Förfarande : 2020/2780(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0267/2020

Ingivna texter :

B9-0267/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 11
CRE 15/09/2020 - 11

Omröstningar :

PV 17/09/2020 - 16

Antagna texter :


<Date>{14/09/2020}14.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0267/2020</NoDocSe>
PDF 149kWORD 54k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering</Titre>

<DocRef>(2020/2780(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Alexandr Vondra</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0267/2020

Europaparlamentets resolution om covid-19: EU-samordning av hälsobedömningar och riskklassificering

(2020/2780(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

 med beaktande av artikel 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), samt artiklarna 4, 6, 9, 114, 153, 169 och 191,

 med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 35,

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2020 om en samordnad EU-insats mot covid-19-pandemin och dess konsekvenser[1],

 med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om EU:s folkhälsostrategi efter covid-19[2],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Covid-19-pandemin har övergått från en akut fas till en kronisk riskhanteringsfas.

B. Förekomsten av covid-19, samt dess spridningsintensitet och cirkulationstid, ser mycket olika ut från EU-land till EU-land.

C. Covid-19-utbrottet har visat på behovet av att ytterligare stärka samordningen av forskning med proportionerligt budgetstöd för bl.a. utveckling av vacciner och terapeutiska behandlingar, och av att effektivisera systemet för godkännande för läkemedel och/eller vaccin på ett proportionerligt sätt utan att undergräva folkhälsoskyddet. Flera vaccin befinner sig i en långt framskriden testfas, men ännu har inget vaccin genomgått EU:s hela förfarande för marknadsgodkännande.

D. Skillnader i hur uppgifter om covid-19 samlas in i EU har gjort det svårt att jämföra uppgifter.

E. EU:s insatser mot covid-19-pandemin har hittills präglats av medlemsstaternas bristande inbördes samordning när det gäller av folkhälsoåtgärder, inbegripet begränsning av människors rörlighet inom och över nationella gränser.

F. Medlemsstaterna har organiserat sig utan att samråda, och var och en har agerat på nationell nivå (personliga skyddsåtgärder, isoleringsinstruktioner, screening etc.), vilket har lett till stora skillnader inom EU.

G. Många människor i Europa har ålagts att följa olika regler inte bara beroende på sin bosättningsort utan även beroende på vart de har rest. Denna brist på samordning under sommaren ledde till en mängd olika kontroller och åtgärder vid gränserna samt på flygplatser och järnvägsstationer.

H. Medlemsstaternas åtgärder måste samordnas om deras trovärdighet inte ska undergrävas.

I. Medlemsstaternas begränsning av rörligheten har inte alltid stått i proportion till de faktiska risknivåerna. I vissa fall omfattades resenärer från länder med låga infektionsnivåer av strikta begränsningar, till exempel stängda gränser.

J. Covid-19-krisen har inte bara haft stora hälsoeffekter, utan också mycket stora negativa konsekvenser för ekonomiska, vetenskapliga, turismrelaterade och kulturella utbyten.

K. De fyra friheterna omfattar fri rörlighet för personer, varor och tjänster, och dessa är grundläggande pelare för en väl fungerande inre marknad.

L. Hälso- och sjukvård är framför allt en nationell fråga, men folkhälsa är ett område där medlemsstaterna och unionen har delad behörighet.

M. EU:s åtgärder för att hantera covid-19-pandemin måste vidtas i full överensstämmelse med artikel 168 i EUF-fördraget och respektera varje medlemsstats befogenhet att själv fatta beslut om den egna hälso- och sjukvårdspolitiken, att organisera, erbjuda och hantera hälso- och sjukvård, och fördela resurser till det egna hälso- och sjukvårdssystemet.

N. Europeiska unionens domstol har vid ett flertal tillfällen uttalat sig om hur EU kan arbeta med folkhälsorelaterade mål genom att knyta dem till den inre marknaden, med artikel 114 som rättslig grund.

O. Det finns fortfarande betydande utrymme för EU att åstadkomma mer inom folkhälsopolitiken inom ramen för de befintliga parametrarna i fördragen. Fördragens folkhälsobestämmelser underutnyttjas fortfarande i hög grad när det gäller de åtaganden för vilka de skulle kunna användas.

P. Familjer spelar en viktig roll i hanteringen av pandemin genom att ge grundläggande omsorg till de egna familjemedlemmarna, däribland äldre, barn och sjuka.

Q. Det är allmänt erkänt att tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård och bättre samordning och främjande av bästa praxis mellan medlemsstaterna kan medföra betydande fördelar, vilket innebär att samarbete och solidaritet inom unionen är av grundläggande betydelse.

R. Den befintliga infrastrukturen för nödinsatser, däribland Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och unionens civilskyddsmekanism och dess kapacitetsreserv inom rescEU, har pressats till det yttersta under den nuvarande hälsokrisen, vilket i onödan har fördröjt insatserna.

S. Covid-19-krisen har visat hur viktigt det är med en evidensbaserad hälsopolitik. Detta innefattar initiativ för såväl förebyggande som behandling. Förebyggande åtgärder bör vara proportionerliga och säkerställa maximalt hälsomässigt resultat.

T. Leveranskedjorna för läkemedel är beroende av aktiva farmaceutiska substanser eller generiska läkemedel, som tillverkas i tredjeländer, för produktionskapaciteten, tillhandahållandet av aktiva farmaceutiska substanser och som utgångsmaterial. De exportförbud som infördes under covid-19-krisen har belyst faran med att förlita sig på sådana leveranskedjor.

U. Medlemsstaternas åtgärder bör alltid respektera de grundläggande rättigheterna för varje europé. Åtgärderna bör vara nödvändiga, proportionerliga och tillfälliga. Solidaritet mellan medlemsstaterna är inte något som är valfritt utan en fördragsenlig skyldighet och ingår i vår europeiska värdegrund.

V. Kommissionen har redan vidtagit inledande åtgärder genom att anta flera åtgärdspaket, meddelanden och strategier, däribland nyligen förslaget till rådets rekommendation av den 4 september 2020 om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin (COM(2020)0499).

W. Rådet bör enas om och genomföra denna rekommendation och fastställa de åtgärder som krävs för att säkerställa att medlemsstaterna samordnar sina beslut och åtgärder i avsikt att stoppa eller begränsa spridningen av viruset.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över ökningen av antalet covid-19-fall i flera medlemsstater sedan juni och efterlyser en mycket mer samordnad insats från medlemsstaternas sida för att göra åtgärderna mer verkningsfulla och trovärdiga och begränsa coronavirusspridningen.

2. Europaparlamentet betonar med eftertryck vikten av en gemensam och samordnad hantering av hälso- och sjukvårdsfrågor för att bekämpa denna pandemi effektivt.

3. Europaparlamentet påpekar vikten av att försäkra medborgarna om att de åtgärder som vidtas är konsekventa från en medlemsstat till en annan.

4. Europaparlamentet påminner om att fri rörlighet för unionsmedborgare är en grundläggande rättighet som fastställs i EU-fördragen och i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

5. Europaparlamentet understryker att denna rätt endast får inskränkas av specifika och avgränsade skäl som hänför sig till allmänna intressen, nämligen skyddet av folkhälsan, den allmänna ordningen och den allmänna säkerheten.

6. Europaparlamentet insisterar på att dessa inskränkningar endast bör tillämpas i enlighet med de allmänna principerna i unionsrätten, särskilt proportionalitetsprincipen och principen om icke-diskriminering.

7. Europaparlamentet understryker att den senaste tidens ökning av nya covid-19-fall i hela EU har gjort att medlemsstaterna har vidtagit nya, olika och icke samordnade åtgärder som påverkar den fria rörligheten för personer som reser från andra EU-länder. Parlamentet påpekar att varje medlemsstat har vidtagit sina egna nationella åtgärder, exempelvis obligatorisk eller rekommenderad karantän (av olika längd), negativa polymeraskedjereaktionstester (PCR) vid ankomst, ifyllande av nationella formulär för lokalisering av resenärer, olika kriterier för att definiera riskområden och olika åtgärder som rör användning av munskydd. Parlamentet konstaterar att de här åtgärderna har införts utan någon som helst samordning på EU-nivå, något som medlemsstaterna visserligen har full rätt att göra men som skadar den inre marknaden, en gemensam tillgång för alla.

8. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att endast anta nödvändiga och proportionerliga åtgärder när de begränsar resor eller inför kontroller vid de inre gränserna, efter noggrann utvärdering av hur effektiva de är för att ta itu med folkhälsoaspekten och i samarbete med andra medlemsstater, för att inte i onödan skapa förvirring och göra livet mer komplicerat för dem som reser över EU:s inre gränser.

9. Europaparlamentet påpekar att ECDC fortfarande betonar att medlemsstaternas insamling av uppgifter och rapportering av uppgifter inte görs på samma sätt. Parlamentet understryker att denna brist på samordning hindrar oss från att få en tydlig och fullständig bild av virusets spridning i Europa vid en given tidpunkt.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en gemensam metod för att samla in hälsouppgifter, och för att räkna och rapportera antalet dödsfall.

11. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att fastställa gemensamma definitioner för vad som är ett positivt fall av covid-19 respektive ett dödsfall till följd av covid-19.

12. Europaparlamentet erkänner vikten av incidenstal som huvudkriterium för att utvärdera virusets spridning, tillsammans med de rapporterade incidenstrenderna. Parlamentet noterar också att andra hälsokriterier kan beaktas, till exempel antal positiva testresultat, antal inlagda på sjukhus och antal inlagda på intensivvårdsavdelning, dock endast som komplement till huvudkriteriet för utvärdering.

13. Europaparlamentet understryker att en gemensam hälsobedömningsmetod av denna typ kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna och kommissionen att genomföra en gemensam analys av den epidemiologiska risken på EU-nivå.

14. Europaparlamentet anser att ECDC på ett adekvat och effektivt sätt bör kunna bedöma risken för spridning av viruset och offentliggöra en veckovis uppdaterad riskkarta baserad på en gemensam färgkod, som upprättats i enlighet med den information som samlats in och lämnats av medlemsstaterna.

15. Europaparlamentet stöder färgkoden i kommissionen senaste förslag till rådets rekommendation. Parlamentet anser att de föreslagna kategorierna (grönt, orange, rött och grått) kommer att underlätta rörligheten inom EU och ge medborgarna mer transparent information.

16. Europaparlamentet anser att de gränsvärden som man beslutar att använda bör utformas så att man undviker att upprepade ändringar och kategoriväxlingar, för att uppnå en stabilitet som gör det möjligt för människor att med viss framförhållning planera sitt resande. Parlamentet anser också att gränsvärdet för det ”gröna” området bör vara en siffra som omfattar minst 50 % av medlemsstaterna, samtidigt som lämpliga och tillräckligt detaljerade ”orange” och ”röda” gränsvärden kan användas för områden med högre smittrisk.

17. Europaparlamentet är inte övertygat om att det praktiskt går att genomföra en regional modell i enlighet med kommissionens förslag, med tanke på svårigheterna att kontrollera bosättningsort eller senaste vistelseort för resenärer vid gränsen. Parlamentet anser att en avgörande faktor för att åtgärderna verkligen tillämpas konsekvent och verkningsfullt är att de är enkla att tillämpa och förstå.

18. Europaparlamentet påminner om att ECDC har rekommenderat medlemsstaterna att följa minimireferensåtgärder för att undvika virusspridning, såsom hygienåtgärder, fysisk distansering och begränsning av sammankomster, användning av munskydd i särskilda miljöer, distansarbete, omfattande testning, isolering av fall, karantän för dem som varit i nära kontakt med sjuka och skydd av utsatta befolkningsgrupper.

19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa ECDC:s ovannämnda rekommendationer och att fastställa en gemensam ram för hälsoåtgärder som offentliga myndigheter i berörda områden kan anta för att stoppa spridningen av pandemin, samtidigt som man erkänner det ansvar som medlemsstaterna har att skydda de egna medborgarnas hälsa.

20. Europaparlamentet konstaterar att ytterligare åtgärder bör övervägas och delas av offentliga myndigheter om smittspridningstakten ökar, inbegripet insatser som innebär att man begränsar befolkningens rörelsefrihet, minskar antalet kontakter per person, undviker massammankomster, särskilt uppmärksammar högriskområden, stänger skolor eller rekommenderar att människor stannar hemma.

21. Europaparlamentet anser att en sådan ram skulle stärka det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna och mellan de berörda områdena och göra det möjligt att undvika restriktiva responsåtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt ta hänsyn till de gränsöverskridande regionernas särdrag och att poängtera vikten av samarbete på lokal och regional nivå.

22. Europaparlamentet anser att de offentliga myndigheterna gemensamt bör inrätta folkhälsomekanismer för samordning och informationsutbyte i realtid om de befinner sig i ett aktivt gränsöverskridande spridningsområde.

23. Europaparlamentet betonar att en samordnad tillämpning av folkhälsoåtgärder på båda sidor om gränserna förefaller vara avgörande för att säkerställa att de är konsekventa, har avsedd verkan och får befolkningens stöd.

24. Europaparlamentet anser att en gemensam teststrategi bör antas och genomföras i alla medlemsstater, särskilt i gränsöverskridande regioner. Parlamentet anser att tester inför en resa som regel bör göras i ursprungslandet minst 48–72 timmar före resan. Parlamentet anser också att medlemsstaterna och kommissionen bör upprätta en förteckning över myndigheter som kan utfärda testcertifikat för detta syfte, så att förfarandet inte kan missbrukas.

25. Europaparlamentet understryker att jämförbarheten mellan testresultat kommer att möjliggöra ömsesidigt erkännande från ett land till ett annat.

26. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ömsesidigt erkänna resultaten av tester för covid-19-infektion som utförs av de certifierade hälso- och sjukvårdsorgan i andra medlemsstater som finns med på den förteckning som upprättats av medlemsstaterna och kommissionen.

27. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att komma överens om en gemensam karantänperiod med beaktande av ECDC:s yttrande. Parlamentet anser att personer som inte är EU-medborgare och som genomför icke nödvändiga resor till EU från ett land utanför EU bör sitta i karantän 10 dagar, medan de som reser hit för ”väsentliga ändamål” inte bör vara skyldiga att sitta i karantän.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ett gemensamt protokoll för övervakning av asymtomatiska patienter och åtgärder för isolering av patienter som testats positivt för covid-19.

29. Europaparlamentet välkomnar medborgarnas användning av formulär för lokalisering av passagerare. Parlamentet anser att en digital version av sådana uppgifter för lokalisering av passagerare bör användas för att förenkla behandlingen, samtidigt som man säkerställer lika tillgång för alla.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att basera sig på yttrandet från en europeisk vetenskaplig rådgivande nämnd.

31. Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en arbetsgrupp för covid-19 under ledning av kommissionen. Parlamentet anser att varje medlemsstat bör ha en företrädare i den här arbetsgruppen och utse en av sina nationella myndigheter till kontaktpunkt. Parlamentet föreslår att huvudsyftet med denna arbetsgrupp bör vara att regelbundet sprida de rekommendationer som förmedlas på europeisk och nationell nivå.

32. Europaparlamentet påminner om att tydlig, aktuell och heltäckande information till allmänheten är avgörande för att begränsa effekterna av eventuella inskränkningar i den fria rörligheten och för att säkerställa förutsägbarhet, rättssäkerhet och efterlevnad från medborgarnas sida.

33. Europaparlamentet noterar att unionens civilskyddsmekanism inte fungerade i början och att vissa medlemsstater införde restriktioner för export av personlig skyddsutrustning och respiratorer under den svåraste perioden för de länder som drabbats hårdast av spridningen av covid-19. Parlamentet påminner om att inte alla restriktioner är omotiverade. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att unionens civilskyddsmekanism och hälsosäkerhetskommittén fungerar som de ska, i syfte att möjliggöra ökade centraliserade inköp av utrustning och material, att säkerställa snabba förvärv och gemensam distribution till att börja med i de områden som har störst behov, att tillhandahålla effektiv samordning och tydliga genomförbara regler för fördelningen av dessa resurser, och att garantera ett effektivare och snabbare informationsutbyte.

34. Europaparlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna kan samordna resurser, inbegripet tillverkningskapacitet, för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan i EU på personlig skyddsutrustning, respiratorer och annan medicinsk utrustning, laboratorieutrustning och desinfektionsmedel, vilket även skulle bidra till att stärka det strategiska rescEU-beredskapslagret.

35. Europaparlamentet uppmanar ECDC, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) och, när detta är relevant, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) att förbättra kommunikations- och samarbetskanalerna för dataövervakning och på ett ansvarsfullt sätt utnyttja potentialen i artificiell intelligens. Parlamentet anser att Galileo-tjänster också skulle kunna vara användbara vid utvecklingen av program för tidig varning för pandemier i syfte att spåra, lokalisera och konceptualisera spridningen av infektioner, i likhet med det som tillhandahålls av den immaterialrättsligt skyddade programvaran BlueDot.

36. Europaparlamentet betonar att det varken är möjligt eller önskvärt att göra alla leveranskedjor inhemska i en global ekonomi. Parlamentet betonar att ett brett nätverk av rättvisa och väl tillämpade frihandelsavtal, tillsammans med ett fullt fungerande multilateralt handelssystem med Världshandelsorganisationen och ett operativt överprövningsorgan som nav, är det bästa sättet att säkerställa att flera produktionskällor för viktiga produkter finns tillgängliga och att regleringsstandarderna stämmer överens i hela världen, vilket skulle säkerställa en stark global innovationsram som kompletterar den europeiska produktionen.

37. Europaparlamentet påminner om hur nationella åtgärder påverkade den inre marknaden negativt och ledde till att man inte kunde få fram viktiga varor som livsmedel, medicinsk utrustning och personlig skyddsutrustning samt till att den fria rörligheten för personer begränsades. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU bör ta fram samordningsverktyg för att kunna hantera liknande situationer med gott resultat, i syfte att förebygga att den inre marknaden drabbas av störningar igen om liknande kriser uppstår.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna genomföra en omfattande och sektorsövergripande analys av ekonomierna inom EU, för att förstå hur allvarliga konsekvenserna av covid-19-pandemin är och för att bedöma omfattningen av störningarna i de gränsöverskridande värdekedjorna. Parlamentet anser att en sådan analys är ett viktigt underlag för att kommissionen ska kunna utfärda uppdaterade rekommendationer och fastställa de centrala politiska åtgärder som kommer att stärka en kollektiv och långsiktig återhämtning av den inre marknaden där ingen lämnas utanför.

39. Europaparlamentet understryker att alla covid-19-betingade restriktioner som utfärdas av nationella myndigheter per definition bör vara tidsbegränsade eftersom den enda anledningen till att de vidtas är att motverka pandemin. Parlamentet förväntar sig att kommissionen noggrant ser till att tillfälliga åtgärder inte omvandlas till långvariga hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster och personer på den inre marknaden.

40. Europaparlamentet påminner om vikten av konsumentskydd under pandemin, med tanke på risken för covid-19-relaterade faror, till exempel i samband med osäkra produkter som påstås gynna hälsan. Parlamentet understryker att onlineplattformar kan vara användbara för att få bort osäkra produkter från marknaden, i samordning med relevanta nationella myndigheter och kommissionen.

41. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

[1] Antagna texter, P9_TA(2020)0054.

[2] Antagna texter, P9_TA(2020)0205.

Senaste uppdatering: 16 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy