Förslag till resolution - B9-0215/2020Förslag till resolution
B9-0215/2020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen

6.7.2020 - (2019/2952(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Dita Charanzová, Jordi Cañas, Barry Andrews, Petras Auštrevičius, Stéphane Bijoux, Izaskun Bilbao Barandica, Sylvie Brunet, Olivier Chastel, Martina Dlabajová, Billy Kelleher, Moritz Körner, Nathalie Loiseau, Javier Nart, Nicolae Dragoș Pîslaru, Samira Rafaela, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Nicolae Ştefănuță, Ramona Strugariu
för Renew-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0211/2020

Förfarande : 2019/2952(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0215/2020
Ingivna texter :
B9-0215/2020
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0215/2020

Europaparlamentets resolution om den humanitära situationen i Venezuela och migrations- och flyktingkrisen

(2019/2952(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, särskilt den av den 16 januari 2020 om situationen i Venezuela efter det olagliga valet av nationalförsamlingens nya talman och presidium (parlamentarisk kupp)[1],

 med beaktande av uttalandet av den 1 april 2020 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Förenta staternas förslag och situationen i samband med covid-19-pandemin i Venezuela,

 med beaktande av uttalandet från FN:s människorättsexperter av den 30 april 2020 om den katastrofala hälsosituationen i Venezuela,

 med beaktande av FN-experternas pressmeddelande av den 6 maj 2020 om landets humanitära och ekonomiska kris och dess förödande konsekvenser för de mänskliga rättigheterna,

 med beaktande av människorättsrapporten om Venezuela från FN:s högkommissarie Michelle Bachelet av den 2 juli 2020,

 med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 1 april 2020 från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och Internationella organisationen för migration (IOM) om situationen för flyktingar och migranter från Venezuela under covid‑19‑krisen,

 med beaktande av uttalandena av den 4 och 16 juni 2020 från talespersonen för vice ordföranden/den höga representanten om den senaste utvecklingen i Venezuela,

 med beaktande av uttalandet av den 11 juni 2020 från utskottet för utrikesfrågor om den senaste tidens attacker mot Venezuelas nationalförsamling,

 med beaktande av uttalandena från den internationella kontaktgruppen av den 16 juni 2020 om den venezuelanska valmyndighetens underminerade trovärdighet och av den 24 juni 2020 om den förvärrade politiska krisen i Venezuela,

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/898 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Venezuela[2], som lade till elva ledande venezuelanska tjänstemän i förteckningen över personer som omfattas av restriktiva åtgärder,

 med beaktande av Venezuelas konstitution,

 med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den 26 maj 2020 sammankallade Europeiska unionen och Spaniens regering, med stöd av UNHCR och IOM, en internationell givarkonferens i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Internationella givare utlovade sammanlagt 2 544 miljarder euro, men endast 595 miljoner euro i form av direkta bidrag. Resten var helt enkelt villkorslån. Under konferensen uttryckte några av låntagarna oro över de byråkratiska svårigheterna och de komplicerade regelverken för att få lån. Dessa 595 miljoner euro kommer knappt att räcka till den nivå som krävs för att klara av de årliga konsekvenser som en sådan kris har – och som saknar motstycke – för grannländerna.

B. Omkring fem miljoner venezuelaner har flytt landet. Enligt UNHCR är den venezuelanska flyktingkrisen den näst största i världen efter den i Syrien. I slutet av 2020 förväntas det totala antalet människor som flytt från de försämrade förhållandena i Venezuela att överstiga 6,5 miljoner.

C. Den redan svåra politiska, ekonomiska, institutionella, sociala och flerdimensionella humanitära krisen i Venezuela har blivit mycket sämre och förvärrats under pandemin. Ökad brist på läkemedel och mat, massiva människorättskränkningar, hyperinflation, politiskt förtryck, korruption och våld äventyrar människors liv och tvingar dem att fly landet. Venezuelas nationella hälso- och sjukvårdssystem har försvagats kraftigt på grund av regimens felaktiga hantering, vilket har lett till allvarlig brist på läkemedel och brist på medicinska behandlingar. De siffror om covid-19 som regimen uppgett är inte trovärdiga och varken det inhemska eller det internationella samfundet förlitar sig på dem.

D. Det innevarande hotet mot den globala folkhälsan har förvärrat en redan desperat situation för många flyktingar och migranter från Venezuela och för deras värdländer. Enligt de första rapporterna har pandemin varit övermäktig för landets försvagade hälso- och sjukvårdssystem. Sjukhusen är fulla av patienter med coronaviruset och dussintals sjukvårdsanställda har smittats.

E. Den 26 maj 2020 slog den olagliga venezuelanska högsta domstolen, som kontrolleras av Nicolás Maduros regim, utan saklig grund fast att Luis Parra var nationalförsamlingens talman. Den olagliga session som ägde rum i januari 2020 respekterade varken rättsliga förfaranden eller demokratiska konstitutionella principer, eftersom man hindrade en stor del av de demokratiskt valda företrädarna att närvara under sessionen – i en del fall genom att tillämpa våld – och därmed hindrade man dem också från att rösta. Det ogiltiga beslut som fattats av detta olagliga organ – en av många antidemokratiska åtgärder som nyligen vidtagits – har gjort att Europeiska unionens råd infört sanktioner mot ytterligare elva ansvariga tjänstemän, däribland Luis Parra och Juan José Mendoza, ordförande för författningskammaren vid högsta domstolen.

F. Den 13 juni 2020 utsåg den olagliga högsta domstolen nya ledamöter till det nationella valrådet utan att ha någon rättslig befogenhet för det. I enlighet med artiklarna 187 och 296 i Venezuelas konstitution har nationalförsamlingen ensam det fulla ansvaret för sådana utnämningar, eftersom det är ett organ som valts demokratiskt av Venezuelas medborgare. Europaparlamentet kommer inte att erkänna något beslut eller avgörande som fattats ensidigt av dessa olagliga organ. De tjänstemän som är ansvariga för dessa beslut har också förts upp på rådets sanktionsförteckning.

G. Nicolás Maduro beordrade Europeiska unionens ambassadör att lämna landet inom 72 timmar från det att EU införde riktade sanktioner mot flera tjänstemän som är ansvariga för allvarliga människorättskränkningar. Han hotade också Spaniens ambassadör med ytterligare repressalier. I maj 2020 rapporterades det om att den franska ambassaden i Caracas trakasserats, bland annat genom att vatten- och elförsörjningen till ambassadörsbostaden stängts av.

H. Maduroregimen har gått till angrepp mot de politiska partierna Acción Democratica, Primero Justicia och Un Nuevo Tiempo genom att förfölja dem systematiskt med hjälp av avgöranden från den olagliga högsta domstolen, som avskaffat partiernas nuvarande nationella styrelser mot medlemmarnas vilja. Det demokratiska politiska partiet Voluntad Popular har stämplats som en terroristorganisation av Maduroregimen.

I. Det internationella samfundet, inbegripet Europeiska unionen, har bestämt avvisat denna valfars och sådana olagliga handlingar. Detta agerande fortsätter att minska det demokratiska utrymmet i landet till ett absolut minimum och har skapat stora hinder för en lösning på den politiska krisen i Venezuela. Att bilda en balanserad och inkluderande nationell nödregering, som företräder landets alla demokratiska politiska och sociala sektorer och som kan försöka tillgodose de humanitära behoven i dagens Venezuela, är av avgörande betydelse för att klara den eskalerande krisen. Nicolás Maduro kan inte ingå i en sådan övergångsregering.

J. Att respektera internationella normer, ett oberoende och balanserat valråd och förutsättningar som gör det möjligt för politiska partier och kandidater att delta obehindrat på lika villkor är grundbultarna i en trovärdig valprocess och möjliggör fria och rättvisa parlaments- och presidentval.

K. Antalet politiska fångar har ökat sedan de omfattande oroligheterna bland allmänheten började 2014 och uppgår i dag till över 430 personer. Elva européer uppges också hållas i förvar i Venezuela. ICC har även inlett förundersökningar avseende brott mot mänskligheten efter rapporter om tortyr från regimens sida. Förtrycket, de godtyckliga frihetsberövandena och tortyren har tilltagit under covid-19-krisen.

L. Maduroregimen har underlåtit att tillhandahålla transparent information, ta emot internationellt humanitärt bistånd och prioritera de mest utsatta befolkningssegmentens behov och rättigheter.

M. Högkommissarie Michelle Bachelets rapport av den 2 juli 2020 om Venezuela dokumenterar den fortsatta försämringen av de mänskliga rättigheterna i Venezuela. I rapporten klargörs att Maduroregimen fortsätter att tortera, terrorisera och döda politiska motståndare, och man har dokumenterat över 1 300 utomrättsliga avrättningar som utförts av säkerhetsstyrkorna mellan den 1 januari och den 31 maj 2020.

N. Maduroregimen har sedan 2016 stöttat olaglig hantverksmässig guldutvinning i den del av Amazonas som tillhör Venezuela för att finansiera irreguljära väpnade grupper. Guld har smugglats ut ur landet genom irreguljära kanaler för olaglig försäljning och byteshandel utomlands. Detta så kallade blodguld utvinns och exploateras på bekostnad av de mänskliga rättigheterna och miljön under olagliga och straffrättsliga förhållanden och utgör ett allvarligt hot mot dem båda.

O. Den kubanska polisen och militära underrättelsetjänsten är en strategisk komponent i det systematiska förtryck som utövas mot Venezuelas befolkning och som hjälper Maduroregimen att stanna kvar vid makten.

P. Det behövs effektiva åtgärder för att stoppa det säkerhetshot mot hela regionen som alliansen mellan Nicolás Maduros diktatoriska regim, terroristgrupper och organiserade väpnade grupper utgör när de bedriver sin brottsliga verksamhet i Venezuela.

1. Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över den allvarliga humanitära krissituation som allvarligt skadar och hotar venezuelanernas liv. Parlamentet vill uppmärksamma den tilltagande migrationskrisen i hela regionen och lovordar grannländernas insatser och solidaritet.

2. Europaparlamentet välkomnar de utfästelser och ansträngningar som gjorts av den internationella givarkonferensen i solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Parlamentet anser att de flesta utfästelser som gjorts – och som utgörs av lån i stället för direkta bidrag – inte når upp till de uppställda målen. Parlamentet begär att villkoren och reglerna för att låntagare ska få tillgång till sådana lån måste vara flexibla och transparenta – på så sätt skapas förutsättningar för en snabb fördelning av krediterna.

3. Europaparlamentet betonar att de utlovade medlen måste nå sitt ändamål så snabbt som möjligt, så att de omedelbart kan användas på plats. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang mindre byråkrati och ett förenklat ramverk som kan garantera att utfästelserna så snart som möjligt når fram till dem som är i desperat behov av dem.

4. Europaparlamentet vill uppmärksamma den allt svårare migrationskrisen i hela regionen, däribland EU-medlemsstaters västindiska territorier, som förvärrats av de extremt svåra omständigheter som råder till följd av pandemin. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta samarbetet med dessa länder och territorier, inte bara i form av humanitärt bistånd, utan också genom att ställa mer resurser till förfogande och använda sig av utvecklingspolitiken.

5. Europaparlamentet tar starkt avstånd från kränkningarna av nationalförsamlingens demokratiska, konstitutionella och transparenta funktionssätt och från hot och våld samt godtyckliga beslut mot dess ledamöter. Parlamentet protesterar mot den odemokratiska utnämningen av nya ledamöter till det nationella valrådet och avskaffandet av partiernas nuvarande styrelser mot medlemmarnas vilja.

6. Europaparlamentet upprepar sitt erkännande av att Juan Guaidó genom nationalförsamlingens öppna och demokratiska val är den legitima talmannen för nationalförsamlingen och Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident i enlighet med artikel 223 i Venezuelas konstitution.

7. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det enda lagenligt valda demokratiska organet som finns kvar i Venezuela och vars befogenheter måste respekteras, inbegripet dess ledamöters befogenheter, immunitet och säkerhet. Parlamentet betonar att det enda sättet att uppnå en fredlig och politisk lösning är att fullt ut respektera nationalförsamlingens konstitutionella befogenheter.

8. Europaparlamentet understryker att inga rättvisa, öppna och trovärdiga val kan hållas med Nicolás Maduro vid makten. Parlamentet påminner om att respekten för demokratiska institutioner och principer samt upprätthållandet av rättsstatsprincipen är de viktigaste förutsättningarna för att finna en lösning på krisen i Venezuela till gagn för landets befolkning. Parlamentet begär därför att det snarast skapas förutsättningar för fria, öppna och trovärdiga president- och parlamentsval, som bygger på en fastställd tidsplan, rättvisa villkor för alla aktörer som deltar i processen, öppenhet och närvaro av trovärdiga internationella observatörer, som enda utväg ur krisen.

9. Europaparlamentet välkomnar det beslut som rådet nyligen fattade om att utöka de riktade sanktionerna till att omfatta ytterligare elva personer, vilket inte skadar Venezuelas befolkning, och parlamentet begär att dessa sanktioner stärks och utvidgas. Parlamentet anser att EU-myndigheterna måste begränsa dessa personers rörelsefrihet, liksom rörelsefriheten för deras närmaste anhöriga, och frysa deras tillgångar och viseringar till följd av sanktionerna. Parlamentet efterlyser dessutom ett omedelbart förbud mot handel med och cirkulation av blodguld från Venezuela i EU.

10. Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är rättsligt bundna av rådets beslut 2017/2074 och att de är skyldiga att genomföra de restriktiva åtgärder som nämns i beslutet, särskilt förhindrande av inresa till eller transitering genom deras territorier för de personer som de restriktiva åtgärderna avser, samt skyldigheten att omedelbart underrätta rådet skriftligen om alla undantag som de har beviljat.

11. Europaparlamentet beklagar djupt Nicolás Maduros hot om att utvisa EU:s ambassadör från Caracas som en form av vedergällning för de sanktioner som utdömts mot elva tjänstemän som är ansvariga för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar att de förhandlingar som förts av vice ordföranden/den höga representanten ledde till att beslutet drogs tillbaka.

12. Europaparlamentet uppmanar likväl medlemsstaterna och utrikestjänsten att återkalla den diplomatiska ackrediteringen för ambassadörerna för Maduroregimen och att i stället ackreditera diplomatiska företrädare som utsetts av president Juan Guaidó.

13. Europaparlamentet uppmanar till ett omedelbart frigivande av alla politiska fångar och ett slut på tortyr och misshandel av och trakasserier mot politiska motståndare, människorättsaktivister och fredliga demonstranter, och begär vidare att de som utan grunder tvingats i exil ska få återvända hem.

14. Europaparlamentet ställer sig helt och fullt bakom ICC:s utredningar av de grova brott och det omfattande förtryck som regimen i Venezuela gjort sig skyldig till. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska unionen att ställa sig bakom det initiativ som tagits av flera stater som är parter i ICC för att börja utreda de brott mot mänskligheten som har begåtts av Maduroregimen, i syfte att ställa de ansvariga till svars.

15. Europaparlamentet välkomnar den brittiska domstolens beslut av den 2 juli 2020, som otvetydigt erkänner Bolivarianska republiken Venezuelas demokratiska legitimitet i landets president Juan Guaidó genom att ge honom lagligt tillträde till republikens guldreserver.

16. Europaparlamentet fördömer Kubas inblandning i Venezuelas säkerhets- och underrättelsetjänst och exporten av förtryckande metoder.

17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

 

Senaste uppdatering: 8 juli 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy