Förfarande : 2020/2774(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0266/2020

Ingivna texter :

B9-0266/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 6
CRE 15/09/2020 - 6

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0230

<Date>{14/09/2020}14.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0266/2020</NoDocSe>
PDF 145kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om förberedelse av Europeiska rådets extra toppmöte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet</Titre>

<DocRef>(2020/2774(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Nathalie Loiseau, Petras Auštrevičius, Stéphane Bijoux, Vlad‑Marius Botoş, Sylvie Brunet, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Ilana Cicurel, Bernard Guetta, Klemen Grošelj, Moritz Körner, Frédérique Ries, Ramona Strugariu, Hilde Vautmans</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0260/2020

B9‑0266/2020

Europaparlamentets resolution om förberedelse av Europeiska rådets extra toppmöte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet

(2020/2774(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19 augusti 2020 om östra Medelhavet,

 med beaktande av uttalandena från kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt hans uttalande av den 20 augusti 2020,

 med beaktande av uttalandena efter utrikesministrarnas informella möte (Gymnich) den 27 och 28 augusti 2020,

 med beaktande av Natos generalsekreterares uttalande av den 3 september 2020,

 med beaktande av Ajaccioförklaringen som utfärdades den 10 september 2020 efter det sjunde toppmötet för unionens sydliga medlemsstater (MED 7),

 med beaktande av FN-stadgan och alla FN-konventioner som EU-medlemsstaterna, däribland Grekland och Cypern, samt Turkiet är parter i,

 med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument och det prejudikat som fastställts genom dess rättspraxis,

 med beaktande av Natofördraget från 1949,

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[1], där kommissionen och rådet rekommenderades att, i enlighet med förhandlingsramen, formellt lägga anslutningsförhandlingarna med Turkiet på is,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Genom Turkiets beslut att skicka prospekteringsfartyg eskorterade av den turkiska flottan för att söka efter naturgas inom Greklands och Cyperns sjögränser, i strid med internationell rätt, har Turkiet kränkt Greklands och Cyperns, och därmed också Europeiska unionens, territoriella integritet.

B. De sonderande samtalen mellan Grekland och Turkiet har avstannat sedan mars 2016. Både Greklands premiärminister och Turkiets president gav en positiv impuls till att förbättra de bilaterala förbindelserna efter deras möte i september 2019 i FN:s generalförsamling, och i december för att återuppta den politiska dialogen, varefter höga tjänstemän träffades i Ankara i januari 2020 och förtroendeskapande åtgärder diskuterades i Aten i februari 2020.

C. I november 2019 undertecknade Turkiet ett samförståndsavtal med Libyens regering om fastställande av gemensamma sjögränser trots att länderna inte har några angränsande eller motstående kuster. Detta avtal har förklarats ogiltigt av ett antal stater i regionen. Den 6 augusti 2020 undertecknade Grekland ett avtal med Egypten om fastställande av sin exklusiva ekonomiska zon efter 15 års förhandlingar.

D. Den 27 februari 2020 förde rådet upp två chefer för det turkiska oljebolaget (TPAO) på EU:s sanktionsförteckning, med reseförbud och frysning av tillgångar, efter Turkiets inblandning i olaglig borrningsverksamhet i östra Medelhavet utan tillstånd från Republiken Cypern. Den 11 november 2019 antog rådet en rättslig ram för restriktiva åtgärder som svar på Turkiets olagliga borrningsverksamhet efter att upprepade gånger ha uttryckt sin oro och kraftigt fördömt Turkiets verksamhet i flera slutsatser, särskilt slutsatserna av den 22 mars 2018 och 20 juni 2019.

E. I februari och mars 2020 tillhandahöll Turkiet logistiskt stöd för att skicka tusentals migranter till den grekiska gränsen, och deltog i desinformationskampanjer mot Grekland och EU.

F. Den 21 juli beslutade Turkiet att inleda prospekteringsverksamhet inom Greklands sjögränser runt Kastelorizo och fartyget Barbaros borrplats i Republiken Cyperns exklusiva ekonomiska zon.

G. Den 16 augusti 2020 skickade Turkiet 17 örlogsfartyg för att eskortera sitt prospekteringsfartyg Oruc Reis i grekiska territorialvatten och sände samtidigt den turkiska flottan till Egeiska havet, vilket satte den grekiska försvarsmakten i högsta beredskap. Dagen efter kolliderade av en olyckshändelse ett grekiskt och ett turkiskt krigsfartyg i området.

H. Efter Tysklands medlingsinsatser gick Turkiet med på att dra tillbaka sitt prospekteringsfartyg Oruc Reis senast den 23 augusti och återuppta de gemensamma sonderingssamtalen med Grekland. Turkiet drog dock inte tillbaka sitt fartyg och sin flotta förrän i den 12 september, vilket förlängde mandatet för dess olagliga uppdrag.

I. Turkiet beordrade slutligen sitt prospekteringsfartyg Oruc Reis att återvända den 12 september.

J. Grekland har registrerat över 600 kränkningar av sitt luftrum från det turkiska flygvapnets sida över de demilitariserade grekiska Egeiska öarna sedan januari 2020. Turkiet har försökt blockera Natos försvarsplaner för Polen och de baltiska staterna.

K. Den 10 juni möttes ett franskt örlogsfartyg av ett extremt fientligt agerande från turkiska örlogsfartygs sida när det inom ramen för Natos Sea Guardian-uppdrag begärde att få inspektera ett turkiskt fartyg som misstänktes bryta mot FN:s vapenembargo mot Libyen.

L. För att stödja Grekland och Cypern satte Frankrike in två örlogsfartyg och två stridsflygplan i området den 12 augusti och deltog i militära övningar tillsammans med Grekland, Cypern och Italien den 26 augusti.

M. Det är EU:s och dess medlemsstaters ansvar att upprätthålla internationell rätt, däribland Montego Bay-konventionen om havsrätt och relaterad rättspraxis om sjögränser, trots att Turkiet inte har ratificerat konventionen.

N. Grekland och Cypern har upprepat att de är villiga att vända sig till Internationella domstolens jurisdiktion.

O. EU är Turkiets absolut viktigaste handelspartner och dess främsta källa till utländska direktinvesteringar. Under 2018 avbröts initiativet att modernisera tullunionen. Samtalen om sektorsvisa partnerskap mellan EU och Turkiet kan återupptas först efter en nedtrappning av spänningarna i östra Medelhavet.

P. Turkiet förblir en viktig partner för EU och en Nato-medlem. Enligt artikel 1 i Natofördraget ska dess parter åta sig att lösa alla internationella tvister som de är inblandade i på ett fredligt sätt som inte äventyrar den internationella freden, säkerheten och rättvisan och i sina internationella förbindelser avstå från att hota med eller bruka våld på ett sätt som är oförenligt med FN:s principer.

1. Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med Grekland och Cypern.

2. Europaparlamentet fördömer skarpt Turkiets militära och civila agerande inom EU:s medlemsstaterna Grekland och Cypern sjögränser i östra Medelhavet, vilket allvarligt undergräver säkerheten och stabiliteten i regionen och strider mot internationell rätt.

3. Europaparlamentet välkomnar Turkiets beslut av den 12 september att omedelbart dra tillbaka sina prospekterings- och örlogsfartyg från EU:s sjögränser. Parlamentet kräver att Turkiet återupptar samtalen med Grekland och Cypern och de förtroendeskapande åtgärderna. Parlamentet kräver att Turkiet i övrigt vänder sig till Internationella domstolen för att lösa kvarstående territoriella frågor, i enlighet med Greklands och Cyperns begäran.

4. Europaparlamentet förkastar bestämt den ensidiga förklaringen från Turkiets utrikesminister om att Greklands och Cyperns havsområden bör betraktas som en del av turkiskt territorium på grund av deras belägenhet på samma kontinentalsockel som Turkiet.

5. Europaparlamentet välkomnar Tysklands kontinuerliga medlingsinsatser för att lugna ned situationen.

6. Europaparlamentet fördömer den turkiska regeringens ständiga hot mot Grekland, Cypern och EU:s medlemsstater och dess desinformationskampanjer mot EU.

7. Europaparlamentet påpekar att parlamentet redan har vidtagit åtgärder för att minska finansieringen från instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) till Turkiet med hänsyn till den avsevärda försämringen av situationen när det gäller demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i landet.

8. Europaparlamentet uppmanar rådet att vid sitt möte den 24 september använda alla lämpliga medel som står till EU:s förfogande för att reagera på Turkiets aggressiva agerande. Parlamentet uppmanar rådet att påskynda sina förberedelser av tillägg till EU:s sanktionsförteckning på grundval av förslag som redan lagts fram, så att de kan antas så snart som möjligt, och uppmanar rådet att upprätta en förteckning över ytterligare restriktiva åtgärder, t.ex. ett omfattande vapenembargo, om den turkiska regeringen inte gör tillräckliga framsteg för att inleda en dialog och sätter stopp för sina ensidiga åtgärder.

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt FN och Turkiet, och att se till att denna text översätts till turkiska.

[1] Antagna texter, P8_TA(2019)0200.

Senaste uppdatering: 16 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy