FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den kulturella återhämtningen i Europa
9.9.2020 - (2020/2708(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Tomasz Frankowski
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0246/2020
B9‑0249/2020
Europaparlamentets resolution om den kulturella återhämtningen i Europa
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 6 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 22,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 om en ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),
– med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn[1],
– med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[2],
– med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om transport och turism under 2020 och framåt[3],
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG[4],
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17, 18, 19, 20 och 21 juli 2020,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kulturen är en strategisk sektor för Europeiska unionen, utgör en viktig del av vår ekonomi, återspeglar våra gemensamma europeiska värden och har sina rötter i judisk och kristen tradition, historia och livsstil.
B. Europeiska kulturella och kreativa aktörer bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald i Europa och bidrar till att bygga upp en starkare europeisk identitet på alla nivåer. Dessa aktörer utgör en ovärderlig kraft för hållbar ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och dess medlemsstater och är en viktig källa till global konkurrenskraft.
C. Enligt Eurostat står de kulturella och kreativa sektorerna i Europa för omkring fyra procent av EU:s bruttonationalprodukt och 8,7 miljoner arbetstillfällen i Europa.
D. Kulturen spelar en viktig roll för att främja turismen i Europa. Enligt Eurostat menar två tredjedelar av unionsmedborgarna att förekomsten av kulturarv spelar en roll när de väljer semesterresmål. Europa är fortfarande det mest populära och viktigaste kulturresmålet i världen.
E. De europeiska kulturella och kreativa aktörerna tillhör dem som drabbats hårdast av covid-19-pandemin. Nedstängningen av de kulturella och kreativa sektorerna har haft spridningseffekter på andra sektorer såsom transport och turism.
F. De kulturella och kreativa sektorerna arbetar utifrån specifika ekonomiska modeller, med aktörer av varierande storlek, men består oftast av småskaliga strukturer – såsom små och medelstora företag och egenföretagare – och har ofta oregelbundna och blandade inkomster från offentliga bidrag, privat sponsring, publikbaserade intäkter och upphovsrätt, och de har en högre procentandel unga anställda än de flesta industrier vilket gör dessa sektorer särskilt sårbara i tider av kris.
G. Covid-19-krisen har redan haft och kommer att fortsätta att ha en varaktig negativ inverkan på produktionen av kulturellt och kreativt innehåll och därmed på inkomsterna, och kommer därför att inverka negativt på den kulturella mångfalden i Europa.
H. Teatrar, biografer, festivaler, konserthus, museer och kulturarvsplatser var bland de första att stänga på grund av åtgärder för att stoppa virusspridningen, och är bland de sista att öppna på nytt. Många kulturevenemang som marknader, festivaler, konserter och uppträdanden har ställts in eller skjutits upp till ett långt senare datum. De hälso- och säkerhetsåtgärder som vidtagits för att förhindra ett nytt utbrott gör det omöjligt för anläggningar och inrättningar att verka med full kapacitet under överskådlig framtid och kommer att påverka den kreativa processen för många evenemang, vilket leder till ytterligare inkomstbortfall.
I. Många människor i Europa har blivit isolerade, men det har tillkommit åtskilligt flera möjligheter att ta del av kulturutbudet på internet, så att kultur blivit mer tillgängligt och ofta kostnadsfritt. Kulturens viktiga bidrag till människors hälsa och välbefinnande är ännu tydligare i oroliga tider.
J. De ingivna budgetförslagen för programmet Kreativa Europa under nästa fleråriga budgetram lever inte alls upp till förväntningarna, vare sig branschens eller parlamentets, och parlamentet har krävt en nödvändig fördubbling av medlen jämfört med vad som anslogs i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
K. De kulturella och kreativa industrierna måste fortsätta att få tillräcklig finansiering, anses som säkra investeringar och vara redo för övergången till en koldioxidneutral kontinent, i enlighet med vad som föreskrivs i den europeiska gröna given.
1. Europaparlamentet uttrycker sin sanna solidaritet med artister, konstnärer, upphovsmän, författare, förläggare och deras företag och alla andra arbetstagare och aktörer inom de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, som har drabbats så hårt av covid‑19‑pandemin, och hyllar deras insatser under de svåra tider som miljoner människor i Europa nu upplever.
2. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att kombinera de historiska ekonomiska åtgärder som vidtagits av EU-institutionerna med omfattande och snabba insatser för att stödja Europas kulturella och kreativa krafter.
3. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och Europeiska rådets insatser i utarbetandet av återhämtningsplanen ”Next Generation EU”, särskilt inrättandet av React-EU, som syftar till att tillhandahålla ytterligare finansiering till svårt drabbade ekonomiska sektorer, såsom kulturbranschen. Parlamentet är dock oroat över att inget specifikt belopp tydligt har öronmärkts för att direkt gynna de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att kulturella och kreativa aktörer tydligt bör stå i centrum för medlemsstaternas riktade åtgärder, och att de snabbt och i stor omfattning bör få ta del av de medel och instrument som erbjuds genom den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att betrakta de kulturella och kreativa sektorerna som strategiska sektorer som ska prioriteras enligt den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa, och att fastställa en tydlig budget kopplad till snabba och konkreta åtgärder för branschens återhämtning, vilket bör vara till nytta för alla berörda parter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de särskilda nationella sociala, skattemässiga och ekonomiska regler som vanligtvis tillämpas på aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna kan utvidgas under och efter krisen. Parlamentet önskar att medlemsstaterna ska låta små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna omfattas av de nationella återhämtningsplaner som redan börjat genomföras. Parlamentet vill att medlemsstaterna ska överväga att erbjuda ekonomiskt stöd till kulturinrättningar och kulturevenemang när nya åtgärder vidtas för hälsa och säkerhet.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stå bakom medlemsstaterna i deras stöd till de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar för att främja de kulturella och kreativa sektorerna, till exempel genom kampanjer såsom #creativeEuropeAtHome.
6. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU:s instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), som är avsett att stödja de åtgärder för arbetstidsförkortning som införts av medlemsstaterna, särskilt när det gäller små och medelstora företag och egenföretagare. Parlamentet tror att detta instrument kan göra det möjligt för aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna att fortsätta med sin verksamhet samtidigt som det kompenserar för deras inkomstbortfall. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ge tillräckliga garantier så att SURE kan tas i bruk så snart som möjligt.
7. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som programmet Kreativa Europa och dess medieprogram samt kultur- och sektorsövergripande programområden spelar för att säkerställa en rimlig grad av stabilitet i sektorn genom att ge tillgång till EU‑finansiering tills kulturmarknaden återhämtar sig. Parlamentet har efterlyst en nödvändig fördubbling av anslagen till detta program för den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta den kulturella och kreativa industrin ingå som en viktig del genom hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet bekräftar därför med kraft sin ståndpunkt när det gäller anslagen ur den fleråriga budgetramen för detta och andra EU-program som stödjer de kulturella och kreativa sektorerna och kulturarbetare. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att programmen slutförs och godkänns så snart som möjligt, så att en smidig övergång från de föregående programmen kan säkerställas.
8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att så långt möjligt begränsa de störningar som pandemin orsakar, särskilt med de städer som var kulturhuvudstäder 2020 och 2021, genom en djupgående dialog med organisatörerna. Parlamentet förklarar sig redo att snabbt gå vidare för att finna en ny, balanserad och anpassad agenda.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera ett brett spektrum av blandade finansieringskällor som kan gynna de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet anser att den framtida kunskaps- och innovationsgruppen som ska arbeta med de kulturella och kreativa sektorerna inom Europeiska institutet för innovation och teknik bör spela en ledande roll i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera finansiering från Horisont Europa för kulturella och kreativa sektorer som är verksamma inom kulturexperiment, kulturell innovation och konstnärlig forskning.
10. Europaparlamentet välkomnar de nya stödåtgärderna inom ramen för lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, som syftar till att förbättra tillgången till överkomlig skuldfinansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet önskar en förstärkt användning av lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna inom ramen för programmet InvestEU, och även för att ge de kulturella och kreativa sektorerna mer flexibilitet.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att små och medelstora företag inom kultur och kreativitet får ökat stöd i form av skuldfinansiering via de framtida garantiinstrumenten inom InvestEU-programmet för 2021–2027.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att mildra krisens allt svårare inverkan på de kulturella och kreativa sektorerna nu när större festivaler och kulturevenemang fortsätter att ställas in, vilket får katastrofala konsekvenser, särskilt för scenkonsten. Parlamentet anser att det bör inrättas europeiska digitala plattformar avsedda för scenkonst i syfte att dela så mycket europeiskt kulturinnehåll och kreativa produktioner som möjligt. När dessa plattformar byggs upp måste rättvisa inkomster för artister, upphovsmän och företag vara utgångspunkten.
13. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att andra åtgärder kan vidtas för att hjälpa de kulturella och kreativa sektorerna att återhämta sig från krisen, såsom sänkta mervärdesskattesatser för alla kulturella varor och tjänster, bättre värdering av immateriella tillgångar och skattelättnader för kulturproduktion.
14. Europaparlamentet påpekar att turismen står för 10,3 procent av EU:s bruttonationalprodukt, varav 40 procent har koppling till kulturutbudet. Parlamentet anser att en gradvis återhämtning av turismen ger möjlighet att aktivt främja den europeiska kulturen och kulturarvet och samtidigt lägga grunden till en hållbar europeisk turism. Parlamentet vill i detta sammanhang se en lansering av ett årligt program för värdesättande av det europeiska kulturarvet som återspeglar den kulturella mångfalden i Europa. Parlamentet begär att strukturfonderna så långt som möjligt ska inbegripa kulturellt bevarande och konstnärligt skapande i de projekt som får stöd.
15. Europaparlamentet anser att vi bör ta tillfället i akt att främja europeiskt kulturellt innehåll i hela världen genom att uppmuntra europeisk produktion och utveckla europeiska radio- och tv-nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna så att den berörda lagstiftningen kan införlivas så smidigt som möjligt, såsom översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster[5], direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden[6] och direktivet om satellitsändningar och vidaresändning via kabel[7].
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bevara och främja kollektiva mekanismer för att säkerställa tillräckligt skydd för enskilda upphovsmän vid genomförandet av tidigare lagstiftning och kommande lagstiftningsförslag.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ambitiös och inkluderande kommunikations- och marknadsföringspolitik för kultur i Europa, som skulle göra det möjligt för europeiskt kulturellt innehåll, kulturevenemang och kulturinrättningar att få såväl europeisk som global räckvidd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på de positiva resultaten av Europaåret för kulturarv och utforma ett liknande initiativ för kulturen och dess roll i Europa.
18. Europaparlamentet anser att den kulturella dimensionen måste ingå när man för en dialog med medborgarna, särskilt under den kommande konferensen om Europas framtid.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.
- [2] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.
- [3] Antagna texter, P9_TA(2020)0169.
- [4] EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.
- [5] EUT L 303, 28.11.2018, s. 69.
- [6] EUT L 130, 17.5.2019, s. 92.
- [7] EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.