap Verde affärsmannen Alex Saab som medverkat i flera korruptionsupplägg där Maduroregimen varit inblandad. Han väntar nu på ett rättsligt beslut och eventuell utlämning. Alex Saabs fall illustrerar hur utbredd korruptionen blivit i Venezuela samtidigt som landet är mitt uppe i en aldrig tidigare skådad humanitär kris. Venezuela ligger på plats 173 av 180 länder i Transparency Internationals korruptionsindex för 2019.
R. Spaniens tidigare ambassadör i Venezuela, Raúl Morodo, som tjänstgjorde under José Luis Rodríguez Zapateros regering, har nyligen åtalats för bestickning och förskingring i samband med att 35 miljoner euro försvann från det venezuelanska statliga olje- och gasbolaget PDVSA under hans mandat som ambassadör.
S. Antalet politiska fångar i Venezuela har ökat sedan de omfattande oroligheterna bland allmänheten började 2014, och uppgår i dag till över 300 personer. Elva européer uppges också hållas fängslade i Venezuela.
T. Länder som är föremål för sanktioner bör ge transparent information, ta emot internationellt humanitärt bistånd och prioritera behoven hos och rättigheterna för de mest utsatta i befolkningen.
1. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den allvarliga humanitära nödsituation som allvarligt hotar venezuelanernas liv. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land för att de velat ha helt grundläggande livsförnödenheter, såsom tillgång till livsmedel, dricksvatten, hälso- och sjukvård samt läkemedel.
2. Europaparlamentet betonar att migrationskrisen spridit sig till hela regionen, till exempel Colombia, Peru, Ecuador, Bolivia, Chile, Brasilien, Panama och Argentina, och även till vissa EU-medlemsstater, och poängterar de extremt svåra omständigheterna som förvärras ytterligare genom bekämpningen av covid‑19‑pandemin. Parlamentet lovordar grannländernas insatser och den solidaritet de visat. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med dessa länder, inte bara i form av humanitärt bistånd, utan också genom att ställa mer resurser till förfogande och använda sig av utvecklingspolitiken.
3. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna i Venezuela att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den ytterligare förvärras och främja politiska och ekonomiska lösningar som garanterar säkerheten för civilbefolkningen liksom stabilitet för landet och regionen.
4. Europaparlamentet efterlyser brådskande åtgärder för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, särskilt när det gäller utbrott av sjukdomar som mässling, malaria, difteri och mul- och klövsjuka. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av akuta insatser för att bekämpa undernäring hos de mest utsatta grupperna, såsom kvinnor, barn och sjuka.
5. Europaparlamentet välkomnar de utfästelser och ansträngningar som gjorts vid den internationella givarkonferensen, men anser att de flesta utfästelser, som gäller lån och inte direkta bidrag, inte uppfyller det mål som var avsikten med konferensen. Parlamentet kräver att villkoren för tillgång till dessa lån ska göras flexibla och lättbegripliga, så att det blir möjligt att betala ut dem snabbt.
6. Europaparlamentet tar starkt avstånd från kränkningarna av nationalförsamlingens demokratiska, konstitutionella och transparenta funktionssätt, och från de hot, våldshandlingar och godtyckliga beslut som riktats mot dess ledamöter. Parlamentet protesterar mot den odemokratiska utnämningen av nya medlemmar i valnämnden och avskaffandet av legitima partiers nationella styrelser mot deras medlemmars vilja.
7. Europaparlamentet upprepar sitt erkännande av att Juan Guaidó genom nationalförsamlingens öppna och demokratiska val är legitim ordförande och talman för nationalförsamlingen och Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident i enlighet med artikel 223 i Venezuelas konstitution.
8. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det enda legitimt valda demokratiska organet i Venezuela och vars befogenheter måste respekteras, liksom dess ledamöters rättigheter och säkerhet. Parlamentet insisterar på att det enda sättet att uppnå en fredlig och politisk lösning är att fullt ut respektera nationalförsamlingens konstitutionella befogenheter.
9. Europaparlamentet påminner om att respekten för demokratiska institutioner och principer samt upprätthållandet av rättsstatsprincipen är de viktigaste förutsättningarna för att finna en lösning på krisen i Venezuela till gagn för landets befolkning. Parlamentet begär därför att det snarast skapas förutsättningar som leder till fria, öppna och trovärdiga president- och parlamentsval, med en fastställd tidsplan, rättvisa villkor för alla aktörer och full insyn samt närvaro av trovärdiga internationella observatörer. Parlamentet anser detta vara den enda utvägen ur krisen.
10. Europaparlamentet beklagar djupt att Delcy Rodríguez, trots att hon omfattas av EU:s restriktiva åtgärder, kunde resa in i Schengenområdet i februari och träffa de spanska myndigheterna i stället för att nekas inresa och avvisas från EU:s territorium. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att kontakta de spanska myndigheterna för att be om en trovärdig och öppen utredning av ärendet och förklaring av vad som hänt.
11. Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 29 juni 2020 att lägga till elva venezuelanska tjänstemän på förteckningen över personer som omfattas av individuella sanktioner som inte skadar Venezuelas befolkning, och begär att denna förteckning stärks och utvidgas om situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratin i landet fortsätter att försämras. Parlamentet anser att EU-myndigheterna måste begränsa rörelsefriheten för dem som står på förteckningen, liksom rörelsefriheten för deras närmaste anhöriga, och frysa deras tillgångar och viseringar.
12. Europaparlamentet beklagar Nicolás Maduros beslut att utvisa EU:s ambassadör från Caracas som vedergällning för de sanktioner som utdömts mot elva venezuelanska tjänstemän som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar i detta avseende vice ordförandens/den höga representantens uttalande om ömsesidighet, och uppmanar medlemsstaterna att också överväga att dra tillbaka sina ambassadörer från Caracas, samtidigt som man säkerställer kontinuiteten i de diplomatiska tjänstemännens arbete för att erbjuda EU-medborgare skydd och konsulära tjänster.
13. Europaparlamentet fördömer den utbredda korruption som har blivit en integrerad del av Maduros regim. Parlamentet kritiserar Maduroregimens finansiering av populistiska politiska partier i EU och begär en snabb och opartisk utredning av detta. Parlamentet riktar skarp kritik mot och beklagar den korruptionsskandal där den spanske ambassadören Raul Modoro var inblandad, och uppmanar myndigheterna att ställa de ansvariga inför rätta.
14. Europaparlamentet vill se ett omedelbart frigivande av alla politiska fångar och ett slut på tortyr, misshandel och förföljelse av politiska motståndare, människorättsaktivister och fredliga demonstranter, och begär att de som orättvist tvingats i exil ska få återvända hem.
15. Europaparlamentet ställer sig helt och fullt bakom Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredningar av de omfattande brott och förtryck som regimen i Venezuela gjort sig skyldig till. EU uppmanas eftertryckligen att ansluta sig till ICC‑konventionsstaternas initiativ om att inleda en utredning av brott mot mänskligheten som begåtts av Maduros de facto-regering på Venezuelas territorium, i syfte att ställa de ansvariga till svars.
16. Europaparlamentet begär att få göra en undersökningsresa till landet i syfte att bedöma situationen.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.
- [1] Antagna texter, P9_TA(2020)0013.
- [2] EUT L 205I, 29.6.2020, s. 6.