Förslag till resolution - B9-0220/2020Förslag till resolution
B9-0220/2020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19

6.7.2020 - (2020/2691(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Petra De Sutter
för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0216/2020

Förfarande : 2020/2691(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0220/2020
Ingivna texter :
B9-0220/2020
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0220/2020

Europaparlamentets resolution om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19

(2020/2691(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

 med beaktande av artiklarna 4, 6, 9, 114, 153, 169 och 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artikel 168,

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 35,

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[1],

 med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) manifest för en sund och grön återhämtning efter covid-19[2],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Covid-19 har visat på det ömsesidiga beroendet mellan människors hälsa och vår planets hälsa och våra sårbarheter. Uppkomsten av zoonotiska sjukdomar som överförs från djur till människor förvärras av klimatförändringar orsakade av människan, förlust av biologisk mångfald och miljöförstöring.

B. I WHO:s manifest för en sund och grön återhämtning efter covid-19 fastställs sex recept för en sund och grön återhämtning:

a. Skydda och bevara källan till människors hälsa: naturen.

b. Investera i samhällsviktiga tjänster, från vatten och sanitet till ren energi i vårdinrättningar.

c. Säkerställa en snabb och sund energiomställning.

d. Främja sunda och hållbara livsmedelssystem.

e. Bygga sunda och beboeliga städer.

f. Sluta använda skattebetalarnas pengar för att finansiera föroreningar.

C. Denna resolution kommer att fokusera på det snävare tillämpningsområdet för folkhälsopolitiken enligt artiklarna 168 och 114 i EUF-fördraget.

D. Covid-19 har visat att Europeiska unionen inte har tillräckligt kraftfulla verktyg för att hantera hälsonödlägen såsom spridningen av en ny infektionssjukdom, som på grund av sin natur inte tar hänsyn till några gränser.

E. Rätten till fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Varje person har rätt att utan diskriminering få tillgång till modern och heltäckande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvård för alla är ett mål för hållbar utveckling som alla undertecknande parter har åtagit sig att uppnå senast 2030.

F. Europeiska unionen har betydande behörighet på folkhälsoområdet, medan hälso- och sjukvårdssystemen förblir medlemsstaternas ansvar, med ett minimalt samarbete på EU‑nivå.

G. I artikel 168 i EUF-fördraget fastställs att ”en hög hälsoskyddsnivå för människor ska säkerställas vid utformning och genomförande av all unionspolitik och alla unionsåtgärder”, och EU-domstolen har vid ett flertal tillfällen fastställt att EU kan eftersträva folkhälsomål genom åtgärder på den inre marknaden.

H. Allmänhetens förtroende för EU kommer att bero på kommissionens, EU-organens och medlemsstaternas vilja och förmåga att samarbeta i hälsofrågor.

I. För närvarande reglerar EU produkter som är relevanta för hälsan och hälsoresultat, bland annat tobak, alkohol, livsmedel och kemikalier samt läkemedel och medicintekniska produkter.

J. Det finns en EU-förordning om och riktlinjer för kliniska prövningar och samordning av hälso- och sjukvårdssystemen genom direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård[3]. Diskussionerna om förslaget om utvärdering av medicinsk teknik pågår.

K. Hälsorelaterad forskning finansieras genom Horisont 2020-initiativet och det kommande initiativet Horisont Europa, hälsoprogrammet och det kommande programmet EU för hälsa samt andra EU-medel.

L. Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), Europeiska kemikaliemyndigheten och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet är alla genomförandeorgan med viktiga folkhälsofunktioner.

M. Den nuvarande infrastrukturen för nödinsatser, däribland Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa[4] samt unionens civilskyddsmekanism, har prövats maximalt under den rådande hälsokrisen.

N. Hälso- och sjukvårdspersonal har utsatts för oacceptabelt höga risker och har i vissa fall tvingats fatta beslut om vem som kan och inte kan få hälso- och sjukvård.

O. Covid-19-krisen har ändrat arbetsvillkoren för många arbetstagare i Europa och väckt nya frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

P. Covid-19-hälsokrisen och dess spridning över hela Europa har blottlagt skillnader i kapacitet mellan medlemsstaternas hälso- och sjukvårdssystem och visat att medlemsstater är beroende av grannländer med tillräckligt motståndskraftiga system.

Q. Det gränsöverskridande samarbetet är av avgörande betydelse, särskilt i hälsokristider.

R. I avsaknad av samordning på europeisk nivå skulle internationell hamstring kunna leda till obalans på marknaden och förvärra bristen på basläkemedel, vacciner och personlig skyddsutrustning i de globala leveranskedjorna.

S. De åtgärder som EU och medlemsstaterna antar i kristider måste respektera de rättigheter som personer med funktionsnedsättning har i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

T. Olika strategier för insamling av uppgifter om covid-19 i EU har gjort det svårt att jämföra uppgifterna på EU-nivå.

U. Vissa medlemsstater har drabbats hårt av kompetensflykt, och av att högkvalificerade yrkesutövare inom hälso- och sjukvården väljer att arbeta i medlemsstater där lönerna och villkoren är bättre än i deras egna länder.

V. EU:s mekanism för gemensam upphandling har med framgång använts för personlig skyddsutrustning, testsatser, respiratorer och vissa läkemedel, även om mekanismen har visat sig vara alltför långsam och inte tillräckligt effektiv.

W. RescEU-kapaciteten har lagrat nyckelresurser såsom ansiktsmasker, respiratorer och laboratorieutrustning som sedan kan användas där behoven är som störst.

X. Olika ad hoc-arrangemang har införts under covid-19-krisen, bland annat kommissionens expertpanel, riktlinjer för behandling av patienter och utsändande av hälso- och sjukvårdspersonal till andra medlemsstater.

Y. Förlusten av europeisk suveränitet och oberoende inom hälso- och sjukvårdssektorn hänger samman med omlokaliseringen av produktionen. Leveranskedjorna för läkemedel är beroende av aktiva farmaceutiska substanser eller generiska läkemedel som tillverkas i tredjeländer, ibland av en enda fabrik på global nivå. De exportförbud som infördes under covid-19-krisen har belyst faran med att förlita sig enbart på sådana leveranskedjor.

Z. Virusutbrottets effekter på den psykiska hälsan har i stor utsträckning förbisetts av medlemsstaterna under covid-19-krisen.

AA. Covid-19-krisen och andra hälsoutmaningar inom EU:s gränser betyder inte att EU kan frångå sitt ansvar på hälso- och sjukvårdsområdet gentemot människor i nöd som befinner sig inom EU:s territorium och utanför EU:s gränser.

1. Europaparlamentet anser att tiden är inne för att stärka folkhälsokompetensen på EU‑nivå. Parlamentet betonar att ett stärkt EU-samarbete på hälso- och sjukvårdsområdet inte bör begränsas till bättre krisberedskap. Parlamentet betonar behovet av att hälso- och sjukvårdspolitiken inriktas på allmänintresset.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en strategi för ”hälsa inom alla politikområden” som tar hänsyn till konsekvenserna av den offentliga politiken för hälso- och sjukvårdssystem, hälsofaktorer, ojämlikhet och välbefinnande, och som syftar till att integrera hälsoaspekter på ett övergripande sätt i all relevant politik, såsom jordbruk, handel, miljö, klimat, transport och forskning.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt stresstesta sina hälso- och sjukvårdssystem för att kontrollera om systemen är rustade för en ny våg av covid-19 och eventuella framtida hälsokriser. Parlamentet uppmanar kommissionen att samordna detta arbeta och inrätta gemensamma parametrar.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om miniminormer för högkvalitativ hälso- och sjukvård, baserat på resultaten från stresstesterna, med bibehållande av medlemsstaternas behörighet inom förvaltning, organisation och finansiering av sina hälso- och sjukvårdssystem, samtidigt som patientsäkerhet, anständiga arbets- och anställningsnormer för hälso- och sjukvårdspersonal och europeisk motståndskraft mot pandemier och andra folkhälsokriser säkerställs.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett europeiskt hälso- och sjukvårdsindex för att följa utvecklingen av hälso- och sjukvårdssystemen i EU.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera indikatorer för hälso- och sjukvård i den europeiska planeringsterminen.

7. Europaparlamentet anser att starkare hälso- och sjukvårdssystem i EU är avgörande för att stärka krisberedskapen. Parlamentet anser att detta kräver ökade investeringar i offentliga hälso- och sjukvårdssystem och bättre arbetsvillkor och utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk mekanism för hälsoinsatser som formaliserar de arbetsmetoder som fastställts under covid-19-hälsokrisen, med utgångspunkt i de åtgärder som föreskrivs i direktivet om gränsöverskridande hälso- och sjukvård och unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet vill att det inrättas en enhet för hantering av hälsokriser för att driva den europeiska mekanismen för hälsoinsatser, under samordning av ECDC och under ledning av kommissionsledamoten med ansvar för hälsofrågor och kommissionsledamoten med ansvar för krishantering, tillsammans med EMA och en expertpanel. Parlamentet uppmanar denna enhet att ta fram en beredskapsplan för pandemier, för att få till stånd ett samordnat agerande.

9. Europaparlamentet begär att rescEU-kapaciteten ska stärkas, inbegripet lagringskapaciteten och akutsjukvårdsgruppernas kapacitet. Parlamentet vill att det inrättas databaser som skulle samla all nödvändig information om läkemedelslager, tillgängliga intensivvårdsplatser och medicintekniska produkter i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och gränsregionerna att fördjupa det gränsöverskridande samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet, undanröja administrativa hinder och uppmuntra till avtal mellan sjukhus.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa transparens i samband med driften av rescEU och kriterierna för fördelning av lager. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att utarbeta riktlinjer för att se till att nationella initiativ för att bygga upp lager står i proportion till behoven och inte får oavsiktliga konsekvenser i medlemsstaterna.

11. Europaparlamentet anser att unionen bör kunna mobilisera hälso- och sjukvårdspersonal via den europeiska sjukvårdsstyrkan, som inrättades för att alla medlemsstater snabbt ska kunna få ta del av medicinsk hjälp och sakkunskap om folkhälsofrågor.

12. Europaparlamentet uppmanar EU att utarbeta och inkludera särskilda planer i samarbete med medlemsstaterna för att upprätthålla tillgång till behandling och vård för kroniskt sjuka patienter och personer med funktionsnedsättning i EU i pandemitider. Parlamentet framhåller att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt lika tillgång till hälso- och sjukvård och åt att se till att samhällsbaserade vård- och stödtjänster som personer med funktionshinder behöver dagligen är finansierade och ordentligt utrustade och bemannade.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och globala partner att säkerställa snabb, rättvis, likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång för alla till framtida covid-19-vaccin och behandlingar mot covid-19 så snart de blir tillgängliga.

14. Europaparlamentet betonar den strategiska betydelsen och värdet av att investera i EU-baserade nätverk av tillverkare och leverantörer i utbyte mot bindande åtaganden i frågor såsom transparens, spårbarhet, tillgänglighet och rimliga kostnader för tillverkning och distribution i hela leveranskedjan för att säkerställa att läkemedel är lika tillgängliga i alla regioner till ett skäligt pris.

15. Europaparlamentet insisterar på att all offentligt finansierad forskning måste förbli allmänt tillgänglig. Parlamentet uppmanar kommissionen och läkemedelsföretagen att införa full transparens i fråga om resultaten av offentligfinansierad forskning och utveckling (FoU) så att patenterings- och licensieringsvillkoren säkerställer att offentliga investeringar ger avkastning ur ett folkhälsoperspektiv samt återspeglar strukturen på FoU-finansieringen.

16. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att officiellt stödja patentpoolen för covid-19-teknik (COVID-19 Technology Access Pool (C-TAP)) och att göra offentlig finansiering avhängig av ett deltagande i patentpoolen, vilket skulle möjliggöra ett maximalt utbyte av kunskap, immateriella rättigheter och data med anknytning till medicinsk teknik i samband med covid-19 till förmån för alla länder och medborgare.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i varje nuvarande och framtida begäran om finansiering och investeringar inkludera kollektiva skyddsåtgärder till förmån för allmänheten, till exempel transparens i fråga om offentliga bidrag, klausuler om tillgänglighet och överkomliga priser samt icke-exklusiva licenser för utnyttjande av slutprodukterna.

18. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att utfärda obligatoriska licenser för läkemedel som räddar liv om tredjeländer inte delar med sig av vaccinet och/eller behandlingen eller kunskaperna om dessa.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur immaterialrättsrelaterade incitament påverkar biomedicinsk innovation i allmänhet och att utforska trovärdiga och effektiva alternativ till ensamrätt för finansieringen av medicinsk FoU, till exempel de många verktyg som bygger på frikopplingsmekanismer.

20. Europaparlamentet anser att ytterligare finansiering inom ramen för Horisont 2020 och Horisont Europa specifikt bör anslås för kliniska prövningar och nya läkemedel som har ett tydligt samhällsvärde och att forskningsresultaten ska vara tillgängliga för alla.

21. Europaparlamentet vill att EU:s mekanism för gemensam upphandling ska användas för att köpa in vaccin och läkemedel mot covid-19 och att den ska användas mer systematiskt, för att undvika att medlemsstaterna konkurrerar med varandra och för att säkerställa likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång till viktiga läkemedel och medicintekniska produkter, särskilt nya innovativa antibiotika, nya vacciner och läkemedel samt läkemedel för sällsynta sjukdomar.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över mekanismen för gemensam upphandling inom ramen för beslutet om gränsöverskridande hot mot människors hälsa och att föreslå en ny förordning för att göra den EU-gemensamma upphandlingen snabbare och effektivare vid hälsokriser och för att säkerställa likvärdig och ekonomiskt överkomlig tillgång till nya behandlingar.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att lägga fram ett nytt förslag till översyn av direktiv 89/105/EEG[5] om insyn i prissättningen, som säkerställer transparens i fråga om FoU-kostnaderna, och gör att medlemsstaterna deltar på lika villkor i förhandlingar med tillverkare om behandlingar som inte upphandlas gemensamt.

24. Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den mycket försenade förordningen om kliniska prövningar[6] för att säkerställa transparens i resultaten av kliniska prövningar och underlätta större, gränsöverskridande kliniska prövningar.

25. Europaparlamentet vill se att läkemedelsstrategin för Europa tar itu med problemen med läkemedelsförsörjningskedjorna i EU och globalt, vilket bör inbegripa lagstiftningsåtgärder, strategier och incitament för att uppmuntra till produktion av viktiga aktiva farmaceutiska substanser och läkemedel i EU, i syfte att säkerställa leveranser och ekonomiskt överkomlig tillgång vid alla tidpunkter utan att det påverkar de åtgärder som vidtas inom ramen för den strategiska strategin om läkemedel i miljön. Parlamentet anser att läkemedelsstrategin för Europa inte bör påverka de åtgärder som ska vidtas inom ramen för den strategiska strategin om läkemedel i miljön.

26. Europaparlamentet uppmanar EU att skapa offentliga och oberoende leveranskedjor och laboratorier som kan producera minst 20 % av aktiva farmaceutiska substanser och basläkemedel för att säkerställa ett offentligt skyddsnät på EU:s läkemedelsmarknad. Parlamentet anser att detta bör hjälpa EU att bli mer motståndskraftigt och bättre skydda medborgarna mot läkemedelsbrist och läkemedelsindustrins hårda förhandlingsmetoder. Parlamentet efterlyser obligatoriska nationella förteckningar över läkemedel och medicintekniska produkter i alla medlemsstater och att denna information ska tillhandahållas kommissionen och EMA för att säkerställa att eventuell bristande tillgång kan förutses och åtgärdas.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra läkemedelslagstiftningen för att möjliggöra undantag från data- och marknadsexklusivitet när det finns ett folkhälsobehov och när en obligatorisk eller offentlig licens har utfärdats.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete när det gäller de ansvar som innehavare av godkännande för försäljning har avseende de skyldigheter till kontinuerlig försörjning som anges i artikel 81 i direktiv 81/83/EG. Parlamentet uppmanar kommissionen att klargöra skyldigheterna i de tillämpliga riktlinjerna och att främja ökad konkurrens och försörjningstrygghet för vacciner och basläkemedel.

29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur parallellhandel påverkar bristen på läkemedel i medlemsstaterna, bland annat när det gäller att avhjälpa brister, och att på ett adekvat sätt ta itu med problemen, inbegripet eventuella olagliga tillämpningar av försörjningskvoter som ett sätt att införa lagstiftning som förbjuder parallell export, genom att vidta de åtgärder som krävs för att se till att läkemedel når alla patienter i EU i tid.

30. Europaparlamentet efterlyser en översyn av EU-förordning (EG) nr 141/2000[7] om särläkemedel för att vända bevisbördan när det gäller klausulen om tioårig marknadsexklusivitet så att innehavaren av godkännandet för försäljning är tvungen att bevisa att produkten inte är tillräckligt lönsam för att täcka FoU-kostnaderna.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktade riktlinjer för direktivet om offentlig upphandling[8] när det gäller tilldelning av anbud inom läkemedelssektorn. Parlamentet vill att dessa riktlinjer ska bygga på kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, så att den upphandlande myndigheten kan ta hänsyn till kriterier som återspeglar kvalitativa, tekniska och hållbara aspekter av såväl anbudet som priset.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett reviderat mandat för ECDC i syfte att avsevärt öka dess budget, personal och kompetens så att centrumet ständigt ska kunna tillhandahålla ett folkhälsoskydd i världsklass, även vid epidemier.

33. Europaparlamentet efterlyser en starkare roll för EMA när det gäller att övervaka och undvika läkemedelsbrist och i samordningen av utformningen och godkännandet av kliniska prövningar i EU i kristider.

34. Europaparlamentet uppmanar Europeiska arbetsmiljöbyrån att stärka sin roll för att se till att hälso- och sjukvårdspersonalen inte utsätts för risker.

35. Europaparlamentet begär att EU:s riktlinjer för hälso- och sjukvård ska förstärkas och göras obligatoriska i vissa fall, till exempel EU:s handlingsplaner för antimikrobiell resistens och vaccinering, som bör förstärkas med bindande åtgärder, för att begränsa användningen av antimikrobiella medel till människor till det absolut nödvändiga, och ett EU-vaccinationskort för medborgare. Parlamentet yrkar på att ECDC:s riktlinjer om hälsokrisen till följd av covid-19 ska bli obligatoriska, till exempel i fråga om metoderna för registrering av antalet avlidna respektive tillfrisknade personer.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samråd med det civila samhället föreslå inrättandet av ett europeiskt hälsodataområde som tillgodoser patienternas och hälso- och sjukvårdspersonalens behov och fullt ut respekterar den europeiska ramen för uppgiftsskydd, i syfte att förbättra standardisering, datadelning och antagande och främjande av internationella standarder för hälsouppgifter. Parlamentet betonar att digital hälsa bör bidra till bättre hälsa för alla och inte öka ojämlikheten.

37. Europaparlamentet betonar att för att minska risken för framtida epidemier är nödvändigt att gå längre än tidig upptäckt och bekämpning av sjukdomsutbrott och minska risken vid källan.

38. Europaparlamentet tror starkt på One Health-modellen, som sammankopplar människors hälsa, djurs hälsa och miljöskydd. Parlamentet anser att åtgärder mot klimatförändringarna, miljöförstöringen, förlusten av biologisk mångfald och ohållbara metoder för livsmedelsproduktion är av avgörande betydelse för att skydda människors hälsa.

39. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EU och dess medlemsstater att uppmana den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster att inleda en grundlig vetenskaplig granskning av kopplingen mellan pandemier såsom covid-19, svininfluensan, mers och sars, som orsakas av patogener som överförs från djur till människor, och förlust av biologisk mångfald, avskogning och andra förändringar i markanvändningen, för att informera beslutsfattare om strategier för biologisk mångfald som minimerar risken för sådana zoonoser.

40. Europaparlamentet betonar behovet av att prioritera förebyggande åtgärder som gynnar både medborgarnas hälsa och de nationella hälso- och sjukvårdsbudgetarna.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som krävs för att ta itu med bestämningsfaktorer för hälsa såsom rökning, alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor, luftföroreningar, exponering för farliga kemikalier och ojämlikhet i hälsa i syfte att förbättra hälsoresultaten.

42. Europaparlamentet vill att de europeiska referensnätverken utvidgas till att omfatta infektionssjukdomar och zoonoser.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi för ett ”motståndskraftigt Europa” bestående av en riskkartläggning och alternativ för att säkerställa en sund förvaltning och investeringar i hälso- och sjukvårdssystem och insatser mot pandemier på europeisk nivå, bland annat motståndskraftiga leveranskedjor i EU.

44. Europaparlamentet efterlyser en samordnad, samarbetsinriktad och öppen strategi på forskningsområdet, med en starkare roll för kommissionen inom samordningen av hälsoforskningen, så att dubbelarbete kan undvikas, och att inrikta forskningen på resultat, bland annat basläkemedel, vacciner, medicintekniska produkter och medicinsk utrustning.

45. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av ett europeiskt forskningsråd för att utveckla och genomföra en färdplan för hälsoforskningen och koppla samman de nyligen förvärvade kunskaperna med en alleuropeisk hälso- och sjukvårdspolitik.

46. Europaparlamentet välkomnar varmt ökningen av den budget som föreslagits för det nya programmet EU för hälsa.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ytterligare uppdatering av EU:s strategiska ram för hälsa och säkerhet, inbegripet lagstiftning om rätten att inte vara uppkopplad, ett nytt direktiv om arbetsrelaterade belastningsbesvär och ett nytt direktiv om psykiskt välbefinnande på arbetsplatsen för att erkänna ångest, depression och utbrändhet som yrkessjukdomar.

48. Europaparlamentet efterlyser en EU-handlingsplan för 2021–2027 om psykisk hälsa, som tar lika stor hänsyn till biomedicinska som psykosociala faktorer för psykisk ohälsa. 

49. Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta fullt ut med WHO och andra internationella organ för att bekämpa infektionssjukdomar, uppnå allmän hälso- och sjukvård för alla och stärka hälso- och sjukvårdssystemen globalt.

50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

Senaste uppdatering: 8 juli 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy