Förfarande : 2020/2779(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0271/2020

Ingivna texter :

B9-0271/2020

Debatter :

PV 15/09/2020 - 7
CRE 15/09/2020 - 7

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2020)0231

<Date>{14/09/2020}14.9.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0271/2020</NoDocSe>
PDF 147kWORD 48k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om situationen i Belarus</Titre>

<DocRef>(2020/2779(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Sandra Kalniete, Michael Gahler, Željana Zovko, Paulo Rangel, David McAllister, Jerzy Buzek, Andrius Kubilius, Radosław Sikorski, Andrzej Halicki, Vladimír Bilčík, Isabel Wiseler‑Lima, Antonio López‑Istúriz White, David Lega, Andrey Kovatchev, Arba Kokalari, Rasa Juknevičienė, Tomasz Frankowski, Eugen Tomac, Roberta Metsola</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0271/2020

B9‑0271/2020

Europaparlamentets resolution om situationen i Belarus

(2020/2779(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av lanseringen av det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 som en gemensam satsning av EU och dess sex östliga europeiska partnerländer Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina,

 med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013, Riga 2015 och Bryssel 2017,

 med beaktande av EU:s globala strategi och den reviderade europeiska grannskapspolitiken,

 med beaktande av sina resolutioner om Vitryssland, särskilt resolutionerna av den 24 november 2016[1] och den 6 april 2017[2] om situationen i Vitryssland, av den 19 april 2018 om Vitryssland[3] och av den 4 oktober 2018 om försämringen av mediefriheten i Vitryssland, särskilt fallet Charter 97[4],

 med beaktande av det presidentval som ägde rum i Belarus den 9 augusti,

 med beaktande av uttalandet från Europaparlamentets talman den 13 augusti och från ledarna för de fem politiska grupperna den 17 augusti om situationen i Belarus efter presidentvalet den 9 augusti,

 med beaktande av rådets (utrikes frågor) extra möte den 14 augusti och Europeiska rådets extra möte den 19 augusti om situationen i Belarus efter presidentvalet den 9 augusti,

 med beaktande av de offentliga uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och av Europeiska utrikestjänsten om situationen i Belarus efter presidentvalet den 9 augusti 2020,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Presidentvalskampanjen genomsyrades av omfattande manipulation och inblandning som gynnade den sittande presidenten, men även hot och förtryck mot andra kandidater, deras familjer och anhängare samt många gripanden och försök att tysta oberoende journalister och bloggare.

B. Det rapporterades ständigt om oegentligheter under valdagarna, människor hotades och förvägrades ofta rätten rösta, register från vallokaler förfalskades och det förekom en omfattande förfalskning av valresultaten.

C. De belarusiska myndigheterna uppfyllde inte de internationellt erkända miniminormerna för en trovärdig, öppen, fri och rättvis valprocess i enlighet med riktlinjerna från specialiserade strukturer inom OSSE, i vilken Belarus är en deltagande stat.

D. Den centrala valkommissionen utropade Aljaksandr Lukasjenka till valets påstådda vinnare.

E. Trovärdiga rapporter talar för en tydlig seger för Svjatlana Tsichanouskaja, som fick en överväldigande majoritet av rösterna.

F. Europeiska unionen och dess medlemsstater erkände inte resultatet från presidentvalet eftersom de hyste avsevärda tvivel om huruvida valet hade gått rättvist till och det fanns omfattande rapporter om förfalskningar.

G. Fredliga demonstrationer, i vilka man uttryckte en önskan om demokratisk förändring och frihet, började hållas över hela landet redan under natten till söndagen den 9 augusti i Minsk. Demonstrationerna pågår fortfarande och når sin kulmen på helgerna i så kallade marscher för enhet. I Belarus har det aldrig hållits så stora demonstrationer tidigare, där upptill hundratusentals människor deltar.

H. Demonstrationerna har följts av utbredda strejker i fabriker, företag, skolor och universitet i städer och byar över hela landet.

I. Myndigheternas svar på de fredliga demonstrationerna var att bruka ett oproportionerligt brutalt våld mot demonstranterna och använda tårgas, batonger, distraktionsgranater och vattenkanoner i massiv utsträckning.

J. Närmare tiotusen personer har frihetsberövats av myndigheterna, några hundra åtal har väckts och mer än tusen personer har lagts in på sjukhus. Det har rapporterats om fall av tortyr, våldtäkter och kidnappningar och flera personer är saknade eller har påträffats döda sedan den 9 augusti 2020.

K. Samordningsrådet inrättades för att samordna verksamheten och leda oppositionen. För närvarande är det bara en ledamot av presidiet, Svjatlana Aleksijevitj, som varken har hållits fängslad eller tvingats lämna landet.

L. Maryja Kalesnikava, en av nyckelpersonerna i Svjatlana Tsichanouskajas kampanj, blev mitt på dagen den 7 september bortförd från en gata i Minsk. De belarusiska myndigheterna försökte utvisa henne till Ukraina, men hon rev sönder sitt pass för att undvika detta. Hon hålls fortfarande frihetsberövad av de belarusiska myndigheterna.

M. Under sitt möte den 19 augusti 2020 beslutade Europeiska rådet att införa sanktioner mot ett flertal individer som är ansvariga för våldet, förtrycket och förfalskningen av valresultatet i Belarus, och de är nu förbjudna att resa in i EU och deras ekonomiska tillgångar i EU har frusits.

1. Europaparlamentet erkänner inte valresultatet i det presidentval som hölls i Belarus den 9 augusti, eftersom det genomfördes i uppenbar strid med alla internationellt erkända normer. Parlamentet kommer inte att erkänna Aljaksandr Lukasjenka som Belarus president när hans nuvarande mandatperiod löper ut.

2. Europaparlamentet kräver att nya val ska hållas så snart som möjligt under internationell övervakning ledd av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) genom kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och i närvaro av internationella observatörer, som garanterar att valet genomförs i enlighet med internationellt erkända normer.

3. Europaparlamentet står helt och hållet bakom de belarusiska demonstranterna och deras krav på frihet, demokrati, värdighet och rätten att själva välja sitt öde.

4. Europaparlamentet erkänner samordningsrådet som den legitima företrädaren för folket som kräver en demokratisk förändring i Belarus.

5. Europaparlamentet stöder ett fredligt maktskifte som utgör resultatet av en inkluderande nationell dialog förd med full respekt för det belarusiska folkets demokratiska och grundläggande rättigheter.

6. Europaparlamentet erkänner Svjatlana Tsichanouskaja​ som tillträdande president och interimistisk ledare för Belarus till dess att ett nytt val har ägt rum.

7. Europaparlamentet fördömer de fortsatta hoten och den oproportionerliga användningen av våld mot fredliga demonstranter, deltagare i strejker och ledamöter av samordningsrådet. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla dem som godtyckligt frihetsberövats innan och efter att de förfalskade valen hölls den 9 augusti, däribland Pavel Sevjarynets, Mikalaj Statkevitj, Maryja Kalesnikava, Andrej Jahorau, Iryna Suchij, Anton Radnjankou och Ivan Krautsou. Parlamentet kräver att all lagföring av politiska skäl ska stoppas.

8. Europaparlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att upphöra med alla former av misshandel och tortyr mot frihetsberövade personer och att ge dem tillgång till medicinsk och juridisk rådgivning.

9. Europaparlamentet ställer sig helt och hållet bakom EU:s sanktioner mot personer som bär ansvaret för våld, förtryck och förfalskning av valresultaten i Belarus, däribland Aljaksandr Lukasjenka.

10. Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett snabbt genomförande av EU:s mekanism för sanktioner på människorättsområdet, som möjliggör sanktioner liknande dem i den amerikanska Magnitskijlagen mot enskilda personer och företag som är inblandade i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

11. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen till att man förbereder en omfattande översyn av EU:s politik gentemot Belarus efter det nya presidentvalet, och uppmanar med kraft EU att anordna en givarkonferens för ett demokratiskt Belarus som sammanför internationella finansinstitut, G7-länder, EU:s medlemsstater och institutioner samt andra som är villiga att göra utfästelser om ett finansieringspaket på flera miljarder euro till stöd för framtida reformansträngningar och en omstrukturering av ekonomin.

12. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att skjuta upp förhandlingarna om prioriteringarna för partnerskapet mellan EU och Belarus till dess att ett fritt och rättvist presidentval har ägt rum.

13. Europaparlamentet understryker att så länge som den politiska situationen i Belarus inte ändras måste alla pågående utbetalningar av ekonomiskt bistånd från EU ställas in.

14. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att underlätta och påskynda viseringsförfarandena för dem som flyr från Belarus av politiska skäl och att ge dem och deras familjer allt det stöd och bistånd som behövs.

15. Europaparlamentet uppmanar EU att anta en strategi för att stärka direkta personkontakter ännu mer genom att stödja belarusiska oberoende icke-statliga organisationer, organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, medierepresentanter och oberoende journalister, liksom att skapa fler möjligheter för unga belarusier att studera i EU.

16. Europaparlamentet föreslår att det inom Europaparlamentets befintliga strukturer inrättas en plattform som kan bistå vid internationella utredningar av brott som begåtts av regimen mot det belarusiska folket och som samordnas med internationella organisationer med ansvar för skydd av de mänskliga rättigheterna.

17. Europaparlamentet fördömer undertryckandet av internet och medierna samt de hot som riktas mot journalister och bloggare för att stoppa informationsflödet om situationen i landet. Parlamentet understryker det belarusiska folkets rätt att få obehindrad tillgång till information.

18. Europaparlamentet understryker vikten av att noga motverka all spridning av både desinformation i Belarus när det gäller EU och dess medlemsstater och desinformation om situationen i Belarus inom EU samt andra former av hybridhot från tredje parter.

19. Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att upphöra med all inblandning, vare sig den är dold eller öppen, under den fredliga demokratiska revolutionen i Belarus. Ryska federationen uppmanas eftertryckligen att respektera det belarusiska folkets demokratiska vilja. Parlamentet varnar för att Aljaksandr Lukasjenka inte har något politiskt eller moraliskt mandat att ingå ytterligare avtalsförbindelser på Belarus vägnar, och då inte heller med de ryska myndigheterna, som skulle kunna hota Belarus suveränitet.

20. Europaparlamentet understryker vikten av att EU fortsätter att ha utvecklingen i Belarus som en prioriterad fråga. Parlamentet påminner om att EU måste stå enat och vara ihärdigt i sina reaktioner på situationen i Belarus.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till myndigheterna i Republiken Belarus.

[1] EUT C 224, 27.6.2018, s. 135.

[2] EUT C 298, 23.8.2018, s. 60.

[3] EUT C 390, 18.11.2019, s. 100.

[4] EUT C 11, 13.1.2020, s. 18.

Senaste uppdatering: 16 september 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy