Förfarande : 2019/2952(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0213/2020

Ingivna texter :

B9-0213/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0193

<Date>{06/07/2020}6.7.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0213/2020</NoDocSe>
PDF 145kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen</Titre>

<DocRef>(2019/2952(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Maria‑Manuel Leitão‑Marques, Javi López</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0211/2020

B9‑0213/2020

Europaparlamentets resolution om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen

(2019/2952(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt av den 18 juli 2019 om situationen i Venezuela[1] och den 16 januari 2020 om situationen i Venezuela efter det olagliga valet av nationalförsamlingens nya talman och presidium (parlamentarisk kupp)[2],

 med beaktande av uttalandena om Venezuela från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, av den 3 april 2020, den 16 juni 2020 och den 30 juni 2020,

 med beaktande av det avtal som ingicks mellan Bolivarianska republiken Venezuelas folkmaktsministerium för hälsa och nationalförsamlingens rådgivande grupp för covid‑19 om att samarbeta med den panamerikanska hälsoorganisationen (PAHO) för att komma till rätta med covid-19,

 med beaktande av uttalandena från den internationella kontaktgruppen av den 16 juni 2020 om den venezuelanska valmyndighetens underminerade trovärdighet och av den 24 juni 2020 om den förvärrade politiska krisen i Venezuela,

 med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) resolution av den 26 juni 2020 om olagliga beslut som nyligen fattats av högsta domstolen i Bolivarianska republiken Venezuela,

 med beaktande av Limagruppens uttalanden av den 20 februari, 2 mars, 2 april och 16 juni 2020,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011),

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/898 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela[3],

 med beaktande av uttalandet av den 2 juli 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, vid den 44:e sessionen i FN:s råd för mänskliga rättigheter,

 med beaktande av den gemensamma kommunikén av den 2 juli 2020 som utfärdades efter telefonsamtalet mellan vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell och den venezuelanska ministern Jorge Arreaza,

 med beaktande av Venezuelas konstitution,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Som ett resultat av politisk instabilitet, otrygghet och ekonomisk kollaps har 5,1 miljoner människor lämnat Venezuela. De allra flesta av dessa, omkring 80 %, har tagits emot av länder över hela Latinamerika och Västindien. Det är den största flyktingkrisen i latinamerikansk historia och har blivit en av världens största tvångsförflyttningkriser.

B. Människor i Venezuela utsätts fortfarande för allvarliga kränkningar av sina ekonomiska och sociala rättigheter till följd av låga löner, höga livsmedelspriser, ihållande brister i offentliga tjänster såsom el och vatten, bränslebrist och osäker tillgång till hälso- och sjukvård. Krisen har förvärrats av de ökade ekonomiska sanktionerna och covid-19-pandemin.

C. Venezuelas befolkning och de samhällen som tar emot flyktingar har fått stöd av Europeiska unionen och dess medlemsstater i många år. I oktober 2019 anordnade EU, tillsammans med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM), den första solidaritetskonferensen i Bryssel för att öka medvetenheten om situationens omfattning och om behovet av att mobilisera medel genom en givarkonferens under första halvåret 2020. Den kris som orsakats av covid-19 gör det ännu mer angeläget att uppfylla detta åtagande.

D. EU och den spanska regeringen sammankallade den internationella givarkonferensen för solidaritet med venezuelanska migranter och flyktingar som befinner sig i länderna i regionen, under covid-19-pandemin, som ägde rum den 26 maj 2020. Över 40 länder, liksom FN:s organ, internationella finansinstitut och företrädare för det nationella och internationella civila samhället, deltog i konferensen och åtog sig att samla in 2,544 miljarder euro, inbegripet 595 miljoner euro i direkta bidrag för den fördrivna befolkningen och de främsta värdsamhällena, och att stärka samordningen mellan de viktigaste aktörerna.

E. EU:s stöd uppgår till över 319 miljoner euro, både i och utanför Venezuela. 156 miljoner euro har avsatts för humanitärt bistånd, 136 miljoner euro för utveckling och 27 miljoner euro för stabilitet och fred. EU ger venezuelanska flyktingar och migranter akut hälso- och sjukvård, livsmedelsbistånd, tillfälligt skydd, rättslig information och rättsligt stöd samt initierar skyddsinsatser mot könsrelaterat våld och människohandel, och tillhandahåller utbildning i nödsituationer.

F. Mot bakgrund av den globala covid-19-pandemin har EU antagit Team Europa-strategin för att mildra krisens effekter och bidra till regional stabilitet. 918 miljoner euro har omdirigerats till de mest sårbara länderna och befolkningsgrupperna i Latinamerika och Västindien. EU har bidragit med 9 miljoner euro i stöd till PAHO och Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen för att hjälpa till att begränsa spridningen av covid-19 i Venezuela och i länderna i regionen, och att förbereda ett svar på krisen. Stödet har fördelats över hela regionen, men de länder som tar emot det högsta antalet utsatta flyktingar och migranter från Venezuela, i synnerhet Colombia, Peru och Ecuador, har prioriterats.

G. Den 15 maj hade UNHCR endast fått in 22 % av de medel som det internationella samfundet utlovat för att ta itu med den venezuelanska flykting- och migrationskrisen. Det internationella samfundet måste hitta innovativa lösningar för att frigöra andra eventuella ekonomiska resurser och hjälpa det venezuelanska folket att tillgodose de akuta behoven vid sidan av det långsiktiga humanitära samarbetsstödet.

H. Den 1 juni 2020 ingicks ett avtal mellan Bolivarianska republiken Venezuelas folkmaktsministerium för hälsa och nationalförsamlingens rådgivande grupp för covid‑19 om att låta miljontals dollar, på opolitisk väg, gå till Venezuela i humanitärt bistånd genom PAHO, och att samordna insatserna för att erhålla internationell finansiering och stärka Venezuelas förmåga att reagera på pandemin.

I. Den 26 maj 2020 godkändes Luis Parra som nationalförsamlingens talman av Venezuelas högsta domstol. Den session som ägde rum i januari 2020 respekterade varken rättsliga förfaranden eller demokratiska konstitutionella principer eftersom man hindrade företrädare för en stor del av de demokratiska krafterna från att närvara under sessionen och därmed från att rösta.

J. Enligt Bolivarianska republiken Venezuelas konstitution är det den nationella församlingen som ska utse det nationella valrådets medlemmar. Den 10 juni 2020 utfärdade Venezuelas högsta domstol ett beslut som gav valnomineringskommittén en tidsfrist på 72 timmar för att fastställa namnen på kandidaterna till rektorer i det nationella valrådet. Den 12 juni utsåg Venezuelas högsta domstol rektorer till det nationella valrådet. Genom att ersätta styrelsen i några av de största oppositionspartierna har möjligheten att få till stånd en valprocess i samförstånd och demokratiska val kraftigt försämrats.

K. Den 29 juni 2020 lade rådet till elva ledande venezuelanska tjänstemän på förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder, på grund av deras medverkan till handlingar och beslut som undergräver demokratin och rättsstaten i Venezuela. Beslutet betyder att det totala antalet personer som omfattas av sanktioner, vilka bland annat inbegriper inreseförbud i EU och frysning av tillgångar, nu uppgår till 36. Åtgärderna är riktade mot enskilda personer och påverkar inte befolkningen i stort

L. Maduroregimen reagerade genom att meddela att EU-ambassadören, Isabel Brilhante Pedrosa, chef för EU:s delegation i Caracas, fick 72 timmar på sig att lämna landet. EU krävde att beslutet skulle upphävas och fördömde det kraftfullt. Efter ett telefonsamtal mellan vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell och Venezuelas folkmaktsminister för utrikesfrågor, Jorge Arreaza, beslutade Venezuelas regering att upphäva det beslut som fattades den 29 juni 2020 och som innebar att ambassadör Isabel Brilhante Pedrosa, förklarades persona non grata. Båda sidor enades om behovet av att upprätthålla ramen för diplomatiska förbindelser och att underlätta en politisk dialog.

M. Sju av EU:s medlemsstater och Förenade kungariket inrättade, tillsammans med regionala partner, den internationella kontaktgruppen i januari 2019 med målet att skapa förutsättningar och tillhandahålla stöd för en politisk process som skulle kunna leda till ett fredligt återupprättande av demokratin. EU kommer att fortsätta arbeta för att bygga upp ett brett internationellt stöd för en fredlig, framförhandlad övergång som leder till en demokratisk framtid i Venezuela.

1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med och sitt fulla stöd för det venezuelanska folket, som är drabbade av effekterna av en allvarlig humanitär och politisk kris, vilken för närvarande förvärras av covid-19-pandemin.

2. Europaparlamentet bekräftar återigen sin ståndpunkt, dvs. att en hållbar lösning på Venezuelas djupa kris måste omfatta fria, öppna, trovärdiga och rättvisa parlaments- och presidentval med internationella observatörer och med ett helt oberoende nationellt valråd och en helt oberoende högsta domstol samt full pressfrihet och politiskt deltagande för alla venezuelaner.

3. Europaparlamentet är fortfarande övertygat om att en fredlig, politisk och demokratisk lösning är den enda hållbara vägen ut ur Venezuelas kris och påminner om att våld, inbegripet militärt eller väpnat intrång i landet, inte är ett alternativ.

4. Europaparlamentet avvisar den olagliga utnämningen av medlemmarna i Venezuelas nationella valråd genom ett beslut av högsta domstolen, som öppet strider mot Venezuelas konstitution och undergräver de minimigarantier som krävs för alla valprocesser och en återgång till demokrati i Venezuela.

5. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen av den 2 juli 2020 om att upphäva det beslut som fattades den 29 juni 2020 och som innebar att ambassadör Isabel Brilhante Pedrosa förklarades persona non grata. Parlamentet anser att diplomatiska kanaler för dialog måste hållas öppna för befolkningens skull.

6. Europaparlamentet uppmanar den internationella kontaktgruppen att försöka nå samförstånd med andra internationella aktörer för att mobilisera ett svar från det internationella samfundet som bidrar till ett snabbt återupprättande av demokratin och rättsstaten i Venezuela.

7. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att verkligen betala ut de 2, 544 miljarder euro som anslogs vid givarkonferensen och stöder innovativa system för att ge venezuelaner tillgång till sina frysta tillgångar av humanitära skäl.

8. Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts om kampen mot covid‑19 tillsammans med PAHO, och uppmanar båda parter att omedelbart inleda meningsfulla och inkluderande förhandlingar om sammansättningen av det nationella valrådet och hävandet av förbudet mot oppositionspartier.

9. Europaparlamentet bekräftar sina tidigare ståndpunkter, som slår fast att en fredlig, demokratisk och inkluderande lösning är den enda hållbara vägen ut ur det rådande politiska dödläget och den allvarliga sociala och humanitära kris som det har lett till.

10. Europaparlamentet vill att Europeiska utrikestjänsten fortsätter att arbeta via den internationella kontaktgruppen i ett försök att få till stånd en fredlig och demokratisk lösning genom fria och rättvisa presidentval.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

 

[1] Antagna texter, P9_TA(2019)0007.

[2] Antagna texter, P9_TA(2020)0013.

[3] EUT L 205 I, 29.6.2020, s. 6.

Senaste uppdatering: 8 juli 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy