Förslag till resolution - B9-0222/2020Förslag till resolution
B9-0222/2020
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om en kemikaliestrategi för hållbarhet

6.7.2020 - (2020/2531(RSP))

till följd av frågan för muntligt besvarande B9-0013/2020
i enlighet med artikel 136.5 i arbetsordningen

Maria Spyraki, Maria Arena, Frédérique Ries, Sven Giegold, Danilo Oscar Lancini, Pietro Fiocchi, Anja Hazekamp
för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet


Förfarande : 2020/2531(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0222/2020
Ingivna texter :
B9-0222/2020
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9-0222/2020

Europaparlamentets resolution om en kemikaliestrategi för hållbarhet

(2020/2531(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

– med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och särskilt artiklarna 168 och 191,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (det sjunde miljöhandlingsprogrammet)[1], och dess vision för 2050,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), och om inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet (Reach-förordningen)[2],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (CLP-förordningen)[3],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter[4],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden[5],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar[6],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 649/2012 av den 4 juli 2012 om export och import av farliga kemikalier[7],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/10/EG av den 11 februari 2004 om harmonisering av lagar och andra författningar om tillämpningen av principerna för god laboratoriesed och kontrollen av tillämpningen vid prov med kemiska ämnen[8],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, och dess senare ändringar[9],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG[10],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter[11],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/852 av den 17 maj 2017 om kvicksilver och om upphävande av förordning (EG) nr 1102/2008[12],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke[13],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område[14], som ett värdefullt instrument för att övervaka och ta itu med gränsöverskridande kemiska föroreningar i ytvatten,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1381 av den 20 juni 2019 om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan[15],

– med beaktande av direktiv (EU) 2017/2398 av den 12 december 2017[16], direktiv (EU) 2019/130 av den 16 januari 2019[17] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/983 av den 5 juni 2019 om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet[18],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål[19],

– med beaktande av rådets slutsatser av den 26 juni 2019 Mot en strategi för en hållbar kemikaliepolitik i unionen,

– med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 4 oktober 2019 Ökad cirkularitet – övergången till ett hållbart samhälle,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 En ny strategisk EU-ram för arbetsmiljö: att förbättra arbetsmiljölagstiftningens genomförande i EU,

– med beaktande av de politiska riktlinjerna för Europeiska kommissionen 2019–2024, särskilt nollföroreningsstrategin för Europa,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773), och av djupanalysen till stöd för detta meddelande[20],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2018 Kommissionens allmänna rapport om tillämpningen av Reach och översyn av vissa delar – slutsatser och åtgärder (COM (2018)0116) och det åtföljande arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 november 2018 Mot en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen (COM(2018)0734),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 november 2018 Översyn av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 om kosmetiska produkter vad gäller hormonstörande ämnen (COM(2018)0739),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2019 Resultat från en kontroll av ändamålsenligheten av den mest relevanta kemikalielagstiftningen (exklusive Reach) samt identifierade utmaningar, luckor och brister (COM(2019)0264),

– med beaktande av sin resolution av den 24 april 2009 om lagstiftning om nanomaterial[21],

– med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle[22],

– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet[23],

– med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall[24],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 – Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020 Från jord till bord-strategin för ett rättvisare, hälsosammare och miljövänligare livsmedelssystem (COM(2020)0381),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2020 En ny handlingsplan för den cirkulära ekonomin. För ett renare och mer konkurrenskraftigt Europa (COM(2020)0098),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020 En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

– med beaktande av EU:s cancerplan som kommissionen presenterade i februari 2020,

– med beaktande av kommissionens samråd om EU:s cancerplan[25],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 januari 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall (COM(2018)0032) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2018)0020),

– med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi[26],

– med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel[27],

– med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2019 om unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel[28],

– med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om genomförandet av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel[29],

– med beaktande av sin resolution av den 18 april 2019 om en heltäckande EU-ram för hormonstörande ämnen[30],

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given[31],

– med beaktande av sin resolution av den 24 april 2018 om ett världsomfattande förbud mot kosmetikatester på djur[32],

– med beaktande av rapporten från FN:s miljöprogram av den 29 april 2019 Global Chemicals Outlook II - From Legacies to Innovative Solutions: Implementing the 2030 Agenda for Sustainable Development (En global kemikaliestrategi II – Från arvet från det förgångna till förnybara lösningar: Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling),

– med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 4 december 2019 The European environment ‒ state and outlook 2020 (Europas miljö – tillstånd och utblick 2020) (SOER 2020),

– med beaktande av den studie från augusti 2017 som beställts av kommissionen Study for the strategy for a non-toxic environment of the 7th Environment Action Programme (Studie om en strategi för en giftfri miljö för det sjunde miljöhandlingsprogrammet)[33],

– med beaktande av den studie från januari 2019, uppdaterad i maj 2019, som beställts av Europaparlamentets utskott för framställningar, Endocrine Disruptors: From Scientific Evidence to Human Health Protection (Hormonstörande ämnen: från vetenskapliga bevis till skydd för människors hälsa)[34],

– med beaktande av den rapport från juni 2019 som samordnades av kommissionen och dess samarbetspartner, Danmarks miljö- och livsmedelsministerium, EU Chemicals Policy 2030: Building on the past, moving to the future (EU:s kemikaliepolitik 2030: bygga vidare på det som varit och gå mot framtiden),

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 05/2020: Hållbar användning av växtskyddsmedel: begränsade framsteg med att mäta och minska risker,

– med beaktande av frågan till kommissionen om en kemikaliestrategi för hållbarhet (O-000044/2020 – B9‑0013/2020),

– med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A. Kommissionen har i sitt meddelande av den 11 december 2019 Den europeiska gröna given meddelat att en kemikaliestrategi för hållbarhet kommer att presenteras före sommaren 2020.

B. Kemikaliestrategin för hållbarhet bör bidra till ett korrekt genomförande av principerna i unionens miljöpolitik enligt artikel 191.2 i EUF-fördraget.

C. EU och dess medlemsstater har misslyckats med att uppnå mål 12 för hållbar utveckling som efterlyser att senast 2020 uppnå en miljövänlig hantering av kemikalier och allt avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramar, och avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark för att minimera deras negativa effekter på människors hälsa och på miljön. Betydande ytterligare åtgärder krävs för att nå mål 3 för hållbar utveckling och för att avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark före 2030. Kemikaliestrategin för hållbarhet kan bidra till att målen för hållbar utveckling uppnås.

D. Kemikaliers kemiska, fysikaliska och toxikologiska egenskaper varierar kraftigt. Många av de ämnen som är en integrerad del av det dagliga livet är inte farliga eller långlivade, men vissa kan motstå nedbrytning, ackumuleras genom näringskedjan och utgöra en risk för människors hälsa i låga koncentrationer.

E. Föroreningar från syntetiska kemikalier är ett stort och växande hot mot folkhälsan och miljön. Exempelvis är cancer med koppling till exponering för farliga kemikalier den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall. Runt 120 000 arbetsrelaterade cancerfall orsakas i EU varje år av exponering för cancerframkallande ämnen på arbetet, vilket leder till ungefär 80 000 dödsfall varje år[35].

F. Reglering spelar en viktig roll i att förebygga skador från farliga kemikalier. Det uppskattas att en miljon nya cancerfall har förhindrats under de senaste 20 åren, delvis tack vare genomförandet av arbetsmiljölagstiftning. I en studie 2017 gjordes den försiktiga uppskattningen att de sammantagna fördelarna med kemikalielagstiftningen i EU uppgick till många tiotals miljarder euro per år[36].

G. En strategi för hållbara kemikalier måste på ett effektivt sätt minska människors och miljöns exponering för farliga kemikalier, och samtidigt stärka den europeiska industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga.

H. Kemiska föroreningar orsakar förlust av land- och vattenekosystem och leder till en minskning av ”ekosystemens motståndskraft”, dvs. förmågan att stå emot skada och att återhämta sig, och detta leder till ett snabbt minskat djurbestånd.

I. Den 26 juni 2019 uppmanade rådet kommissionen att utarbeta en åtgärdsplan för att eliminera all icke nödvändig användning av högfluorerade ämnen (PFAS) på grund av deras väldigt långlivade karaktär och de ökade riskerna för hälsan och miljön[37].

J. Europeiska miljöbyrån uttryckte i sin rapport The European environment – state and outlook (Europas miljö – tillstånd och utblick) 2020 ökande oro över den roll som kemikalier spelar i vår miljös allt sämre skick, och varnade för att den väntat ökade kemikalieproduktionen och de pågående utsläppen av långlivade och farliga kemikalier signalerar att kemikaliebelastningen på hälsa och miljö sannolikt inte kommer att minska och att den nuvarande politiken inte räcker till för att hantera ett stort antal kemikalier.

K. Det krävs en övergång till att producera kemikalier som är säkert utformade, inbegripet till att använda mindre farliga kemikalier i produkters hela livscykel, i syfte att minska kemiska föroreningar och förbättra cirkulariteten hos Europas ekonomi. EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin måste hantera giftiga kemikalier för att dessa mål ska uppnås.

L. Att tillåta att förbjudna ämnen eller ämnen som inger mycket stora betänkligheter kommer in på EU-marknaden genom produkter som importeras från tredjeländer är inte förenligt med målet att utveckla giftfria materialkretslopp.

M. Det är glädjande att kommissionen finansierar projekt som främjar innovativ digital teknik för att spåra kemikalier i hela leveranskedjan (t.ex. blockkedjeteknik).

N. Foster, spädbarn, barn, gravida kvinnor, äldre och fattiga är särskilt känsliga för effekterna av exponering för kemikalier Låginkomsthushåll exponeras eventuellt oproportionerligt mycket eftersom de ofta bor nära stora utsläppskällor, t.ex. dumpningsplatser för farligt avfall och produktionsanläggningar[38].

O. Kommissionen genomförde aldrig sin strategi för en giftfri miljö som utlovades inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Nu är det viktigt att kommissionen lägger fram en ambitiös strategi som på ett effektivt sätt minimerar människors och miljöns exponering för farliga kemikalier och samtidigt stärker den europeiska industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga.

P. Studier som beställts av kommissionen (t.ex. i förhållande till strategin för en giftfri miljö och inom ramen för kontrollerna av ändamålsenligheten hos Reach och annan kemikalielagstiftning än Reach) har identifierat stora brister i EU:s lagstiftning för en säker hantering av kemikalier i EU, däribland inkonsekvent sektorsspecifik lagstiftning och bristande genomförande, och har angett huvuddragen i en bred uppsättning åtgärder som bör övervägas.

Q. Brister och inkonsekvens kräver lagstiftningsåtgärder för att säkerställa ett effektivt skydd av människors hälsa och miljön mot de risker som kemikalier utgör.

R. Kemikaliestrategin för hållbarhet bör baseras på de senaste, oberoende vetenskapliga rönen och metoderna samt hantera verklig exponering under hela livscykeln.

S. Enligt förordning (EG) nr 1107/2009 måste kommissionen och medlemsstaterna göra en ”oberoende, objektiv och öppen bedömning” av verksamma ämnen i bekämpningsmedel och bekämpningsmedel, och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet måste göra en oberoende vetenskaplig granskning i enlighet med förordning (EG) nr 178/2002 om allmän livsmedelslagstiftning.

1. Europaparlamentet välkomnar nollföroreningsstrategin för en giftfri miljö. Parlamentet erkänner den viktiga roll som kemikaliesektorn spelar när det gäller att nå de många målen i den gröna given, i synnerhet nollföroreningsstrategin, klimatneutralitet, energiomställningen, främjande av energieffektivitet och den cirkulära ekonomin, genom att erbjuda innovativa produktionsprocesser och material.

2. Europaparlamentet anser att alla former av föroreningar måste förhindras eller minskas till nivåer som inte längre är skadliga för människors hälsa och för miljön i syfte att göra det möjligt att leva gott inom planetens ekologiska gränser.

3. Europaparlamentet anser att en viktig uppströmsåtgärd är att säkerställa att all användning av kemikalier, material och produkter är säker, hållbar och cirkulär till sin utformning, inte enbart för att skydda människors hälsa, åstadkomma en giftfri miljö (luft, vatten, mark) och skydda den biologiska mångfalden, utan även för att uppnå en klimatneutral, resurseffektiv, cirkulär och konkurrenskraftig ekonomi.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en omfattande kemikaliestrategi för hållbarhet i syfte att åstadkomma det paradigmskifte som krävs för att genomföra nollföroreningsstrategin för en giftfri miljö som säkerställer en hög nivå av skydd för människors hälsa, djurens hälsa och miljön, minimerar exponeringen för farliga kemikalier, i synnerhet med avseende på försiktighetsprincipen och ett effektivt skydd för arbetstagare, minimerar användningen av djurförsök, bevarar och återställer ekosystem och biologisk mångfald samt främjar innovation inom hållbara kemikalier som grund för en europeisk strategi för en resurseffektiv, cirkulär, säker och hållbar ekonomi och samtidigt stärker konkurrens- och innovationskraften i EU:s ekonomi och säkerställer försörjningstryggheten och främjar sysselsättningen inom EU.

5. Europaparlamentet understryker att den kommande kemikaliestrategin för hållbarhet även måste ta upp hållbara inköp av material och energiintensitet i kemikalieproduktionen genom hela distributionskedjan liksom hälsoskyddsnormer, sociala normer, miljönormer och mänskliga rättigheter.

6. Europaparlamentet betonar att den nya strategin bör vara förenlig med och komplettera de övriga politiska målen i den gröna given, inbegripet målen i klimatlagen, den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, den nya industristrategin för EU och EU:s cancerplan liksom den nya situationen för EU:s ekonomi efter covid-19.

7. Europaparlamentet betonar att den nya strategin bör beskriva de sektorer och sätt inom och på vilka kemikalieindustrin kan bidra till dessa mål, t.ex. inom ren energi, råmaterial, hållbara transporter, digitalisering och minskad förbrukning

8 Europaparlamentet anser att kommissionen bör ta fram en omfattande strategi där hållbarhet är den viktigaste pelaren, vilken bör bidra till en konsolidering av all relevant politik, inbegripet den som rör kemikalier, handel, skatter, innovation och konkurrenskraft, och säkerställa att den genomförs så att Europa kan locka till sig investeringar och marknader för cirkulära och koldioxidsnåla produkter skapas.

9. Europaparlamentet betonar att den kemiska industrin är mycket viktig för den europeiska ekonomin, och att det är mycket viktigt att denna industri moderniseras och att koldioxidutsläppen från den minskar för att nå målen i den gröna given. Parlamentet konstaterar att den kemiska industrin kan tillhandahålla flera koldioxidsnåla lösningar. Parlamentet understryker vikten av att utveckla den kemiska industrin i syfte att bidra till att förverkliga EU:s klimatambitioner för 2030 och 2050. Parlamentet betonar att främjande av säker och hållbar innovation är en viktig del i övergången från en linjär till en cirkulär och hållbar industri, vilket skulle ge denna sektor en stor konkurrensfördel.

10. Europaparlamentet anser att kemikaliestrategin för hållbarhet bör uppnå samstämmighet och synergier mellan kemikalielagstiftning (t.ex. Reach, CLP-förordningen, långlivade organiska föroreningar, kvicksilver, växtskyddsmedel, biocider, gränsvärden för högsta tillåtna resthalter [MRL-värden] och lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen) och relaterad unionslagstiftning, inklusive specifik produktlagstiftning (t.ex. leksaker, kosmetika, material som kommer i kontakt med livsmedel, byggprodukter, läkemedel, förpackningar och direktiv 2019/0904 om plastprodukter för engångsbruk), allmän produktlagstiftning (t.ex. ekodesign och miljömärkning, den kommande policyn om hållbara produkter), lagstiftning om delar av miljön (t.ex. vatten, mark och luft), lagstiftning om föroreningskällor, inbegripet industrianläggningar (t.ex. direktivet om industriutsläpp och Seveso III-direktivet) samt lagstiftning om avfall (t.ex. direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen och direktivet om uttjänta fordon).

11. Europaparlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att minska överlappningarna mellan de rättsliga ramarna och mellan uppgifter som tilldelats Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA).

12. Europaparlamentet betonar att kemikaliestrategin för hållbarhet måste anpassas till hierarkin för åtgärder inom riskhantering som prioriterar förebyggande av exponering samt utfasning av farliga ämnen och ersättande med säkrare alternativ när så är möjligt snarare än kontrollåtgärder.

13. Europaparlamentet betonar behovet av att minska och förhindra exponering för kemikalier som t.ex. hormonstörande ämnen, som har visat sig bidra till en betydande ökning av kroniska sjukdomar varav vissa kan störa immunsystemet och dess inflammatoriska responser, inom ramen för åtgärder för att förbättra folkhälsan och stärka motståndskraften mot virus såsom sars-cov-2[39].

14. Europaparlamentet betonar att strategin fullt ut bör återspegla försiktighetsprincipen och principerna att förebyggande åtgärder bör vidtas, att miljöförstöring företrädesvis bör hejdas vid källan och att förorenaren bör betala liksom hörnstensprinciperna i de europeiska kemikalielagstiftningarna, t.ex. att bevisbördan ska läggas på tillverkare, importörer och nedströmsanvändare, och att den bör tillämpa dessa principer på ett effektivt sätt.

15. Europaparlamentet påpekar att mekanismerna för utökat producentansvar skulle vara ett bra verktyg för att genomföra principen om att förorenaren betalar samtidigt som man stimulerar innovation.

16. Europaparlamentet understryker behovet av ambitiösa mål för att öka antalet kemikalier som undersöks varje år, i synnerhet när det gäller deras hormonstörande egenskaper.

17. Europaparlamentet understryker att denna kemikaliestrategi för hållbarhet bör gå hand i hand med EU:s strategi för biologisk mångfald 2030.

18. Europaparlamentet betonar att den nya kemikaliestrategin för hållbarhet bör baseras på tillförlitliga och aktuella vetenskapliga rön, med beaktande av riskerna med hormonstörande ämnen, farliga kemikalier i importprodukter, kombinationseffekter mellan olika kemikalier och väldigt långlivade kemikalier, och att efterföljande lagstiftningsåtgärder, som inte rör vetenskapliga frågor (t.ex. faroidentifiering och faroklassificering)[40], bör åtföljas av konsekvensbedömningar och ta hänsyn till synpunkter från berörda parter för att öka tydligheten rörande prioriteringarna.

19. Europaparlamentet betonar att en hållbar kemikaliepolitik kräver samtidiga åtgärder rörande flera aspekter: fastställa  kriterier för hållbara kemikalier för att styra investeringar så att de bidrar till att förebygga och begränsa föroreningar, förbättra spårning av farliga kemikalier i produkter och främja en ersättning av dessa med säkrare alternativ, bilda allianser med viktiga sektorer för att arbeta med initiativ inom den cirkulära ekonomin (t.ex. byggindustrin, textilindustrin, elektronikindustrin och bilindustrin).

20. Europaparlamentet bekräftar att alla brister och svagheter i EU:s kemikalielagstiftning bör åtgärdas, att lagstiftningen bör genomföras till fullo och att den nya kemikaliestrategin för hållbarhet på ett effektivt sätt bör bidra till ett snabbt ersättande av ämnen som inger mycket stora betänkligheter och andra farliga kemikalier i möjligaste mån, inklusive hormonstörande ämnen, mycket långlivade kemikalier, neurotoxiska och immuntoxiska ämnen samt långlivade organiska föroreningar, och ta itu med kemikaliers kombinationseffekter, ämnens nanoformer och exponering för farliga kemikalier från produkter. Parlamentet anser att kemikaliestrategin bör bidra till kontrollåtgärdernas effektivitet. Parlamentet upprepar att samtliga hållbarhetsaspekter bör beaktas i samband med förbud mot någon av dessa kemikalier.

21. Europaparlamentet noterar med oro att den lagstiftning som förebygger förekomsten av kemikalier i produkter, inklusive importerade produkter, varken är systematisk eller konsekvent och endast gäller ett fåtal ämnen, produkter och användningsområden, ofta med många undantag. Parlamentet uppmanar kommissionen att, som en del av kemikaliestrategin för hållbarhet, presentera en handlingsplan för att åtgärda bristerna i den nuvarande rättsliga ramen och prioritera produkter som konsumenterna kommer i nära och regelbunden kontakt med, t.ex. textiler, möbler, produkter för barn och absorberande hygienprodukter.

22. Europaparlamentet erinrar om att alla relevanta ämnen som inger mycket stora betänkligheter, inbegripet ämnen med hormonstörande egenskaper som inger motsvarande betänkligheter, senast 2020 ska placeras på Reach kandidatförteckningen. Parlamentet understryker att det kommer att krävas insatser efter 2020 för att upptäcka eventuella ytterligare ämnen som inger mycket stora betänkligheter och för att fortsätta att säkerställa att registreringsunderlagen uppfyller kraven fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt fasa ut ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

23. Europaparlamentet anser att den nya kemikaliestrategin bör säkerställa att inget kemiskt ämne som har potentiellt negativa effekter för människors hälsa eller miljön släpps ut på marknaden innan de faror och risker som är förknippade med ett sådant ämne har bedömts grundligt.

24. Europaparlamentet understryker behovet av ett tydligt åtagande för att säkerställa finansiering på medellång och lång sikt till bättre och oberoende forskning om grön kemi som baseras på ”inbyggd säkerhet” i syfte att utveckla säkra och hållbara alternativ, inbegripet icke-kemiska alternativ, och att främja ersättande av skadliga kemikalier, när så är möjligt, och säker och hållbar produktion, vilket säkerställer lämpliga förutsättningar för säker och hållbar innovation och utveckling av nya och säkrare kemikalier.

25. Europaparlamentet betonar att den kemiska industrin bör delta i stor omfattning i denna finansiering.

26. Europaparlamentet understryker behovet av ett tydligt åtagande om att säkerställa medel till biologisk exponeringsmätning och miljöövervakning av konsekvenser av och exponering för kemikalier i syfte att förbättra den kemiska riskbedömningen och riskhanteringen, liksom till förbättrat utbyte och utnyttjande av lokala, regionala, nationella och EU-omfattande övervakningsdata mellan länder, sektorer och institutioner på relevanta politikområden (t.ex. vatten, kemikalier, luft, biologisk miljöövervakning, hälsa etc.). Parlamentet betonar att studier av biologisk exponeringsmätning bör genomföras med full respekt för relevant dataskyddslagstiftning.

27. Europaparlamentet anser att den vetenskapliga forskningen även bör beakta epigenetik vid testning av misstänkt toxicitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja detta mål och att öka den europeiska samordningen och de europeiska åtgärderna på området för biologisk miljöövervakning. Parlamentet betonar behovet av forskning om frågor som inte fått tillräcklig uppmärksamhet, såsom hormonrelaterade cancerformer och de socioekonomiska konsekvenserna av hormonrelaterade störningar.

28. Europaparlamentet betonar vikten av hållbar finansiering av forskning och innovation för att öka den vetenskapliga förståelsen för farliga kemikaliers effekter på miljön, hälsan, den biologiska mångfalden och ekosystemens motståndskraft samt för att främja forskning om förbättrade metoder för identifiering av faror knutna till kemikalier.

29. Europaparlamentet upprepar på nytt behovet av att minimera och gradvis ersätta djurförsök genom utökad användning av nya strategier och metoder och intelligenta provningsstrategier, däribland in vitro- och in silico-metoder. Parlamentet efterlyser därför ökade insatser och medel för att föreskriva snabba, tillförlitliga och robusta djurfria säkerhetsbedömningar i all relevant lagstiftning, inte enbart i lagstiftningen om kosmetiska produkter. Parlamentet beklagar att det fortfarande finns hinder för nyttan med och acceptansen av alternativa (djurfria) provningsmetoder för lagstiftningsändamål, delvis på grund av luckor i de tillgängliga provningsriktlinjerna[41] och otillräcklig finansiering för forskning om och utveckling av djurfria metoder. Parlamentet insisterar på att åtgärder vidtas för att avhjälpa denna situation.

30. Europaparlamentet anser att bästa tillgängliga forskning bör användas som riktmärke för valideringen av nya strategier och metoder snarare än föråldrade djurmodeller.

31 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att valideringen och införandet av djurfria provningsmetoder påskyndas betydligt.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforska potentialen hos digital teknik och artificiell intelligens i syfte att påskynda utvecklingen av verktyg för prediktiv toxicitet för att stödja innovation.

33. Europaparlamentet betonar att de förbud mot djurförsök som föreskrivs i kosmetikaförordningen inte får riskeras genom försök som bedrivs enligt annan lagstiftning, t.ex. Reach.

34. Europaparlamentet anser att strategin bör utöka användningen av allmän riskbedömning i all lagstiftning.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att kemikaliers kombinationseffekter beaktas fullt ut och på ett konsekvent sätt i all relevant lagstiftning, inbegripet genom minskad exponering och, där så krävs, revidering av uppgiftskraven och utveckling av nya provningsmetoder, företrädesvis i enlighet med de metoder som överenskommits mellan EU:s byråer.

36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med Echa, Efsa, medlemsstaterna och berörda parter, utveckla en metod för att beakta kemikaliers kombinationseffekter, inbegripet kombinerad exponering för flera kemikalier samt exponering från olika källor, t.ex. en bedömningsfaktor för blandningar, och att anpassa rättsliga krav för att hantera dessa effekter inom riskbedömning och riskhantering i all relevant lagstiftning om kemikalier och utsläpp.

37. Europaparlamentet välkomnar tillämpningen av principen ”ett ämne – en farobedömning” för att man bättre ska kunna utnyttja resurserna hos unionens byråer och vetenskapliga organ, undvika dubbelarbete, däribland provning, minska risken för motstridiga bedömningsresultat, påskynda och harmonisera kemikalielagstiftningen och göra den transparent samt säkerställa bättre hälso- och miljöskydd och lika villkor för industrin, samtidigt som man beaktar den särskilda situationen för små och medelstora företag.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en fullt uppkopplad och interoperabel EU-databas över kemikaliesäkerhet för att underlätta ett smidigt utbyte av data mellan myndigheter och ge forskare, lagstiftare, industrin och medborgare allmän tillgång.

39. Europaparlamentet understryker behovet av att stärka samarbetet och samordningen mellan de europeiska utvärderingsorganen Efsa och Echa tillsammans med nationella organ, genom att utarbeta gemensamma riktlinjer för riskbedömning, nämligen för biocidprodukter och växtskyddsmedel, som beaktar de senaste forskningsresultaten, i syfte att undvika inkonsekvenser.

40. Europaparlamentet betonar att det behövs en mer integrerad strategi för bedömning av kemikalier med liknande faror, risker eller funktioner som grupp. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i större utsträckning använda en vetenskapligt baserad gruppstrategi, både vid utvärdering och i efterföljande tillsynsåtgärder, i syfte att undvika oönskad ersättning och minska djurförsöken. Parlamentet betonar att principen ”ett ämne – en farobedömning” varken bör strida mot eller lägga hinder i vägen för utvecklingen av en gruppstrategi för att bedöma kemiska familjer som helhet.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med stöd av Echa, tillhandahålla ett forum för att analysera fördelarna och nackdelarna med, samt genomförbarheten hos ett nytt system för provning av kemikalier, varigenom säkerhetsstudier skulle genomföras av certifierade laboratorier/institutioner, som fått uppdraget inom ramen för regleringsförfarandet, och kostnaderna bäras av de sökande i syfte att respektera den bevisbörda som åläggs företagen.

42. Europaparlamentet anser att det krävs tillsynsåtgärder för att skydda sårbara grupper som barn, gravida och ammande kvinnor och äldre på lämpligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en övergripande definition av sårbara grupper och att, om så är lämpligt föreslå anpassningar av befintliga vetenskapliga metoder för riskbedömning i vederbörlig ordning, samt att anpassa skyddet av sårbara grupper i all kemikalielagstiftning till strängast tänkbara normer.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt kemikalier som ackumuleras och finns kvar i kroppen, de som överförs till barn genom graviditet eller bröstmjölk, och kemikalier som kan ha effekter över flera generationer.

44. Europaparlamentet framhåller behovet av att utveckla en ändamålsenlig mekanism för att samordna skyddet av sårbara grupper, exempelvis genom att införa konsekventa riskhanteringskrav i relevant EU-lagstiftning avseende ämnen som inger betänkligheter, däribland neurotoxiska ämnen och hormonstörande ämnen.

45. Europaparlamentet anser att kemikaliestrategin för hållbarhet bör bidra till en hög skyddsnivå för arbetstagare mot skadliga kemikalier.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett lagstiftningsförslag för att inkludera ämnen som är reproduktionstoxiska inom tillämpningsområdet för direktiv 2004/37/EG om carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet, i syfte att se till att direktivet anpassas till hur cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (CMR-ämnen) behandlas i EU:s övriga kemikalielagstiftning (t.ex. Reach och lagstiftning om biocidprodukter, bekämpningsmedel och kosmetiska produkter).

47. Europaparlamentet betonar vikten av att kräva att ansökningar om godkännande enligt Reach även är tillräckligt precisa vad gäller exponeringen för det berörda ämnet, i syfte att på ett korrekt sätt kunna bedöma risken och vidta lämpliga riskhanteringsåtgärder, i synnerhet för arbetstagare.

48. Europaparlamentet framhåller vikten av att omfattande information om kemiska faror och säkerhet finns tillgänglig för arbetsgivare, eftersom de måste skydda och informera sina arbetstagare med hjälp av korrekta säkerhetsinstruktioner, utbildning och skyddsutrustning samt införa ett bra övervakningssystem. Parlamentet efterlyser ändamålsenliga nationella arbetsinspektioner och påföljder för överträdelser av säkerhetskraven. Parlamentet uppmuntrar till upprättandet av förebyggande kommittéer.

49. Europaparlamentet betonar behovet av att tillhandahålla tydlig och begriplig information om kemiska ämnen till medborgare, arbetstagare och företag på EU:s samtliga språk, samt behovet av att öka insynen i och spårbarheten genom hela distributionskedjan.

50. Europaparlamentet efterlyser en strategi för att markant förbättra genomförandet av Reach med avseende på registrering, utvärdering, godkännande och begränsning och att vara tydlig när det gäller dess gränssnitt mellan ramen för arbetsmiljö och CLP-ramen. Parlamentet hänvisar på nytt till principen ”Inga data, ingen marknad”. Parlamentet insisterar på att alla registreringar av ämnen snarast måste uppfylla kraven. Parlamentet efterlyser obligatorisk uppdatering av registreringsunderlagen, baserat på de senaste vetenskapliga rönen, så att registreringarna kan fortsätta att uppfylla kraven. Parlamentet efterfrågar öppenhet när det gäller uppfyllandet av registreringsskyldigheter, och att Echa ska ges uttrycklig befogenhet att återkalla registreringsnummer vid fortsatt bristande efterlevnad av något krav. Parlamentet betonar vikten av pågående program mellan Echa och industrin på frivillig basis, i syfte att förbättra registreringsunderlagen utöver själva efterlevnaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en ram som uppmuntrar till sådana program.

51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och Echa att samarbeta för att inkludera alla relevanta och för närvarande kända ämnen som inger mycket stora betänkligheter på kandidatförteckningen innan utgången av detta år, vilket kommissionens f.d. vice ordförande Antonio Tajani och f.d. kommissionsledamot Janez Potočnik år 2010 åtog sig att göra och vilket angavs på nytt i en färdplan från kommissionen år 2013[42].

52. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett korrekt sätt tillämpa Reach i enlighet med Europeiska unionens domstols dom av den 7 mars 2019 i mål T-837/16 (Sverige mot kommissionen om blykromat).

53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera de tidsfrister som fastställs i Reach, i synnerhet med avseende på beslut med anknytning till godkännande eller begränsning.

54. Europaparlamentet betonar vikten av att kräva att ansökningar om godkännande är tillräckligt precisa vad gäller användningsområdena för det berörda ämnet i syfte att kunna fastställa förekomsten, eller avsaknaden, av lämpliga alternativ.

55. Europaparlamentet efterlyser en förbättring av begränsningsförfarandet genom gruppering av ämnen och genom att tydligt identifiera och beskriva de vetenskapliga osäkerheterna i riskbedömningen och den tid som krävs för att ta fram information som saknas samt genom att redovisa kostnaderna för uteblivna åtgärder. Parlamentet anser att den evidensgrad som krävs för undantag från den föreslagna begränsningen bör ökas.

56. Europaparlamentet uppmanar Echa att göra de toxikologiska och ekotoxikologiska undersökningar som registranter och sökande lämnar in tillgängliga för allmänheten.

57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en utvidgning av tillämpningsområdet för det påskyndade förfarandet enligt artikel 68.2 i Reach med anknytning till konsumentanvändning av alla ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

58. Europaparlamentet anser att riskbedömning, däribland utvärdering, och riskhantering av ämnen både måste förbättras och påskyndas rent generellt, i synnerhet med avseende på identifiering av cancerframkallande ämnen och mutagener i ljuset av kommissionens åtagande att bekämpa cancer.

59. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra provningar som omfattar hormonstörande ämnens modaliteter och slutpunkter. Parlamentet påpekar att även om viktiga provningar genomförs (t.ex. på området för reproduktion, effekter på systemet för sköldkörtelhormonet) har många av dessa provningar låg känslighet och ibland hög variabilitet, vilket gör deras inverkan tämligen begränsad.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att avstå från att tillåta ämnen och godkänna produkter med ofullständiga uppgifter om hälso- och miljöfaror, eller om den sökande inte kan styrka att lämpliga alternativ inte finns, där detta är ett villkor för godkännandet[43].

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det tas full hänsyn till oberoende, sakkunniggranskad vetenskaplig litteratur och att denna ges samma tyngd som lagstadgade studier enligt god laboratoriesed (GLP) i riskbedömningsförfarandet för alla kemikalier. Parlamentet betonar att detta är ett effektivt sätt att bidra till att minska onödiga djurförsök.

62. Europaparlamentet efterlyser ett förtydligande av bestämmelserna om registrering av kemikalier för intermediära användningar enligt Reach som ska gälla enbart när intermediären omvandlas till ett annat registrerat ämne, samt att systematisk kontroll av fullständig efterlevnad av Reach ska säkerställas.

63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra snabb, effektiv och öppen tillsyn av skadliga kemikalier samt att utveckla och genomföra ett system för tidig varning för att identifiera nya och framväxande risker i syfte att säkerställa en snabb uppföljning av regelverket på ett tidigt stadium och snabbt minska den övergripande exponeringen.

64. Europaparlamentet anser att ökad insyn i förfaranden samt kemikaliers egenskaper är ett sätt att åstadkomma en högre nivå av skydd för människors hälsa och miljön. Parlamentet betonar att förbättringar krävs när det gäller öppenheten rörande registranters efterlevnad, produktionsvolymen för kemikalier, fullständiga studierapporter som styrker tillförlitligheten hos fylliga rapportsammanfattningar och kartläggningen av produktionen och användandet av ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

65. Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om material som kommer i kontakt med livsmedel (FCM) bör ses över i linje med CLP och Reach, för att åstadkomma en samstämmig skyddsmetod för de materials och produkters säkerhet som kommer i kontakt med livsmedel.

66. Europaparlamentet insisterar i synnerhet på behovet av omfattande, harmoniserad reglering av samtliga material avsedda att komma i kontakt med livsmedel som bör baseras på försiktighetsprincipen, principen ”Inga data, ingen marknad”, omfattande säkerhetsbedömningar som tar upp alla relevanta slutpunkter som rör säkerhet och hälsa och grundas på de senaste vetenskapliga uppgifterna för alla kemikalier som används i material som kommer i kontakt med livsmedel, effektivt verkställande och förbättrad information till konsumenterna.

67. Europaparlamentet efterlyser utfasning av ämnen som inger mycket stora betänkligheter i material avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

68. Europaparlamentet föreslår ett snabbt sammanställande av bästa praxis avseende reglering på medlemsstatsnivå av material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, inbegripet nationella åtgärder för att ta itu med exponering för hormonstörande ämnen och fluorkarboner.

69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en korrekt koppling mellan översynen av förordningen om material avsedda att komma i kontakt med livsmedel, jord till bord-strategin och Europas plan mot cancer.

70. Europaparlamentet ser med oro på all inkonsekvens i unionens lagstiftning om långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen (PBT-ämnen) och mycket långlivade och mycket bioackumulerbara ämnen (vPvB) som identifierades i samband med kontrollen av ändamålsenligheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en tydlig handlingsplan och, vid behov, lagstiftningsförslag om hur man ska hantera samtliga långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen, mycket långlivade och mycket bioackumulerande ämnen samt långlivade och mobila ämnen som baseras på konsekvensbedömningar och vetenskaplig kunskap, inom de etablerade ramarna, samtidigt som man beaktar all relevant lagstiftning och alla relevanta miljömedier.

71. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa strikta tidsfrister i handlingsplanen om perfluoralkylerade ämnen (PFAS) för att säkerställa en snabb utfasning av all icke nödvändig användning av PFAS och att påskynda utvecklingen av säkra och icke långlivade alternativ till alla användningsområden för PFAS som en del av kemikaliestrategin för hållbarhet.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera begreppet, och kriterierna för, ”viktiga användningsområden” för farliga kemikalier, och att använda definitionen av viktiga användningsområden som ges i Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet som grund, i syfte att tillhandahålla en harmoniserad strategi för lagstiftningsåtgärder som rör icke nödvändig användning.

73. Europaparlamentet anser vidare att ämnen som är neurotoxiska eller immunotoxiska bör anses inge motsvarande betänkligheter som ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt Reach.

74. Europaparlamentet bekräftar sin uppmaning av den 18 april 2019 om en omfattande EU-ram för hormonstörande ämnen och i synnerhet om att anta en övergripande definition utgående från WHO:s definition av misstänkta hormonstörande ämnen, liksom för kända och förmodade hormonstörande ämnen i enlighet med klassificeringen av cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen (CMR-ämnen) i CLP-förordningen, ändra uppgiftskraven i enlighet med detta, effektivt minimera människors och miljöns totala exponering för hormonstörande ämnen, utarbeta lagstiftningsförslag för att införa särskilda bestämmelser om hormonstörande ämnen i lagstiftningen om leksaker, material avsedda att komma i kontakt med livsmedel och kosmetika, i syfte att behandla hormonstörande ämnen som CMR-ämnen, och se över all relevant lagstiftning, inbegripet lagstiftningen om material som kommer i kontakt med livsmedel, för att ersätta hormonstörande ämnen.

75. Europaparlamentet bekräftar sitt krav av den 14 mars 2013[44] om att testmetoder och vägledningsdokument bör utvecklas för att ta bättre hänsyn till hormonstörande ämnen, eventuella lågdoseffekter, kombinationseffekter och icke-linjära dosresponssamband, i synnerhet med avseende på kritiska exponeringsfönster under utvecklingen. Parlamentet betonar att hormonstörande ämnen bör betraktas som ämnen utan tröskelvärde såvida inte en sökande vetenskapligt kan påvisa ett säkert tröskelvärde.

76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt genomföra rekommendationerna i kontrollen av ändamålsenlighet av den mest relevanta kemikalielagstiftningen (exklusive Reach) och att införa nya faroklasser i CLP-förordningen och parallellt i det globala harmoniserade systemet (t.ex. för hormonstörande ämnen, toxicitet i mark, neurotoxicitet, immunotoxicitet, långlivade, bioackumulerande och toxiska ämnen och mycket långlivade och mycket bioackumulerbara ämnen).

77. Europaparlamentet anser att ämnen som är långlivade, mobila och toxiska eller mycket långlivade och mycket mobila bör läggas till på Reach-förteckningen över ämnen som inger mycket stora betänkligheter.

78. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera identifieringen och regleringen av kemikalier som inger betänkligheter, t.ex. CMR-ämnen och hormonstörande ämnen, däribland i Europas plan mot cancer, i synnerhet för skydd av arbetstagare, eftersom Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) uppger att cancer orsakar 52 % av alla arbetsrelaterade dödsfall i EU[45].

79. Europaparlamentet betonar att kemikaliestrategin för hållbarhet bör införa registrering av polymerer, utvidga de standardiserade informationskraven för ämnen på mellan 1 och 10 ton till att omfatta alla sådana ämnen, stärka informationskraven för toxikologiska egenskaper och för användningsområden och exponering, bl.a. genom att kräva en kemikaliesäkerhetsrapport även för ämnen på mellan 1 och 10 ton, och förbättra bedömningen av komplexa ämnen (t.ex. ämnen med okänd eller varierande sammansättning (UVCB-ämnen)), särskilt genom att stödja Echa att vidareutveckla de lösningar som redan införts (t.ex. ämnesidentitetsprofil). Parlamentet efterlyser utveckling av särskilda metoder för bedömning av denna typ av ämnen som möjliggör en solid vetenskaplig strategi och som kan tillämpas i praktiken.

80. Europaparlamentet erinrar om EU:s åtagande att säkerställa säkerheten hos tillverkade nanomaterial och material med liknande egenskaper i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet, och bekräftar på nytt sina uppmaningar av den 24 april 2009 om en översyn av all relevant lagstiftning för att garantera säkerhet för alla tillämpningar av nanomaterial i produkter som under sin livscykel kan påverka hälsan, miljön eller säkerheten och att utarbeta lämpliga test för att bedöma farorna med och exponeringen för nanomaterial under hela deras livscykel.

81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga villkoren och kriterierna enligt vilka användningen av biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast inte är skadlig för miljön och för människors hälsa, samtidigt som man beaktar alla delar av miljön som denna plast skulle kunna släppas ut i och tillämpar försiktighetsprincipen.

82. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra översynen av rekommendationen om definitionen av nanomaterial, att se över den rekommendationen vid behov och att säkerställa att nanomaterial identifieras och behandlas på ett enhetligt sätt i all lagstiftning genom en rättsligt bindande definition.

83. Europaparlamentet begär att kommissionen uppmanar Echa att regelbundet utvärdera resultatet och effekterna av arbetet vid EU:s observatorium för nanomaterial (EUON).

84. Europaparlamentet kräver att lagstiftningen om växtskyddsmedel ska genomföras fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att hörsamma Europaparlamentets olika krav av den 16 januari 2019 på att förbättra unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda Europas övergång till bekämpningsmedel med låg risk i enlighet med definitionen i artikel 47 i förordning (EG) nr 1107/2009 och att minska beroendet av bekämpningsmedel genom att bland annat främja och stödja införandet av metoder för integrerat växtskydd (IPM), för att uppnå målen i direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel samt överföra målen i det senare till relevant lagstiftning, förbättra statistiken om växtskyddsmedel, utveckla bättre riskindikatorer, minska användningen av gödselmedel för att undvika markförsämring och stödja jordbrukarna så att de kan uppnå dessa mål.

85. Europaparlamentet anser att man för att säkerställa skyddet av folkhälsan och lika villkor för europeiska jordbrukare, inte bör släppa in förbjudna verksamma ämnen på EU-marknaden genom importerade produkter.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att påskynda utvecklingen av växtskyddsmedel med låg risk och att sätta upp ett mål för att fasa ut bekämpningsmedel med hög risk fram till år 2030.

87. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa specifika mål för att drastiskt minska såväl användningen av kemiska bekämpningsmedel som den risk de medför.

88. Europaparlamentet understryker den oroande förseningen i genomförandet av granskningsprogrammet och behovet av att säkerställa en snabbare och heltäckande (ny) bedömning av säkerheten för verksamma biocidämnen, tillsatsämnen och hela produkter – även när det gäller hormonstörande egenskaper – för att säkerställa skyddet av medborgarnas hälsa och miljön.

89. Europaparlamentet understryker betydelsen av att övergå till en verkligt cirkulär och klimatneutral ekonomi och utveckla giftfria materialkretslopp. Parlamentet anser att artiklar som tillverkats av nya råvaror och de som tillverkats av återvunnet material bör uppfylla samma kemiska normer. Parlamentet bekräftar på nytt att förebyggande ska prioriteras före återvinning i enlighet med avfallshierarkin såsom den definieras i ramdirektivet om avfall[46], och att återvinning inte får motivera fortsatt användning av farliga etablerade ämnen.

90. Europaparlamentet upprepar att problemet med produkter som innehåller etablerade ämnen som inger betänkligheter bör lösas med hjälp av ett effektivt system för spårning och bortskaffande av avfall.

91. Europaparlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt av den 13 september 2018 om åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall, och i synnerhet att ämnen som inger betänkligheter betyder ämnen som uppfyller kriterierna för ämnen som inger mycket stora betänkligheter enligt artikel 57 i Reach-förordningen, ämnen som förbjuds genom Stockholmskonventionen (långlivade organiska föroreningar), särskilda ämnen som begränsas i artiklarna i bilaga XVII till Reach-förordningen och särskilda ämnen som regleras i sektors- och/eller produktspecifik lagstiftning.

92. Europaparlamentet anser att alla icke-konfidentiella uppgifter om farliga kemikalier i varor i leveranskedjan bör offentliggöras för konsumenter och avfallshanterare eftersom det är en förutsättning för att man ska kunna uppnå giftfria materialkretslopp.

93. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta omfattande indikatorer för kemikaliers konsekvenser för hälsan och miljön, som bl.a. skulle bidra till att bedöma kemikalielagstiftningens effektivitet.

94. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det utan dröjsmål upprättas ett användarvänligt, transparent, obligatoriskt och harmoniserat offentligt informationssystem i EU om farliga ämnen i material, produkter och avfall som görs tillgängligt på samtliga EU-språk.

95. Europaparlamentet påpekar att strategin bör hjälpa industrin att uppnå klimatneutralitet och nollföroreningsmålet för en giftfri miljö samt stödja en väl fungerande inre marknad och samtidigt stärka EU-industrins konkurrenskraft och säkra och hållbara innovationsförmåga och produktion, i linje med den gröna given och den nya industristrategin. Parlamentet betonar att man i samband med strategin bör undvika onödiga administrativa bördor.

96. Europaparlamentet påpekar att strategin bör hjälpa den kemiska industrin att uppnå klimatneutralitet och nollföroreningsmål genom utarbetande av nya, integrerade värdekedjor som kombinerar jordbruks- och kemisektorn, samt stödja en väl fungerande inre marknad och samtidigt stärka EU-industrins konkurrenskraft och innovationsförmåga.

97. Europaparlamentet efterfrågar stöd till små och medelstora företag, däribland tekniskt stöd i syfte att ersätta farliga ämnen med säkrare alternativ, för att hjälpa dem att efterleva EU:s kemikalielagstiftning och övergå till att tillverka och använda säkra och hållbara produkter, genom att främja forskning och utveckling och investera i hållbara kemikalier och teknisk innovation inom ramen för EU-program såsom Horisont Europa.

98. Europaparlamentet understryker att kemikalielagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att små och medelstora företag kan genomföra den, utan att detta påverkar den skyddsnivå som krävs.

99. Europaparlamentet betonar att lagstiftning som ger ett stabilt och förutsägbart regelverk är avgörande för att vägleda den innovation som krävs för övergången till en cirkulär, säker och hållbar kemikaliesektor, inklusive hållbar användning av förnybara råvaror för att främja bioekonomin, och långsiktiga investeringar för att uppnå en giftfri miljö. Parlamentet stöder berörda parters delaktighet i detta avseende.

100. Europaparlamentet understryker att unionens kemikalielagstiftning bör ge incitament till säkerhet och hållbarhet när det gäller kemi, material (inbegripet plast) och teknik, inklusive icke-kemiska alternativ med säker och giftfri utformning.

101. Europaparlamentet betonar på denna punkt att strategin bör skapa möjligheter till ökade satsningar på ren teknik, i syfte att nå målen i den gröna given.

102. Europaparlamentet betonar att det bör finnas incitament för att utveckla sådan teknik och framställa sådan kemi i EU.

103. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma EU-kriterier för hållbara kemikalier på grundval av ett forskningsförslag från Echa. Parlamentet anser att dessa kriterier bör kompletteras med produktstandarder (t.ex. policyramen för hållbara produkter).

104. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge incitament för säkra och hållbara produkter och ren produktion, och att införa och/eller anpassa ekonomiska instrument (t.ex. avgifter, miljöskatter, utökat producentansvar) för att få till stånd en internalisering av externa kostnader under kemikaliernas livscykel, däribland hälso- och miljökostnader, oavsett om användningen äger rum i eller utanför EU.

105. Europaparlamentet påminner om att de inkomster som Echa uppbär genom avgifter kommer att minskas avsevärt. Parlamentet efterlyser en översyn av Echas finansieringsmodell och införandet av en förutsägbar och en hållbar finansieringsmekanism för att säkerställa att myndigheten fungerar korrekt på lång sikt och för att undanröja ineffektiva inslag, i synnerhet de som är en följd av att budgetposterna hålls åtskilda, genom att tillhandahålla de resurser som krävs för att möta de ökande kraven på myndighetens nuvarande arbete och tillräckliga extraresurser för ytterligare arbete som krävs inom ramen för den nya fleråriga budgetramen, däribland personal inom Echa som uteslutande arbetar med djurskydd och med att främja djurfria metoder inom Echas samtliga verksamheter.

106. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inte skära ned på Echas resurser i det årliga budgetförfarandet och att tillhandahålla extraresurser för andra eventuella uppgifter som myndigheten kan behöva utföra, såsom utvärderingar av ämnen.

107. Europaparlamentet efterlyser tillräcklig personal och budget för de kommissionsavdelningar som har i uppdrag att se till att genomförandet av kemikaliestrategin för hållbarhet blir framgångsrikt. Parlamentet understryker att fördelning av resurser måste svara mot både aktuella och långsiktiga politiska prioriteringar och förväntar sig således, inom ramen för den europeiska gröna given, en betydande förstärkning av personalresurserna vid generaldirektoratet för miljö i synnerhet och berörda EU-organ.

108. Europaparlamentet kräver att unionens kemikalielagstiftning ska genomföras fullt ut. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräcklig kapacitet för att förbättra kontrollen av efterlevnaden av EU:s kemikalielagstiftning och för att kommissionen och Echa på lämpligt sätt ska kunna stödja detta.

109. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska medlemsstaters efterlevnadssystem med avseende på kemikalielagstiftning och att ge rekommendationer för att förbättra och stärka samarbete och samordning mellan tillsynsorgan, samt att vid behov lägga fram förslag på EU-instrument för verkställighet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja de befogenheter den har beviljats enligt artikel 11.4 i förordning (EU) nr 2019/1020[47] i syfte att säkerställa att lämpliga produkttester utförs i hela unionen.

110. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör få tydlig vägledning i hur de kan stärka sina efterlevnadssystem när det gäller kemikalielagstiftning samt att samordning och samarbete mellan medlemsstaters tillsynsorgan på detta område måste förstärkas. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla sådan vägledning på grundval av en granskning av efterlevnadssystemen samt att beakta erfarenheter från Reach-forumet.

111. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja upprättandet av ett europeiskt nätverk av städer och samhällen som är fria från hormonstörande ämnen i syfte att förbättra bästa praxis för samarbete och utbyte, i likhet med borgmästaravtalet.

112. Europaparlamentet uppmanar kommission att snabbt vidta rättsliga åtgärder när det fastslagits att EU:s kemikalielagstiftning inte efterlevts. Parlamentet påminner om sin iakttagelse av den 16 januari 2020[48] om att förfaranden måste bli effektivare i fråga om miljöbrott. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sina interna riktlinjer om överträdelseförfaranden samt att ta vara på möjligheten i samband med det kommande meddelandet om bättre lagstiftning för att snabbt och effektivt säkerställa att EU:s lagar efterlevs.

113. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att importerade och exporterade kemikalier och produkter uppfyller samma normer som de som gäller för kemikalier och produkter som produceras och används i unionen för att säkerställa lika villkor för tillverkare i och utanför EU. Parlamentet anser att kontrollerna av bristande efterlevnad inom unionen och vid dess gränser bör förbättras, däribland genom ett förstärkt samarbete mellan tullmyndigheter och utveckling av ett särskilt digitalt verktyg för det ändamålet, med beaktande av erfarenheterna från Reach-forumet. Parlamentet välkomnar kommissionens långsiktiga handlingsplan för bättre genomförande och efterlevnad av inremarknadsreglerna[49] och uppmanar kommissionen att till fullo utnyttja kommande förslag för att säkerställa att EU:s kemikalielagstiftning efterlevs.

114. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig utvärdering av medlemsstaternas beroende av tredjeland när det gäller import av kemikalier i viktiga värdekedjor, såsom de som rör aktiva farmaceutiska substanser, desinfektionsmedel etc., och därtill hörande säkerhetsrisker.

115. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma politik som förenklar och främjar säker och hållbar kemikalietillverkning i Europa i strategiska värdekedjor såsom för aktiva farmaceutiska substanser och desinfektionsmedel, i syfte att återta kontrollen på detta strategiska område och minska Europas beroende av tredjeländer, trygga säker tillgång och undvika läkemedelsbrist utan att underminera den avkastning som öppna ekonomier erhåller från internationell handel.

116. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i all import förbjuda rester av farliga ämnen utan tröskelvärde som är förbjudna i EU då det inte finns någon säker exponeringsnivå för människor i relation till dessa, samt att tillämpa samma gränsvärde (MRL-värden) på andra importerade ämnen som på ämnen producerade inom EU för att säkerställa lika villkor för tillverkare och jordbrukare inom och utanför EU.

117. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att politiskt och ekonomiskt stödja alla internationella strukturer och förfaranden som strävar efter att uppnå en god kemikaliehantering på global nivå.

118 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna kemisk förorening (inklusive bekämpningsmedel) som en central faktor bakom det globala hotet mot den biologiska mångfalden samt att lägga fram lagförslag i syfte att ta itu med problemen med långlivade, ackumulativa och rörliga ämnen i miljön och de negativa effekter dessa har på ekosystem och den biologiska mångfalden.

119. Europaparlamentet understryker att hållbarhet när det gäller kemikalier också måste omfatta socialt och miljömässigt ansvar från kemikalieindustrier och företag längs hela deras leveranskedjor.

120. Europaparlamentet anser att unionens kemikaliesäkerhetsnormer bör främjas internationellt.

121. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta arbeta för en efterföljare till strategin för internationell kemikaliehantering (SAICM), inklusive en reform av det särskilda programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i förhandlingarna bidra till utformandet av en adekvat, förutsägbar och hållbar finansieringsmekanism i detta hänseende.

122. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

Senaste uppdatering: 8 juli 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy