Förfarande : 2021/2509(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0113/2021

Ingivna texter :

B9-0113/2021

Debatter :

PV 10/02/2021 - 12
CRE 10/02/2021 - 12

Omröstningar :

PV 11/02/2021 - 17

Antagna texter :


<Date>{03/02/2021}3.2.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0113/2021</NoDocSe>
PDF 135kWORD 44k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>Framtida utmaningar för kvinnors rättigheter: mer än 25 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking</Titre>

<DocRef>(2021/2509(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Jadwiga Wiśniewska, Margarita de la Pisa Carrión</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0113/2021

Europaparlamentets resolution Framtida utmaningar för kvinnors rättigheter: mer än 25 år sedan Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking

(2021/2509(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

 med beaktande av FN:s förklaring om barnets rättigheter från 1959,

 med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989,

 med beaktande av handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD), som hölls i Kairo mellan den 5 och 13 september 1994, särskilt punkt 8.25,

 med beaktande av den deklaration och den handlingsplan som antogs vid den fjärde internationella kvinnokonferensen, som hölls i Peking mellan den 4 och 15 september 1995,

 med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 168.7,

 med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter[1],

 med beaktande av uttalandet av den 25 september 2020 av kommissionsledamoten Helena Dali, om att EU inte har någon behörighet i frågor som gäller aborträtten i en medlemsstat,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I ingressen till FN:s konvention om barnets rättigheter, som följer av FN:s förklaring om barnets rättigheter, står det att barnet ”på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad, inklusive lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födelsen”.

B. I punkt 8.25 i ICPD:s handlingsprogram står det att abort under inga omständigheter bör främjas som en familjeplaneringsmetod.

C. I artikel 168.7 i EUF-fördraget står att när ”unionen vidtar åtgärder ska den respektera medlemsstaternas ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik samt för att organisera och ge hälso- och sjukvård. Medlemsstaternas ansvarsområden inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna”.

D. Den 10 december 2013 bekräftade Europaparlamentet ”att utformningen och genomförandet av strategier för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och sexualundervisning i skolor hör till medlemsstaternas ansvarsområden”.

1. Europaparlamentet uppskattar att Pekingdeklarationen och handlingsplanen som godkändes av den fjärde internationella kvinnokonferensen 1995 tog upp ett antal problem som är ytterst angelägna för kvinnor på olika håll i världen. Problemen innefattar till exempel fattigdom, utbildning, hälsa, väpnade konflikter, våld (också i form av kvinnlig könsstympning, tvångsäktenskap och påtvingad abort. Ännu i dag innebär dessa problem oerhörda utmaningar för utvecklingen i riktning mot rättvisa och välmående samhällen och många av konferensens rekommendationer förtjänar ett korrekt genomförande.

2. Europaparlamentet konstaterar att handlingsplanen från Peking omfattar en mångfald frågor, men likväl har den blivit känd framför allt för hur den tolkats i efterhand, nämligen att abortförbud leder till olagliga aborter, som följaktligen inte utförs under betryggande former och således i sista hand blir en människorättskränkning. Parlamentet betonar här punkt 9 i handlingsplanen, där det står att genomförandet av handlingsplanen, också via nationell lagstiftning och utarbetande av strategier, politiska riktlinjer, program och utvecklingsprioriteringar, faller under varje enskild stats suveräna ansvar.

3. Europaparlamentet erinrar sig att det var i ICPD:s handlingsprogram, ett år före konferensen i Peking, som man införde den kontroversiella tankegången om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Parlamentet konstaterar dock vad som sägs i punkt 8.25 i handlingsprogrammet, nämligen att abort under inga omständigheter bör främjas som en familjeplaneringsmetod och dessutom att beslutsfattandet om åtgärder eller förändringar som rör abort inom hälso- och sjukvårdssystemet får ske endast på nationell eller lokal nivå i enlighet med nationella lagstiftningsförfaranden.

4. Europaparlamentet påpekar att inga folkrättsinstrument erkänner uttryckligen vare sig rätten till abort eller till SRHR, låt vara att somliga internationella konferenser som ordnats i Förenta nationernas regi utnyttjats för främjande av sistnämnda rättigheter, precis som om dessa konfenser vore fördragsliknande folkrättskällor.

5. Europaparlamentet upprepar att enligt fördragen faller utformningen och genomförandet av strategier för SRHR under medlemsstaternas exklusiva behörighet.

6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT C 468, 15.12.2016, s. 66.

Senaste uppdatering: 8 februari 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy