Förfarande : 2020/2863(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0052/2021

Ingivna texter :

B9-0052/2021

Debatter :

PV 20/01/2021 - 16
CRE 20/01/2021 - 16

Omröstningar :

PV 21/01/2021 - 2
PV 21/01/2021 - 13

Antagna texter :

P9_TA(2021)0022

<Date>{13/01/2021}13.1.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0052/2021</NoDocSe>
PDF 216kWORD 60k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av frågorna för muntligt besvarande B9‑0002/2021 och B9‑0001/2021</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 136.5 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis</Titre>

<DocRef>(2020/2863(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Irene Tinagli</Depute>

<Commission>{ECON}för utskottet för ekonomi och valutafrågor</Commission>

<Depute>Paul Tang</Depute>

<Commission>{FISC}för underutskottet för skattefrågor</Commission>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

B9‑0052/2021

Europaparlamentets resolution om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis

(2020/2863(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av resolutionen av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar av den 1 december 1997[1] om en uppförandekod för företagsbeskattning, i syfte att begränsa skadlig skattekonkurrens inom Europeiska unionen,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juni 2017 En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling (COM(2015)0302),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 januari 2016 om en extern strategi för effektiv beskattning (COM(2016)0024),

 med beaktande av rådets slutsatser av den 8 mars 2016 om uppförandekoden för företagsbeskattning[2],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 juli 2016 om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpandet av skatteundandragande och skatteflykt (COM(2016)0451), som innehåller en förklaring av förfarandet för uppförande på EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 8 november 2016 om kriterierna för en EU‑förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet och den process som ska resultera i upprättandet av förteckningen[3],

 med beaktande av Ekofin-rådets slutsatser av den 5 december 2017[4],

 med beaktande av rådets senaste uppdateringar av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga skattejurisdiktioner av den 6 oktober 2020[5],

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 Handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin (COM(2020)0312),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juli 2020 om god förvaltning på skatteområdet i och utanför EU (COM(2020)0313),

 med beaktande av TAXE-utskottets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt[6], TAX2‑utskottets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt[7] och TAX3-utskottets resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt[8],

 med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen[9],

 med beaktande av PANA-utskottets rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt[10],

 med beaktande av kommissionens uppföljning av de ovannämnda resolutionerna och rekommendationen från Europaparlamentet[11],

 med beaktande av kommissionens förslag om offentlig landsspecifik rapportering[12] och parlamentets resolution av den 27 mars 2019[13] om detta förslag,

 med beaktande av kommissionens studie The Impact of Tax Planning on Forward-Looking Effective Tax Rates[14],

 med beaktande av kommissionens studie Aggressive tax planning indicators[15],

 med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningstjänst An overview of shell companies in the European Union[16],

 med beaktande av kommissionens landsrapporter som utarbetats inom ramen för den europeiska planeringsterminen,

 med beaktande av det pågående arbetet i FN:s högnivåpanel för internationell finansiell ansvarighet, transparens och integritet,

 med beaktande av det pågående arbetet inom ramen för OECD/G20:s åtgärd i det inkluderande ramverket mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS): utmaningar på skatteområdet som följer av digitaliseringen,

 med beaktande av avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen[17],

 med beaktande av frågorna till kommissionen och rådet om reformering av EU:s förteckning över skatteparadis (O-000082/2020 – B9‑0002/2021 och O‑000081/2020 – B9‑0001/2021),

 med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

 med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor, som utarbetats i samarbete med underutskottet för skattefrågor, och av följande skäl:

A. Förekomsten av icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet leder till dramatiska finansiella förluster för EU:s medlemsstater, vilket tömmer resurser från de nationella budgetarna och hämmar regeringarnas kapacitet. Kostnaderna för företagens skatteflykt uppskattas för närvarande till 500 miljarder USD per år[18]. Dessa uteblivna skatteinkomster är särskilt problematiska i samband med återhämtningen från den sanitära, sociala och ekonomiska krisen till följd av covid-19-pandemin och för finansieringen av den gröna omställningen.

B. Enligt en Eurobarometerundersökning från hösten 2016 är 86 % av EU-medborgarna positiva till strängare regler för skatteflykt och skatteparadis[19].

C. Unionen antog sin första förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (förteckningen) den 5 december 2017. Den förteckningen omfattade 17 länder eller territorier utanför EU. Unionen har reviderat förteckningen 12 gånger.

D. En bedömning av 95 jurisdiktioner har gjorts mot bakgrund av de tre kriterier som anges i rådets slutsatser av den 8 november 2016, nämligen skattetransparens, rättvis beskattning och genomförande av OECD:s överenskomna BEPS-minimistandarder.

E. Över 135 länder och jurisdiktioner samarbetar om genomförandet av BEPS‑handlingsplanen, vilket delvis motiveras av risken för att föras upp på EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. I samband med upprättandet av förteckningen uppmanades nästan 40 länder att reformera mer än 120 skadliga beskattningsmetoder.

F. I State of Tax Justice-rapporten konstaterades det att endast 2 % av de globala skatteförlusterna orsakades av jurisdiktioner på EU:s förteckning. Caymanöarna befanns vara den jurisdiktion som bar ansvaret för de flesta globala skatteförlusterna, som kostar andra länder mer än 70 miljarder USD per år och motsvarar 16,5 % av de totala skatteförlusterna.

G. Rådet reviderade senast förteckningen den 6 oktober 2020 och tog bort Caymanöarna och Oman och lade till Barbados och Anguilla. Caymanöarna har fortfarande ingen bolagsskatt och är enligt Internationella valutafonden (IMF)[20] en av de 10 främsta destinationerna för fantominvesteringar, vilket väcker frågor om transparens och om en eventuell förmånsbehandling av vissa länder.

H. EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner består för närvarande av Amerikanska Samoa, Anguilla, Barbados, Fiji, Guam, Palau, Panama, Samoa, Seychellerna, Trinidad och Tobago, Amerikanska Jungfruöarna och Vanuatu.

I. Flera andra jurisdiktioner har förpliktigat sig till att följa principer för god förvaltning på skatteområdet när det gäller antingen kriterier för transparens eller för rättvis beskattning.

J. Allmänhetens tillgång till handlingar och till det arbete som utförs i uppförandekodgruppen för företagsbeskattning är fortfarande begränsad, särskilt när det gäller EU:s förfarande för uppförande på förteckningen. Ombudsmannen har mandat att undersöka EU-institutionernas tillämpning av EU:s bestämmelser om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning (EG) nr 1049/2001) och framför allt en befogenhet att inspektera alla EU-handlingar, oavsett om de är konfidentiella eller inte, och kan utfärda rekommendationer om huruvida de bör offentliggöras eller inte.

K. I sitt meddelande om god förvaltning i skattefrågor i och utanför EU betonade kommissionen behovet av att reformera uppförandekoden för företagsbeskattning och att se över förteckningen.

L. Enligt den mest försiktiga fördelningsnyckeln har EU de största förlusterna globalt på grund av överföringar av vinster till skatteparadis och beräknas årligen förlora omkring 20 % av sina bolagsskatteintäkter[21].

1. Europaparlamentet konstaterar den positiva inverkan som förteckningen redan har haft, men beklagar att den inte lever upp till sin fulla potential eftersom de jurisdiktioner som för närvarande är upptagna på förteckningen står för mindre än 2 % av de globala förlusterna av skatteintäkter, vilket gör förteckningen förvirrande och ineffektiv[22]. Parlamentet vill stärka förteckningen med hjälp av ökad transparens och konsekvens, striktare och mer opartiska kriterier för uppförande på förteckningen och starkare defensiva åtgärder mot skatteflykt. Parlamentet beklagar att länder som helt tydligt främjat en urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS), såsom Caymanöarna, har strukits från förteckningen. Parlamentet beklagar den otillräckliga förklaringen till allmänheten trots att den allmänna opinionen i EU stöder strängare regler om skatteparadis.

Förvaltning av och transparens i EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet

2. Europaparlamentet noterar att det ursprungliga förfarandet för uppförande på förteckningen föreslogs av kommissionen både i dess meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning och i meddelandet om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och kampen mot skatteundandragande. Parlamentet noterar att uppförandekodgruppen, främst genom sin undergrupp för tredje parter, har fått i uppdrag att förbereda upprättandet av förteckningen trots att detta inte ingick i uppförandekodgruppens ursprungliga mandat. Parlamentet ifrågasätter en sådan informell grupps förmåga och lämplighet att utföra detta uppdrag.

3. Europaparlamentet anser att EU-förteckningen behöver reformeras på EU-nivå. Parlamentet rekommenderar att processen formaliseras, särskilt genom ett rättsligt bindande instrument. Rådet uppmanas att ge kommissionen i uppdrag att, med stöd av medlemsstaterna och med lämpligt deltagande av Europaparlamentet, utföra bedömningen av tredje jurisdiktioner på grundval av tydliga och transparenta kriterier samt att lägga fram ett förslag till förteckning för rådet som bör offentliggöras innan rådet formellt antar förteckningen och dess ändringar. Rådet uppmanas att ge parlamentet en observatörsroll vid diskussionerna i uppförandekodgruppen. Parlamentet anser att sådana ändringar skulle säkerställa opartiskhet, objektivitet och ansvarsskyldighet i förbindelse med upprättandet av förteckningen.

4. Europaparlamentet betonar vikten av transparens i förfarandet för uppförande på förteckningen för att möjliggöra offentlig granskning och öka beslutsfattarnas demokratiska ansvarsskyldighet. Parlamentet efterlyser full transparens när det gäller medlemsstaternas ståndpunkter. Parlamentet uppmanar därför uppförandekodgruppen att offentliggöra deltagande myndigheter, diskussionsämnen, tekniska bedömningar, protokoll eller sammanfattningar och de slutsatser som antagits. Parlamentet anser att åtkomsten till datakällor för granskningen av jurisdiktioner bör göras enkel när de är tillgängliga för allmänheten för att förbättra ansvarsskyldigheten och transparensen. Parlamentet anser att metoden för bedömning av tredjeländers system bör förfinas och fullt ut offentliggöras. Parlamentet uppmanar uppförandekodgruppen att systematiskt offentliggöra en omfattande sammanfattning av sina kontakter med tredjeländer, de frågor som diskuterats och de åtaganden som gjorts av tredjeländerna under varje steg i bedömningsprocessen.

5. Europaparlamentet konstaterar att den bristande transparensen kan leda till att beslut misstolkas och riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för förfarandet för uppförande på förteckningen, särskilt när EU-förteckningen skiljer sig från de förteckningar över skatteparadis som skapats på ett transparent sätt av tredje part. Parlamentet påminner om den ursprungliga förteckningen, som sammanfattade medlemsstaternas förteckningar och som kommissionen hänvisar till i sitt meddelande En rättvis och effektiv företagsbeskattning i Europeiska unionen: 5 nyckelområden för handling omfattade 30 jurisdiktioner som förtecknats av 10 medlemsstater eller fler.

6. Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som redan vidtagits när det gäller transparens, såsom offentliggörandet av lägesrapporter två gånger per år och av vissa skrivelser som skickats till jurisdiktioner i tredjeländer. Parlamentet kräver att de skrivelser som rådet skickar till tredje jurisdiktioner som ännu inte omfattas av EU:s kriterier för uppförande på förteckningen ska innehålla en begäran om att all korrespondens med EU ska offentliggöras och att eventuella negativa svar ska betraktas som bristande samarbete från den berörda jurisdiktionens sida. Parlamentet beklagar att dessa dokument inte är tillgängliga förrän bedömningsprocessen har slutförts. Parlamentet begär att alla skriftliga åtaganden från tredje jurisdiktioner ska göras tillgängliga för allmänheten så snart de mottagits. Parlamentet begär att den offentliga informationen ska göras tillgänglig på en användarvänlig plattform.

7. Europaparlamentet efterlyser ett regelbundet utbyte mellan uppförandekodgruppens ordförande och parlamentet, inbegripet minst ett formellt deltagande i en offentlig utfrågning per år.

8. Europaparlamentet understryker att parlamentets roll i förhållande till uppförandekodgruppen bör formaliseras, bland annat när det gäller styrning och kriterier för förfarandet för uppförande på förteckningen, till exempel genom att yttranden avges.

9. Europaparlamentet noterar att EU:s förfarande för uppförande på förteckningen endast gäller tredjeländer. Parlamentet konstaterar att unionens inflytande när det gäller att bekämpa skatteundandragande och skadliga beskattningsmetoder över hela världen kräver att parlamentet föregår med gott exempel på hemmaplan. Parlamentet betonar att det krävs konsekvens mellan kriterierna för uppförande på förteckningen och kriterierna för skadliga beskattningsmetoder inom EU. Parlamentet påminner om uttalandet från uppförandekodgruppens ordförande under TAX3-utskottets utfrågning den 10 oktober 2018 avseende möjligheten att granska medlemsstater mot samma kriterier som fastställts för EU-förteckningen i samband med översynen av uppförandekodgruppens mandat. Parlamentet noterar att en av medlemsstaterna har fått betyget ”partially compliant” när det gäller efterlevnaden av den internationella standarden för transparens och informationsutbyte på begäran (EOIR) av det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet[23], och noterar att tredje länder förtecknas av rådet om de får ett sådant betyg[24]. Parlamentet understryker i detta avseende att vissa medlemsstater regelbundet har fått landsspecifika rekommendationer om behovet av att ta itu med aggressiv skatteplanering[25]. Parlamentet betonar att kommissionen erkänner att vissa av de ovannämnda medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att förbättra sina skattesystem efter kommissionens kritik, men noterar att kommissionen fortfarande anger att skattereglerna för närvarande underlättar aggressiv skatteplanering i dessa medlemsstater. Parlamentet upprepar sin uppmaning från TAX3-betänkandet till kommissionen och rådet att följa upp de landsspecifika rekommendationer som dessa EU-medlemsstater fått fram till dess att omfattande skattereformer har genomförts och att föreslå åtgärder där och när behovet uppstår, men att under tiden åtminstone betrakta dessa medlemsstater som EU-skatteparadis. Parlamentet vill se att dessa regeringar tar itu med problemen och minskar skatteflykten genom deras jurisdiktioner. Parlamentet åtar sig att regelbundet utvärdera alla initiativ från regeringarnas sida för att följa sådana rekommendationer och att föreslå åtgärder där och när behov uppstår.

10. Europaparlamentet påminner om att det förfarande som fastställs i artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilket parlamentet och rådet ska agera i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, bör tillämpas när skadliga skattemetoder leder till en snedvridning av marknaden inom unionen.

11. Europaparlamentet uppmanar uppförandekodgruppen att öka delaktigheten och den externa acceptansen för förfarandet genom samråd med utvecklingsländer och civilsamhällesorganisationer. Parlamentet föreslår att man inrättar en arbetsgrupp eller ett rådgivande organ med tredjeländer, särskilt utvecklingsländer, medlemmar av det civila samhället och experter, för att främja dialogen om de beslut som fattas.

Uppdatering av EU:s kriterier för uppförande på förteckningen för att anpassa dem till nuvarande och framtida utmaningar

12. Europaparlamentet betonar på nytt vikten av transparenskriteriet inom ramen för förteckningen. Parlamentet efterlyser klarhet kring det kommande transparenskriteriet för verkligt huvudmannaskap i linje med det femte penningtvättsdirektivet. Parlamentet konstaterar att det råder ojämlika konkurrensvillkor mellan länder som följer OECD:s gemensamma rapporteringsstandard och Förenta staternas Foreign Account Tax Compliance Acts (FATCA). Parlamentet anser därför att bristen på ömsesidighet i Förenta staternas FATCA bör undersökas mot bakgrund av transparenskriteriet.

13. Europaparlamentet anser att kriteriet för rättvis beskattning inte bör begränsas till skatteåtgärdernas förmånskaraktär, utan att man bör titta på breda skattebefrielser och internprissättningsmissmatchningar. Parlamentet påminner om att det nuvarande förfarandet för uppförande på förteckningen för tredjeländer inte innehåller några fristående kriterier för 0 % eller mycket låga skattesatser. Parlamentet uppmanar kommissionen och uppförandekodgruppen att i bedömningen inkludera skatteåtgärder som leder till låga skattenivåer i linje med de pågående förhandlingarna om den andra pelaren i OECD:s/G20:s inkluderande ramverk, särskilt när det gäller en minimibeskattning. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att föreslå en effektiv minimiskattenivå som skulle utgöra ett fristående kriterium för EU‑förteckningen.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga fördelarna med att anta ett initiativ liknande den andra pelaren i det inkluderande ramverket för EU:s kriterier för uppförande på förteckningen, om det inte finns något politiskt samförstånd på OECD-nivå om genomförandet av dessa åtgärder före utgången av 2021.

15. Europaparlamentet noterar att några av de mest skadliga tredje jurisdiktionerna, däribland Caymanöarna och Bermuda, ströks från förteckningen efter att de infört ytterst substanslösa kriterier och svaga verkställighetsåtgärder. Parlamentet betonar att sådana beslut kan skapa frågor om de specifika åtgärdernas äkthet och beslutsprocessens opartiskhet och undergräva allmänhetens förtroende. Parlamentet efterlyser en förstärkning av granskningskriterierna, inbegripet krav på substans baserat på formella rutiner, samt proportionalitetskrav och övervakning av dessa, för att öka förteckningens ändamålsenlighet och dess förmåga att möta de nya utmaningar som digitaliseringen av ekonomin medför. Parlamentet uppmanar rådet att som ett fristående kriterium inkludera ett automatiskt uppförande på förteckningen av tredjeländer med en bolagsskattesats på 0 % eller som inte alls beskattar företagens vinster. Parlamentet noterar med oro att tredjeländer kan upphäva icke-förenliga skattesystem och i stället ersätta dem med nya system som är potentiellt skadliga för EU. Parlamentet påminner om vikten av offentlig landsspecifik rapportering för att övervaka kraven på substans.

16. Europaparlamentet betonar vikten av minimistandarder för BEPS-åtgärder vid granskningen av tredjeländer, särskilt åtgärderna 5, 6, 13 och 14. Parlamentet betonar vikten av att ta fram andra BEPS-standarder som ska inkluderas som kriterier för uppförande på förteckningen.

17. Europaparlamentet stöder en utvidgning av EU-förteckningens geografiska räckvidd, samtidigt som hänsyn tas till de minst utvecklade ländernas ställning. Parlamentet understryker att det faktum att vissa utvecklingsländer kanske saknar resurser för att snabbt genomföra nyligen överenskomna skattestandarder systematiskt bör beaktas i framtida bedömningar. Rådet uppmanas därför bestämt att såsom motåtgärder undvika att överväga nedskärningar i utvecklingsbiståndet som skulle få en direkt inverkan på de slutliga stödmottagarna. Parlamentet konstaterar dock att länder med stora finanscentrum inte bör åtnjuta liknande toleransnivåer.

18. Europaparlamentet noterar att det finns betydande skillnader mellan EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner och dess nationella motsvarigheter. Parlamentet noterar kommissionens ambition att bättre anpassa de nationella förteckningarna till EU-förteckningen. Parlamentet vill se en uppåtgående konvergens och harmonisering av kriterierna för att säkerställa högre standarder och samstämmighet.

19. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att vid granskningen av skattejurisdiktioner beakta den metod som utvecklats för identifiering av högrisktredjeländer i samband med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, för att säkerställa att de två förteckningarna förstärker varandra.

20. Europaparlamentet noterar ansträngningarna för att skapa lika spelregler efter Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen. Parlamentet efterlyser en grundlig bedömning av dessa jurisdiktioner, inbegripet en löpande bedömning av Förenade kungarikets utomeuropeiska territorier och kronbesittningar, i enlighet med de standarder som fastställts av uppförandekodgruppen. Parlamentet betonar att framtida förbindelser mellan EU och Förenade kungariket bör bygga på ömsesidiga värderingar och vara inriktade på gemensamt välstånd, vilket automatiskt utesluter aggressiv skattekonkurrens.

21. Europaparlamentet betonar att Förenade kungariket bör granskas enligt EU:s kriterier för uppförande på förteckningen när landet har slutfört sitt utträde ur EU. Parlamentet efterlyser en jämlik och opartisk bedömning av EU:s viktigaste handelspartner. Parlamentet uppmanar särskilt till en ingående bedömning av Förenta staterna när det gäller transparenskriterierna.

Samordning av de defensiva åtgärderna

22. Europaparlamentet konstaterar att den påverkan på anseendet som uppförandet på förteckningen har utgör ett incitament för jurisdiktionerna att delta i granskningsförfarandet. Parlamentet understryker att detta inte är tillräckligt för att effektivt motverka de negativa effekter som dessa jurisdiktioner orsakar för medlemsstaterna och den inre marknaden, eftersom den påverkan på anseendet som uppförandet på förteckningen har för vissa jurisdiktioner undergrävs av de tidigare nämnda bristerna i förfarandet för uppförande på förteckningen, särskilt bristen på transparens, mjuka kriterier och den begränsade geografiska räckvidden.

23. Europaparlamentet välkomnar den koppling mellan standarder för god förvaltning i skattefrågor och användningen av EU-medel som fastställs i budgetförordningen, förordningen om Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och beslutet om utlåningsmandatet (ELM), och konstaterar att dessa standarder är en förutsättning för att erhålla EU-stöd. Parlamentet varnar dock för alla nuvarande eller potentiella skadliga effekter för utvecklingsländernas medborgare. Parlamentet betonar vikten av att utveckla likvärdiga villkor som ska tillämpas när det gäller dem som möjliggör och underlättar aggressiv skatteplanering i samband med förfaranden för offentlig upphandling.

24. Europaparlamentet kräver att reglerna för statligt stöd och medlemsstaternas nationella stödprogram ska säkerställa att företag med ekonomiska kopplingar till icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, såsom företag med skattemässig hemvist i sådana jurisdiktioner, inte är berättigade till stöd. Parlamentet betonar hur viktigt detta är för den inomeuropeiska solidariteten och förtroendeskapandet mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att det krävs transparens genom offentlig landsspecifik rapportering för alla sektorer för att kunna säkerställa att detta faktiskt är fallet. Parlamentet uppmanar rådet att snarast avsluta diskussionerna och anta sin allmänna riktlinje om lagstiftningsförslaget.

25. Europaparlamentet stöder och efterlyser en skärpning av de ytterligare kraven på revision och tillbörlig aktsamhet för företag och investerare som är etablerade i icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet anser att defensiva åtgärder är avgörande för att förteckningen ska få effekt.

26. Europaparlamentet konstaterar att strikta motåtgärder skulle minska incitamenten till skatteflykt. Parlamentet betonar att EU:s olika defensiva åtgärder undergrävs av de enskilda medlemsstaternas skönsmässiga tillämpning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att lägga fram ett lagstiftningsförslag om samordnade defensiva åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande, med beaktande av förhandlingarna om den andra pelaren i det inkluderande ramverket eller om en lägsta effektiv skattesats på EU-nivå, som skulle kunna omfatta följande:

a) Avsaknad av avdragsrätt.

b) Skärpta regler om utländska kontrollerade bolag (CFC).

c) Källskatteåtgärder.

d) Begränsning av skattebefrielsen för ägarintressen.

e) Regler om överflyttning av beskattning.

f) Konsekvenser för offentlig upphandling och statligt stöd.

g) Särskilda dokumentationskrav.

h) Upphävande av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet.

Parlamentet konstaterar att alla skatteåtgärder som tillämpas på företag bör vara avhängiga av kopplingsregler som anges när specifika skadliga kriterier uppfylls av transaktionen eller av respektive skattebetalare. Parlamentet anser att dessa åtgärder bör gälla på samma sätt i förbindelserna mellan en medlemsstat och ett tredjeland och i förbindelserna mellan medlemsstaterna.

27. Europaparlamentet noterar den ”grå listan” för jurisdiktioner som inte uppfyller kraven men som har åtagit sig att genomföra förändringar. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att införa särskilda åtgärder såsom utökade revisioner eller att förbättrade policyer för kundkännedom för transaktioner och vederbörlig aktsamhet när det gäller dessa länder.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ange vilka avtal mellan EU och tredjeländer eller regioner som inte omfattar en ”klausul om god förvaltning” i enlighet med punkt 3.1 i kommissionens meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning och som togs upp i rådets slutsatser av den 25 maj 2018, där standardbestämmelserna för avtal med tredjeländer antogs[26]. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att förklara avsaknaden av en sådan klausul.

°

° °

29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, OECD:s sekretariat samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] Bilaga I till Ekofin-rådets slutsatser av den 1 december 1997 om skattepolitik – Resolution av rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet av den 1 december 1997 om en uppförandekod för företagsbeskattning (EGT C 2, 6.1.1998, s. 1).

[5] EUT C 331, 7.10.2020, s. 3.

[6] EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.

[7] EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.

[8] Antagna texter, P8_TA(2019)240.

[9] EUT C 399, 24.11.2017, s. 74.

[10] EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.

[11] Den gemensamma uppföljningen av Europaparlamentets resolution (ECON) med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen och Europaparlamentets resolution (TAXE) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 mars 2016, uppföljningen av Europaparlamentets resolution (TAX 2) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, som antogs av kommissionen den 16 november 2016, uppföljningen av Europaparlamentets (PANA) resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2017 om Utkast till rekommendation till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt, som antogs av kommissionen i april 2018, och uppföljningen av Europaparlamentets resolution (TAX3) av den 27 augusti 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt.

[12] Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 april 2016 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (COM(2016)0198).

[13] Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer (Antagna texter, P8_TA(2019)309).

[14] Europeiska kommissionen, The Impact of Tax Planning on Forward-Looking Effective Tax Rates, Taxation paper No 64, 25 oktober 2016.

[15] Europeiska kommissionen, Aggressive tax planning indicators – Final Report, Taxation paper No 71, 7 mars 2018.

[16] Kiendl Krišto I. and Thirion E., An overview of shell companies in the European Union, Europaparlamentets utredningstjänst, oktober 2018.

[17] EUT C 384 I, 12.11.2019, s. 1.

[21] Tørsløv, Wier and Zucman (2020); http://gabriel-zucman.eu/files/TWZ2020.pdf

[24] EUT C 331, 7.10.2020, s. 3.

Senaste uppdatering: 18 januari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy