FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
6.7.2020 - (2019/2952(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Anna Fotyga
för ECR-gruppen
B9‑0214/2020
Europaparlamentets resolution om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 16 juni 2020 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad vice ordföranden/den höga representanten) om Venezuelas högsta domstols beslut av den 10 juni 2020 om kandidaterna till rektorer i det nationella valrådet (nedan kallat valrådet), samt dess beslut av den 12 juni om utnämnande av rektorerna och dess beslut av den 15 juni om avstängning av den nuvarande styrelsen i det politiska partiet Acción Democrática,
– med beaktande av den globala covid-19-pandemin,
– med beaktande av uttalandet av den 5 januari 2020 från Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) generalsekretariat om situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 21 december 2019 från den nyutnämnde höga representanten och vice ordföranden Josep Borrell,
– med beaktande av uttalandet av den 9 januari 2020 från vice ordföranden/den höga representanten på EU:s vägnar om den senaste utvecklingen i nationalförsamlingen,
– med beaktande av rådets beslut av den 11 november 2019 där sanktionerna mot Venezuela förlängdes med ett år mot bakgrund av den pågående politiska, ekonomiska, sociala och humanitära krisen i Venezuela med ihållande åtgärder som undergräver demokratin, rättsstaten och respekten för de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av rådets beslut av den 27 september 2019 där EU byggde ut förteckningen över personer som är föremål för restriktiva åtgärder med sju medlemmar av de venezuelanska säkerhets- och underrättelsestyrkorna som är inblandade i tortyr och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av rapporten om Venezuela av den 4 juli 2019 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och den muntliga uppdateringen av den vid det 42:a sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilket hölls i Genève den 9 september 2019,
– med beaktande av uttalandet av den 18 juni 2019 från vice ordföranden/den höga representanten, där EU understryker sin djupa oro över den allt sämre politiska och humanitära situationen i Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 4 april 2019 från vice ordföranden/den höga representanten om den icke erkända nationalförsamlingens beslut att häva Juan Guaidós parlamentariska immunitet,
– med beaktande av uttalandena av den 10 januari 2019, 26 januari 2019, 24 februari 2019 och 28 mars 2019 från vice ordföranden/den höga representanten om Venezuela,
– med beaktande av uttalandet av den 2 mars 2019 från vice ordföranden/den höga representanten, där EU håller fast vid att alla åtgärder som skulle kunna äventyra Juan Guaidós frihet, säkerhet eller personliga integritet skulle innebära ökad spänning och föranleda ett skarpt fördömande från det internationella samfundets sida,
– med beaktande av den internationella givarkonferensen som hölls den 26 maj 2020 såsom yttring av solidaritet för flyktingar och migranter från Venezuela,
– med beaktande av beslutet från internationella kontaktgruppen för Venezuela om att såsom olagligt förkasta Venezuelas högsta domstols direktiv om bildande av det nya valrådet,
– med beaktande av Venezuelas högsta domstols beslut av den 16 juni 2020,
– med beaktande av Juan Guaidós öppna brev till Spaniens före detta premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero, där den sistnämnde förebrås och anklagas för att ”ge ett sken av laglighet åt diktatorns bländverk för att maskera en verklig fars, utlyst till december”,
– med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/898 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela,
– med beaktande av Venezuelas ratificering av Romstadgan den 7 juni 2000,
– med beaktande av Bolivarianska republiken Venezuelas konstitution,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Venezuela har sedan flera år tillbaka genomlevt en djup ekonomisk kris, med hyperinflation som ett av de största problemen. Under de gångna månaderna har Venezuela upplevt en våldsupptrappning och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Den som gått i spetsen för det här är den olaglige presidenten Nicolás Maduro, och resultatet har blivit att dagens politiska, ekonomiska, institutionella, sociala och humanitära kris blivit allt värre så att över fem miljoner venezuelaner tvingats lämna landet, där invånarna kämpar mot en stigande brist på läkemedel, vatten och livsmedel, tillsammans med strömavbrott. Allt detta skapar en utbredd förtvivlan och en systeminbyggd brist på information, eftersom fria medier är svåråtkomliga eller saknas. Den globala covid-19-pandemin har drastiskt bidragit till att ännu mer försämra situationen i Venezuela, och detta har fått ytterligare påspädning av prisfallen, i synnerhet på olja.
B. Den 26 maj 2020 sammankallade Europeiska unionen och Spaniens regering, med stöd av FN:s flyktingkommissarie och Internationella organisationen för migration, den internationella givarkonferensen i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Internationella givare utlovade sammanlagt 2 544 miljoner euro, men endast 595 miljoner euro i direkta bidrag, såsom hjälp i denna kris av aldrig förut skådat slag. Dessa lån är försedda med villkor, vilkas syfte är att hjälpa de väldiga strömmarna av migranter från Venezuela som söker sin tillflykt i grannländerna. Det kommer inte att räcka med 595 miljoner euro för att man ska kunna klara av en sådan här kris, som man aldrig sett maken till innan och som spritt sig till grannländerna.
C. Enligt FN:s flyktingkommissarie är den venezuelanska flyktingkrisen den näst största i världen efter krisen i Syrien. Eftersom situationen är så pass allvarlig har Colombia inrättat ett migrationscentrum vid sin gräns till Venezuela, för att försöka få ordning på inflödet av migranter.
D. Detta föregicks av en terrorkampanj och den så kallade Operación Alacrán (Operation Skorpion). Förföljelserna av och de politiska trakasserierna mot dem som motsätter sig Maduroregimen fortsätter. Ledamöter av nationalförsamlingen har fråntagits sin parlamentariska immunitet, många har gripits och andra har nödgats lämna landet eller bli flyktingar på diplomatiska beskickningar. Att president Nicolás Maduro, som tillvällt sig makten på olagligt sätt, hårdhänt och genomgående använder sig av tvång och våld vittnar om en klar vilja att krossa varje rättsbegrepp och laglig handling. Till dags dato känner det internationella samfundet minst elva européer som sägs vara olagligt frihetsberövade politiska fångar i Venezuela. Sedan 2014 har fler än 300 politiska fångar utsatts för tortyr och omänskliga levnadsförhållanden.
E. De våldshandlingar som begåtts av Nicolás Maduros regering för att hindra återvalet av Juan Guaidó till talman för Venezuelas nationalförsamling har ytterligare spätt på en konfrontation som accentuerats alltmer under de senaste åren. Bland de personer som fråntogs sin immunitet märks Venezuelas interimspresident Juan Guaidó, vilket gjordes för att undergräva oppositionen. Maduros regering fortsätter att undergräva den lagliga och demokratiska nationalförsamlingens auktoritet och förmåga att effektivt och obehindrat spela sin roll och utföra det uppdrag den fått av Venezuelas folk. Länder som är föremål för sanktioner bör ge transparent information, ta emot internationellt humanitärt bistånd och prioritera behoven hos och rättigheterna för de mest utsatta i befolkningen, något som Venezuelas regering inte gjort.
F. Den 26 maj 2020 godkändes utan vederbörlig motivering Luis Parra som nationalförsamlingens talman av Venezuelas regimkontrollerade högsta domstol. En olaglig session hölls i januari 2020, varvid den överväldigande majoriteten av demokratiskt valda företrädare hindrades att närvara och således att rösta, vilket vittnar om en flagrant ringaktning för lagliga förfaranden i vederbörlig ordning och för demokratiska konstitutionella principer. Sådana olagliga beslut från detta organ som står under regimens ledning föranledde Europeiska unionens råd att införa sanktioner mot ytterligare elva ansvariga tjänstemän, däribland Luis Parra, som var ansvariga för dessa förehavanden.
G. De beslut som på senaste tiden fattats av Venezuelas högsta domstol har fått drastiska efterverkningar för både rättsstatlighet och demokratiska värden, vilket blivit fallet exempelvis med ett beslut av den 10 juni där valnomineringskommittén fick 72 timmar på sig för att fastställa namnen på kandidaterna till rektorer i valrådet. Den 13 juni 2020 utnämnde Venezuelas regimkontrollerade högsta domstol nya rektorer i valrådet, något som skedde endast för att landet skulle få en regimvänlig valmyndighet och således bröt mot Venezuelas författningsrätt och urholkade trovärdigheten för både valrådet och den kommande valprocessen. Därefter avsatte valrådet den nuvarande styrelsen i Acción Democrática, som är ett av de huvudsakliga oppositionspartierna och en medlem av oppositionsgruppen G4 och ersatte den med en tillfällig styrelse den 15 juni. I enlighet med artiklarna 187 och 296 i Venezuelas konstitution har nationalförsamlingen, ett organ som valts demokratiskt av Venezuelas folk, ensam det fulla ansvaret för sådana utnämningar. De tjänstemän som är ansvariga för dessa beslut har också tillagts till EU:s sanktionsförteckning. Den 1 juli 2020 gjorde den olagliga Maduroregeringen en fuskmanöver och utlyste parlamentsval i Venezuela till den 6 december.
H. Maduroregimen har gått till angrepp mot de politiska partierna Acción Democrática, Primero Justicia och Un Nuevo Tiempo genom att förfölja dem systematiskt med hjälp av avgöranden från den olagliga högsta domstolen, som avskaffat partiernas nuvarande nationella styrelser mot medlemmarnas vilja. Det demokratiska politiska partiet Voluntad Popular har betecknats som terroristorganisation av Maduroreregimen.
I. Maduroregimen fortsätter att stödja revolutionära och kapitalistfientliga vänsterrörelser över hela världen. Politiska partier och ledare i Europa har också fått sådan olaglig finansiering. Den 15 juni 2020 publicerade den spanska dagstidningen ABC sekretessbelagda handlingar från 2010, enligt vilka den venezuelanska regimen godkänt finansiering för den politiska femstjärnerörelsen i Italien (Movimento Cinque Stelle, M5S). Venezuelas inblandning i europeiska val inskränker sig inte till M5S. Venezuelas regering sägs ha skickat en kappsäck med 3,5 miljoner euro i kontanter till Gianroberto Casaleggio, som är partiledare för M5S.
J. Andra politiska partier, såsom Podemos i Spanien, har också fått pengar från Venezuela, vilket framgår av en rapport från 2008, vilken undertecknats av Hugo Chávez och visar att 7 miljoner euro betalats till Fundacion CEPS (Centrumet för stiftelsen för politiska och sociala studier).
K. Spaniens f.d. Venezuelaambassadör, Raúl Morodo, som fungerade som ambassadör när José Luis Rodríguez Zapatero satt vid makten, står nu åtalad för mutbrott och förskingring efter att ha tillåtit Venezuelas regim att blanda sig i nationella politiska frågor och valfrågor under hela sin ambassadörstid, varvid det rört sig om belopp på 35 miljoner euro.
L. Rådet har tillagt elva ledande venezuelanska tjänstemän till förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder, alltså reseförbud och frysning av tillgångar, på grund av sin medverkan till handlingar och beslut som undergräver demokratin och rättsstaten i Venezuela. Bland ytterligare orsaker till att dessa personer uppförts på förteckningen märks att de ”inlett politiskt motiverade lagföringar och hindrat en politisk och demokratisk lösning på krisen i Venezuela, samt allvarligt kränkt de mänskliga rättigheterna och begränsat de grundläggande friheterna, däribland press- och yttrandefriheten”.
M. Venezuelas vice president Delcy Rodríguez sägs ha anlänt till Madrids flygplats Barajas den 20 januari 2020 med 40 kappsäckar i lastrummet på ett flygplan som chartrats av Sky Valet, trots att hon uppförts på den förteckning över personer som omfattas av sanktioner vilken rådet antog 2018, så att hon alltså inte får resa in på EU:s territorium eller färdas i transit genom det. Spaniens transportminister har gett upp till sex olika versioner av vad som inträffat.
N. Förenta staterna varnade i fjol ”bankfolk, mäklare, handlare och kontaktpersoner” för att ”driva handel med guld, olja eller andra råvaror från Venezuela, vilka Maduromaffian stulit av Venezuelas folk”. Maduroregeringen tog sig för att sälja en del av guldreserven i Venezuelas centralbank till sina bundsförvanter i Turkiet, Ryssland och Förenade Arabemiraten. Den 12 juni arresterades i Kap Verde en person vid namn Alex Saab, som är en nyckelfigur i nätverket kring Maduro och anklagats för att ha mutat tjänstemän i Venezuela och smugglat ut mer än 350 miljoner US-dollar till utländska konton, och därtill misstänks för att ha hjälpt Maduro att från Iran utverka olja, arbetare och förnödenheter till Venezuela i utbyte mot nio ton guld till ett värde av 500 miljoner US-dollar. Redan under 2018 var Saab starkt inblandad i att bevara goda förbindelser mellan Venezuelas Maduroregim och Turkiet, i och med att han ombesörjde att guld till ett värde 900 miljoner US-dollar skickades till Turkiet, varifrån en del av det kom vidare till Teheran, vilket strider mot Förenta staternas sanktioner. Åklagare i Förenta staterna har anhållit om en utlämningsorder för att Saab i Förenta staterna ska kunna ställas till svars för penningtvätt och den ordern har nu utfärdats.
O. Venezuelas olaglige president Maduro beordrade den 28 juni utvisning av EU:s ambassadör, varvid hon fick 72 timmar på sig att lämna landet. Han har också hotat Spaniens ambassadör med ytterligare repressalier och gått till angrepp mot EU till följd av sanktionerna mot vissa av Maduroregimens tjänstemän i Venezuela, varvid EU anklagats för ”sammansvärjning”.
P. Efter den diplomatiska kris som föranletts av förklaringen av den 29 juni från den olagliga Maduroregimen, där utvisningen av EU:s ambassadör i Caracas tillkännagavs utfärdades ett gemensamt uttalande av tidigare aldrig skådat slag, men inte förrän vice ordföranden/den höga representanten Josep Borrell diskuterat med Jorge Arreaza, som sitter med i den olagliga Maduroregeringen. Detta skulle kunna tolkas som ett erkännande av en olaglig regering som Europeiska unionen anser att saknar stöd, mot bakgrund av systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter och hindrande av att nationalförsamlingen under sin laglige talman Juan Guaidó ska kunna fungera på ett demokratiskt, konstitutionsenligt och insynsvänligt sätt.
1. Europaparlamentet fördömer skarpt Maduroregeringens alla förtryckshandlingar och kräver ett slut på allt som heter olaglighet, urskillningslöst och fortgående bruk av tvång och våld och på att en president som far fram med bedrägerier och olagligheter gång på gång ges legitimitet, Parlamentet uttrycker sin solidaritet med Venezuelas folk och med offren för Maduroregimens brutala diktatur.
2. Europaparlamentet upprepar sin yttersta oro över våldsupptrappningen och den allvarliga nödsituationen i dagens Venezuela, där människor utsätts för livshot. Parlamentet upprepar sin djupa oro över den allvarliga nödsituationen som är ett djupgående hot mot alla venezuelanernas liv. Parlamentet uppmärksammar den allt större migrationskrisen i hela regionen och lovordar grannländernas insatser och solidaritet.
3. Europaparlamentet betonar att Nicolás Maduros regim blivit den mest explosiva och betydande hotfaktorn mot säkerhet och stabilitet på subkontinenten, i och med att den hotar grannländernas integritet och stabilitet.
4. Europaparlamentet fördömer skarpt att det systematiskt inkräktas på landets möjligheter att fungera på ett demokratiskt, konstitutionsenligt och insynsvänligt sätt och att detta ännu mera drivit på migrationskrisen i hela regionen, särskilt i en situation där man har att kämpa mot pandemin. Parlamentet lovordar grannländernas insatser och solidaritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbetet med dessa länder, inte bara i form av humanitärt bistånd, utan också genom att ställa mer resurser till förfogande och använda sig av utvecklingspolitiken. Parlamentet välkomnar de utfästelser och ansträngningar som gjorts av den internationella givarkonferensen i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Parlamentet betonar dock att de största utfästelserna har formen av lån och inte direkta bidrag, vilket inte ligger i linje med de mål som var avsikten med konferensen.
5. Europaparlamentet tar starkt avstånd från kränkningarna av nationalförsamlingens demokratiska, konstitutionella och transparenta funktionssätt, och från hoten, våldshandlingarna och de godtyckliga besluten mot dess ledamöter. Parlamentet protesterar mot den odemokratiska utnämningen av nya ledamöter till valrådet och avskaffandet av partiernas styrelser mot medlemmarnas vilja. Parlamentet yrkar på omedelbara åtgärder för att det ska bekräftas att endast personer som utnämnts av Venezuelas legitima interimspresident Juan Guaidó har laglig behörighet att diplomatiskt företräda Venezuela inför EU, och uppmanar EU att undersöka de fall som rapporteras om att Venezuela direkt blandat sig i olika valprocesser i Europa.
6. Europaparlamentet påyrkar omedelbar frigivning av godtyckligt frihetsberövade politiska fångar, som rapporteras bli inspärrade i fängelser där förhållandena är förfärliga och där de utsätts för tortyr.
7. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det enda lagenligt valda demokratiska organet i Venezuela och vars befogenheter måste respekteras, inbegripet dess ledamöters befogenheter och säkerhet. Parlamentet upprepar sitt erkännande av att Juan Guaidó genom nationalförsamlingens öppna och demokratiska val blivit legitim talman för nationalförsamlingen och Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident i enlighet med artikel 233 i Venezuelas konstitution. Parlamentet fördömer att landets regimkontrollerade högsta domstol på olaglig väg inrättat vad som utges för att vara en ”ny” valmyndighet. Parlamentet betonar att en politisk lösning på fredlig väg kan uppnås endast om nationalförsamlingens konstitutionella befogenheter respekteras till fullo. Parlamentet betonar att Europaparlamentet inte kommer att erkänna något beslut eller avgörande som ensidigt fattats av dessa illegitima organ.
8. Europaparlamentet fördömer skarpt att valprocessers integritet och trovärdighet, liksom också insynen i dem, gång på gång urholkas av Maduroregimen, särskilt efter en mångfald fall av manipulation, talrika regelstridigheter och fusk i samband med olika val i latinamerikanska demokratier, något som föranlett protester och sammandrabbningar vid vilka otaliga oskyldiga civilpersoner dödats. Parlamentet protesterar mot den odemokratiska utnämningen av nya ledamöter till valrådet.
9. Europaparlamentet påminner om att respekten för demokratiska institutioner och principer samt upprätthållandet av rättsstatsprincipen är väsentliga förutsättningar för att man ska finna en lösning på krisen i Venezuela till gagn för landets befolkning. Parlamentet begär därför att det skapas förutsättningar för fria, öppna och trovärdiga president- och parlamentsval, som bygger på en fastställd tidsplan, rättvisa villkor för alla aktörer, öppenhet och närvaro av trovärdiga internationella observatörer, som enda utväg ur krisen.
10. Europaparlamentet håller fast vid att det omedelbart måste vidtas verkningsfulla åtgärder mot alliansen mellan Venezuela och Iran, vilken kulminerat i att Hizbollah missbrukar Venezuela som språngbräda för sin verksamhet och för sin vilja till strategisk expansion i Latinamerika med hjälp av talrika former av olaglig verksamhet, bland annat penningtvätt. Parlamentet påminner om att Teheran flagrant brutit mot vapenembargot genom att sända fem bränslelastade tankfartyg till Venezuela, såsom ett led i sin vilja till strategisk expansion, något som föranlett en negativ reaktion från amerikansk sida.
11. Europaparlamentet uttrycker, såsom i fallet med Iran, djup oro över Venezuelas Madurovänliga regim och framför allt över utsändandet av experter, bland dem också militära och tekniska rådgivare.
12. Europaparlamentet uttrycker också sin oro över att Kubas polis och militära underrättelsetjänst är det strategiska element som gjort det möjligt för Maduros olagliga regim att hålla ut, vilket utgör en oacceptabel utländsk politisk och militär inblandning i Venezuela.
13. Europaparlamentet oroar sig över att Delcy Rodríguez, trots att hon omfattas av EU:s restriktiva åtgärder, kunnat resa in i Schengenområdet nu i februari och träffa de spanska myndigheterna. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att hänvända sig till de spanska myndigheterna med begäran om en ingående och öppen utredning av ärendet och en förklaring av vad som hänt.
14. Europaparlamentet stöder rådets beslut om att bygga ut EU:s förteckning över personer som omfattas av sanktioner med elva nya namn, vilket inte skadar Venezuelas invånare, och ber om att fler ska uppföras på förteckningen, såsom ett bidrag till stabiliseringen av situationen för mänskliga rättigheter och demokrati i landet, en situation som just nu bara blir allt sämre. Parlamentet uppmanar med kraft EU:s myndigheter att genomdriva begränsningarna av rörligheten och frysningen av tillgångar för alla personer som uppförts på den nyssnämnda förteckningen. Parlamentet är djupt oroat över den korruptionsskandal där Spaniens ambassadör Raul Modoro figurerar, tillsammans med övriga aktörer i den mer omfattande korruptionsskandalen och uppmanar med kraft till att alla andra relevanta fall måste tas upp inför behörig domstol och att de ansvariga måste ställas inför rätta.
15. Europaparlamentet oroar sig starkt över Maduros beslut att utvisa EU:s ambassadör från Caracas, vilket är ett slags vedergällning för de sanktioner som påförts elva venezuelanska tjänstemän som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
16. Europaparlamentet fördömer den vilt florerande korruptionen, som blivit en integrerad del av Maduroregimen. Parlamentet oroar sig över rapporterna om att Maduroregimen direkt utlandsfinansierat politiska partier i EU och efterlyser en omedelbar och opartisk utredning av dessa fall. Parlamentet fördömer dessutom allt som görs i grannländer och andra latinamerikanska länder av sådana som handlar på Maduroregimens vägnar för att destabilisera demokrati och rättsstat, i en situation där krisen överlag blir allt värre.
17. Europaparlamentet uppmanar till omedelbart frigivande av alla politiska fångar och ett slut på tortyr, misshandel och förföljelse av politiska motståndare, människorättsaktivister och fredliga demonstranter, och begär att de som orättvist tvingats i exil ska få återvända hem.
18. Europaparlamentet stöder till fullo Internationella brottmålsdomstolens (ICC) utredningar av de omfattande brott, utomrättsliga avrättningar och förtryckshandlingar som Venezuelas regim gjort sig skyldig till. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU till uppslutning bakom det initiativ som tagits av flera stater som är parter i ICC att utreda de brott mot mänskligheten som har begåtts av Maduros olagliga regering, i syfte att ställa de ansvariga till svars.
19 Europaparlamentet anhåller om att ett informationsuppdrag sänds till landet för att bedöma situationen.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.