Förfarande : 2020/2771(RPS)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0365/2020

Ingivna texter :

B9-0365/2020

Debatter :

Omröstningar :

PV 26/11/2020 - 2

Antagna texter :


<Date>{18/11/2020}18.11.2020</Date>
<NoDocSe>B9‑0365/2020</NoDocSe>
PDF 174kWORD 69k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 112.2, 112.3 och 112.4 c i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om utkastet till kommissionens förordning om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker</Titre>

<DocRef>(D064660/06 – 2020/2771(RPS))</DocRef>


<Depute>Marco Dreosto, Silvia Sardone, Simona Baldassarre, Catherine Griset, Laura Huhtasaari, Danilo Oscar Lancini, Sylvia Limmer, Joëlle Mélin, Luisa Regimenti, Markus Buchheit, Marco Campomenosi, Roman Haider, Herve Juvin, Jean‑Lin Lacapelle, Gilles Lebreton, Thierry Mariani, Georg Mayer, Jérôme Rivière, André Rougé, Harald Vilimsky, Marco Zanni</Depute>

<Commission>{ID}för ID-gruppen</Commission>


B9‑0365/2020

Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens förordning om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker

(D064660/06 – 2020/2771(RPS))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av utkastet till kommissionens förordning om ändring av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) vad gäller bly i hagelammunition i eller kring våtmarker (D064660/06),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG[1] (Reach‑förordningen), särskilt artikel 68.1,

 med beaktande av yttrandet av den 3 september 2020 från den kommitté som avses i artikel 133 i Reach-förordningen,

 med beaktande av artikel 5a.3 b i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[2],

 med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 samt artikel 112.4 c i arbetsordningen, och av följande skäl:

Begränsningens omfattning

A. Kommissionen bad Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) om ett yttrande mot bakgrund av avtalet om bevarande av afro-eurasiska flyttande vattenfåglar, som kräver att avtalsparterna stegvis ska avskaffa användningen av blyhagel vid jakt i våtmarker så snart som möjligt. 23 medlemsstater har redan lagstiftning om användningen av blyhagel över våtmarker och resterande medlemsstater saknar den infrastruktur som är nödvändig för genomförandet av sådan lagstiftning. Utkastet till kommissionens förordning gör ingen åtskillnad mellan olika viltarter eller syftet med skjutandet, och utvidgar i stället påtagligt begränsningens omfattning och inför nya inslag som inte avhandlades tillräckligt i Echas yttrande[3].

B. Kommissionen anser att begränsningen också bör omfatta ”innehav” av blyhagel i samband med jakt i våtmarker, oavsett om haglet faktiskt används inom en våtmark eller inte, för att förbättra verkställigheten och med tanke på svårigheten för tillsynsmyndigheterna att ertappa jägare när de faktiskt avlossar hagelskott. För många jägare eller skyttar går det inte att undvika att korsa våtmarker när de är ute och skjuter, vilket i själva verket gör att förbudet utökas bortom våtmarker med verkställbarhet som enda anledning. En oproportionerlig begränsning av unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter bör inte kunna motiveras med hänvisning till en förenklad tillämpning.

Definitionen av våtmarker

C. Hur våtmarker definieras är avgörande för fastställandet av den föreslagna begränsningens verkställbarhet, och begränsningens omfattning bör inte vara oklar eller oproportionerlig i förhållande till risknivån. Den definition av våtmarker som används för utseende av särskilda bevarandeområden enligt konventionen om våtmarker av internationell betydelse (Ramsarkonventionen) omfattar alla vattenområden oavsett storlek, vare sig de är permanenta eller tillfälliga, naturliga eller konstgjorda, sumpmarker, kärr eller torvmossar, vilket gör att den är alltför bred och oklar för att kunna tillämpas på begränsningen på bly i hagelammunition, eftersom det är omöjligt för jägaren att på ett tillförlitligt sätt identifiera sådana vattenområden när han eller hon befinner sig i obekant terräng, eller när vattnet inte är synligt eller permanent, på torvmark osv.

D. 23 medlemsstater har redan lagstiftning om användningen av blyhagel över våtmarker, men ingen tillämpar den fulla definitionen av våtmarker enligt Ramsarkonventionen eftersom det försvårar verkställbarheten och efterlevnaden. Echa rekommenderade inte att den fulla definitionen enligt Ramsarkonventionen skulle tillämpas, eftersom det skulle bli alltför svårt inom ramen för Reach-förordningen. Kommissionen föreslår – utan någon egentlig motivering – att definitionen av våtmarker i Ramsarkonventionen ska användas för begränsningen, vilket skapar rättsosäkerhet för skyttarna och komplicerar tillämpningen av begränsningen i många situationer och faktiskt gör att begränsningen blir till ett förbud.

Buffertzoner i andra områden än våtmarker

E. I buffertzoner är det helt förbjudet att avlossa hagelskott, och sådana zoner används endast i väldefinierade och tydligt avgränsade våtmarksområden i några få medlemsstater. Echa rekommenderade inte buffertzoner i sitt yttrande utan ansåg det tillräckligt att begränsa avlossandet av ett hagelskott till områden ”där ett avlossat hagelskott skulle hamna i en våtmark”. Echas kommitté för samhällsekonomisk analys bedömde därför inte de socioekonomiska konsekvenser buffertzoner medför eller proportionaliteten med dessa.

F. Kommissionen inkluderade i sitt utkast till förordning, utan några belägg, en buffertzon på 400 meter, som därefter ändrades till en buffertzon på 100 meter för att förbättra efterlevnaden. Det är omöjligt för en skytt att identifiera buffertzoner när han eller hon befinner sig i obekant terräng, när vattnet inte är synligt eller permanent osv., vilket därför gör begränsningen oproportionerlig och i många situationer till ett regelrätt förbud. Införandet av en buffertzon skapar rättsosäkerhet för både skyttar och tjänstemän inom brottsbekämpningen, samtidigt som det också överskrider Echas mandat att bedöma konsekvenserna av ett förbud mot blyhagel i våtmarker.

Utomhusskjutbanor

G. Utomhusskjutbanor som används av jägare och tävlingsskyttar ligger vanligtvis nära vatten, men dessa skjutbanor berörs inte tillräckligt i utkastet till kommissionens förordning. Miljötillstånd för utomhusskjutbanor kan användas för att se till att eventuella miljörisker övervakas och kontrolleras, och i minst en medlemsstat är det lag på sådana tillstånd. I utkastet till kommissionens förordning undantas inte utomhusskjutbanor som är placerade inom restriktionszonen från tillämpningsområdet, vilket skapar förvirring kring huruvida träningsskytte på en skjutbana också skulle begränsas, något som i sådana fall hindrar både yrkespersoner och OS-idrottare från att träna och tävla i sina respektive sportskyttegrenar.

H. Träningsskytte på en skjutbana innebär i regel att ett stort antal skott avlossas och att risken för kontaminering i dessa områden är kontrollerad, och kostnaden för att byta ut blyhagel mot andra lämpliga material skulle bli oproportionerligt hög. Att byta ut blyhagel mot andra material kan leda till oavsiktlig miljöpåverkan som bör analyseras grundligt innan blyhagel begränsas. Det skulle krävas omfattande infrastrukturarbete på många skjutbanor för att gå över till stålhagel, och kostnaden för en sådan förändring har inte bedömts i den socioekonomiska analysen. För att säkerställa att begränsningen är proportionerlig bör de socioekonomiska konsekvenserna av ett förbud mot blyhagel på utomhusskjutbanor inom det föreslagna restriktionsområdet analyseras grundligt innan förbudet införs.

Djurskydd och biologisk mångfald

I. De alternativa produkterna har olika densitet och hårdhet, vilket gör att överföringen av den kinetiska energin blir mindre effektiv. Detta ger upphov till skador utan dödlig utgång eller dödliga köttsår med ökat lidande för djuren, vilket inte är förenligt med jaktens syfte.

J. Volfram ansågs inledningsvis vara orörligt i miljön, vilket gjorde att det sågs som ett alternativ till bly i ammunition. Nyutkomna studier rapporterar dock att volfram är rörligt och har upptäckts i mark och dricksvattenkällor, vilket ökar risken för mänsklig exponering[4] och väcker farhågor om hur det påverkar den biologiska mångfalden. Användningen av blyhagel i våtmarker utgör i nuläget omkring 8–10 % av allt skjutande med blyhagel i unionen. Majoriteten av all blyhagel används vid sportskytte och i jakt i landmiljöer, och de nuvarande lagren kommer att kunna användas i många år framöver.

K. För slätborrade vapen krävs det att man använder en plastkopp med stålbaserad ammunition, som sedan faktiskt påträffas i miljön.

Tekniska frågor

L. Vapen som använder substitut för bly utsätts för större slitage och tryck, vilket kan leda till att mer ammunition används, till bristande precision med fler skador utan dödlig utgång och till större kostnader för ägarna.

M. Stålhagel kräver dyra och förorenande tillverkningsprocesser, som nästan uteslutande återfinns i Kina. Den process där man använder skottorn för att framställa blyammunition är ren och främst baserad i unionen. Kapaciteten att tillverka ammunition bör anses överensstämma med det strategiska målet att behålla produktion och sysselsättning i unionen.

Kostnader

N. Enligt artikel 68.1 i Reach-förordningen ska kommissionens beslut beakta de socioekonomiska effekterna av begränsningen, bl.a. tillgången till alternativ. De nuvarande överkomliga priserna på bly- och stålhagel är jämförbara, men hagelpatroner med vismut och volfram är, och kommer sannolikt att fortsätta vara, omkring fyra till fem gånger dyrare än bly- och stålalternativen. I utkastet till kommissionens förordning anges att ”kostnaden för den föreslagna begränsningen till största del skulle komma att bäras av jägare och att kostnadsökningen för jägarna var rimlig”, men utkastet beaktar varken begränsningens faktiska omfattning eller de ekonomiska konsekvenserna för annat skytte än jakt, som båda kan komma att förbjudas. Det är mer än överraskande att den prisundersökning som utförts i Echas rapport om en begränsning enligt bilaga XV endast är baserad på produkter från brittiska tillverkare. Den prissänkning på stålhagel som Echa förutspår i den rapporten kommer troligtvis inte att bli verklighet eftersom volymerna stålhagel kommer att förbli obetydliga på stålmarknaden.

O. Sportskyttar avlossar normalt sett ett stort antal salvor när de tränar, och priset på och tillgängligheten till ersättningsmaterial i hagelammunition skulle främst påverka dessa skyttar. Det är inte alltid möjligt eller lämpligt att använda stålhagel, och det är till och med förbjudet i vissa sportskyttetävlingar, vilket innebär att de som ägnar sig åt sådant sportskytte kommer att sakna rimliga alternativ om blyhagel skulle begränsas. Kommissionen tar inte hänsyn till kostnaden för att byta ut hagelgevär som inte kan modifieras och användas med stålhagel.

P. Kostnaderna för de tävlingsskyttar som påverkas av begränsningen har inte beräknats. Det kommer att krävas ändringar av vissa utomhusskjutbanor för att man ska kunna skjuta med stålhagel, vilket är det enda prismässigt överkomliga alternativet till blyhagel, samtidigt som stål kan bli problematiskt på grund av dess markpåverkan. Alla dessa faktorer och verkställighetskostnaderna i medlemsstaterna borde ha inkluderats i den socioekonomiska analysen.

Övergångsperiod

Q. I utkastet till kommissionens förordning erkänns behovet av att modifiera vissa hagelgevär på grund av den föreslagna begränsningen, men man tar inte hänsyn till att det endast finns infrastruktur för att kontrollera hagelgevär (kontrollanstalter) i elva europeiska länder[5]. Det krävs en tillräckligt lång övergångsperiod för att tillverkarna ska hinna öka produktionskapaciteten för alternativ hagelammunition, sälja av och tillåta att de lager med blyhagel som finns används upp och att modifiera gevär när så behövs, i synnerhet i de medlemsstater som saknar den infrastruktur som är nödvändig för modifieringarna.

R. Av miljöskäl är det på många skjutbanor förbjudet att använda stålhagel, och övergångsperioden bör vara tillräckligt lång för att ta hänsyn till detta. Echa föreslog en övergångsperiod på 36 månader baserat på återkoppling från berörda parter, som i kommissionens utkast till förordning kortades ned till endast 24 månader.

Lagenlighet och verkställbarhet

S. Unionsrätten bör vara förståelig och verkställbar. I detta fall finns det en verklig risk för att  antalet rättstvister kommer att öka, både sådana som handlar om aktörernas svårighet att korrekt identifiera våtmarker, även buffertzoner, och om oklarheter kring användningen och även innehavet av blyhagel i och kring våtmarker. Med sådan osäkerhet kring hur reglerna ska tillämpas kommer en mängd ovissa och komplicerade situationer att uppstå i fråga om vad som omfattas av förbudet.

T. Bestämmelsen i utkastet till kommissionens förordning om förbud mot enbart innehav av blyhagel inom restriktionsområdet skulle strida mot oskuldspresumtionen och medborgarnas rätt att försvara sig. Den omvända bevisbörda som föreslås av kommissionen är oförenlig med rättsstatsprincipen, eftersom en möjlig överträdelse i själva verket bör röra användningen av och inte den hypotetiska användningen av förbjudet hagel.

U. Jägare som hittills frivilligt har bidragit till naturförvaltningen i medlemsstaterna skulle också känna sig trakasserade och felaktigt anklagande av kommissionens utkast till förordning, i sådan grad att det hotar deras samarbete med de nationella offentliga myndigheterna i fråga om förvaltningen av naturmiljöer, kontrollen av invasiva arter och liknande verksamheter som anförtros jägare i många medlemsstater.

V. Det finns ingen säker blykonsumtionsnivå för människor och ett av målen med Reach‑förordningen är att skydda människors hälsa, men det finns inget förbud mot att äta kött från viltfåglar någonstans i unionen. Hagel kan lämna spår av bly i viltkött, men den del av köttet som förstörs av haglet tas i regel bort och äts inte, vilket gör hälsorisken för människor försumbar.

1. Europaparlamentet motsätter sig antagandet av utkastet till kommissionens förordning.

2. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens förordning överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i Reach-förordningen

3. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens förordning inte respekterar proportionalitetsprincipen.

4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag till förordning och att utan dröjsmål lägga fram ett nytt för kommittén.

5. Europaparlamentet anser att alla nya begränsningar ska vara praktiska och proportionerliga, ska exkludera skjutbanor där de möjliga riskerna redan är kontrollerade, och ska inkludera en klar och entydig definition av våtmarker som i syfte att säkerställa rättssäkerhet och verkställbarhet begränsar omfattningen till permanenta vattendrag.

6. Europaparlamentet anser att en ny riskbedömning och en genomgripande socioekonomisk analys måste åtfölja varje ny begränsning, med tanke på den planerade begränsningens fulla omfattning, för att säkerställa att åtgärden är proportionerlig.

7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.

[2] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[3] Yttrandet av den 9 mars 2018 från Echas riskbedömningskommitté (RAC) och yttrandet av den 14 juni 2018 från Echas kommitté för samhällsekonomisk analys (SEAC) om en dokumentation enligt bilaga XV som föreslår begränsningar av bly i hagelammunition, https://echa.europa.eu/documents/10162/07e05943-ee0a-20e1-2946-9c656499c8f8.

[4] Wasel, O., Freeman, J.L., Comparative Assessment of Tungsten Toxicity in the Absence or Presence of Other Metals, Toxics 2018, 6(4), 66.

[5] Österrike, Belgien, Tjeckien, Finland, Frankrike, Tyskland, Ungern, Italien, Slovakien, Spanien och Förenade kungariket.

Senaste uppdatering: 23 november 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy