Förslag till resolution - B9-0349/2020Förslag till resolution
B9-0349/2020
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

4.11.2020 - (D068779/01 – 2020/2838(RPS))

i enlighet med artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Ansvariga ledamöter: Tilly Metz
Günther Sidl, Anja Hazekamp, Eleonora Evi, Sirpa Pietikäinen

Förfarande : 2020/2838(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B9-0349/2020
Ingivna texter :
B9-0349/2020
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B9‑0346/2020

Europaparlamentet resolution om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

(D068779/01– 2020/2838(RPS))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 (SYN-ØØØH2-5) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D068779/01),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[1], särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

– med beaktande av omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

– med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[2],

– med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 28 november 2019, och som offentliggjordes den 20 januari 2020[3],

– med beaktande av sina tidigare resolutioner om invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer[4],

– med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

– med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A. Den 8 augusti 2012 lämnade Syngenta Crop Protection AG, via sitt närstående bolag Syngenta Crop Protection NV/SA, in en ansökan till den nationella behöriga myndigheten i Tyskland (ansökan) i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan (Glycine max (L.) Merr.) SYHT0H2. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B. Den 20 januari 2020 antog Efsa ett positivt yttrande om denna ansökan. Det offentliggjordes den 20 januari 2020.

C. Den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 har utvecklats för att ge tolerans mot glufosinatammonium och mot verksamma ämnen med herbicidverkan såsom mesotrion och andra p-hydroxyfenylpyruvatdioxygenas (HPPD)-inhiberande herbicider[5].

Avsaknad av bedömning av kompletterande herbicidrester

D. Det har visat sig att odlingen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs[6]. Som en följd av detta kan man förvänta sig att grödor av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 kommer att exponeras för både högre och upprepade doser av kompletterande herbicider (glufosinat och HPPD-inhiberande herbicider), vilket kan leda till en högre resthalt i skörden.

E. Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009[7]. Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018[8].

F. Den HPPD-inhiberande herbiciden mesotrion ”kan anses ha hormonstörande egenskaper”, medan den genotoxiska potentialen hos AMBA, en nedbrytningsprodukt av mesotrion ”inte kunde uteslutas”[9].

G. I riskbedömningen betraktades endast glufosinat och mesotrion som kompletterande herbicider. HPPD-inhiberande herbicider inbegriper en rad herbicider, däribland isoxaflutol, som därför kan användas i stora mängder i denna genetiskt modifierade sojaböna. Enligt den harmoniserade klassificering och märkning som godkänts av unionen är isoxaflutol mycket giftigt för vattenlevande organismer och misstänks kunna skada det ofödda barnet[10].

H. Bedömning av herbicidrester och herbicidnedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter, samt eventuella kombinatoriska effekter (cocktaileffekter), omfattas dock inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen.

I. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005[11] bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder av herbicider som inte är godkända för användning i unionen noga kontrolleras och övervakas.

J. Enligt det samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen för 2020, 2021 och 2022 är medlemsstaterna emellertid inte skyldiga att mäta glufosinat på importerad sojaböna[12]. Det kan inte uteslutas att den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 eller produkter som framställts av den för livsmedel och foder kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, vilka har införts för att skydda konsumenternas hälsa.

K. Det går därför inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2.

L. I slutsatserna från ett internationellt forskningsprojekt med titeln Risk Assessment of genetically engineered organisms in the EU and Switzerland (riskbedömning av genetiskt modifierade organismer i EU och Schweiz), som lades fram i januari 2020, konstaterades att unionens riskbedömning av genetiskt modifierade organismer inte hanterar risker för folkhälsan och miljön på ett tillfredsställande sätt, bland annat när det gäller hälsorisker i samband med konsumtion av produkter som härrör från herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter[13].

Synpunkter från medlemsstaternas behöriga myndigheter

M. Medlemsstaternas behöriga myndigheter lämnade in synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden[14]. I de kritiska synpunkterna påpekas bristen på analys av rester av herbicider i importerna av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 och de potentiella hälsoriskerna för konsumenterna, att den toxikologiska informationen är otillräcklig och att den potentiella risken i samband med konsumtion av livsmedel som framställts av den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 därför inte kan utvärderas, att den information som behövs för att dra slutsatser om en hälso- och miljökonsekvensbeskrivning inte är fullständig, och att en detaljerad övervakningsplan bör utarbetas innan godkännande kan ges.

Odemokratisk beslutsprocess

N. Vid omröstningen den 15 september 2020 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte fick stöd av en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna.

O. Kommissionen erkänner att det är problematiskt att den fortsätter att anta beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder[15].

P. Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Hittills har parlamentet antagit åtta invändningar under sin nionde valperiod. Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna till stöd för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

Q. Enligt förordning (EU) nr 182/2011 får kommissionen besluta att inte godkänna en genetiskt modifierad organism när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén[16]. Det behövs ingen lagändring i detta avseende.

Upprätthållande av unionens internationella åtaganden

R. I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionsrätten och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet. Sådana legitima faktorer bör inbegripa unionens åtaganden enligt FN:s mål för hållbar utveckling, Parisavtalet om klimatförändringar och FN:s konvention om biologisk mångfald.

S. En aktuell rapport från FN:s särskilda rapportör om rätten till mat visar att farliga bekämpningsmedel har katastrofala hälsoeffekter, särskilt i utvecklingsländerna[17]. Delmål 3.9 för hållbar utveckling syftar till att senast 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark[18].

T. Efsa konstaterade att den uppskattade användarexponeringen för glufosinat, som klassas som reproduktionstoxiskt, vid ogräsbekämpning i genetiskt modifierad majs överskred den godtagbara användarexponeringen, även när personlig skyddsutrustning användes[19]. Risken för ökad användarexponering är särskilt oroande när det gäller herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor, med tanke på de stora mängder herbicider som används.

U. Avskogning är en starkt bidragande orsak till att den biologiska mångfalden minskar. Utsläpp från markanvändning och förändrad markanvändning, främst på grund av avskogning, är den näst största orsaken till klimatförändringarna efter förbränning av fossila bränslen[20]. Parisavtalet och den globala strategiska planen för biologisk mångfald för 2011–2020, som antogs inom ramen för mångfaldskonventionen, och Aichimålen för biologisk mångfald främjar hållbart skogsbruk och insatser för skydd och återställande av skog[21]. Mål 15 för hållbar utveckling inbegriper delmålet att stoppa avskogningen senast 2020[22]. Skogen spelar en mångfunktionell roll som bidrar till uppnåendet av de flesta av målen för hållbar utveckling[23].

V. Sojaproduktion är en av de viktigaste faktorerna bakom avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco i Sydamerika. 97 respektive 100 procent av den soja som odlas i Brasilien och Argentina är genetiskt modifierad soja[24].

W. Den övervägande delen av genetiskt modifierade sojabönor som är godkända för odling i Brasilien och Argentina är också godkända för import till unionen[25]. Den genetiskt modifierade sojabönan SYHT0H2 är redan godkänd för odling i Argentina[26].

X. Kommissionens analys visade att soja historiskt sett har varit unionens främsta bidragande orsak till global avskogning och därmed sammanhängande utsläpp, och står för nästan hälften av den konkretiserade avskogningen i all import till unionen[27].

Y. En färsk sakkunnigbedömd vetenskaplig studie visade att unionen är det område som har det största koldioxidavtrycket i världen förbundet med sojaimport från Brasilien, 13,8% större än Kina, som är den största importören av soja, till följd av en större andel utsläpp från konkretiserad avskogning[28]. En annan färsk studie visade att ungefär en femtedel av den soja som exporteras till unionen från Amazonas och Cerrado i Brasilien, främst för djurfoder, kan vara kopplad till olaglig avskogning[29]. Skogsbränderna i Amazonas orsakas av omfattande avskogning. I sitt meddelande från 2019 uttryckte kommissionen sin ambition att skydda och återställa världens skogar[30]. Det globala skyddet av biologisk mångfald, inklusive skogar, är ett centralt mål i kommissionens nyligen offentliggjorda EU-strategi för biologisk mångfald[31].

1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionsrätten, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[32], skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i en skrivelse av den 11 september 2020 till ledamöterna slutligen erkände behovet av att ta hänsyn till hållbarhet i samband med beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer[33]. Parlamentet uttrycker dock sin djupa besvikelse över att kommissionen den 28 september 2020 godkände ytterligare en genetiskt modifierad sojaböna för import[34] trots att parlamentet och en majoritet av medlemsstaterna invände mot det.

5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt gå vidare med utvecklingen av hållbarhetskriterier, med parlamentets fulla deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla information om hur denna process kommer att genomföras och inom vilken tidsram.

6. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck åter kommissionen att beakta unionens skyldigheter enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling.

7. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, oavsett om de är avsedda för odling eller som livsmedel och foder, när medlemsstaterna inte avger något yttrande i omprövningskommittén, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

8. Europaparlamentet upprepar sina uppmaningar till kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor förrän det har gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av sådana genetiskt modifierade grödor med kompletterande herbicider, en bedömning av herbicidnedbrytningsprodukterna och eventuella kombinatoriska effekter.

9. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter till fullo integrera bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

10. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inte godkänna import, för vare sig livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen.

11. Europaparlamentet ser positivt på faktumet att den europeiska gröna given, kommissionens flaggskeppsprojekt, har lagts fram som en integrerad del av kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att målen för hållbar utveckling endast kan uppnås om försörjningskedjorna blir hållbara och synergier skapas mellan olika politikområden[35].

12. Europaparlamentet upprepar sin bestörtning över att unionens stora beroende av import av djurfoder i form av sojabönor orsakar avskogning i tredjeländer[36].

13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande om ett lagstiftningsförslag om åtgärder för att minimera utsläppandet på EU-marknaden av produkter som är förknippade med avskogning eller skogsförstörelse, som ska läggas fram senast i juni 2021. Parlamentet uppmanar kommissionen, med tanke på hur brådskande det är att ta itu med avskogningen i Amazonas, Cerrado och Gran Chaco och det faktum att unionens efterfrågan på genetiskt modifierade sojabönor bidrar till avskogningen i denna region, att omedelbart avbryta importen av genetiskt modifierade sojabönor som odlas i Brasilien och Argentina, vid behov med hjälp av artikel 53 i förordning (EG) nr 178/2002, till dess att effektiva rättsligt bindande mekanismer har införts för att förhindra att produkter som är kopplade till avskogning och därtill knutna människorättskränkningar släpps ut på unionsmarknaden.

14. Europaparlamentet upprepar sitt krav på genomförandet av en europeisk strategi för produktion och försörjning av vegetabiliskt protein[37], vilket skulle göra det möjligt för unionen att bli mindre beroende av import av genetiskt modifierade sojabönor och att skapa kortare livsmedelskedjor och regionala marknader.

15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

Senaste uppdatering: 10 november 2020
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy