Förslag till resolution - B9-0272/2020Förslag till resolution
B9-0272/2020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Belarus

14.9.2020 - (2020/2779(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Viola Von Cramon‑Taubadel, Sergey Lagodinsky, Francisco Guerreiro, Bronis Ropė, Anna Cavazzini, Hannah Neumann, Tineke Strik, Markéta Gregorová, Diana Riba i Giner, Ville Niinistö, Alviina Alametsä, Reinhard Bütikofer, Jordi Solé, Monika Vana, Heidi Hautala
för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0271/2020

Förfarande : 2020/2779(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0272/2020
Ingivna texter :
B9-0272/2020
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0272/2020

Europaparlamentets resolution om situationen i Belarus

(2020/2779(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Belarus,

 med beaktande av presidentvalet som hölls i Belarus den 9 augusti 2020,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet om Belarus av den 17 augusti 2020 från PPE-, S&D-, Renew Europe-, Verts/ALE- och ECR-grupperna i Europaparlamentet,

 med beaktande av Europaparlamentets talmans uttalande av den 13 augusti 2020 med krav på ett stopp på våldet i Belarus,

 med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets ordförande efter videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 19 augusti 2020 och de viktigaste resultaten av videokonferensen med utrikesministrarna den 14 augusti 2020,

 med beaktande av den sjätte omgången av den bilaterala människorättsdialogen mellan EU och Belarus den 18 juni 2019 i Bryssel,

 med beaktande av uttalandena och förklaringarna från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, särskilt uttalandena och förklaringarna av den 14 juli 2020, 7 augusti 2020, 10 augusti 2020, 11 augusti 2020, 17 augusti 2020 och 7 september 2020,

 med beaktande av uttalandet av den 19 juni 2020 från utrikestjänstens talesperson om den senaste utvecklingen i Belarus och om tillämpningen av dödsstraffet i Belarus, särskilt uttalandena av den 30 juli 2019, 28 oktober 2019, 20 december 2019, 11 januari 2020 och 7 mars 2020,

 med beaktande av rapporten av den 10 juli 2020 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Belarus,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Presidentvalet i Belarus den 9 augusti var varken fritt eller rättvist. Belarus regering skickade inte en inbjudan i tid till OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) att övervaka detta val, vilket ledde till att inga oberoende internationella observatörer var närvarande.

B. Den belarusiska centrala valkommissionen nekade registrering som kandidater till presidentvalet 2020 för regimkritiska politiker, som enligt uppgift hade samlat in mer än 100 000 underskrifter, i enlighet med den nationella lagstiftningen, vilket framhäver de oproportionerliga och orimliga hindren för kandidaturer, i strid med OSSE-åtagandena och andra internationella normer.

C. Human Rights Defenders for Free Elections (Människorättsförsvarare för fria val) rapporterar om ytterligare åtgärder som missgynnade oppositionskandidaterna, såsom en begränsning av de platser där valverksamhet lagligen kan äga rum, kvarhållande av medlemmar i kandidaternas valkampanjgrupper och blockering av nästan alla oppositionens kandidater till lokala valnämnder, vilket ledde till att 1,1 % av det totala antalet valda kandidater kommer från oppositionspartier och 96,7 % från regeringsvänliga partier.

D. Människorättssituationen i Belarus fortsatte att försämras under valkampanjen och efter valet, med allt fler godtyckliga frihetsberövanden och böter, bland annat för deltagande i fredliga sammankomster. Icke-statliga organisationer och observatörer rapporterar om repressalier mot medborgare, bland annat genom fysiskt våld, bortföranden, administrativa böter, hot om att förlora vårdnaden om ett barn, straffrättsliga förfaranden samt fysisk och psykisk tortyr.

E. Belarus har upplevt protester utan motstycke där man krävt ett nytt val, fritt och rättvist, efter presidentvalet den 9 augusti och tillkännagivandet av ett förfalskat resultat, där den sittande presidenten utropade sig som segrare i valet. Protesterna ledde till våldsamma tillslag och tusentals gripanden, följt av rapporter om omänskliga förhållanden och behandling i förvarsenheterna.

F. Den sittande presidenten Lukasjenkas innevarande mandatperiod löper ut den 5 november och från och med detta datum kan han inte längre erkännas som den legitima presidenten.

G. Kvinnor spelar en framträdande roll i protesterna och oppositionen. Det nationella samordningsrådet bildades på initiativ av Svjatlana Tsichanouskaja för att företräda det belarusiska folket och kanalisera deras krav på demokratisk förändring och frihet i Belarus. Alla medlemmar i det nationella samordningsrådets styrgrupp har försvunnit, gripits eller tvingats lämna landet, med undantag för nobelpristagaren Svjatlana Aleksijevitj, som fick ett exceptionellt stöd från europeiska diplomater för att skydda henne.

H. Människorättsförsvararnas arbetssituation har försämrats kontinuerligt och människorättsförsvarare utsätts systematiskt för hot, trakasserier och begränsningar av de grundläggande friheterna. Den utbredda straffriheten för tjänstemän inom brottsbekämpning bidrar till ytterligare människorättskränkningar och repressalier mot människorättsförsvarare. Människorättsorganisationer nekas systematiskt registrering, och medlemskap i icke-registrerade grupper och mottagande av utländska medel kriminaliseras. Människorättsadvokater har fråntagits sin rätt att försvara frihetsberövade civila och politiska aktivister, som inte kan räkna med en rättvis rättegång.

I. Det finns inga oberoende nyhetsbyråer registrerade i Belarus, där pressfriheten har försämrats avsevärt sedan 2015. Människorättsförsvarare och journalister som bevakade eller täckte demonstrationerna och personer som har kritiserat statens miljöpolitik eller kommenterat covid-19-pandemin i Belarus har också blivit måltavlor för myndigheterna och kan åtalas för brott. De belarusiska myndigheterna underlät att tillhandahålla fakta om och reagera i tid på pandemin, och spred i stället aktivt falsk information som äventyrade medborgarnas hälsa.

J. Belarus är det enda land i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff.

1. Europaparlamentet står helt och hållet bakom det belarusiska folket och betonar behovet av en fredlig och demokratisk lösning på den nuvarande krisen baserad på stöd av oberoende och fria medier och ett starkt civilsamhälle. Parlamentet stöder det belarusiska folkets krav på fria, rättvisa, transparenta och inkluderande nyval i enlighet med internationella normer och under överinseende av oberoende observatörer.

2. Europaparlamentet kräver ett omedelbart stopp på våldet och de olagliga frihetsberövandena. Parlamentet insisterar på ett omedelbart och villkorslöst frigivande av människorättsförsvarare, människorättsaktivister, journalister och andra som godtyckligt frihetsberövats eller dömts som vedergällning för att de utövat sina medborgerliga och politiska rättigheter, och att alla anklagelser mot dem läggs ned. Parlamentet insisterar dessutom på en grundlig och opartisk utredning av alla fall av godtyckliga frihetsberövanden, misshandel och tortyr.

3. Europaparlamentet kräver ett stopp för all misshandel och tortyr och införandet av en särskild definition av tortyr i Belarus strafflag i linje med internationella människorättsnormer, liksom lagändringar för att kriminalisera påtvingade försvinnanden.

4. Europaparlamentet uppmanar med kraft alla relevanta belarusiska aktörer att delta i en konstruktiv och medlad nationell dialog, som inkluderar det nationella samordningsrådet, och att fullt ut samarbeta med FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Belarus, FN:s kommitté mot tortyr och FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna, i syfte att genomföra reformer som borde ha gjorts för länge sedan för att skydda de mänskliga rättigheterna och stärka demokratin.

5. Europaparlamentet insisterar på behovet av att säkerställa medborgarnas rätt till mötes-, förenings-, yttrande- och åsiktsfrihet samt mediefriheten, och därmed upphäva alla de rättsliga och praktiska hinder som begränsar dessa friheter.

6. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av att genomföra rekommendationerna från OSSE/ODIHR och inkludera väsentliga rättssäkerhetsgarantier som stärker delaktigheten, integriteten och transparensen i alla skeden av valprocessen, särskilt införandet av tydliga och rimliga kriterier och mekanismer för registrering av kandidater och kontroll av underskrifter.

7. Europaparlamentet fördömer undertryckandet av internet och medier, vägblockader och hot mot journalister för att stoppa informationsflödet om situationen i landet, samt desinformationskampanjer som syftar till att avsiktligt vilseleda den belarusiska allmänheten och skylla aktuella händelser på tredje parter.

8. Europaparlamentet uppmanar regeringen att stärka hälso- och sjukvårdssystemet och förse allmänheten med all relevant och livräddande information om pandemin på ett transparent och inkluderande sätt. Parlamentet betonar behovet av att förbättra tillträdet och tillgången till liksom kvaliteten på hälso- och sjukvård i förvarsenheterna, särskilt med hänsyn till covid-19-pandemin, samt hälso- och sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden, mot bakgrund av rapporter om att polisen förhindrar att skadade demonstranter får hjälp och griper sjukvårdspersonal.

9. Europaparlamentet fördömer skarpt den nuvarande tillämpningen av dödsstraffet och kräver att det omedelbart och permanent avskaffas och, i avvaktan på att det avskaffas, en verklig rätt att överklaga dödsdomar.

10. Europaparlamentet kräver ett stopp för alla repressalier mot människorättsförsvarare, oppositionsledare, aktivister från det civila samhället, valobservatörer, miljörättsförsvarare, religiösa ledare samt oberoende journalister och bloggare, och insisterar på att deras möjlighet att bedriva sin verksamhet utan rädsla för repressalier och fritt från alla restriktioner måste garanteras.

11. Europaparlamentet stöder till fullo de belarusiska arbetstagarna och de oberoende fackföreningarna, och uppmanar de belarusiska myndigheterna och arbetsgivarna att respektera de belarusiska arbetstagarnas grundläggande rättighet att strejka utan risk för uppsägning, gripande eller andra repressalier, i linje med ILO-konventionerna 87 och 98.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, utrikestjänsten och EU:s delegation i Minsk att öka EU:s engagemang med och ekonomiska stöd till aktivister och organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare, oberoende fackföreningar och oberoende medier i Belarus och utomlands, och samtidigt undvika att tillhandahålla finansiering till regeringen och statligt kontrollerade projekt, inbegripet kanalisering av bistånd eller finansiering genom dessa enheter, och att stoppa lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och andra lån till den nuvarande regimen.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka den diplomatiska, humanitära och mediala närvaron i Belarus och att öka direktkontakterna med det belarusiska folket.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett målinriktat EU-stödprogram för att hjälpa offren för politiskt förtryck och polisvåld, särskilt när det gäller tillgången till juridiskt biträde, materiellt och medicinskt stöd samt rehabilitering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma ett omfattande villkorat finansieringspaket för att stödja ett demokratiskt Belarus i framtiden.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att ta emot människor från Belarus som söker skydd i EU.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast inrätta ett stipendieprogram för studenter som har blivit avregistrerade från belarusiska universitet på grund av deras demokrativänliga hållning. Parlamentet efterlyser ekonomiskt och akademiskt stöd till belarusiska forskare genom att de ges tillträde till EU:s forskningsinstitutioner.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att fullt ut stödja de insatser som görs av FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och OSSE:s Moskvamekanism för att säkerställa att internationella organisationer dokumenterar och rapporterar om människorättskränkningar och se till att ansvarsskyldighet och rättvisa utkrävs för offren.

18. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten säkerställer ökad uppmärksamhet och legitimitet för den tillträdande presidenten Svjatlana Tsichanouskaja och Belarus nationella samordningsråd, som hon har bildat.

19. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och rådet att snabbt agera för att införa riktade sanktioner mot dem som bär ansvaret för våld, förtryck och förfalskning av valresultatet, däribland den sittande presidenten Lukasjenka. Parlamentet kräver en översyn av EU:s politik gentemot Belarus, med särskild inriktning på EU:s stöd till det civila samhället och det belarusiska folket, samt utnämning av en särskild EU‑representant för Belarus för att stödja ett fredligt maktskifte i enlighet med det belarusiska folkets vilja.

20. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och rådet att undersöka möjligheten att utvidga sanktionsförteckningen till att omfatta ryska medborgare som stöder den nuvarande regimen i Belarus genom propaganda, desinformation, politisk rådgivning, ekonomiskt stöd och dolt eller öppet stöd från militära eller särskilda styrkor, särskilt ledningen och personalen i ryska statsägda eller statsstödda tv-kanaler, däribland VGTRK (Rossiya), Perviy Kanal och RT.

21. Europaparlamentet uppmanar de nationella ishockeyförbunden i EU:s medlemsstater och alla andra demokratiska länder att med kraft uppmana Internationella ishockeyförbundet (IIHF) att dra tillbaka sitt beslut att delvis hålla VM i ishockey 2021 i Belarus tills situationen, och i synnerhet situationen för de mänskliga rättigheterna, i landet har förbättrats.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Belarus regering och parlament.

 

Senaste uppdatering: 16 september 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy