FÖRSLAG TILL RESOLUTION om situationen i Myanmar
8.2.2021 - (2021/2540(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Michael Gahler, Billy Kelleher, Isabel Wiseler‑Lima, Miriam Lexmann, Daniel Caspary, Antonio Tajani
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0116/2021
B9‑0128/2021
Europaparlamentets resolution om situationen i Myanmar
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från den 10 december 1948,
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar, särskilt resolutionerna av den 19 september 2019[1], den 14 juni 2018[2], den 14 december 2017[3], den 22 november 2012[4], den 20 april 2012[5], den 20 maj 2010[6] och den 25 november 2010[7],
– med beaktande av artiklarna 18 och 21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,
– med beaktande av artikel 25 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 29 januari 2021 från diplomatiska beskickningar i Myanmar om stöd till landets övergång till demokrati och insatser för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet,
– med beaktande av uttalandet om Myanmar av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 1 februari 2021,
– med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 3 februari 2021 där de fördömde statskuppen i Myanmar,
– med beaktande av pressmeddelandet av den 5 februari 2021 från FN:s säkerhetsråd om situationen i Myanmar,
– med beaktande av pressmeddelandet av den 4 februari 2021 från FN:s generalsekreterare António Guterres,
– med beaktande av uttalandet av den 1 februari 2021 från ordföranden för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) om utvecklingen i Myanmar,
– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av uttalandena av Tom Andrews, FN:s särskilda rapportör för Myanmar,
– med beaktande av artikel 47.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 1 februari 2021 tog Myanmars militärer (Tatmadaw) makten genom en statskupp och arresterade i ett tydligt brott mot landets konstitution president Win Myint och statskansler Aung San Suu Kyi samt ledande regeringsmedlemmar, och utlyste ett ettårigt undantagstillstånd.
B. Som svar på statskuppen bröt protester ut i flera städer i Myanmar. Den 7 februari 2021 deltog omkring 100 000 människor i en fredlig demonstration i Yangon. Sedan den 1 februari 2021 har omkring 164 politiker, regeringstjänstemän, företrädare för det civila samhället, munkar och författare olagligen gripits eller satts i husarrest.
C. Myanmar höll parlamentsval den 8 november 2020, och partiet National League for Democracy (NLD) vann valet och tilldelades 396 av 476 mandat (ungefär 83 procent av alla platser). Det Tatmadaw-stödda partiet Union Solidarity and Development Party (USDP) fick endast 33 platser. NLD-partiet ökade ytterligare sin majoritet i parlamentet från valet 2015, då det första demokratiska valet i Myanmar sedan 1990 anordnades och då NLD fick 360 platser och USDP 41 platser i parlamentet. Redan 1990 hade militären vägrat att erkänna valet då NLD vann 392 av de 492 mandaten.
D. Valdeltagandet i alla demokratiska val har konstant legat kring 70 procent, vilket visar på stödet för demokrati bland Myanmars befolkning.
E. Det nya parlamentet skulle samlas för första gången den dag då kuppen gjordes. Militärkuppen syftar i praktiken till att ignorera folkets demokratiskt uttryckta vilja i Myanmar, och återspeglar Tatmadaws avsikt att än en gång skaffa sig total makt över landet, precis som armén gjorde under militärstyret, som officiellt avslutades 2012 men i verkligen aldrig upphört. Tatmadaw har förklarat att ett nytt val ska hållas efter det ettåriga undantagstillstånd som nu införts, vilket innebär att det inte finns någon parlamentarisk representation under hela denna period.
F. Trots militärkuppen avlade 70 valda parlamentsledamöter den 4 februari 2021 sin ämbetsed och lovade att fortsätta att fullgöra parlamentets funktion och utöva sina mandat som företrädare för folket.
G. Tatmadaw, som är tydligt medveten om sitt låga stöd bland befolkningen, har vägrat att acceptera valresultatet och uppges hänvisa till omfattande valfusk utan att lägga fram några bevis. Valkommissionen och valobservatörerna i Myanmar har inte bekräftat Tatmadaws anklagelser.
H. I Myanmars konstitution föreskrivs att endast presidenten i praktiken kan upphäva det civila styret. Militärkuppen den 1 februari var därför inte författningsenlig, särskilt som president Win Myint olagligen greps.
I. Tatmadaw har installerat general Myint Swe som interimspresident. Överbefälhavaren för militären, general Min Aung Hlaing, som står på internationella sanktionslistor på grund av sin medverkan i förföljelserna av den muslimska minoriteten, kommer sannolikt att förbli den viktigaste beslutsfattaren.
J. Alltsedan statskuppen har Tatmadaw kraftigt begränsat utrymmet för det civila samhället och beslutat om allvarliga restriktioner för medierna, bland annat med fullständiga nedstängningar av internet och plattformar för sociala medier. Internationella observatörer anklagar Tatmadaw för att använda falska nyheter i syfte att manipulera den allmänna opinionen i fråga om statskuppen.
K. Militären har gjort till en vana att slå undan benen för sina politiska rivaler och kritiker genom att anklaga dem för svårbegripliga brott. Aung San Suu Kyi arresterades och blev sedan åtalad för olaglig import av minst tio walkie-talkies. Den avsatte presidenten Win Myint greps den 1 februari 2021 för att ha brutit mot nödbestämmelser avseende coronaviruset, och står nu anklagad för att ha hälsat på en fullsatt buss med anhängare under valkampanjen förra året. Om de befinns skyldiga riskerar båda upp till tre års fängelse, och om de finns med i belastningsregistret kan detta komma att hindra dem från att återfå ett offentligt ämbete.
L. Som ett resultat av det tioåriga militärstyret som endast delvis upphörde 2012, har Tatmadaw dålig image bland allmänheten och är fruktad för sin grymhet. Omkring hundra grupper har anslutit sig till rörelsen för civil olydnad,, som har uppmanat till strejker bland annat inom hälso- och sjukvården.
M. Myanmar har en lång historia av demokratisk kamp och militärt förtryck. Alltsedan landet blev oberoende från Storbritannien 1948, och särskilt under den långa perioden 1962–2015, har militären haft ett starkt grepp om makten och begränsat alla demokratiska framsteg, inbegripet organisationer i det civila samhället och mänskliga rättigheter, och fängslat aktiva inom oppositionen, däribland mottagaren av Nobels fredspris 1991 Aung San Suu Kyi, som hölls i husarrest under stora delar av perioden mellan 1989 och 2010.
N. Den nuvarande konstitutionen trädde i kraft 2008 och har allvarliga demokratiska brister, eftersom den garanterar Tatmadaw 25 procent av platserna i parlamentet och därmed i praktiken ger militären vetorätt över alla ytterligare konstitutionella ändringar, som kräver 75 procent av rösterna. Konstitutionen säkerställer dessutom att Tatmadaw upprätthåller full kontroll över säkerhetsstyrkorna, polisen samt inrikes-, försvars- och gränsministerierna.
O. Efter en rad protester och interna strider började landet gradvis öppna sig för demokrati i början av 2010-talet, vilket ledde till ökade medborgerliga friheter, med långsamma demokratiska framsteg som uttrycktes i de allmänna valen 2015 och i en rad fyllnadsval, som alla klart vanns av oppositionspartiet NLD.
P. Den allmänna situationen har varit så ömtålig att Myanmar, som haft en halvdemokratisk och civil regering sedan 2015, inte lyckats ta sig ur det bräckliga och spända läget eftersom de prodemokratiska krafterna och Tatmadaw visserligen delat många synsätt avseende vissa ekonomiska utvecklingsprojekt och ekonomiska reformer men haft helt olika visioner om landets framtid.
Q. Den demokratiska öppningen i Myanmar, som pågått sedan 2010-talet, har till stor del motiverats av behovet av att ekonomiskt utveckla landet, eftersom det varit föremål för stränga internationella sanktioner på grund av det militära styret och den förödande människorättssituationen. Till följd av de försiktiga demokratiska reformerna har sakta men säkert vissa internationella sanktioner upphävts, vilket möjliggjort ekonomisk utveckling och gynnat stora delar av befolkningen i Myanmar.
R. Kränkningarna av mänskliga rättigheter, särskilt mot den muslimska minoriteten i Myanmar och i synnerhet mot rohingyafolket, som Myanmars regering inte erkänt som en etnisk grupp i landet, har fortsatt även efter den demokratiska öppningen, och kulminerade tragiskt 2017 i grymheter som FN betecknade som etnisk rensning och som ledde till en massiv ström av flyktingar till grannlandet Bangladesh. Trots många uppmaningar från det internationella samfundet fortsätter rohingyaminoriteten att utsättas för förföljelse i Myanmar än idag.
S. Internationella uppmaningar att stoppa den etniska rensningen av rohingyafolket och att förbättra rohingyernas situation har mestadels ignorerats av Myanmars regering. Till följd av detta tog Europaparlamentet i september 2019 slutligen bort Aung San Suu Kyi, dåvarande statskansler och utrikesminister i Myanmar, från hennes plats bland mottagarna av Sacharovpriset, eftersom hon inte agerat mot dessa väldokumenterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Internationella sanktioner på grund av kränkningar av de mänskliga rättigheterna har sedan dess utfärdats mot militären och den regerande överbefälhavaren Min Aung Hlaing, bland andra.
T. Det finns 135 etniska grupper i Myanmar, däribland rohingya-, karen-, rakhine-, shan- och chinfolket. Interna konflikter har lett till att tusentals liv tragiskt gått förlorade under de senaste årtiondena. Den senaste tidens sammandrabbningar i delstaten Karen har lett till att fyratusen personer tvingats bort bara sedan december 2020.
U. Europeiska unionen har sedan 2013 politiskt och ekonomiskt stött Myanmars övergång till demokrati, och gjort enorma ansträngningar för att främja fred, mänskliga rättigheter och utveckling i landet. I oktober 2015 undertecknade EU det nationella avtalet om eldupphör som ett internationellt vittne, vilket återspeglar dess nyckelroll i stödet till fredsprocessen. EU anslog 688 miljoner euro i utvecklingsbistånd till Myanmar under perioden 2014–2020. Myanmar omfattas av handelsförmåner inom ramen för handelsinitiativet ”Allt utom vapen”, som ger tull- och kvotfritt tillträde till EU:s inre marknad.
V. Myanmar är strategiskt beläget i Bengaliska viken och har länge försökt dra nytta av och dra till sig internationella investeringar och finansiering från USA, Europa, Kina och andra länder.
W. Internationella valutafonden (IMF) hade veckan före statskuppen överfört 350 miljoner US-dollar till Myanmar för finansiering av akuta åtgärder mot coronaviruset.
X. Många anklagelser om korruption riktas mot Tatmadaw och dess generaler, som är djupt engagerade i Myanmars ekonomi genom att de äger mäktiga konglomerat, kontrollerar landets handel med jade och timmer, förvaltar infrastruktur såsom hamnar och dammar, driver bank- och försäkringsverksamhet samt förvaltar sjukhus, gyminrättningar och medier. Militärkuppen innebär en risk att denna inblandning i internationella investeringar, turism och finans fortsätter.
Y. Kuppen har mötts med fördömanden, kritik och oro av ett brett spektrum av internationella aktörer såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien och Kanada. Aseans ordförande har gjort ett uttalande som uppmanar till ”dialog, försoning och återgång till det normala”.
Z. FN:s generalsekreterare Guterres kallar statskuppen ”absolut oacceptabel”, och FN:s säkerhetsråd har utfärdat ett pressmeddelande där man uttrycker ”djup oro” över det militära maktövertagandet i Myanmar och kräver att landets valda ledare, Aung San Suu Kyi, och president Win Myint omedelbart friges. Kina och Ryssland har hindrat antagandet av en starkare text i FN:s säkerhetsråd. FN:s särskilde rapportör för Myanmar Tom Andrews publicerade den 7 februari 2021 ett uttalande där han uppmanade FN:s råd för mänskliga rättigheter och andra parter att omedelbart sammankalla en särskild session.
1. Europaparlamentet uttrycker sin medkänsla och sitt stöd till befolkningen i Myanmar i dess fredliga och legitima kamp för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.
2. Europaparlamentet fördömer med kraft militärkuppen i Myanmar, och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera resultatet av det demokratiska valet i november 2020, och att, för att inte äventyra alla demokratiska framsteg som uppnåtts under de senaste åren, omedelbart återinstallera den civila regeringen, avsluta undantagstillståndet och låta alla valda parlamentsledamöter ta sig an sina mandat för att återupprätta konstitutionell ordning och demokratiska normer.
3. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av president Win Myint, statskansler Aung San Suu Kyi, och alla andra som olagligen gripits under förevändning av valfusk eller felaktiga valresultat eller andra orimliga anklagelser som saknar grund. Parlamentet påminner Tatmadaw om att denna typ av anklagelser ytterligare minskar militärens inhemska och internationella trovärdighet. Parlamentet understryker att militären i Myanmar måste klargöra på vilken rättslig grund de gripna har frihetsberövats och även garantera att rättigheterna för dem som gripits respekteras fullt ut, att de behandlas väl och har tillgång till advokater som de själv valt och till sina familjer.
4. Europaparlamentet upprepar erbjudandet från vice ordföranden/den höga representanten om att Europeiska unionen är redo att stödja en dialog med alla centrala aktörer som med ärligt uppsåt vill lösa situationen och återgå till den konstitutionella ordningen.
5. Europaparlamentet kritiserar skarpt inskränkningen av de medborgerliga och mänskliga rättigheterna och av yttrande- och mötesfriheten, och fördömer även i detta sammanhang den inskränkning som gjorts av mediefriheten genom nedsläckningen av internet och begränsningen samt blockeringen av sociala medieplattformar som Facebook och Twitter.
6. Europaparlamentet understryker att nedsläckning av telekommunikation utgör ytterligare ett hot mot befolkningen, utöver den pågående covid-19-pandemin, precis som den pågående interna konflikten med väpnade grupper som utsätter civila för risker i flera delar av landet. Parlamentet betonar därför att fullständiga telefon- och internettjänster omedelbart måste återupprättas.
7. Europaparlamentet understryker uttalandet från vice ordföranden/ den höga representanten där han sade att Europeiska unionen förväntar sig att medborgarnas säkerhet alltid garanteras, såväl Myanmars som EU-medlemsstaternas, och att EU kommer att överväga alla alternativ som står till dess förfogande för att säkerställa att demokratin segrar.
8. Europaparlamentet hyllar folket i Myanmar, som utstått årtionden av militärt styre och som trots att det endast åtnjutit begränsade demokratiska friheter fortsätter sin strävan efter ett demokratiskt Myanmar, och lovordar invånarna för det imponerande valdeltagandet på omkring sjuttio procent i valet 2020, vilket är högre än vid de flesta val i europeiska länder och en tydlig indikator på medborgarnas önskan att medverka i det demokratiska styret av landet.
9. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd till civilsamhällets och demokratins förespråkare i Myanmar, och uppmanar EU och dess institutioner att fortsätta sina ansträngningar för att hjälpa det civila samhället framåt, trots nuvarande och eventuellt fortsatta begränsningar som dagens militärregim inför.
10. Europaparlamentet bekräftar sin centrala övertygelse att demokrati, rättssäkerhet och respekt för de mänskliga rättigheterna är grundläggande för att uppnå hållbar och verkligt inkluderande ekonomisk tillväxt och välstånd.
11. Europaparlamentet upprepar att Aung San Suu Kyi, trots att hon inte adekvat fördömt kränkningarna av de mänskliga rättigheterna för minoriteterna i Myanmar, fortsätter att vara folkets symbol i Myanmar när det gäller demokratiska strävanden och ambitioner för en mer rättvis och demokratisk framtid. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt tidigare krav på hennes omedelbara frisläppande, men hyllar även hennes personliga livshistoria och uttrycker sin fasta övertygelse om att hon kommer att fortsätta att vara nära knuten till sitt hemlands framtid.
12. Europaparlamentet uttrycker sin oro över den ökande mängden förfalskad och manipulerad information som Tatmadaw sprider i Myanmar, och noterar den allt större förekomsten av sådana falska nyheter i landet, men även i andra konflikt- eller stridsområden runt om i världen. Parlamentet ser detta som en oroande trend och menar att Europeiska unionen och dess medlemsstater bör försöka finna lämpliga svar tillsammans med sina internationella allierade.
13. Europaparlamentet påminner om att Myanmar måste fullgöra sina skyldigheter och åtaganden när det gäller demokratiska principer och mänskliga rättigheter, vilket är en väsentlig del av handelsinitiativet ”Allt utom vapen”. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka trycket på Tatmadaw och vidta alla åtgärder som står till deras förfogande för att se till att de valda myndigheterna kan återvända till makten. Parlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av den senaste utvecklingen överväga ytterligare skyddsåtgärder, samtidigt som de positiva konsekvenserna av tidigare beviljade handelspreferenser för det civila samhället och den civila ekonomin inte får glömmas bort.
14. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och internationella finansorganisationer att noggrant granska Tatmadaws och dess medlemmars finansiella verksamhet, och att fundera på vilken typ av lämpliga åtgärder som skulle kunna vidtas om situationen i Myanmar inte förbättras, eller rentav förvärras ytterligare.
15. Europaparlamentet påminner Tatmadaw om att den senaste tidens nödfinansiering från IMF mot coronaviruset måste användas för att ta sig an de ekonomiska bakslag och de hälsobrister som är kopplade till pandemin, och upprepar att IMF och andra internationella institutioner kommer att övervaka situationen noggrant. Parlamentet betonar att Tatmadaws åtgärder kommer att ha inverkan på de internationella institutionernas framtida beslut.
16. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att nära samverka med likasinnade partner, såsom Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada och i synnerhet medlemmarna i Asean, med ett nära samarbete för att samordna ståndpunkter och initiativ i syfte att arbeta för att en civil regering ska kunna installeras igen i Myanmar så snart som möjligt.
17. Europaparlamentet ger sitt stöd även till FN:s särskilda rapportör för Myanmar Tom Andrews, och välkomnar det nära samarbetet mellan EU och FN samt andra internationella organisationer avseende Myanmar.
18. Europaparlamentet uppmanar vidare vice ordföranden/den höga representanten att upprätta en kommunikationskanal med regeringarna i Kina och Ryssland för att enas om gemensamma intressen och ståndpunkter gentemot Myanmar. Parlamentet uppmanar dessutom Kina och Ryssland att aktivt engagera sig i internationell diplomati och leva upp till sitt ansvar som ständiga medlemmar av FN:s säkerhetsråd, och förväntar sig att de ska spela en konstruktiv roll i granskningen av situationen i Myanmar.
19. Europaparlamentet välkomnar uttalandet av Aseans ordförande om utvecklingen i Myanmar, som betonade betydelsen av anslutning till principerna för demokrati, rättsstatlighet och god samhällsstyrning samt respekt för och skydd av grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
20. Europaparlamentet påminner om Myanmars multietniska karaktär och uppmanar Tatmadaw att fullt ut respektera varje etnisk grupps oförytterliga rättigheter, samt understryker att Europeiska unionen kommer att fortsätta att noga övervaka det militära ledarskapets agerande när det gäller landets minoriteter, särskilt avseende rohingyafolket, som redan tidigare utsatts för enorma grymheter. Parlamentet uttrycker i detta avseende sin tacksamhet till och respekt för regeringen och befolkningen i Bangladesh, som har välkomnat och fortsatt att ta emot omkring en miljon rohingyaflyktingar från Myanmar. Parlamentet understryker med kraft att Myanmar i slutändan bär ansvaret för dessa flyktingar och måste se till att de kan återvända och återintegreras i Myanmar på ett säkert, humant och ordnat sätt.
21. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och EU‑medlemsstaterna att noga följa situationen i Myanmar, och uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att regelbundet rapportera till Europaparlamentets utskott för utrikesfrågor för att säkerställa en adekvat parlamentarisk dialog om denna viktiga och oroande situation.
22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, regeringarna och parlamenten i Förenta staterna, Förenade kungariket, Japan, Indien, Australien, Kanada, medlemsstaterna i Asean, sekretariatet för Asien‑Europa-mötet och för Aseans interparlamentariska församling, FN:s generalsekreterare, Pyidaungsu Hluttaw (representanthuset i Myanmar) och Myanmars president, statskansler och militär.