FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
6.7.2020 - (2020/2691(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Kateřina Konečná, Marc Botenga
för GUE/NGL-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0216/2020
B9-0216/2020
Europaparlamentets resolution om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av riskbedömningen av covid-19-utbrottet från Världshälsoorganisationen (WHO), som har angett risken för spridning och konsekvenser av covid-19 som ”mycket hög” globalt och betecknat utbrottet som en pandemi,
– med beaktande av WHO:s manifest för en hälsosam och grön återhämtning efter covid‑19,
– med beaktande av de senaste rapporterna om hoten från smittsamma sjukdomar (CDTR) från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och ECDC:s folkhälsoriktlinjer om covid-19,
– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av parlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017,
– med beaktande av Internationella arbetsorganisationens preliminära bedömningsnot av den 18 mars 2020 COVID-19 and the world of work: Impacts and policy responses,
– med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen (finanspakten),
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av resolutionen från FN:s generalförsamling från 3 april 2020 om global solidaritet för att bekämpa sjukdomen covid-19,
– med beaktande av den uppdaterade rapporten från FN:s konferens för handel och utveckling om covid-19-chocken för utvecklingsländer,
– med beaktande av sin resolution av den 28 november 2019 om klimat- och miljönödläget[1],
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. De första rapporterna om ett nytt coronavirus kom från kinesiska Wuhan i december 2019. Viruset, som i dag går under namnet sars-coronavirus-2 (sars-cov-2), och den sjukdom som är förknippad med det, covid-19, har nu spridit sig till hela världen och betecknas officiellt som en pandemi.
B. Världen har inte råd med upprepade katastrofer av samma omfattning som covid-19, vare sig de uppstår i samband med nästa pandemi eller till följd av ökade miljöskador och klimatförändringar.
C. Rätten till fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Var och en har utan diskriminering, rätt till tillgång till modern och allsidig hälso- och sjukvård. Allmän sjukförsäkring är ett mål för hållbar utveckling som alla signatärstater har förbundit sig att uppnå senast 2030.
D. I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges att en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder.
E. De offentliga hälso- och sjukvårdsystemen är under hårt tryck för att kunna ge adekvat vård åt alla patienter. De får allt mindre medel och försummas till följd av liberalisering och privatiseringar samt högerpartiernas åtstramningsåtgärder. Därmed kan de inte fungera lika bra i vare sig normala eller onormala situationer, såsom det nuvarande covid-19-utbrottet.
F. Sjukvårdspersonal har varit exponerade för oacceptabelt höga risker, samtidigt som covid-19-krisen har förändrat arbetsvillkoren för många arbetstagare och väckt nya arbetsmiljöfrågor.
G. Det finns en oroväckande brist på intensivvårdsplatser, personlig skyddsutrustning, läkemedel och medicintekniska produkter i alla medlemsstater. Bristerna varierar betydligt från land till land. Den bristande tillgången till personlig skyddsutrustning har bidragit avsevärt till spridningen av viruset, vilket särskilt har försatt yrkesverksamma i första ledet i fara och till och med har lett till dödsfall.
H. Uppskattningsvis två miljarder människor i världen har inte tillgång till basläkemedel.
I. Under de senaste årtiondena har EU i nära samarbete med internationella finansinstitut infört nyliberala reformer som har lett till drastiska nedskärningar av statliga utgifter, vilket har fått förödande effekter på folkhälsosystemen.
J. Enligt rapporter har Förenta staterna köpt in över 90 % av världens lager av det bredspektrumantivirala läkemedlet remdesivir, som för närvarande är den enda beprövade behandlingen för covid-19. Det finns generiska alternativ till läkemedlet, men användningen av dessa alternativ begränsas av patentlagar. Flera läkemedelsföretag har anklagats för att förbereda förmånlig tillgång till covid‑19‑behandlingar och vaccin till högstbjudande.
K. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade den 24 april 2020 att göra ett framtida covid-19-vaccin till ”vår universella kollektiva nyttighet”. Pandemier som covid-19 kommer att kräva att framtida vaccin och behandlingar är allmänt tillgängliga. Detta handlar inte bara om rättvisa, utan även om folkhälsan.
L. Poliovaccinet släpptes ut patentfritt på marknaderna och sjukdomen har nu utrotats i många delar av världen. Den sydafrikanska regeringen tvingades under Nelson Mandelas ledning använda möjligheten till obligatorisk licensiering för att driva på utvecklingen av generiska läkemedel av hög kvalitet och till överkomliga priser för att undvika att betala orimliga priser till multinationella läkemedelsföretag som använde patent för hiv-behandling.
M. EU:s vaccinstrategi är starkt beroende av förhandsavtal om upphandling, men förhållandet tillgång–kostnad nämns inte ens uttryckligen. Produktionskostnaden för en läkemedelsprodukt måste bedömas oberoende och kräver fullständig insyn när det gäller privata stödmottagares användning av offentliga medel.
N. Kommissionen har tagit olika initiativ för att bekämpa covid-19, exempelvis via forskningsprogrammet Horisont 2020, initiativet för innovativa läkemedel (IMI), Europeiska investeringsbanken (EIB) och det globala fondinsamlingsevenemanget Coronavirus Global Response, genom vilket 9,8 miljarder euro hittills har samlats in.
O. Forskare runtom i världen arbetar med att utveckla vaccin och behandlingar, och använder ofta enorma belopp i statliga medel.
P. Flera medlemsstater har infört ny eller breddat befintlig lagstiftning för att begränsa immateriella rättigheter. Det är känt att stora läkemedelsföretag utnyttjar patent för att begränsa tillgången till effektiva behandlingar och botemedel, på bekostnad av oräkneliga liv såväl i Europa som i övriga världen. Stora läkemedelsföretag bör inte göra vinst på denna pandemi på bekostnad av människors hälsa. EU:s regler om dataexklusivitet och ensamrätt på marknaden gör det möjligt att undanta patent i upp till tio år.
Q. Förordning (EG) nr 816/2006 om tvångslicensiering av patent för tillverkning av läkemedelsprodukter för export till länder med folkhälsoproblem[2] och förordning (EU) 2019/933 om ändring av förordning (EG) nr 469/2009 om tilläggsskydd för läkemedel[3] innehåller undantag avseende dataexklusivitet och ensamrätt på marknaden. Dessa undantag är otillbörligt begränsade.
R. Covid-19 har visat att den mänskliga hälsan och vår planets hälsa är ömsesidigt beroende av varandra. Uppkomsten av zoonotiska sjukdomar – sjukdomar som överförs från djur till människor – förvärras av klimatförändringarna och miljöförstöringen.
Skydda naturen för en hållbar återhämtning efter covid-19
1. Europaparlamentet påminner om att offentligt tillhandahållande av allmän hälsovård är det bästa sättet att bekämpa globala pandemier och skydda våra samhällen. Parlamentet betonar att förebyggande är den bästa medicinen. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av One Health-principen, som erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är tätt sammanlänkade. Parlamentet påminner om betydelsen av hälsa i all politik. Parlamentet noterar med oro att de stigande globala temperaturerna och förstörelsen av livsmiljöer och biologisk mångfald allvarligt kan förvärra den risk som zoonotiska sjukdomar innebär för folkhälsan. Parlamentet betonar behovet av en dramatisk ökning av insatserna för att stoppa den globala uppvärmningen samt förlusten av biologisk mångfald och livsmiljöer. Parlamentet begär att det europeiska referensnätverket utvidgas till att omfatta smittsamma sjukdomar och zoonoser.
2. Europaparlamentet betonar att zoonotiska sjukdomar visserligen alltid har funnits, men att det sätt som vi människor för närvarande föder upp, handlar med och konsumerar djur på allvarligt ökat det hot som djur utgör för folkhälsan. Parlamentet efterlyser en genomgripande förändring av den gemensamma jordbrukspolitiken för att stimulera ekologiska jordbruksmetoder, minska antalet produktionsdjur och konsumtionen av kött och mejeriprodukter i EU samt bidra till att förebygga utbrott av zoonotiska sjukdomar.
3. Europaparlamentet betonar att rekommendationerna i WHO:s manifest om en hälsosam och grön återhämtning efter covid-19 måste genomföras fullt ut såväl på EU-nivå som på nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående offentliggöra ett meddelande där den behandlar vart och ett av följande sex viktiga rekommendationer och beskriver hur den kommer att säkerställa att de genomförs fullt ut:
i) Skydda och bevara källan till människors hälsa – miljön.
ii) Investera i samhällsviktiga tjänster, från vatten och hygien till ren energi inom hälso- och sjukvårdsinrättningar.
iii) Säkerställa en snabb och hälsosam energiomställning.
iv) Främja hälsosamma och hållbara livsmedelssystem.
v) Bygga hälsosamma städer med god livskvalitet.
vi) Sluta att använda skattebetalarnas pengar för att finansiera föroreningar.
Nästa steg för folkhälsan
4. Europaparlamentet varnar för att skyddet av folkhälsan inte motsvarar vinstintressen, som alltid kommer att uppnås på bekostnad av människors välbefinnande. Parlamentet förespråkar åsikten att offentliga hälso- och sjukvården bör vara kostnadsfri, av god kvalitet och allmän. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att medlemsstaterna ökar sina hälsobudgetar.
5. Europaparlamentet anser att såväl den botande som den förebyggande dimensionen av de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen måste förstärkas så att de är bättre rustade och finansierade för att hantera nästa epidemi. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast genomföra stresstester av sina hälso- och sjukvårdssystem för att säkerställa att de är beredda för en eventuell ny våg av covid-19 och eventuella framtida hälsokriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna detta arbete och fastställa gemensamma parametrar. Parlamentet anser att offentlig kontroll av viktiga områden, bland annat nationalisering av hälso- och sjukvårdsinrättningar, och andra sektorer som är avgörande för svarsinsatserna måste stödjas. Parlamentet efterlyser en omläggning av produktionen för strategiska sektorer som är alltför viktiga för att lämnas åt marknaden, särskilt i fråga om provning av personlig skyddsutrustning, läkemedel och medicintekniska produkter, samt inrättandet av offentligägda läkemedelsföretag.
6. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta mer riktade folkhälsorelaterade och sociala åtgärder i framtiden, som är tillämpliga på regional nivå, även på gränsöverskridande regioner och euroregioner. Parlamentet betonar att när hälsosituationer uppstår bör folkhälsostrategierna inte bara samordnas mellan medlemsstaterna, utan även med regionala och lokala myndigheter.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om minimistandarder för hälso- och sjukvård av god kvalitet baserat på resultaten av stresstesterna. Parlamentet anser att detta direktiv bör innehålla bestämmelser om att medlemsstaterna ska behålla sin behörighet för förvaltning, organisation och finansiering av sina hälso- och sjukvårdssystem, men samtidigt garantera patientsäkerhet, anständiga arbets- och anställningsvillkor för sjukvårdspersonal och att EU kan stå emot pandemier och andra folkhälsokriser. Parlamentet uppmanar EU att sätta folkhälsointresset före privat vinst genom att säkerställa att tillgången till diagnoser, behandlingar och vaccin i samband med covid-19 inte hindras av immateriella rättigheter eller liknande otillbörliga begränsningar.
8. Europaparlamentet begär att rescEU-kapaciteten förstärks, inbegripet beredskapslagring och akutsjukvård. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att nationalisera eller rekvirera produktionsanläggningar när de behövs för att producera alla nödvändiga medicintekniska produkter. Parlamentet uppmanar kommissionen att dra full nytta av alla möjligheter inom unionens civilskyddsmekanism för att säkerställa tillräckliga lager i framtiden.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och EU:s globala partner att säkerställa snabb, rättvis, jämlik och förmånlig tillgång till framtida vaccin mot och behandlingar av covid-19 när de finns tillgängliga, inbegripet obligatoriska patentpooler, genom att aktivt bidra till dessa insatser, särskilt i samband med förhandlingar i organ som WHO eller för att lansera covid-19-verktyg via ACT‑acceleratorn. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd om ett vaccin eller en behandling utvecklas utan EU-finansiering och därefter patenteras, för att uppmuntra medlemsstaterna att bryta eventuella monopol med hjälp av obligatoriska licensieringsmekanismer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att pandemivaccin och pandemibehandlingar blir en global kollektiv nyttighet som finns fritt tillgänglig för alla.
10. Europaparlamentet framhåller det akuta behovet av att säkerställa att läkemedelspatent inte hindrar försörjningen vid en läkemedelsbrist. Parlamentet understryker behovet av att säkra nödvändig försörjning i kristider eller under alla befintliga eller framtida epidemiutbrott, genom att ersätta läkemedelspatent på läkemedel, vaccin och medicinsk utrustning med licenser för att statliga laboratorier och industrin ska få tillhandahålla generiska kopior av varumärkesprodukter utan att behöva förhandla med patentinnehavarna. Europaparlamentet påminner om uttalandet från FN:s generalsekreterare, som nyligen förklarade att den framtida behandlingen av covid-19 är ”en kollektiv nyttighet” som bör göras tillgänglig för alla. Parlamentet varnar för att det offentliga folkhälsoskyddet är oförenligt med vinstintressen.
11. Europaparlamentet understryker betydelsen av patientinflytande och ett patientinriktat angreppssätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra patienternas representation och deltagande i beslutsprocesser kring hälsovårdspolitiska frågor.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den gemensamma upphandlingsmekanismen enligt beslut nr 1082/2013/EU om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa[4] och lägga fram ett förslag till ny förordning för att göra EU:s gemensamma upphandlingsförfaranden snabbare och effektivare i händelse av hälsokriser och säkerställa jämlik och förmånlig tillgång till nya behandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en ändamålsenlig användning av avtalet om gemensam upphandling av medicinska motåtgärder. Parlamentet begär att avtalet utvidgas och går längre än till situationer med gränsöverskridande hälsohot för att inbegripa vaccin och läkemedel mot sällsynta sjukdomar.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se över idén om insyn i nettoprissättningar och ersättningar för olika behandlingar, för att ge medlemsstaterna lika villkor när de förhandlar med tillverkare om behandlingar som inte upphandlas gemensamt.
14. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den allvarligt försenade förordningen om kliniska prövningar[5] för att garantera insyn i resultat av kliniska prövningar och underlätta större, gränsöverskridande kliniska prövningar.
15. Europaparlamentet efterlyser en kraftfull EU-läkemedelsstrategi i syfte att hantera problem i EU och i globala leveranskedjor för läkemedel, vilken bör innefatta lagstiftningsåtgärder, politiska åtgärder och incitament för att främja produktionen av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i Europa med målet att säkerställa ständig försörjning och tillgång till överkomliga priser. Parlamentet begär att varje medlemsstat upprättar nationella förteckningar över läkemedel och medicintekniska produkter och att informationen förmedlas till kommissionen och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) för att säkerställa att eventuella brister kan föregripas och lösas.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett reviderat mandat för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar som betydligt ökar centrumets budget, personal och befogenheter så att det kan tillhandahålla ett folkhälsoskydd av världsklass i alla situationer, även under pandemier.
17. Europaparlamentet efterlyser en starkare roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten i samband med övervakning och förebyggande av läkemedelsbrist och för att samordna utformningen och godkännandet av kliniska prövningar i EU under kriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att resultaten från forskning som finansieras med EU‑medel inte skyddas av immateriell äganderätt och att patienterna garanteras överkomliga priser för de produkter som utvecklas. Parlamentet betonar betydelsen av verksamheter, institutioner och globalt samarbete på området för offentlig forskning och utveckling, och uttrycker samtidigt sin oro för de multinationella företagens dominerande roll inom läkemedelssektorn. Parlamentet uppmanar alla läkemedelsföretag att förena sina data och kunskaper i en gemensam insats för att identifiera, testa, utveckla och framställa vaccin och behandlingar som kan sätta stopp för covid-19.
18. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att förstärka personalresurserna inom de nationella hälso- och sjukvårdssystemen med effektiva arbetssystem, rättvisa löner och lämpliga arbets- och skyddsvillkor, med det dubbla syftet att förse personalen med nödvändig utbildning så att de kan bemöta omedelbara hälsobehov och förstärka åtgärderna för att tillgodose efterfrågan för att garantera hälso- och sjukvård i allmänhet. Parlamentet vill att Europeiska arbetsmiljöbyråns roll förstärks för att säkerställa att sjukvårdspersonal inte utsätts för risker.
19. Europaparlamentet begär att EU:s hälsoriktlinjer förstärks. Parlamentet efterlyser i synnerhet obligatoriskt offentliggörande av ECDC:s riktlinjer om hälsokrisen i samband med covid-19, exempelvis om metoder för att registrera antalet avlidna och tillfrisknade personer.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med det civila samhället föreslå att ett europeiskt område för hälsodata inrättas, som fullständigt bör respektera den europeiska dataskyddsramen, för att förbättra standardiseringen och uppgiftsutbytet och göra framsteg med införandet och främjandet av internationella hälsodatastandarder. Parlamentet uppmanar kommissionen att formellt erkänna WHO:s covid-19 Technology Access Pool (C-TAP) och via rättsliga skyldigheter säkerställa att kunskap, immateriella rättigheter och medicinska data i fråga om covid‑19-hälsotekniker som utvecklas med hjälp av offentliga forskningsmedel inbegrips i denna. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa omfattande undantag för data- och marknadsexklusivitet i EU:s bestämmelser för att säkerställa att EU‑lagstiftningen inte begränsar den omedelbara effektiviteten av obligatoriska licenser som utfärdas av medlemsstaterna. Parlamentet vill se snabba framsteg med EU:s utvärdering av medicinsk teknik (HTA) för att skydda patienternas rättigheter och förbättra tillgången till läkemedel, inbegripet medicintekniska produkter, i samtliga medlemsstater.
21. Europaparlamentet förbinder sig att fortsätta att hantera faktorer som påverkar hälsan, såsom tobaks- och alkoholkonsumtion, dålig kost, luftföroreningar, exponering för farliga kemikalier och ojämlikhet i hälsa för att förbättra hälsoresultaten.
22. Europaparlamentet är oroat över effekterna av covid-19-utbrottet och dess långsiktiga följder för människors välbefinnande i världen, särskilt de mest utsatta grupperna och människor i utsatta situationer, såsom äldre och personer som redan lider av dålig hälsa.
23. Europaparlamentet erinrar om de särskilt tragiska effekterna av covid-19 på långtidssjukvårdsinrättningar i Europa, där de mest utsatta människorna i samhället har drabbats, och att äldreboenden står för över 50 % av covid-relaterade dödsfall i vissa medlemsstater. Parlamentet beklagar att personer med funktionsnedsättningar ofta har lämnats på efterkälken och att de har mött särskilda svårigheter under covid-19-krisen.
24. Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att förbättra flyktingars levnadsvillkor, såväl inom som utanför EU, för att bekämpa spridningen av detta virus. Parlamentet är oroat över effekterna av covid-19 på befolkningar i konfliktdrabbade områden och miljöer som löper risk för att drabbas av naturkatastrofer.
25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma en strategi för ett ”resilient Europa”, som bör bestå av en riskbedömningskarta och alternativ för att säkerställa sund förvaltning av och investeringar i hälso- och sjukvårdssystem samt beredskap inför pandemier på europeisk nivå, inbegripet motståndskraftiga försörjningskedjor i EU.
26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja initiativ till stöd för psykisk hälsa under och efter denna kris, med hänsyn till den stress, ångest och ensamhet som uppstått genom nedstängningen såväl som ekonomiska problem och könsbaserat våld, med hänsyn till de olika konsekvenserna för kvinnor. Parlamentet betonar att stödtjänster är grundläggande för hbtqi+-personer, inbegripet stöd vad gäller psykisk hälsa, stödgrupper och stödtjänster för könsrelaterat våld.
27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att analysera den ökade förekomsten av våld i hemmet under covid-19-pandemin och beakta detta i sina beredskapsplaner och i samband med framtida nödsituationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillhandahållande av ändamålsenligt medicinskt och psykologiskt stöd av god kvalitet och till överkomliga priser för offer för könsrelaterat våld. Parlamentet påminner om att kvinnor och barn som upplever våld behöver särskilda jourer som erbjuder lämplig hälso- och sjukvård, juridisk hjälp och psykologisk rådgivning och terapi. Parlamentet påminner om att kvinnohärbärgen och kvinnorörelsen för sådana härbärgen bör finansieras tillräckligt av medlemsstaterna.
28. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater har underlåtit att effektivt garantera säker och snabb tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter under covid‑19-pandemin. Parlamentet upprepar att kvinnor och flickor som nekas tjänster med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive säkra och lagliga aborter, utsätts för en form av våld. Parlamentet upprepar att hbti-personers rättigheter utgör en integrerad del i insatserna för att uppnå fullständig respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att analysera hur deras tjänster med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har fungerat under pandemin och samarbeta för att ta fram bästa praxis inför framtiden mot bakgrund av de exempel som flera länder har visat när det gäller att hitta bra och innovativa sätt att tillhandahålla sådana tjänster, inbegripet telemedicin, rådgivning via internet och läkemedel för att framkalla tidig abort från hemmet. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att garantera allsidig sexualundervisning, smidig tillgång för kvinnor till familjeplanering och ett heltäckande utbud av tjänster med koppling till reproduktiv och sexuell hälsa, inklusive moderna preventivmedel och säkra och lagliga aborter, även i kristider.
29. Europaparlamentet efterlyser ett samordnat, samarbetsinriktat och öppet tillvägagångssätt på forskningsområdet, med en starkare roll för kommissionen i samordningen av forskningen på hälsoområdet för att undvika dubbelarbete och driva forskningen mot resultat som ger de läkemedel, vaccin, medicintekniska produkter och den utrustning som behövs. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta alla relevanta initiativ för att garantera och göra framsteg mot säkra och kostnadsfria vaccin mot coronaviruset och garantera att alla enkelt får tillgång till dem, liksom till covid‑19‑behandling, genom att använda sig av alla nödvändiga verktyg, inbegripet tvångslicenser, patentpooler och obligatoriska system för fritt tillgänglig forskning.
30. Europaparlamentet välkomnar starkt den exponentiella ökningen av den föreslagna budgeten för det nya EU4Health-programmet. Parlamentet betonar dock att ökningar av EU:s hälsobudget inte bör begränsas till den kommande fleråriga budgetramen och att långsiktiga investeringar och åtaganden krävs för att säkerställa en resilient offentlig hälso- och sjukvård för alla. Parlamentet uppmanar kommissionen att medlemsstaterna att säkra tillräckliga resurser för ECDC, EMA och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, både nu och i den framtida långsiktiga budgeten.
31. Europaparlamentet anser att komplementaritet mellan hälso- och socialpolitik måste garanteras i all lagstiftning. Parlamentet anser att detta är nödvändigt för att säkerställa att sociala hänsynstaganden står i förgrunden för folkhälsostrategin efter covid-19, för att bekämpa sociala orättvisor och fattigdom och se till att ingen utestängs från medicinskt stöd, varken i samband med den nuvarande pandemin eller när det gäller rätten till hälsovård och hälsa i allmänhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en ny strategisk ram för hälsa och säkerhet, inbegripet lagstiftning om rätten att avbryta livsuppehållande behandling, ett nytt direktiv om arbetsrelaterade muskel- och skelettbesvär och ett nytt direktiv om psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen, med målet att erkänna ångest, depression och utbrändhet som yrkessjukdomar.
Bekämpa åtstramningar för att säkerställa hälsa för alla
32. Europaparlamentet begär att den europeiska planeringsterminen och förfarandet vid makroekonomiska obalanser upphävs för att ge medlemsstaterna finansiell kapacitet att finansiera offentliga tjänster och återhämtningsprogram. Parlamentet påpekar att kommissionen inte har någon befogenhet att säga åt medlemsstaterna att göra nedskärningar eller liberalisera sina hälsovårdstjänster. Parlamentet betonar att det faktum att covid-19-krisen har slagit så hårt mot EU delvis beror på de underliggande villkor som införts i och med förfarandet för den europeiska planeringsterminen, som har urholkat hälsovårdssystemen och lett till mer privatiserade och utestängande hälsovårdssystem.
33. Europaparlamentet beklagar att kommissionen 2011–2018 genom den europeiska planeringsterminen utfärdade 63 begäranden till olika medlemsstater om att deras regeringar skulle skära hälsovårdsutgifterna och/eller lägga ut hälsovårdstjänster på entreprenad eller privatiserade dem. Parlamentet begär att den nyliberala politiken och åtstramningarna upphör, med avsevärda investeringar och förstärkta folkhälso- och socialförsäkringssystem.
34. Europaparlamentet anser att det är väsentligt att överge den offentlig-privata partnerskapsmodellen för utveckling av läkemedel och att man finansierar offentlig forskning om läkemedel tillräckligt för det allmännas bästa.
35. Europaparlamentet anser att stabilitets- och tillväxtpakten bör överges, vilken har förhindrat medlemsstaterna från att tillräckligt finansiera sina hälsovårdstjänster, drivit privatiseringsagendan och bidragit till EU:s katastrofala svar på covid-19-pandemin. Parlamentet efterlyser en fullständig brytning med politik som baseras på åtstramningar, privatisering och avreglering, vilken ha varit förödande för hälsovårdssystemen och har skadat arbetstagarna.
Den yttre dimensionen
36. Europaparlamentet begär att ett europeiskt sanitärt undantag, som anmäls till WTO, inbegrips i alla handelsavtal när det gäller tillgång till patent på medicinska maskiner och läkemedel för att säkerställa att hälsovårdsprodukter behandlas annorlunda än andra kommersiella produkter. Parlamentet betonar att inga begränsningar bör införas för staternas möjligheter att ingripa i folkhälsosektorn.
37. Europaparlamentet betonar att covid-19-krisen ytterligare har exponerat EU:s nyliberala politik och avsaknaden av samordning och solidaritet mellan medlemsstaterna, eftersom de åtgärder som behövs för att stödja medlemsstater som befinner sig i allvarliga svårigheter och för att främja den ekonomiska och sociala återhämtningen inte vidtogs i tid och inte var tillräckligt omfattande.
38. Europaparlamentet begär att avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips) reformeras så att Global South-länder får rättvis och förmånlig tillgång till de tekniker och läkemedel som deras befolkningar behöver. Parlamentet anser att läkemedel som är väsentliga för folkhälsan bör undantas från patentsystemet för att säkerställa att fattiga länder har laglig rätt att producera och importera generiska versioner av livräddande läkemedel.
°
° °
39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.