Förfarande : 2020/2708(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0250/2020

Ingivna texter :

B9-0250/2020

Debatter :

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0239

<Date>{09/09/2020}9.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0250/2020</NoDocSe>
PDF 151kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den kulturella återhämtningen i Europa</Titre>

<DocRef>(2020/2708(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Laurence Farreng, Stéphane Séjourné, Vlad‑Marius Botoş, Ilana Cicurel, Radka Maxová, Monica Semedo, Morten Løkkegaard, Petras Auštrevičius, Ramona Strugariu, Claudia Gamon, Irène Tolleret, Nicola Danti, Klemen Grošelj, Sylvie Brunet, Frédérique Ries, Izaskun Bilbao Barandica, Marie‑Pierre Vedrenne, Andrus Ansip, Olivier Chastel, Chrysoula Zacharopoulou, Clotilde Armand, Nicolae Ştefănuță, Fabienne Keller, Katalin Cseh, Samira Rafaela, Christophe Grudler, Martina Dlabajová, Stéphanie Yon‑Courtin, Maite Pagazaurtundúa</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0246/2020

B9‑0250/2020

Europaparlamentets resolution om den kulturella återhämtningen i Europa

(2020/2708(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 6 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 22,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2018 om en ny europeisk agenda för kultur (COM(2018)0267),

 med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om en enhetlig EU-politik för den kulturella och kreativa sektorn[1],

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[2],

 med beaktande av sin resolution av den 19 juni 2020 om transport och turism under 2020 och framåt[3],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1295/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av programmet Kreativa Europa (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1718/2006/EG, nr 1855/2006/EG och nr 1041/2009/EG (”förordningen”)[4],

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17, 18, 19, 20 och 21 juli 2020,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Kulturen är en strategisk sektor för EU, som utgör en viktig del av vår ekonomi och samtidigt återspeglar våra europeiska värderingar, vår europeiska historia och livsstil.

B. Europeiska kulturella och kreativa aktörer bevarar och främjar kulturell och språklig mångfald i Europa och bidrar till att bygga upp en starkare europeisk identitet på alla nivåer. Alla EU-medborgare bör ha rätt att få tillgång till kultur på sitt eget språk, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt små språk och språkliga minoriteter.

C. Dessa aktörer utgör en ovärderlig kraft för hållbar ekonomisk tillväxt i Europeiska unionen och dess medlemsstater och är en viktig källa till global konkurrenskraft.

D. De kulturella och kreativa sektorerna i Europa står för omkring 4 % av EU:s bruttonationalprodukt, vilket motsvarar siffrorna för IKT- och hotell- och restaurangbranschen. Under 2019 var 7,4 miljoner människor sysselsatta inom kultursektorn i EU-27, vilket motsvarar 3,7 % av den totala sysselsättningen i EU-27. Andelen egenföretagare inom kultursektorn i EU-27 under 2019 var mer än dubbelt så stor som genomsnittet för ekonomin som helhet[5].

E. De europeiska kulturella och kreativa aktörerna tillhör dem som drabbats hårdast av covid-19-pandemin. Nedstängningen av denna ekonomiska sektor har haft spridningseffekter på andra sektorer såsom transport och turism.

F. De kulturella och kreativa sektorerna utgör en atypisk sektor med särskilda behov och består av aktörer av olika storlek. Utmärkande för dem är framför allt att de domineras av små strukturer (små och medelstora företag eller egenföretagare) och oregelbundna inkomster.

G. Covid-19-krisen har redan haft och kommer att fortsätta att ha en varaktig negativ inverkan på den kulturella och kreativa produktionen och på inkomsterna från denna, och därför även på den kulturella mångfalden i Europa.

H. Teatrar, biografer, festivaler, konserthus, museer och kulturarvsplatser var bland de första att stänga på grund av coronarestriktionerna, och är bland de sista att öppna på nytt. De säkerhetsåtgärder som införts för att förhindra ett nytt utbrott gör det omöjligt för dem att verka med full kapacitet, vilket leder till ytterligare inkomstbortfall.

I. Eftersom många människor i Europa har blivit isolerade under pandemin har möjligheterna att ta del av kulturutbudet på internet ökat, vilket gjort kulturen mer tillgänglig, men ofta kostnadsfri.

J. De följande budgetförslagen för programmet Kreativa Europa under den nästa fleråriga budgetramen lever tydligt inte upp till varken sektorns eller parlamentets förväntningar, och parlamentet har krävt att finansieringen ska fördubblas jämfört med den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

K. De kulturella och kreativa sektorerna måste fortsätta att få tillräcklig finansiering och vara redo för omställningen till en koldioxidneutral kontinent, i enlighet med vad som föreskrivs i den europeiska gröna given.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste solidaritet med konstnärer, upphovsmän, författare, förläggare, deras sammanslutningar och de andra arbetstagare och aktörer i de europeiska kulturella och kreativa sektorerna, som har drabbats hårt av covid‑19‑pandemin, och hyllar deras arbete under de svåra tider som miljoner människor i Europa upplever.

2. Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att kombinera de historiska ekonomiska åtgärder som vidtagits av EU-institutionerna med omfattande insatser till förmån för Europas kulturella och kreativa krafter.

3. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och Europeiska rådets insatser i utarbetandet av återhämtningsplanen ”Next Generation EU”, och särskilt inrättandet av React-EU, som syftar till att tillhandahålla ytterligare finansiering till hårt drabbade ekonomiska sektorer, såsom kulturbranschen. Parlamentet är dock oroat över att inget specifikt belopp tydligt har öronmärkts för att direkt gynna de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet insisterar i detta sammanhang på att kulturella och kreativa aktörer bör stå i centrum för medlemsstaternas riktade åtgärder och att de i stor omfattning bör få ta del av de medel och instrument som tillhandahålls genom den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.

4. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att betrakta de kulturella och kreativa sektorerna som strategiska sektorer, och fastställa en tydlig budget kopplad till snabba och konkreta åtgärder för branschens återhämtning, vilket bör vara till nytta för alla berörda parter.

5. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU:s instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE), som syftar till att stödja åtgärder för arbetstidsförkortning som medlemsstaterna infört, särskilt för små och medelstora företag och egenföretagare. Parlamentet anser att detta instrument kan göra det möjligt för aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna att fortsätta med sin verksamhet samtidigt som det kompenserar för deras inkomstbortfall. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ge tillräckliga garantier så att SURE kan tas i bruk så snart som möjligt.

6. Europaparlamentet betonar den avgörande roll som programmet Kreativa Europa och dess delprogram Media och Kultur samt sektorsövergripande programområden spelar för att säkerställa en rimlig grad av stabilitet i sektorn genom att ge tillgång till EU‑finansiering tills kulturmarknaden återhämtar sig. Parlamentet har efterlyst en fördubbling av anslagen till detta program för den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet bekräftar därför sin ståndpunkt när det gäller budgeten för detta och andra EU-program som stödjer de kulturella och kreativa sektorerna och kulturarbetare. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att programmen slutförs och godkänns så snart som möjligt, så att vi kan säkerställa en smidig övergång till följande program.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de europeiska kulturhuvudstäderna för att hjälpa dem att så långt möjligt begränsa de störningar som pandemin orsakar, särskilt med de städer som är kulturhuvudstäder 2020 och 2021, genom en djupgående dialog med organisatörerna. Parlamentet förklarar sig redo att snabbt gå vidare för att finna en ny, balanserad och anpassad agenda.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att identifiera ett brett spektrum av finansieringskällor som kan gynna de kulturella och kreativa sektorerna. Parlamentet anser att den framtida kunskaps- och innovationsgruppen som ska arbeta med de kulturella och kreativa sektorerna inom Europeiska institutet för innovation och teknik bör spela en ledande roll i detta sammanhang.

9. Europaparlamentet välkomnar de nya stödåtgärderna inom ramen för lånegarantin för de kulturella och kreativa sektorerna, som syftar till att förbättra tillgången till överkomlig skuldfinansiering för små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att mildra krisens allt värre effekter på de kulturella och kreativa sektorerna i en tid av fortsatta inställningar av större festivaler och kulturevenemang, vilket har katastrofala ekonomiska konsekvenser, särskilt för scenkonsten.

11. Europaparlamentet påpekar att turismen står för 10,3 procent av EU:s bruttonationalprodukt, varav 40 procent har koppling till kulturutbudet. Parlamentet anser att en gradvis återhämtning av turismen ger möjlighet att aktivt främja den europeiska kulturen och kulturarvet och samtidigt lägga grunden till en hållbar europeisk turism. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang lanseringen av ett årligt program för tillvaratagande av det europeiska kulturarvet, som återspeglar den kulturella mångfalden i Europa, med hjälp av strukturfonderna, för att integrera kulturarvet i de europeiska kulturkretsarna.

12. Europaparlamentet anser att vi bör ta tillfället i akt att främja europeiskt kulturellt innehåll i hela världen genom att uppmuntra europeisk produktion och utveckla europeiska radio- och tv-nätverk. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna så att den berörda lagstiftningen kan införlivas så smidigt som möjligt, såsom översynen av direktivet om audiovisuella medietjänster och direktivet om upphovsrätt på den digitala inre marknaden.

13. Europaparlamentet anser att de åtgärder som medlemsstaterna och kommissionen har vidtagit för att hjälpa de kulturella och kreativa aktörerna i Europa bör stödja aktörer och initiativ som återspeglar den kulturella och språkliga mångfalden i Europa, inbegripet minoritetsspråk.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ambitiös och inkluderande kommunikations- och marknadsföringspolitik för kultur i Europa, som skulle göra det möjligt för europeiskt kulturellt innehåll, kulturevenemang och kulturinrättningar att få en verklig europeisk och global räckvidd. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på de positiva resultaten av Europaåret för kulturarv och utforma ett liknande initiativ för kulturen och dess roll i Europa.

15. Europaparlamentet anser att den kulturella dimensionen bör ingå i dialogen med medborgarna, särskilt under den kommande konferensen om Europas framtid.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] EUT C 238, 6.7.2018, s. 28.

[2] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

[3] Antagna texter, P9_TA(2020)0169.

[4] EUT L 347, 20.12.2013, s. 221.

Senaste uppdatering: 11 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy