FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
6.7.2020 - (2020/2691(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Jytte Guteland
för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0216/2020
B9‑0218/2020
Europaparlamentets resolution om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Covid-19 har visat att EU inte har tillräckligt kraftfulla verktyg för att hantera hälsonödlägen såsom spridningen av en ny infektionssjukdom, som på grund av sin natur inte tar hänsyn till några gränser.
B. Rätten till fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Varje person har rätt att utan diskriminering få tillgång till modern och heltäckande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård för alla är ett mål för hållbar utveckling som alla undertecknande parter har åtagit sig att uppnå senast 2030.
C. EU har betydande behörighet på folkhälsoområdet, medan hälso- och sjukvårdssystemen förblir medlemsstaternas ansvar, med minimalt samarbete på EU‑nivå.
D. I artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt fastställs att ”en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder”, och EU-domstolen har vid ett flertal tillfällen fastställt att EU kan eftersträva folkhälsomål genom åtgärder på den inre marknaden.
E. För närvarande reglerar EU produkter som är relevanta för hälsa och hälsoresultat, bland annat läkemedel, medicintekniska produkter, tobak, alkohol, livsmedel och kemikalier.
F. Det finns lagstiftning och politik på EU-nivå som reglerar kliniska prövningar och samordning av hälso- och sjukvårdssystemen, det senare genom direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och det pågår diskussioner om förslaget till förordning om utvärdering av medicinsk teknik.
G. Forskningen på hälsoområdet finansieras genom olika EU-fonder och EU-program, däribland Horisont 2020, det kommande Horisont Europa, hälsoprogrammet och det kommande programmet EU för hälsa.
H. Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska arbetsmiljöbyrån är alla EU-organ med viktiga folkhälsofunktioner.
I. Den nuvarande infrastrukturen för nödåtgärder, däribland Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa samt unionens civilskyddsmekanism, har prövats till sina gränser under den rådande hälsokrisen.
J. Personalen i sjukvårds- och omsorgssektorerna har utsatts för oacceptabelt hög risk och har i vissa fall tvingats fatta beslut om vem som ska få och inte få vård. Många samhällsviktiga arbetstagare, gränsöverskridande arbetare och säsongsarbetare samt anställda i industrier såsom slakterier och livsmedelsproduktion har hamnat i en särskilt utsatt situation.
K. Covid-19-krisen har ändrat arbetsvillkoren för många arbetstagare i Europa, belyst vissa redan befintliga problem och väckt nya frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
L. Covid-19 har på ett oproportionerligt sätt drabbat utsatta befolkningsgrupper, etniska minoriteter, boende på omsorgsboenden och äldreboenden samt personer med funktionsnedsättningar.
M. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård har påverkats negativt under hälsokrisen, och kvinnor och hbt+-personer har i större utsträckning riskerat våld och diskriminering.
N. Många av de långsiktiga hälsoeffekterna av covid-19, däribland följderna för den psykiska hälsan, är ännu inte kända.
O. Covid-19-krisen och dess spridning över hela Europa har blottlagt kapacitetsskillnaderna mellan medlemsstaternas sjukvårdssystem och har visat att medlemsstaterna är beroende av att grannländer har tillräckligt motståndskraftiga system.
P. Skiljaktiga strategier för insamling av uppgifter om covid-19 i EU har gjort det ytterst svårt att göra EU-omfattande jämförelser av uppgifter.
Q. Vissa medlemsstater är hårt drabbade av kompetensflykt, i och med att högkvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal väljer att arbeta i medlemsstater där lönen och arbetsvillkoren är bättre än i hemlandet.
R. EU:s mekanism för gemensam upphandling har med framgång använts för personlig skyddsutrustning, testsatser, respiratorer och vissa läkemedel, även om mekanismen till en början visade sig vara långsammare och mindre effektiv än vad som skulle ha behövts.
S. RescEU-kapaciteten har förstärkts med ett lager av nyckelresurser såsom masker, respiratorer och laboratorieutrustning, som kan sättas in där behoven är som störst.
T. Unionens civilskyddsmekanism underlättade ett återbördande till hemlandet av fler än 77 000 EU-medborgare under hälsokrisen.
U. Olika ad hoc-arrangemang har införts under covid-19-krisen, bland annat kommissionens expertpanel, riktlinjer för behandling av patienter och utsändande av hälso- och sjukvårdspersonal till andra medlemsstater.
V. Leveranskedjorna för läkemedel är beroende av aktiva farmaceutiska substanser eller generiska läkemedel som tillverkas i tredjeländer, ibland av en enda fabrik på global nivå. De exportförbud som infördes under covid-19-krisen belyste faran med att förlita sig enbart på dessa leveranskedjor.
W. Covid-19 har visat på det ömsesidiga beroendet mellan människors hälsa och vår planets hälsa. Uppkomsten av zoonotiska sjukdomar, som överförs från djur till människor, förvärras av klimatförändringar orsakade av människan och miljöförstöring.
1. Europaparlamentet begär eftertryckligen att det skapas en europeisk hälsounion.
2. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt genomföra stresstester av sina hälso- och sjukvårdssystem för att kartlägga brister och kontrollera att systemen är förberedda för en eventuell ny våg av covid-19 och alla framtida hälsokriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna detta arbete och fastställa gemensamma parametrar.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om miniminormer för högkvalitativ hälso- och sjukvård, på grundval av resultaten från stresstesterna, med bevarande av medlemsstaternas behörighet i fråga om förvaltning, organisation och finansiering av sina hälso- och sjukvårdssystem, samtidigt som patientsäkerhet, anständiga normer för arbete och anställning för vårdpersonal samt en europeisk motståndskraft mot pandemier och andra folkhälsokriser garanteras.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett europeiskt hälso- och sjukvårdsindex för att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvårdssystemen i EU.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera bindande indikatorer och mål för hälso- och sjukvård och välbefinnande i den europeiska planeringsterminen.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk mekanism för hälsoinsatser, som skulle formalisera de arbetsmetoder som etablerats under covid‑19‑krisen och bygga vidare på åtgärderna i direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, programmet EU för hälsa och unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet efterlyser en enhet för hantering av hälsokriser som ska driva den europeiska mekanismen för hälsoinsatser, under samordning av Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och under ledning av kommissionens ledamot med ansvar för hälsofrågor och kommissionens ledamot med ansvar för krishantering, tillsammans med Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och expertpanelen. Parlamentet begär att denna enhet ska rustas med en beredskapsplan för pandemier, i syfte att få till stånd ett samordnat agerande.
7. Europaparlamentet begär att rescEU-kapaciteten ska stärkas avsevärt och vara tillgänglig för alla medlemsstater på ett rättvist sätt, inbegripet kapaciteterna för lagerhållning och akutsjukvårdsgrupper. Parlamentet välkomnar starkt den föreslagna ökningen av anslagen till unionens civilskyddsmekanism för nästa fleråriga budgetram.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och globala partner att säkerställa snabb, rättvis, likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång till framtida vaccin och läkemedel mot covid-19 så snart de blir tillgängliga. Parlamentet understryker att den flexibilitet som föreskrivs i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Tripsavtalet) och som ytterligare bekräftades genom Dohaförklaringen kan användas för att utfärda obligatoriska licenser i samband med folkhälsokriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att förse parlamentet med en bedömning av vilken roll EU:s frihandelsavtal och Tripsavtalet kan spela i denna situation, inbegripet användningen av frivillig respektive obligatorisk licensiering, och öka insynen i frivillig licensiering. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att stödja arbetet med en sammanslagning av patenträttigheter för covid-19-teknik.
9. Europaparlamentet begär att EU:s mekanism för gemensam upphandling ska användas för att upphandla vaccin och läkemedel mot covid-19 och att den ska användas mer rutinmässigt, för att undvika att medlemsstaterna konkurrerar med varandra och för att säkerställa likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång till viktiga läkemedel och medicintekniska produkter, särskilt för nya innovativa antibiotika, nya vacciner och läkemedel samt läkemedel för sällsynta sjukdomar.
10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över mekanismen för gemensam upphandling inom ramen för beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att föreslå en ny förordning för att göra den EU-gemensamma upphandlingen snabbare och effektivare vid hälsokriser och i säkerställandet av likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång till nya behandlingar.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att åter aktualisera idén om en transparent nettoprissättning och ersättning för olika läkemedel, så att medlemsstaterna får likvärdiga förutsättningar när de förhandlar med tillverkare om läkemedel som inte upphandlas gemensamt.
12. Europaparlamentet efterlyser ett skyndsamt genomförande av den kraftigt försenade förordningen om kliniska prövningar, för att säkerställa insyn i resultatet av kliniska prövningar, oavsett vilket detta är, och underlätta större, gränsöverskridande kliniska prövningar. Parlamentet understryker att även negativa eller icke konklusiva resultat från kliniska prövningar kan bidra till att förbättra framtida forskning.
13. Europaparlamentet vill se en kraftfull läkemedelsstrategi för EU som bemöter problemen i läkemedelsförsörjningskedjorna i EU och globalt. Denna strategi bör omfatta lagstiftningsåtgärder, politik och incitament som uppmuntrar produktion av väsentliga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i Europa i syfte att oavbrutet garantera försörjning och ekonomiskt överkomlig tillgång. Parlamentet efterlyser obligatoriska nationella förteckningar över läkemedel och medicintekniska produkter i varje medlemsstat och begär att denna information förmedlas till kommissionen och EMA, så att eventuell bristande tillgång kan förutses och åtgärdas.
14. Europaparlamentet efterlyser riktad vägledning från kommissionen om direktivet om offentlig upphandling med avseende på tilldelning av kontrakt till läkemedelssektorn. Parlamentet begär att denna vägledning ska bygga på kriteriet om ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”, i syfte att säkerställa bästa valuta för pengarna, snarare än bara den billigaste produkten, och att bidra till försörjningstryggheten i EU.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett reviderat mandat för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar i syfte att avsevärt öka dess budget, personal och kompetens, så att centrumet oavbrutet ska kunna tillhandahålla folkhälsoskydd i världsklass, även under epidemier.
16. Europaparlamentet efterlyser en förstärkt roll för EMA i samband med övervakning och förebyggande av läkemedelsbrist samt samordning av utformningen och godkännandet av kliniska prövningar i EU under kriser.
17. Europaparlamentet anser att man bör undersöka om det går att inrätta en europeisk motsvarighet till amerikanska Biomedical Advanced Research and Development Authority, som då skulle ansvara för upphandling och utveckling av motmedel mot bioterrorism, kemiska hot, kärnvapenhot och radiologiska hot samt pandemisk influensa och nya sjukdomar.
18. Europaparlamentet vill att Europeiska arbetsmiljöbyrån ska få en starkare roll för att se till att hälso- och sjukvårdspersonal inte utsätts för risker.
19. Europaparlamentet begär att EU:s vägledning i hälsofrågor ska stärkas och i vissa fall göras obligatorisk. Till exempel bör EU:s handlingsplaner mot antimikrobiell resistens och för vaccinering förstärkas med bindande åtgärder, såsom ett EU-vaccinationskort för medborgare. Parlamentet begär i synnerhet att vägledningen om covid-19-krisen från Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar görs obligatorisk, exempelvis avseende metoderna för registrering av dödsfall och tillfrisknade personer.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med det civila samhället föreslå ett upprättande av ett europeiskt område för hälsodata som fullt ut respekterar EU:s ramar för uppgiftsskydd, i syfte att förbättra standardisering, interoperabilitet, delning av data samt antagande och främjande av internationella standarder för hälsodata.
21. Europaparlamentet tror starkt på ”One Health”-principen, som sammankopplar människors hälsa, djurs hälsa och miljöskydd. Parlamentet anser att åtgärder mot klimatförändringar, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald och ohållbara metoder för livsmedelsproduktion är avgörande för att skydda människor från nya patogener. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka tillämpningen av ”One Health”-modellen i EU.
22. Europaparlamentet förbinder sig att fortsätta att ta upp bestämningsfaktorer för hälsa, såsom tobaksbruk, alkoholkonsumtion, undermåliga kostvanor, luftföroreningar, exponering för farliga kemikalier samt ojämlikhet i hälsa, i syfte att förbättra hälsoresultaten.
23. Europaparlamentet begär att de europeiska referensnätverken utvidgas till smittsamma sjukdomar och zoonoser.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en strategi för ett ”motståndskraftigt Europa” bestående av en riskkartläggning och alternativ för en sund förvaltning och investeringar i hälso- och sjukvårdssystem samt åtgärder mot pandemier på europeisk nivå, inklusive motståndskraftiga leveranskedjor i EU. Parlamentet understryker i detta sammanhang det strategiska behovet att stärka den europeiska produktionen för att flytta tillbaka och bygga upp en livskraftig och hållbar hälso- och sjukvårdsindustri till stöd för högteknologisk tillverkning med högt mervärde.
25. Europaparlamentet efterlyser ett samordnat, samarbetsinriktat och öppet tillvägagångssätt på forsknings- och innovationsområdet med en starkare roll för kommissionen i samordningen av hälsoforskningen och den epidemiologiska forskningen, för att undvika dubbelarbete och driva forskningen mot resultat som ger de läkemedel, vacciner och medicintekniska produkter och den utrustning som behövs. Parlamentet betonar att resultat från forskning som helt eller delvis finansieras genom EU-medel och andra offentliga medel måste förbli allmänt tillgängliga, och det måste finnas tydliga villkor som rör ekonomisk överkomlighet och tillgänglighet.
26. Europaparlamentet välkomnar starkt den exponentiella ökningen av den föreslagna budgeten för det nya programmet EU för hälsa. Parlamentet begär att detta program inte bara ska hantera de omedelbara effekterna av covid-19, utan även de specifika hälsoutmaningar som covid-19 utgör för sårbara grupper och för den psykiska hälsan, liksom alla andra långsiktiga hälsoutmaningar som EU står inför.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål föreslå en ny strategisk ram för hälsa och säkerhet, inbegripet lagstiftning om rätten att inte vara uppkopplad, ett nytt direktiv om arbetsrelaterade belastningsbesvär samt ett nytt direktiv om psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen som syftar till att erkänna ångest, depression och utbrändhet som yrkessjukdomar, och att tillgodose behovet av ytterligare åtgärder för att få det befintliga EU-regelverket om hälsa och säkerhet att fungera bättre, bland annat i pandemisituationer.
28. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande nyligen att bedöma behovet att ändra direktivet om biologiska agenser till följd av de lärdomar som dragits av denna kris utan motstycke, i syfte att förbättra beredskapen och insatsplaneringen på alla arbetsplatser, och att dela denna bedömning med Europaparlamentet senast i slutet av 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för kommissionens rekommendation 2003/670/EG om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar så att det omfattar alla yrkesgrupper som exponeras för covid-19 mer än befolkningen i stort.
29. Europaparlamentet begär att de nationella arbetsmiljöinspektionernas roll ska stärkas genom att de förses med tillräcklig finansiering och personal för att kunna ge vägledning och stöd till offentliga förvaltningar, företag och arbetstagare i deras arbete för att hantera risker som hänger samman med covid-19. Parlamentet anser att rollen för fackföreningarnas skyddsombud och arbetsmiljökommittéer måste stärkas för att främja aktiva och effektiva förebyggande åtgärder.
30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.