FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det humanitära och politiska läget i Jemen
8.2.2021 - (2021/2539(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Ryszard Antoni Legutko, Raffaele Fitto, Anna Fotyga, Elżbieta Kruk, Elżbieta Rafalska, Veronika Vrecionová, Ryszard Czarnecki, Bogdan Rzońca, Adam Bielan, Ruža Tomašić, Jadwiga Wiśniewska, Emmanouil Fragkos, Valdemar Tomaševski, Witold Jan Waszczykowski
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0119/2021
B9‑0129/2021
Europaparlamentets resolution om det humanitära och politiska läget i Jemen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Jemen,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 25 juni 2018 och den 18 februari 2019 om situationen i Jemen,
– med beaktande av uttalandet av den 19 december 2020 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om bildandet av den nya regeringen,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om situationen i Jemen,
– med beaktande av meddelandet till korrespondenterna av den 2 februari 2021 från talespersonen för FN:s generalsekreterare Update on preparations of the UN technical mission to the SAFER oil tanker,
– med beaktande av den briefing som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Jemen höll för FN:s säkerhetsråd den 14 januari 2021,
– med beaktande av det uttalande som Världslivsmedelsprogrammets verkställande direktör gjorde inför FN:s säkerhetsråd den 14 januari 2021,
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,
– med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dem,
– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989, och dess fakultativa protokoll från 2000 om indragning av barn i väpnade konflikter,
– med beaktande av FN:s konvention av den 10 oktober 1980 om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar,
– med beaktande av FN:s konvention av den 18 september 1997 om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring,
– med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,
– med beaktande av FN:s människorättsråds beslut från september 2017 att utreda alla påstådda människorättskränkningar i Jemen under konflikten,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Konflikten i Jemen bröt ut 2014 när de Iranstödda huthirebellerna tog kontrollen över huvudstaden Sana, och förvärrades när de avsatte landets internationellt erkända president 2015, vilket resulterade i att en multinationell koalition under ledning av Saudiarabien ingrep för att bekämpa huthirebellerna. Landet har sedan dess varit fast i ett bittert ombudskrig mellan Iranstödda huthirebeller och Saudiarabien.
B. Sex och ett halvt år av krig i Jemen har skapat världens största humanitära kris, och covid-19-pandemin förvärrar en redan svår och alarmerande situation. Det uppblossade våldet nära al-Hudayda har ytterligare stört leveranserna av välbehövligt humanitärt bistånd till landet. FN:s ansträngningar för att skapa varaktig fred i landet har hittills tyvärr misslyckats.
C. Kriget har lett till en kollaps av Jemens infrastruktur och ekonomi och till att uppskattningsvis 24,4 miljoner människor – 80 procent av befolkningen – är i behov av humanitärt bistånd, 20 miljoner lider av en mycket osäker livsmedelsförsörjning, 9,7 miljoner befinner sig i en situation av förestående hungersnöd och minst 3,6 miljoner är internflyktingar, och har också krävt 233 000 jemeniters liv, varav 131 000 av indirekta orsaker såsom brist på livsmedel, hälso- och sjukvård, sanitet och infrastruktur.
D. Man beräknar att 70–80 procent av Jemens befolkning bor i huthikontrollerat område. Huthierna har använt humanitärt bistånd som vapen och hindrat civila från att få tillgång till det. I oktober 2018 beslagtog huthierna bärbara datorer från Världshälsoorganisationens personal, i tron om att de innehöll bevis på korruption och bedrägeri.
E. I en rapport från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter dras slutsatsen att det finns ”rimliga skäl att anta” att samtliga parter i Jemenkonflikten har begått krigsförbrytelser. Båda sidor har anklagats för att ha avfyrat missiler mot befolkade områden, bland annat mot sjukhus. Huthirebeller har avsiktligt placerat artillerivapen och raketer intill sjukhus och skolor. FN:s grupp med framstående internationella och regionala experter på Jemen har uppmanat FN:s säkerhetsråd att hänskjuta detta ärende till Internationella brottmålsdomstolen och att utöka förteckningen över personer som är föremål för säkerhetsrådets sanktioner.
F. FN:s grupp med framstående internationella och regionala experter på Jemen beskrev den utbredda straffrihet som råder för allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt, däribland luftangrepp som inte följer distinktions- och proportionalitetprinciperna, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och påtvingade försvinnanden, angrepp mot det civila samhället och religiösa minoriteter, könsrelaterat våld, huthiernas användning av barnsoldater – några så unga som sju år – och rekryteringen av tonårsflickor som spioner, vakter och sjukvårdare.
G. Jemens tidigare minister för mänskliga rättigheter, Hooria Mashhour, rapporterade att kvinnor i Sana avsiktligen avskedas från sina arbeten på grundval av en ny huthiregel som utesluter kvinnor från det offentliga livet eftersom man hävdar att deras deltagande i det skulle strida mot gruppens religiösa övertygelse. Jemenitiska aktivister inledde en kampanj på sociala medier med den arabiska hashtaggen ”Jag vill ha mina rättigheter” för att fördöma den nya politiken.
H. Ett stabilt och fredligt Jemen med en fullt fungerande jemenitisk regering är avgörande för landets framtid och freden och säkerheten i regionen. Sedan 2015 har EU anslagit 896 miljoner euro till krisen i Jemen, varav 553 miljoner euro i humanitärt bistånd och 318 miljoner euro i utvecklingsbistånd.
I. Den 13 december 2018 nåddes en FN-ledd överenskommelse mellan parterna i konflikten i Jemen i Stockholm, i vilken man försökte nå en fredlig lösning på konflikten. Överenskommelsen minskade inledningsvis våldet, men genomförandet avstannade strax därefter.
J. Den 5 november 2019 nåddes en överenskommelse mellan Republiken Jemens regering och det av Förenade Arabemiraten stödda Södra övergångsrådet (STC) i Riyadh, Saudiarabien, om att inrätta en regering med maktdelning, i ett försök att få ett slut på STC:s maktkamp om södra Jemen, som riskerade att ytterligare splittra landet.
K. Den 18 december 2020 välkomnade det internationella samfundet Jemens president Abd Rabbuh Mansur al-Hadis tillkännagivande av en ny regering med maktdelning som en del av hans ansträngningar att genomföra Riyadhöverenskommelsen som ett viktigt genombrott.
L. En expertpanel om Jemen från FN:s säkerhetsråd lade fram bevis för att Iran hade brutit mot vapenembargot genom att förse huthierna med vapen. Det huthikontrollerade området har använts för att skicka upp iranska explosiva långdistansdrönare av typen Samad-2 och Samad-3 mot internationella flygplatser, oljetankfartyg och infrastruktur i Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Iranska ”självmordsdrönare” av typen Shahed-136 har använts i den norra huthikontrollerade jemenitiska provinsen al-Jawf.
M. Iran har legat bakom attacker mot fartyg som korsar Bab al-Mandabsundet, en av världens mest värdefulla handelsvägar, som förbinder Röda havet med Indiska oceanen, och därmed äventyrat säkerheten för den fria sjöfarten i sundet. Instabiliteten i Jemen har lett till en pågående handel med vapen till länder på andra sidan Röda havet i Afrika, däribland Djibouti, Sydsudan, Kenya och till och med så långt västerut som Centralafrikanska republiken.
N. FN:s generalsekreterares talesperson betonade det brådskande behovet av att göra någonting åt det humanitära och miljömässiga hot som föreligger då en miljon fat olja riskerar att läcka ut från oljetankern Safer utanför Ras Issa i Jemen, och betonade också att FN fortfarande inte har fått något svar från huthierna på dess upprepade begäranden om säkerhetsgarantier för ett framtida FN-uppdrag i området.
O. Daish och al-Qaida har utnyttjat det försämrade politiska och säkerhetsmässiga läget i Jemen. Den 4 februari 2021 förklarade FN att gripandet av en högt uppsatt al-Qaidamedlem i Jemen skulle kunna ge värdefull insyn i al-Qaidas globala nätverk. Den libanesiska shiitiska terroristgruppen Hizbollah har utbildat och övervakat huthirebellenheter, och flera av dess medlemmar har dödats i Jemen.
P. I februari 2018 lade Ryssland in sitt veto mot den resolution där FN:s säkerhetsråd framhöll Irans inblandning i konflikten samt Irans överträdelser av vapenembargot och landets brist på åtgärder för att förhindra överföringen av förbjudna vapen till huthirebellerna.
1. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den fortsatta försämringen av det humanitära och politiska läget i Jemen och dess förödande konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet insisterar på att alla parter i konflikten måste fullgöra sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt genom att ge civila obehindrat tillträde till humanitära varor och tillåta medicinsk evakuering.
2. Europaparlamentet påminner alla parter i konflikten om att sjukhus och vårdpersonal uttryckligen är skyddade enligt internationell humanitär rätt och att avsiktliga angrepp mot civila och civil infrastruktur utgör en krigsförbrytelse. Parlamentet fördömer de många människorättskränkningar som rapporterats i landet, kräver att det omgående görs oberoende utredningar av dessa brott och begär att de skyldiga ska ställas till svars.
3. Europaparlamentet anser att en hållbar och inkluderande fred i Jemen endast kan uppnås genom förhandlingar där alla parter deltar på ett meningsfullt sätt, och stöder ett omedelbart återupptagande av samtalen under FN:s överinseende. Parlamentet upprepar sitt stöd för FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Jemen, Martin Griffiths. Parlamentet välkomnar USA:s stöd för FN:s initiativ att införa vapenvila, öppna humanitära kanaler och återupprätta fredssamtalen, och välkomnar utnämningen nyligen av Timothy Lenderking till USA:s särskilda sändebud till Jemen.
4. Europaparlamentet välkomnar Saudiarabiens stora bidrag till det humanitära stödet till Jemen. Parlamentet noterar kungarikets åtaganden att undvika civila dödsoffer och skydda civil infrastruktur i enlighet med principerna i internationell humanitär rätt.
5. Europaparlamentet fördömer skarpt användningen av missiler och explosiva drönare och kräver att huthierna ska upphöra med att avfyra dem mot Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Parlamentet fördömer överföringen av iranska vapen till huthirebellerna, inbegripet avancerade iranska ”självmordsdrönare” av typen Shahed-136, och uttrycker djup oro över deras användning. Parlamentet upprepar att friheten till sjöfart i Röda havet, även i Bab al-Mandabsundet, alltid måste respekteras. Parlamentet betonar det brådskande behovet av att göra någonting åt det allvarliga humanitära och miljömässiga hot som oljetankern Safer utgör.
6. Europaparlamentet beklagar djupt rapporterna om huthiernas användning av barnsoldater i Jemen och påminner samtliga parter om deras ansvar enligt internationella lagar och konventioner. Parlamentet kräver att alla barnsoldater som är inblandade i konflikten släpps fria så att de kan få det stöd de behöver för att bli positiva medlemmar och ledare i det jemenitiska samhället nu och i framtiden.
7. Europaparlamentet är djupt oroat över rapporterna om kränkningar av religions- och trosfriheten i Jemen, inbegripet diskriminering, olaga frihetsberövande och användning av våld. Parlamentet uppmanar samtliga parter att respektera och skydda rätten till religions- och trosfrihet.
8. Europaparlamentet uttrycker djup oro över rapporterna om att kvinnor avsiktligt avskedats från sina arbeten i Sana på grundval av de nya huthireglerna, som hävdar att kvinnors deltagande i det offentliga livet strider mot gruppens religiösa övertygelse. Parlamentet betonar att kvinnor har rätt att arbeta och uttrycker sitt stöd för jemenitiska kvinnor och aktivister som kämpar för sina rättigheter på sociala medier.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Jemens president, Jemens representanthus och generalsekreteraren för Gulfstaternas samarbetsråd.