Förfarande : 2020/2708(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0246/2020

Ingivna texter :

B9-0246/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0239

<Date>{09/09/2020}9.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0246/2020</NoDocSe>
PDF 139kWORD 47k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om kulturell återhämtning i Europa</Titre>

<DocRef>(2020/2708(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Alexis Georgoulis, Niyazi Kizilyürek</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0246/2020

B9‑0246/2020

Europaparlamentets resolution om kulturell återhämtning i Europa

(2020/2708(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 22,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 om en ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

 med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om transport och turism under 2020 och framåt[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG[2] (”förordningen”),

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Kulturen och de kulturella och kreativa sektorerna är ett viktigt verktyg i kampen mot alla former av diskriminering, inbegripet rasism och främlingsfientlighet, och är en plattform för yttrandefrihet. Europeiska kulturella och kreativa aktörer bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald i Europa och bidrar till att stärka solidariteten och integrationen på alla områden. Dessa aktörer är ovärderliga för en hållbar ekonomisk och social tillväxt i Europa och för dess folk.

B. De kulturella och kreativa sektorerna i Europa står för omkring 4 % av EU:s bruttonationalprodukt och över 7,4 miljoner arbetstillfällen i Europa, vilket motsvarar 3,7 % av all sysselsättning i EU-27. De kulturella och kreativa sektorerna är starkt sammanlänkade och har visat sig vara till nytta för andra sektorer såsom turism och transport. Enligt Världsturismorganisationen väljer fyra av tio turister sitt resmål på grundval av det kulturella utbudet.

C. De europeiska kulturella och kreativa sektorerna tillhör dem som drabbats hårdast av den globala covid-19-pandemin. De hade svårigheter redan före pandemin och har förbisetts i återhämtningsinstrumenten. Enligt kommissionens egna beräkningar tros de kulturella och kreativa sektorerna – som står för 509 miljarder euro i mervärde till BNP – ha förlorat 80 % av sin omsättning under det andra kvartalet 2020 på grund av covid‑19-krisen och restriktionerna i samband med denna kris.

D. Covid-19-utbrottet och de åtgärder som krävts för att stoppa spridningen av pandemin har drabbat de kulturella och kreativa sektorerna hårt på grund av stängningen av kulturinrättningar, såsom biografer, teatrar, konserthus, gallerier, kulturinstitutioner, festivaler, museer och musikscener, vilket har förvärrat de negativa tendenserna och de ekonomiska utmaningarna för de kulturella och kreativa sektorerna. Alla ansträngningar bör göras för att skydda och ytterligare främja de kulturella och kreativa sektorernas överlevnad och utveckling.

E. De kulturella och kreativa sektorerna är en atypisk sektor som domineras av otrygga arbetsvillkor med särskilda behov, atypiskt arbete och frilansande, med minimalt eller obefintligt socialförsäkringsskydd för konstnärer och artister. Dessa branscher varierar i storlek och består av aktörer, men kännetecknas framför allt av små strukturer (små och medelstora företag eller självständiga konstnärer och artister) och oregelbundna inkomster. Antalet kulturarbetare och konstnärer ökar stadigt och består till stor del av ungdomar. Deras arbetsvillkor är otrygga med korttidskontrakt, deltidsarbete och säsongsarbete, och personer med universitetsexamen har två eller fler jobb parallellt.

F. Sektorn har visat prov på solidaritet utan motstycke under pandemin och har ofta släppt ut kulturellt innehåll kostnadsfritt via digitala kanaler och bidragit till välbefinnandet för befolkningen under nedstängningen.

G. Tillgången till kulturellt innehåll online har inte lett till ökade inkomster för rättighetsinnehavare och artister. Digitaliseringen av sektorn, som påskyndades av covid-19, stärkte ytterligare onlineaktörernas dominerande ställning och åtföljdes inte av nödvändig insyn när det gäller licensavtalen.

H. Kommissionens återhämtningsplan ger inga garantier för att de kulturella och kreativa sektorerna kan få tillgång till nödfinansiering. Kommissionsledamot Gabriels förslag om att medlemsstaterna ska öronmärka 1 % av återhämtningsbudgeten för kultur är visserligen välkommet, men det ger inte några rättsligt bindande garantier för de kulturella och kreativa sektorerna.

I. Kommissionens förslag till reviderad flerårig budgetram innehåller en nedskärning på 20 % för Europeiska solidaritetskåren, en nedskärning på 13 % för Kreativa Europa och en nedskärning på 7 % för Erasmus +, jämfört med kommissionens förslag till flerårig budgetram från 2018. Europeiska rådets ståndpunkt av den 17 juli 2020 överensstämmer endast med kommissionens förslag från 2018. Kreativa Europa är det enda EU-programmet som ger direkt stöd till de kulturella och kreativa sektorerna i hela Europa. Varken de initiativ som Kreativa Europa förväntas täcka eller dess budget ger det stöd som krävs av ett redan övertecknat och underfinansierat program.

J. De nuvarande budgetförslagen för programmet Kreativa Europa inom ramen för nästa fleråriga budgetram når inte alls upp till förväntningarna, vare sig från sektorn eller parlamentet, som upprepade gånger har krävt en fördubbling av medlen jämfört med den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

K. Covid-19-pandemin kommer att leda till stora ekonomiska påfrestningar för de kulturella och kreativa sektorerna på lång sikt och hämma både det kulturella skapandet och mångfalden under de kommande åren.

L. De kulturella och kreativa sektorerna måste få tillräcklig finansiering för att underlätta övergången mot målen i den gröna given. Övergången bör inte genomföras på ett sätt som skulle kunna skada kreativiteten. Den gröna given ger inte stöd till kulturella initiativ eller annan verksamhet med anknytning till de kulturella och kreativa sektorerna.

1. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med konstnärer, formgivare, författare, artister, förläggare och deras företag samt med andra arbetstagare i de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, som har drabbats hårt av den globala covid‑19‑pandemin, och hyllar deras arbete under dessa svåra tider.

2. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stödja de kulturella och kreativa sektorerna, eftersom de spelar en viktig roll i både det ekonomiska och det sociala livet och har drabbats hårt av den pågående krisen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla kulturarbetares och konstnärers hälsa och säkerhet i deras arbetsmiljö och att fullt ut beakta de osäkra arbetsvillkoren i de kulturella och kreativa sektorerna.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevara och främja strukturer för kollektiva avtalsförhandlingar, kollektiv representation, social trygghet och sjukförsäkringar i enlighet med EU-lagstiftningen.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att mildra krisens allt värre inverkan på de kulturella och kreativa sektorerna till följd av inställda större festivaler och kulturevenemang, vilket får katastrofala konsekvenser, särskilt för scenkonsten. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att inkludera ett starkt stöd för de kulturella och kreativa sektorerna i återhämtningsinsatserna, inbegripet de planerade ekonomiska åtgärderna.

5. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en fördubbling av budgeten för Kreativa Europa (2,8 miljarder euro), eftersom det är det centrala programmet för att stärka det europeiska kulturella samarbetet.

6. Europaparlamentet konstaterar att de kulturella och kreativa sektorerna kännetecknas av en hög andel egenföretagare och frilansare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att genomföra åtgärder som främjar anställningstrygghet och rättvisa löner i de kulturella och kreativa sektorerna, samtidigt som man säkerställer en geografisk balans och underlättar tillgången till EU-medel för denna kategori arbetstagare.

7. Europaparlamentet stöder helhjärtat att de kulturella och kreativa sektorerna ovillkorligen ska ingå i återhämtningsplanen och begär att minst 7 % av återhämtningsfonden för kultur ska öronmärkas, med ett tydligt budgetanslag i de relevanta programmen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att återhämtningsfonden utvidgas till att omfatta de kulturella och kreativa sektorerna i sina nationella handlingsplaner.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, förutom att tillhandahålla bidrag, omedelbart inkludera en ersättning för förlorade löner och avgifter för kulturproducenter i de nationella stödfonderna, utöver en grundläggande social inkomst beräknad på grundval av den beskattade inkomsten från året före covid-19, och därigenom inrätta stödsystem för egenföretagare som är jämförbara med stödsystemen för anställda och företag.

9. Europaparlamentet understryker att många kulturarvsplatser under nedstängningen lämnades utan övervakning och utan ordentligt underhåll, vilket ledde till skador, och att dessa platser redan var sårbara för miljöförstöring, naturkatastrofer och klimatförändringar samt för olagliga utgrävningar eller olaglig handel med artefakter. Parlamentet betonar behovet av att skydda sysselsättningen inom kulturarvssektorn samt stödja restauratörer och kulturarvsexperter och tillhandahålla de verktyg som krävs för att skydda europeiska kulturarvsplatser.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att betrakta de kulturella och kreativa sektorerna som strategiska ekonomiska sektorer och att anslå fasta budgetar som är kopplade till snabba och konkreta åtgärder för sektorns återhämtning och tillväxt, vilket borde vara till nytta för alla berörda parter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att göra kulturinsatser berättigade till finansiering inom ramen för de finansiella instrument som stöder företagande och innovation.

11. Europaparlamentet noterar att de flesta stödåtgärder som hittills utformats har varit lånebaserade, ett alternativ som inte är hållbart för alla aktörer i de kulturella ekosystemen. Parlamentet efterlyser omfattande och i första hand bidragsbaserat stöd till de kulturella och kreativa sektorerna för att säkerställa lokalsamhällenas försörjning. Parlamentet anser att de kulturella och kreativa sektorerna hör till de mest dynamiska sektorerna i ekonomin och att de i hög grad bör främja jämställdhet och skulle kunna fungera som en stark katalysator för hållbar utveckling och rättvis omställning.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja konstnärers utbyte av praxis och teknik och att avsevärt främja deras integrering på arbetsmarknaden. Parlamentet stöder helhjärtat det ömsesidiga erkännandet av konstnärlig kompetens.

13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] Antagna texter, P9_TA(2020)0169.

[2] EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

Senaste uppdatering: 11 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy