Förfarande : 2020/2774(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0264/2020

Ingivna texter :

B9-0264/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 6
CRE 15/09/2020 - 6

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0230

<Date>{14/09/2020}14.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0264/2020</NoDocSe>
PDF 144kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om förberedelse av Europeiska rådets extra möte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet</Titre>

<DocRef>(2020/2774(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Tonino Picula, Nacho Sánchez Amor</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0260/2020

B9‑0264/2020

Europaparlamentets resolution om förberedelse av Europeiska rådets extra möte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet

(2020/2774(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Turkiet, särskilt av den 24 november 2016 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[1], av den 27 oktober 2016 om situationen för journalister i Turkiet[2], av den 8 februari 2018 om den nuvarande människorättssituationen i Turkiet[3], av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[4], av den 19 september 2019 om situationen i Turkiet, särskilt avsättandet av valda borgmästare[5] och av den 13 november 2014 om turkiskt agerande som skapar spänningar i Cyperns exklusiva ekonomiska zon[6],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0260) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2018)0220),

 med beaktande av rådets beslut 2020/275 av den 27 februari 2020 om restriktiva åtgärder i samband med Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet, och av tidigare relevanta slutsatser i rådet och i Europeiska rådet om Turkiet,

 med beaktande av FN:s havsrättskonvention från 1982, som Grekland och Cypern och även Europeiska unionen är parter i,

 med beaktande av artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen, enligt vilken medlemsstaterna är skyldiga att hjälpa och bistå en medlemsstat som utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Östra Medelhavet är ett område av strategisk betydelse för EU och ett centralt område för freden och stabiliteten i hela Medelhavsområdet och Mellanöstern, men det skadas av en lång rad meningsskiljaktigheter på olika nivåer av politisk, ekonomisk och geostrategisk natur. På senare tid har det skett en allvarlig upptrappning av tvister om omfattningen av de exklusiva ekonomiska zonerna och kontinentalsocklarna, på grund av olagliga turkiska åtgärder till följd av olika tolkningar av sjörätten. Båda parter påstår att den andra sidans tolkning av sjörätten strider mot internationell rätt och att den andra sidans verksamhet är olaglig. Dessa tvister kan inte lösas med våld utan bör hanteras genom dialog och samarbete och i slutändan lösas av relevanta domstolar genom tillämpning av internationell rätt.

B. Det sätt på vilket Turkiet på senare tid har beslutat att hävda sina krav, inbegripet ensidiga åtgärder med en stark militär komponent och ett kränkande språk, är oacceptabelt och opassande för ett EU-kandidatland. EU är tydligt och beslutsamt när det gäller att försvara Europeiska unionens intressen, visa sitt orubbliga stöd och sin solidaritet med Grekland och Cypern samt upprätthålla internationell rätt.

C. Turkiets olagliga prospekterings- och borrningsverksamhet i östra Medelhavet sker med aktivt deltagande av den turkiska militären, vilket leder till en intensiv och farlig militarisering av östra Medelhavet, vilket i sin tur utgör ett allvarligt hot mot freden och säkerheten i hela regionen. Denna verksamhet från Turkiets sida åtföljs av en alltmer fientlig retorik mot både Grekland och Cypern, andra EU-medlemsstater och EU självt.

D. Den 20 april 2020 skickade Turkiet borrningsfartyget Yavuz, åtföljt av ett turkiskt marinfartyg, in i Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Den 30 juli 2020 skickade Turkiet det seismiska forskningsfartyget Barbaros, åtföljt av ett turkiskt örlogsfartyg och ett annat stödfartyg, in i Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Den 10 augusti 2020 sände Turkiet forskningsfartyget Oruç Reis åtföljt av krigsfartyg till grekiska vatten för att kartlägga havsterritoriet för eventuell olje- och gasborrning i ett område där Turkiet också hävdar sin jurisdiktion. Grekland svarade genom att skicka sina egna krigsfartyg för att spåra de turkiska fartygen, varav ett kolliderade med ett grekiskt fartyg.

E. Den 31 augusti 2020 förlängde Turkiet återigen sin prospektering i östra Medelhavet med Oruç Reis till och med den 12 september 2020. Turkiets navigationsvarning (Navtex) gäller ett område som ligger inom Greklands kontinentalsockel. Denna verksamhet från Turkiets sida har lett till en betydande försämring av förbindelserna mellan Grekland och Turkiet.

F. Den 8 juni 1995 förklarade Turkiets nationalförsamling officiellt att varje åtgärd från Greklands sida för att utvidga landets territorialvatten till 12 sjömil i Egeiska havet – vilket är korrekt enligt FN:s havsrättskonvention – skulle vara en anledning till krigsförklaring (casus belli). Denna förklaring gäller fortfarande och har nyligen åberopats av den turkiska regeringen.

G. Vice ordföranden/den höga representanten Borrell, som har satt igång intensiva aktioner i regionen tillsammans med det tyska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, har försökt finna lösningar genom dialog mellan Turkiet, Grekland och Cypern. För att dialogen ska kunna gå framåt måste Turkiet avstå från unilaterala åtgärder.

H. Nato har också föreslagit olika initiativ för dialog mellan parterna. På initiativ av Natos generalsekreterare har Grekland och Turkiet enats om att inleda tekniska samtal inom Nato för att inrätta mekanismer för militär konfliktlösning i syfte att minska risken för incidenter och olyckor i östra Medelhavet.

I. Turkiet har inte undertecknat FN:s havsrättskonvention, som är en del av EU:s gemensamma regelverk. Turkiet har undertecknat det maritima samförståndsavtalet med Libyen, som är olagligt och strider mot FN:s havsrättskonvention och internationell rätt. Den 6 augusti 2020 undertecknade Grekland ett avtal med Egypten om en exklusiv ekonomisk zon. Tillkännagivandet av avtalet mellan Grekland och Egypten ledde till att Turkiet ställde in de sonderande samtal som man enats om en dag tidigare.

J. En ram för restriktiva åtgärder med anledning av Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet upprättades i november 2019, sedan rådet upprepade gånger hade uttryckt sina farhågor och kraftigt fördömt borrningsverksamheten i flera olika uppsättningar slutsatser, däribland Europeiska rådets slutsatser av den 22 mars 2018 och den 20 juni 2019.

K. Den 27 februari 2020 vidtog rådet restriktiva åtgärder mot två personer i samband med Turkiets olagliga borrningsverksamhet i östra Medelhavet. Dessa personer ansvarar för eller deltar i planeringen, ledningen och genomförandet av havsbaserad verksamhet för prospektering av kolväten i östra Medelhavet som inte har godkänts av Cypern. De restriktiva åtgärderna består av ett EU-reseförbud och frysning av tillgångar.

L. Vid rådets informella sammanträde (Gymnich) den 28 augusti 2020 efterlystes ytterligare riktade sanktioner mot Turkiet om landet inte trappar ned spänningarna i regionen. Dessa restriktiva åtgärder ska diskuteras vid Europeiska rådets extra toppmöte den 24–25 september 2020.

1. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att visa återhållsamhet, att trappa ned situationen och att avstå från ytterligare olaglig prospektering och borrning i östra Medelhavet. Parlamentet beklagar djupt att det hot om krigsförklaring som Turkiet utfärdade mot Grekland 1995 fortfarande kvarstår, och begär att det ska dras tillbaka. Parlamentet avvisar användning av hot och kränkande språk mot medlemsstater och EU, och anser det oacceptabelt och opassande för ett EU-kandidatland.

2. Europaparlamentet stöder helhjärtat en återgång till dialog mellan parterna som det enda sättet att komma till rätta med den nuvarande situationen. Parlamentet anser att ett tillbakadragande av alla militära fartyg och prospekteringsfartyg från de omtvistade vattnen är en nödvändig gest för att underlätta denna dialog. Parlamentet är djupt oroat över att alla incidenter, vare sig de är avsiktliga eller oavsiktliga, i det nuvarande extremt spända läget med ökande militarisering kan leda till en verklig konflikt som kan få allvarliga konsekvenser för alla inblandade parter.

3. Europaparlamentet fördömer Turkiets olagliga verksamhet inom Greklands och Cyperns kontinentalsockel/exklusiva ekonomiska zon, som kränker dessa EU-medlemsstaters suveräna rättigheter. Parlamentet uppmanar Turkiet att medverka i en fredlig tvistlösning och att avstå från ensidiga och olagliga åtgärder eller hot, eftersom de kan inverka negativt på möjligheten till goda grannförbindelser. Parlamentet uppmanar därför Turkiet att öka sina ansträngningar för att lösa kvarstående bilaterala problem, bland annat olösta rättsliga åtaganden och oavgjorda tvister med sina omedelbara grannar avseende land- och sjögränser och luftrum, i enlighet med bestämmelserna i FN-stadgan och med internationell rätt. Parlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att underteckna och ratificera FN:s havsrättskonvention, som är en del av EU:s regelverk. Parlamentet uppmanar alla inblandade parter att enas om att vända sig till de relevanta internationella domstolarna för att lösa sina motstridiga anspråk enligt internationell rätt, om de inte kan komma överens. Parlamentet påminner om att både Grekland och Cypern redan har uppmanat Turkiet att hänskjuta tvisten till relevanta internationella domstolar, men att Turkiet inte har godtagit detta förslag.

4. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att som kandidatland till EU fullt ut respektera sjörätten och EU-medlemsstaterna Greklands och Cyperns överhöghet över sitt territorialhav, liksom samtliga deras suveräna rättigheter i sina havsområden, inbegripet de rättigheter som rör prospektering och utnyttjande av naturresurser, såsom rätten att ingå bilaterala avtal om sin exklusiva ekonomiska zon, i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt. Parlamentet uppmanar med kraft Turkiet att upphöra med de upprepade kränkningarna av grekiskt luftrum och av grekiskt och cypriotiskt territorialvatten, samt att respektera alla sina grannländers territoriella integritet.

5. Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av EU, framför allt av vice ordföranden/den höga representanten Borrell och det tyska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, och andra internationella institutioner såsom Nato, för att försöka finna lösningar genom dialog mellan Turkiet och Grekland och Cypern. Parlamentet uppmanar alla parter att i ett verkligt kollektivt engagemang förhandla om avgränsningen av exklusiva ekonomiska zoner och kontinentalsockeln, utan biavsikter och med full respekt för internationell rätt och principen om goda grannförbindelser. Parlamentet stöder förslaget om en multilateral konferens om östra Medelhavet, med deltagande av alla inblandade aktörer, för att tillhandahålla en plattform för tvistlösning genom dialog. Parlamentet beklagar att Turkiet ställde in de sonderande samtalen mellan Turkiet och Grekland sedan sjöfartsavtalet mellan Grekland och Egypten slutits den 6 augusti 2020.

6. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro och understryker den negativa inverkan som Turkiets olagliga prospekterings- och borrningsverksamhet i östra Medelhavet har på de olika förbindelserna mellan EU och Turkiet, inbegripet landets status som kandidatland, samt den negativa inverkan som detta och andra åtgärder inom ramen för Turkiets nuvarande utrikespolitik har på stabiliteten i hela regionen.

7. Europaparlamentet uppmanar rådet att, om det inte sker betydande framsteg i samarbetet med Turkiet, utarbeta en förteckning över ytterligare sanktioner som skulle kunna diskuteras vid Europeiska rådets extra toppmöte den 24–25 september 2020. Parlamentet understryker att dessa sanktioner inte får ha någon negativ inverkan på Turkiets befolkning, på vårt stöd till Turkiets oberoende civila samhälle eller på de flyktingar som bor i Turkiet.

8. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att så länge som Turkiet fortsätter med sin nuvarande olagliga och unilaterala verksamhet i östra Medelhavet, vilken strider mot internationell rätt och mot EU-medlemsstaters suveränitet (särskilt Greklands och Cyperns), och om Turkiet inte inleder en dialog grundad på folkrätten, lägga fram ett initiativ i rådet för att alla EU-medlemsstater ska stoppa sina licenser för vapenexport till Turkiet i enlighet med den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp[7].

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Turkiets president, regering och parlament.

 

[1] EUT C 224, 27.6.2018, s. 93.

[2] EUT C 215, 19.6.2018, s. 199.

[3] EUT C 463, 21.12.2018, s. 56.

[4] Antagna texter, P8_TA(2019)0200.

[5] Antagna texter, P9_TA(2019)0017.

[6] EUT C 285, 5.8.2016, s. 11.

[7] EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

Senaste uppdatering: 16 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy