Förslag till resolution - B9-0273/2020Förslag till resolution
B9-0273/2020

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Belarus

14.9.2020 - (2020/2779(RSP))

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen

Manu Pineda, Helmut Scholz
för GUE/NGL-gruppen

Förfarande : 2020/2779(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0273/2020
Ingivna texter :
B9-0273/2020
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0273/2020

Europaparlamentets resolution om situationen i Belarus

(2020/2779(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av FN-stadgan,

 med beaktande av Republiken Belarus konstitution,

 med beaktande av det belarusiska presidentvalet den 9 augusti 2020 och händelserna efter det,

 med beaktande av uttalandet av den 17 juli 2020 från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och av tidigare rapporter från OSSE/ODIHR om val i Belarus,

 med beaktande av slutsatserna från det enda internationella valobservatörsuppdrag i Belarus som genomförts av Oberoende staters samvälde och av att OSSE/ODIHR inte i rätt tid fått inbjudan att genomföra ett valobservatörsuppdrag för presidentvalet,

 med beaktande av FN:s generalsekreterares uttalanden av den 10 och 14 augusti 2020 om utvecklingen efter valet i Belarus,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Belarus centrala valkommission förklarade att den sittande presidenten Aljaksandr Lukasjenka vann presidentvalet efter den första valomgången med 80,1 % av rösterna och att den främsta oppositionskandidaten Svjatlana Tsichanouskaja fick 10,1 % av rösterna.

B. Detta resultat har bestridits av flera oppositionspartier. Utländska makter såsom Kanada, Förenta staterna och flera EU-medlemsstater har inte erkänt valresultatet.

C. Europeiska rådet enades den 19 augusti 2020 om att inte erkänna valresultatet och kort därefter om att införa sanktioner.

D. Estland, Lettland och Litauen har ensidigt infört sanktioner mot upp till 30 belarusiska tjänstemän.

E. Sedan valet har aldrig tidigare skådade protester förekommit i hela landet med krav på president Lukasjenkas avgång och nyval. Vissa demonstranter har vid dessa protester använt högerextrema symboler. Det har också förekommit demonstrationer till stöd för Aljaksandr Lukasjenkas presidentskap och valets giltighet. Detta har lett till ytterligare polarisering och fortsatta politiska och sociala protester.

F. FN:s råd för mänskliga rättigheter har i särskilda förfaranden kritiserat de belarusiska myndigheterna för de rapporterade godtyckliga frihetsberövandena av upp till 6 700 personer under protesterna och har fått rapporter om tortyr och misshandel av 450 gripna.

G. Sjutton journalister från internationella medier har fått sina presskrediteringar indragna.

H. Oppositionsledaren Svjatlana Tsichanouskaja har förklarat att hon är landets självutnämnda ”interimsledare” och hon har framhållit sitt ansvar att inleda extra val, vilket gör det svårare att nå en lösning som bygger på dialog.

I. President Lukasjenka har uttryckt att han är beredd att inleda en konstitutionell reform och att stödja extra val.

J. Den amerikanska armén har satt in mekaniserade enheter i områden i Litauen nära den belarusiska gränsen. USA har i år satt in över 20 000 soldater i Estland, Lettland, Litauen och Polen.

K. Den ryska armén har satt in ytterligare trupper nära den belarusiska gränsen i den västra delen av Ryska federationen.

L. Belarus och EU har undertecknat flera avtal om bl.a. samhällsstyrning, och EU har gett Belarus stöd i genomförandet av landets nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter. Under perioden 2014–2020 uppgick EU:s stöd till Belarus inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet till 170 miljoner euro.

M. Folket i Belarus har uttryckt sin vilja att försvara sitt lands suveränitet och insisterar på rätten att avgöra sin egen framtid.

1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över situationen i Belarus, inbegripet destabiliseringen av landet och polariseringen av det belarusiska samhället. Parlamentet betonar att det belarusiska folket måste finna en fredlig och demokratisk lösning på den nuvarande krisen, fri från utländsk inblandning och om så är nödvändigt med stöd av en helt igenom transparent internationell medling.

2. Europaparlamentet stöder olika sociala, politiska och kulturella aktivisters krav på en nationell dialog mellan alla politiska krafter om vägen framåt, där ingen är utesluten. Parlamentet kräver en helt oberoende utredning av valprocessens brister och resultat. Den ska genomföras under FN:s överinseende och i praktiken med stöd av OSSE, och bör ta hänsyn till alla politiska och sociala parter och intressenter i Belarus och kunna bana väg för nya, fria och rättvisa val, om så beslutas.

3. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med belarusiska arbetstagare och fackföreningar. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna och arbetsgivarna att respektera belarusiska arbetstagares grundläggande rätt att strejka, i enlighet med Internationella arbetsorganisationens konventioner nr 87 och 98.

4. Europaparlamentet uttrycker oro över ingripandena mot de fredliga protesterna. Parlamentet fördömer den nuvarande lagföringen av olika oppositionsföreträdare, demonstranter, aktivister från det civila samhället och journalister. Parlamentet uppmanar de belarusiska myndigheterna att omedelbart säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet press- och mötesfriheten, i enlighet med internationell rätt och Belarus internationella skyldigheter.

5. Europaparlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att omedelbart upphöra med våldet mot fredliga demonstranter. Parlamentet kräver en utredning av de brottsbekämpande myndigheternas våld, bland annat i samband med fem demonstranters död, och att ansvariga för alla eventuella brott ställs inför rätta.

6. Europaparlamentet uttrycker djup oro över rapporterna om att belarusiska brottsbekämpande organ inte vidtar åtgärder mot personer i oregistrerade bilar som slår och för bort fredliga demonstranter i syfte att ytterligare förvärra konfrontationen. Parlamentet uttrycker djup oro över vissa oppositionsgruppers våldshandlingar. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med en återgång till en politisk lösning genom en öppen och transparent dialog.

7. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av fångar som gripits i samband med valkampanjen och av demonstranter som deltagit i demonstrationer efter valet, men som inte varit inblandade i några våldshandlingar.

8. Europaparlamentet tar starkt avstånd från all dold eller öppen extern inblandning i Belarus inre angelägenheter från ett tredjeland, inbegripet EU:s medlemsstater och grannländer. Parlamentet uppmanar alla externa aktörer att respektera det belarusiska folkets suveräna rätt att finna vägar ut ur krisen och att avgöra landets framtid. Parlamentet stöder förslagen om att OSSE ska axla rollen som icke-interfererande medlare mellan de olika interna politiska aktörerna i ett försök att övervinna krisen.

9. Europaparlamentet efterlyser ökad transparens och noggrann granskning av de 53 miljoner euro till Belarus som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagivit, för att undvika att det slutar med att beloppet finansierar politiska organisationer eller tjänar en av parterna i konflikten i stället för att främja dialog.

10. Europaparlamentet motsätter sig införandet av sanktioner som är kontraproduktiva och skulle få negativa konsekvenser för befolkningen, vilket olika oppositionsgrupper och fredliga demonstranter har betonat.

11. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ökade spänningarna mellan EU och Ryssland. Parlamentet uppmanar de berörda parterna att visa återhållsamhet och avstå från att underblåsa den interna konflikten i Belarus och att använda landet för sina geopolitiska intressen. En förhandlingslösning på denna konflikt måste främjas, som fullt ut respekterar Belarus oberoende och suveränitet. Majoriteten av befolkningen i Belarus vill att deras suveräna stat ska ha ett gott, tillitsfullt och vänskapligt samarbete och fredliga förbindelser med Ryska federationen.

12. Europaparlamentet uttrycker sin oro över bristerna i EU:s politik för det östliga partnerskapet och understryker behovet av en ny inriktning. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att lägga fram en plan för konstruktiv dialog med Ryssland, med betoning på grannländernas viktiga roll i främjandet av goda förbindelser och kontakter med både EU och Ryssland. Parlamentet betonar behovet av en självständig internationell politik som inte är underställt andra intressen, särskilt i ett område som är så viktigt för EU som dess östra grannskap.

13. Europaparlamentet upprepar sin oro över utplaceringen av Natos militära styrkor på territorier i länder som gränsar till Ryssland, vilket endast bidrar till att ytterligare befästa ömsesidig misstro och underblåsa konfrontation. Parlamentet är oroat över den ökande militära närvaron vid gränserna mot Belarus och uppmanar Nato och Ryska federationen att omedelbart upphöra med den.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Belarus regering.

 

Senaste uppdatering: 16 september 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy