Förfarande : 2020/2774(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0270/2020

Ingivna texter :

B9-0270/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 6
CRE 15/09/2020 - 6

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0230

<Date>{14/09/2020}14.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0270/2020</NoDocSe>
PDF 148kWORD 48k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om förberedelse av Europeiska rådets extra möte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet</Titre>

<DocRef>(2020/2774(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Kris Peeters, David McAllister, Antonio López‑Istúriz White, Manolis Kefalogiannis, Vangelis Meimarakis, David Lega, Loucas Fourlas, Lefteris Christoforou, Anna‑Michelle Asimakopoulou</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0260/2020

B9‑0270/2020

Europaparlamentets resolution om förberedelse av Europeiska rådets extra toppmöte med fokus på den farliga upptrappningen och Turkiets roll i östra Medelhavet

(2020/2774(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europaparlamentets debatt den 9 juli 2020 om stabilitet och säkerhet i östra Medelhavet och Turkiets negativa roll,

 med beaktande av resultaten av EU-utrikesministrarnas informella möte (Gymnich) den 28 augusti 2020,

 med beaktande av uttalandet av den 16 augusti 2020 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, om Turkiets återupptagna borrningsverksamhet i östra Medelhavet,

 med beaktande av de kommentarer som vice ordföranden/den höga representanten gjorde vid presskonferensen efter sitt möte med Turkiets utrikesminister Mevlut Çavuşoğlu den 6 juli 2020,

 med beaktande av de kommentarer som vice ordföranden/den höga representanten gjorde efter sitt möte med Greklands försvarsminister Nikolaos Panagiotopoulos den 25 juni 2020,

 med beaktande av de kommentarer som vice ordföranden/den höga representanten gjorde efter sitt möte med Cyperns utrikesminister Nikos Christodoulides den 26 juni 2020,

 med beaktande av relevant internationell sedvanerätt och FN:s havsrättskonvention (Unclos), särskilt del V om avgränsning av exklusiva ekonomiska zoner,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 22 mars 2018, 28 juni 2018, 22 mars 2019, 20 juni 2019 och 12 december 2019 samt av tidigare relevanta slutsatser från rådet och Europeiska rådet,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019 om Turkiets olagliga borrningsverksamhet i Cyperns exklusiva ekonomiska zon,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 24 november 2016 om förbindelserna mellan EU och Turkiet[1] och den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[2],

 med beaktande av EU-utrikesministrarnas uttalanden av den 15 maj 2020 och den 14 augusti 2020 om situationen i östra Medelhavet,

 med beaktande av de slutsatser som Europeiska rådets ordförande lade fram efter videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 19 augusti 2020,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Turkiet är ett kandidatland och en viktig partner för EU och förväntas, i egenskap av kandidatland, upprätthålla de högsta standarderna för demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen, även när det gäller landets efterlevnad av internationella konventioner.

B. Turkiet är medlem i Nato och bör uppmuntras att utnyttja sina möjligheter att bevara stabiliteten i regionen.

C. Sedan man upptäckte naturgasreserver till havs i östra Medelhavsområdet i början av 2000-talet har Turkiet utmanat sina grannar när det gäller internationell rätt och avgränsningen av deras exklusiva ekonomiska zoner.

D. I januari 2019 inrättade regeringarna i Cypern, Egypten, Grekland, Israel, Italien, Jordanien och den palestinska myndigheten gasforumet för östra Medelhavet, ett multinationellt organ med uppgift att utveckla en regional gasmarknad och en mekanism för resursutveckling.

E. I maj 2019 ökade Turkiet spänningarna genom att sända ut flera borrningsfartyg på Cyperns territorialvatten, eskorterade av militärfartyg. Till följd av detta utfärdade Cypern och Grekland en arresteringsorder för alla turkiska borrningsfartyg och hindrade därmed deras gasborrningsverksamhet.

F. I början av oktober 2019 ökade spänningarna ytterligare när Turkiet placerade ut ett av sina borrningsfartyg i ett område där Cypern redan hade tilldelat internationella oljebolag prospekteringsrättigheter.

G. I november 2019 undertecknade Turkiet ett samförståndsavtal med Libyens nationella samlingsregering, som erkänts av FN, för att fastställa en ny maritim avgränsning mellan de båda länderna. Det aktuella samförståndsavtalet är inte förenligt med folkrättens principer och skulle, om det tillämpades, i praktiken medföra en skiljelinje mellan östra och västra Medelhavsområdet, vilket hotar sjöfartssäkerheten, gasutvinningen och ny infrastruktur såsom EastMed-rörledningen.

H. I sina slutsatser av den 12 december 2019 konstaterade Europeiska rådet att samförståndsavtalet inkräktar på tredjestaters suveräna rättigheter, inte överensstämmer med havsrätten och inte kan medföra några rättsverkningar för tredjestater.

I. I januari 2020 undertecknade Cypern, Grekland och Israel ett avtal om att bygga EastMed-rörledningen, som också skulle bidra till EU:s energidiversifiering.

J. Den 2 juni 2020 tog Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan och ledaren för Libyens nationella samlingsregering, Fayez al-Sarraj, upp möjligheten till borrningsmätningar i hela den region som omfattas av samförståndsavtalet mellan Turkiet och Libyen.

K. Den 9 juni 2020 i Aten undertecknade Grekland och Italien ett bilateralt avtal om avgränsning av deras exklusiva ekonomiska zoner i Joniska havet, vilket innebar en förlängning av det befintliga avtalet från 1977 i enlighet med Unclos.

L. Den 10 september 2020 uttryckte nationella ledare vid Medelhavstoppmötet Med7 sitt fulla stöd för och solidaritet med Grekland och beklagade att Turkiet inte hade reagerat på EU:s upprepade uppmaningar att upphöra med sin ensidiga och olagliga verksamhet i östra Medelhavet och Egeiska havet.

M. Omedelbart efter Europeiska rådets toppmöte skickade Turkiet i juli 2020 ut ett Navtex‑meddelande om prospekteringsverksamhet kring Kastellorizo under perioden från den 21 juli till den 2 augusti 2020, och efter den tyska förbundskanslern Angela Merkels ingripande avbröt president Erdoğan fartyget Oruc Reis uppdrag, men sände samtidigt ut ett Navtex-meddelande om borrningsverksamhet med fartyget Barbaros i Cyperns exklusiva ekonomiska zon.

N. Vissa medlemsstater har redan beslutat att sätta stopp för beviljandet av vapenexportlicenser till Turkiet. Dessa medlemsstater har gjort utfästelser om kraftfulla nationella ställningstaganden i fråga om sin politik för vapenexport till Turkiet på grundval av bestämmelserna i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, inbegripet en strikt tillämpning av kriterium 4 om regional stabilitet.

O. Turkiets uppförande återspeglar inte enbart dess geoekonomiska intressen, utan också en mer ambitiös geopolitisk agenda för att sprida landets inflytande från norra Irak och Syrien till Libyen.

P. Turkiet fortsätter sina nuvarande olagliga och ensidiga militära insatser i östra Medelhavet, i strid mot EU-medlemsstaternas suveränitet (särskilt Grekland och Cypern) och internationell rätt.

Q. Den 10 juli 2020 gjorde president Erdoğan om Hagia Sofia till en moské efter ett domstolsbeslut om ogiltigförklaring av Kemal Atatürks 1934 års dekret om att omvandla byggnaden till ett museum. Detta beslut kritiserades starkt av Unesco.

R. Turkiets bristfälliga resultat när det gäller att upprätthålla mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen har lett till att EU avbrutit anslutningsförhandlingarna och alla föranslutningsstöd inom ramen för den nya fleråriga budgetramen 2021–2027.

S. Efter en månads prospektering i östra Medelhavet samlade Oruc Reis ihop sina kablar och återvände till Antalya efter det att dess Navtex-meddelande om verksamhet i farvattnen mellan Turkiet, Cypern och Kreta, där fartyget befunnit sig sedan den 10 augusti 2020, hade löpt ut. Oruc Reis skulle enligt förväntningarna fortsätta att bevaka kusterna utanför de grekiska öarna Kastellorizo och Rhodos tillsammans med ett eskortfartyg fram till den 25 september, och dess uppdrag uppges ha avbrutits på grund av Natos förhandlingsinsatser.

1. Europaparlamentet upprepar vikten av goda förbindelser med Turkiet på grundval av en lång historia av gemensamma värderingar. Parlamentet uppmanar i detta avseende den turkiska regeringen att stoppa de upprepade kränkningarna av grekiskt och cypriotiskt luftrum och territorialvatten, samt att respektera alla grannländers territoriella integritet och suveränitet. Parlamentet upprepar dessutom att EU sluter upp bakom Grekland och Cypern i detta avseende.

2. Europaparlamentet fördömer i skarpa ordalag Turkiets olagliga verksamhet på kontinentalsockeln och i Greklands och Cyperns exklusiva ekonomiska zoner, vilket går stick i stäv mot EU:s intressen, och uppmanar de turkiska myndigheterna att upphöra med denna verksamhet, agera i en anda av goda grannförbindelser och respektera Cyperns och Greklands suveränitet i enlighet med internationell rätt.

3. Europaparlamentet betonar behovet av att respektera EU-medlemsstaternas rättskapacitet att ingå internationella avtal med andra suveräna stater, liksom deras suveräna rättigheter, bland annat rätten att prospektera efter och utnyttja naturresurser i enlighet med EU:s regelverk och internationell rätt, inbegripet FN:s havsrättskonvention.

4. Europaparlamentet efterlyser ett omedelbart antagande av ytterligare tillägg på förteckningen över olagliga borrningar i östra Medelhavet, mot bakgrund av Turkiets successivt ökande aggressioner och bristen på framsteg, och begär att en förteckning över ytterligare restriktiva åtgärder mot Turkiet utarbetas och diskuteras vid Europeiska rådets möte den 24–25 september 2020.

5. Europaparlamentet framhåller behovet av att finna en lösning genom diplomatiska medel, medling och internationell rätt. Parlamentet är dock berett att stödja ytterligare riktade och effektiva påföljder och/eller sektoriella åtgärder mot Turkiet, inbegripet sådana som är inriktade på energisektorn.

6. Europaparlamentet uppmanar lämpliga forum inom Nato, särskilt högnivågruppen för kontroll av konventionella vapen, att ta upp vapenkontroll i östra Medelhavet som en brådskande fråga.

7. Europaparlamentet välkomnar uppmaningen från Republiken Cyperns och Greklands regeringar till Turkiet att med ärligt uppsåt förhandla fram en maritim avgränsning mellan ländernas respektive kuster. Parlamentet konstaterar att bägge regeringarna har visat sitt fulla engagemang för en dialog i god tro i enlighet med internationell rätt och Unclos. Parlamentet uppmanar Turkiet att godta uppmaningen från Republiken Cyperns och Greklands regeringar och ingå en särskild kompromiss om att hänskjuta frågan om avgränsning av ländernas respektive kontinentalsocklar och exklusiva ekonomiska zoner till Internationella domstolen.

8. Europaparlamentet välkomnar Tysklands medling mellan Grekland och Turkiet och uttrycker sin förhoppning om och tilltro till att den kommer att utmynna i ett konstruktivt och ömsesidigt accepterat resultat.

9. Europaparlamentet upprepar att Cypern och Grekland är viktiga europeiska pelare för stabilitet i regionen och för att stärka EU:s energitrygghet.

10. Europaparlamentet påminner om det politiska samförstånd som nåddes av EU:s utrikesministrar den 27 och 28 augusti 2020, enligt vilket rådets berörda arbetsgrupper bör påskynda arbetet med att lägga till personer, föreslagna av Cypern, på förteckningen över personer involverade i olaglig borrningsverksamhet i östra Medelhavet, i syfte att anta förslaget utan dröjsmål.

11. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den turkiska regeringen att underteckna och ratificera Unclos och påminner om att även om Turkiet inte är signatärstat föreskriver sedvanerätten exklusiva ekonomiska zoner även för obebodda öar.

12. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt för såväl EU och medlemsstaterna som för Turkiet att upprätthålla nära dialog och nära samarbete i utrikespolitiska frågor och säkerhetsfrågor. Parlamentet påminner om att Turkiet också sedan länge är medlem i Nato-alliansen och noterar att EU och Turkiet fortsätter att samarbeta i frågor av (militär) strategisk betydelse inom ramen för Nato.

13. Europaparlamentet påminner om sin resolution från oktober 2019 om Turkiets militära insats i Syrien[3], i vilken parlamentet uppmanade rådet att överväga att upphäva handelsförmånerna enligt avtalet om jordbruksprodukter och, som en sista utväg, upphäva tullunionen mellan EU och Turkiet, som är i kraft sedan december 1995.

14. Europaparlamentet insisterar på att samförståndsavtalet av den 27 november 2019 mellan Turkiet och Libyens nationella samlingsregering, som erkänts av FN, i vilket det fastställs en ny marin avgränsning mellan de båda länderna, strider mot internationell rätt och att det därför inte är rättsligt bindande för tredjeländer.

15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

 

[1] EUT C 224, 27.6.2018, s. 93.

[2] Antagna texter, P8_TA(2019)0200.

[3] Antagna texter, P9_TA(2019)0049.

Senaste uppdatering: 16 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy