FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
6.7.2020 - (2019/2952(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Manu Pineda
för GUE/NGL-gruppen
B9‑0212/2020
Europaparlamentets resolution om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Bolivarianska republiken Venezuelas konstitution,
– med beaktande av principen om icke-intervention som fastställs i FN-stadgan,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av uttalandet av den 8 augusti 2019 av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om sanktioner som införts mot Venezuela,
– med beaktande av studien från forskningscentret Center for Economic and Policy Research från april 2019 Economic Sanctions as Collective Punishment: The Case of Venezuela,
– med beaktande av att FN:s råd för mänskliga rättigheter den 14 juli 2019 antog en resolution som lagts fram av Bolivarianska republiken Venezuela under landets innehav av ordförandeskapet för rörelsen för alliansfria stater, i vilken det förordas ett starkare internationellt samarbete på människorättsområdet i syfte att komma till rätta med de negativa följderna av ensidiga tvångsåtgärder, som i själva verket är sanktioner,
– med beaktande av artikel 1 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 1 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i vilka det anges att ”alla folk har rätt till självbestämmande” och ”med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling”,
– med beaktande av uppmaningen av den 8 augusti 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om behovet av att lätta på sanktionerna i samband med covid-19-pandemin,
– med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 2 juli 2020 efter telefonsamtalet mellan den höga representanten Borrell och minister Arreaza,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den interna ekonomiska och sociala situationen i Venezuela har försämrats till följd av utvidgade ekonomiska och finansiella sanktioner från Förenta staterna och EU, vilket har lett till hyperinflation, försörjningsbrister, ökad fattigdom och brist på läkemedel och medicinsk utrustning.
B. Enligt UNHCR har 4,5 miljoner venezuelanska medborgare migrerat till tredjeländer.
C. Förenta staternas utrikesdepartement fortsätter att hota Venezuela med nya sanktioner, vilket skulle påverka situationen för Venezuelas befolkning ytterligare.
D. Ensidiga tvångsåtgärder strider mot fastställd internationell rätt. FN, och särskilt FN:s särskilda rapportör för de negativa följderna av ensidiga tvångsåtgärder för möjligheten att åtnjuta mänskliga rättigheter, har upprepade gånger betonat detta. Sanktioner orsakar störningar för alla stater och kan, när de skadar ekonomin, få förödande konsekvenser för människorna i utvecklingsländer.
E. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har konstaterat att sanktionerna mot Venezuela leder till att människor förvägras sina grundläggande mänskliga rättigheter, inbegripet ekonomiska rättigheter och rätt till mat och hälsa, och har efterlyst en politisk lösning på situationen.
F. Den 29 juni 2020 lade rådet till ytterligare 11 venezuelanska medborgare på sin sanktionsförteckning, som nu omfattar 36 personer.
G. Den yttre inblandningen, destabiliseringen, desinformationskampanjerna, den manipulation av den allmänna opinionen och det våld som främjas av vissa delar av oppositionen, med stöd från Förenta staterna, EU och den så kallade Limagruppen, har förvärrat den pågående sociala krisen.
H. Venezuelas myndigheter satte stopp för operation Gideon, som ägde rum den 3 och 4 maj 2020. 13 legosoldater, däribland amerikanska medborgare som ingick i det privata militära företaget Silvercorp USA, greps i La Guaira när de försökte infiltrera landet och enligt sina förklaringar, ta kontroll över strategiska platser och underlätta avsättandet av president Maduro. Flera undersökningar, bland annat en som genomfördes av Wall Street Journal, visar att operation Gideon planerades av Leopoldo López.
I. I april 2020 sände USA över 6 500 soldater för en rad militärövningar utanför Venezuelas kust. Venezuelas regering och ledande oppositionsmedlemmar betraktar dessa handlingar som en oansvarig provokation från Trumpadministrationens sida.
J. Dialog och respekt för internationell rätt, inklusive principen om icke-inblandning, utgör grunden för en fredlig lösning på konflikter och interna problem i alla länder.
K. Tvångsförflyttning är ett problem som påverkar hela den latinamerikanska regionen. Colombia har det högsta antalet internflyktingar i världen, dvs. över 7,6 miljoner. Antalet personer som lämnar Guatemala, El Salvador och Honduras i den så kallade ”migrantkaravanen” fortsätter att öka.
L. Rätten till internationellt skydd är en grundläggande mänsklig rättighet enligt internationell rätt, som inte bör instrumentaliseras eller omfattas av politiska villkor.
M. Det beräknas att under 2019 dog 1 246 personer i sina försök att nå Europeiska unionen. EU och dess medlemsstater återsänder för närvarande människor till länder med pågående väpnade konflikter. Flera internationella organisationer har dokumenterat avvisningar vid EU:s yttre gränser och återsändande av människor utan vederbörlig respekt för deras rätt till internationellt skydd.
1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Venezuelas folk med tanke på de sociala och ekonomiska utmaningar det står inför.
2. Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med släktingar och vänner till de 54 personer som har dött i covid-19 i Venezuela.
3. Europaparlamentet beklagar att Internationella valutafonden inte reagerade på den venezuelanska regeringens behov, då den begärde ett nödlån på 5 miljarder USD för att stärka beredskapskapaciteten i Venezuelas offentliga hälso- och sjukvårdssystem vid covid-19-pandemin.
4. Europaparlamentet välkomnar att flera venezuelanska spärrade konton utomlands har öppnats igen, så att man kunnat mobilisera medel för att bekämpa pandemin. Parlamentet begär att alla medel och tillgångar för Bolivarianska republiken Venezuela utanför landet omedelbart ska frigöras, särskilt i EU.
5. Europaparlamentet fördömer EU:s och Förenta staternas införande av sanktioner och uppmanar dem att omedelbart upphäva dem. Parlamentet konstaterar att över 40 000 personer har dött sedan 2017 som en direkt följd av de sanktioner som införts, som har begränsat Venezuelas tillgång till de internationella marknaderna för livsmedel och läkemedel.
6. Europaparlamentet betonar att sanktionerna mot Venezuela fortsätter att orsaka mycket allvarliga skador på människors liv och hälsa. Parlamentet anser att dessa sanktioner utgör en form av kollektiv bestraffning av civilbefolkningen i enlighet med definitionen såväl i Genève- som Haagkonventionen, vilket gör dem olagliga enligt internationell rätt och internationella fördrag.
7. Europaparlamentet fördömer hoten från Förenta staternas utrikesdepartement och regeringarna i vissa EU-medlemsstater, till exempel Trumpadministrationens uppmaning att införa ytterligare sanktioner, vilket har förvärrat den politiska situationen i Venezuela.
8. Europaparlamentet stöder insatserna från demokratiska krafter, Venezuelas regering och invånare för att de själva ska hitta lösningar på sina politiska och ekonomiska problem och för att främja en stärkt nationell dialog i Venezuela.
9. Europaparlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att inleda en konstruktiv dialog med Venezuelas regering under ledning av president Nicolás Maduro Moros. Parlamentet uppmanar den höga representanten och medlemsstaterna att stödja ansträngningarna vid rundabordssamtalen för nationell dialog, som sammanför demokratiska partier från Venezuelas regering och opposition, för att hitta en fredlig lösning på den pågående situationen inom ramen för Venezuelas konstitution.
10. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen att främja diplomatiska kontakter mellan EU och Venezuela efter dialogen mellan den venezuelanska utrikesministern, Jorde Arreaza, och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell.
11. Europaparlamentet förväntar sig att EU:s stöd ska anpassas till befolkningens behov och inte till geopolitiska intressen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda människor som flyr från situationer som orsakar allvarlig skada för människors liv och hälsa, oavsett deras ursprung.
12. Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande gentemot internflyktingar i Colombia inom ramen för fredsavtalen. Parlamentet påminner om den humanitära situationen i andra länder i regionen, såsom Haiti.
13. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att svara på UNHCR:s krav på tillräcklig finansiering.
14. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att försvara och främja rätten till internationellt skydd, med utgångspunkt i sitt eget territorium och sin egen lagstiftning. Parlamentet kräver ett omedelbart stopp på återsändanden, öppnandet av säkra och lagliga migrationskanaler till EU, och införandet av ett vidarebosättningssystem från områden som drabbats av väpnade konflikter och humanitära nödsituationer.
15. Europaparlamentet noterar verkningarna av de externa sanktionerna på de ekonomiska svårigheter som drabbat Bolivarianska republiken Venezuela. Parlamentet uppmanar FN:s generalförsamling att återställa Bolivarianska republiken Venezuelas rösträtt i enlighet med artikel 19 i FN-stadgan, som säger att medlemmarna kan få rösträtt om utebliven betalning beror på omständigheter som ligger utanför deras egen kontroll.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Venezuelas regering samt den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika.