Förfarande : 2021/2643(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0228/2021

Ingivna texter :

B9-0228/2021

Debatter :

PV 28/04/2021 - 14
CRE 28/04/2021 - 14

Omröstningar :

PV 29/04/2021 - 19

Antagna texter :

P9_TA(2021)0160

<Date>{26/04/2021}26.4.2021</Date>
<NoDocSe>B9-0228/2021</NoDocSe>
PDF 148kWORD 51k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia</Titre>

<DocRef>(2021/2643(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Manu Pineda</Depute>

<Commission>{The Left}för The Left-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9-0228/2021

Europaparlamentets resolution om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia

(2021/2643(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om fredsprocessen och situationen i Colombia,

 med beaktande av det slutliga avtalet om att avsluta den väpnade konflikten och bygga upp en stabil och varaktig fred, som undertecknades av Colombias regering och Farc-EP den 24 november 2016,

 med beaktande av inrättandet av en särskild fredsdomstol som en mekanism för att säkerställa rättvisa och gottgörelse,

 med beaktande av uttalandet av Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 26 februari 2021 om våld mot människorättsförsvarare i Colombia,

 med beaktande av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och Colombia och Peru, som undertecknades den 26 juli 2012, och som Ecuador anslöt sig till den 1 januari 2017,

 med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport av den 26 mars 2021 om FN:s kontrolluppdrag i Colombia,

 med beaktande av årsrapporten av den 10 februari 2021 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Colombia,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 17 augusti 2020 från FN-systemet i Colombia och FN:s kontrolluppdrag i Colombia,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Colombias regering och Colombias väpnade revolutionära styrkor Farc/EP (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia – Ejército del Pueblo) nådde 2016, efter fyra år av förhandlingar i Havanna, ett slutligt avtal om att avsluta en konflikt som hade pågått i över 50 år. I detta avtal erkänns det colombianska folkets rätt att leva i fred och statens skyldighet att främja mänskliga rättigheter och säkerställa ekonomisk och social utveckling säkerställs.

B. Det slutliga avtalet tog hänsyn till de strukturella orsakerna till den colombianska konflikten och innehöll omfattande åtgärder för att ta itu med dessa orsaker på olika områden och avsnitt rörande en omfattande landsbygdsutveckling, politiskt deltagande och demokratisk öppenhet för att skapa fred, avslutande av konflikten, en lösning på problemet med olaglig narkotika samt offrens rättigheter. Avtalen genomförs fortfarande inte enhetligt och de har inte uppnått de effekter som krävs för att skapa garantier för fred.

C. Frågan om omfattande landsbygdsreformer, som bland annat innebär att garantera tillgång till mark, säkerställa offentliga tjänster på landsbygden och utveckla jordbruket ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv, står för den lägsta genomförandenivån. Bestämmelserna om jämställdhetspolitiken genomförs inte heller i någon högre utsträckning av den colombianska regeringen.

D. I avsnittet om offrens rättigheter fastställs att det ska inrättas en kommission för sanning, samexistens och icke-upprepning samt en särskild fredsdomstol för att utreda och lagföra dem som gjort sig skyldiga till kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt i samband med konflikten. Gottgörelse för offren och garanti för icke-upprepning är av avgörande betydelse för att säkra en rättvis och varaktig fred.

E. Farc-EP slutförde sin FN-övervakade nedrustningsprocess i juni 2017. Trots bestämmelsen i det slutliga avtalet har den colombianska regeringen inte antagit den politik som anges i fredsavtalet om upplösning av olagliga väpnade grupper, kriminella organisationer och deras stödnätverk. Den särskilda fredsdomstolen har förklarat att de åtgärder som vidtagits på detta område och för att skydda människorättsförsvarare och tidigare stridande är otillräckliga.

F. Den makt som icke-statliga väpnade grupper utövar, inbegripet högerextrema, nya paramilitära grupper, har ökat under de senaste åren. Dessa grupper har tagit territoriell och social kontroll i delar av landet, med särskilt förödande konsekvenser för landsbygdssamhällen, bönder, ursprungsbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung.

G. EU spelar en viktig roll i genomförandet av det slutliga avtalet genom att tillhandahålla tekniskt och ekonomiskt stöd genom EU:s förvaltningsfond för Colombia. Detta ger EU ett ansvar att noga följa genomförandet av avtalet.

H. Fem år efter undertecknandet av det slutliga avtalet är det politiska våldet fortfarande utbrett i Colombia. Bara under 2020 mördades 133 människorättsförsvarare och 795 människorättsförsvarare utsattes för dokumenterade hot och angrepp. Av de människorättsförsvarare som dödades globalt 2020 befann sig 53 % i Colombia. De rekommendationer om jämställdhetsperspektivet som ingår i de säkerhetsmekanismer som inrättats genom avtalet har inte vidareutvecklats, vilket ytterligare äventyrar situationen för kvinnliga människorättsförsvarare och sociala ledare.

I. Morden på före detta stridande från Farc-EP som utövat socialt och politiskt ledarskap efter avtalet har fortsatt att öka under de senaste åren, och 248 sådana mord har skett sedan det slutliga avtalet undertecknades, inklusive 73 mord 2020.

J. Fackföreningsmedlemmar och bondeledare förföljs fortfarande på olika sätt i Colombia. Enligt uppgifter från Internationella fackliga samorganisationen (IFS) mördades 15 fackföreningsmedlemmar i Colombia 2020, 4 utsattes för mordförsök och 198 mottog dödshot.

K. Colombia har det högsta antalet mördade miljöförsvarare i världen, med 64 fall rapporterade under 2020. Dessa mord har begåtts i en situation som präglats av ökande avskogning, flygbesprutning och storskalig olaglig gruvdrift, dvs. verksamheter som utgör ett hot mot den biologiska mångfalden och vattenresursernas hållbarhet och som kommer att få oåterkalleliga konsekvenser globalt om de inte omedelbart stoppas.

L. Kriminella och nya paramilitära grupper fortsätter att i oproportionerligt hög grad rikta in sin verksamhet på invånare med afrikanskt ursprung och ursprungsbefolkningar. I detta sammanhang mördades 53 personer som tillhörde ursprungsbefolkningar under 2020, däribland 17 personer från Awá-folket som mördades i departementet Nariño och 19 personer från Nasa-folket i departementet Cauca. Hundratals personer från ursprungsbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung har tvångsförflyttats under de senaste åren.

M. Under 2020 dokumenterades 76 massakrer i Colombia, vilket motsvarar 292 dödsfall, varav 24 barn. Antalet massakrer har fortsatt att öka och 2020 konstaterades det högsta antalet massakrer sedan 2014, dvs. innan det slutliga avtalet hade undertecknats.

N. De flesta mord, hot och attacker i landet förblir ostraffade. Detta hänger samman med den ställning som väpnade och nya paramilitära grupper fortfarande innehar i landets sociala och politiska struktur och andra strukturella problem, såsom bristande tillgång till rättslig prövning och andra rättigheter och tjänster på landsbygden.

O. Den särskilda fredsdomstolen offentliggjorde den 23 februari 2021 en rapport som avslöjade att minst 6 402 människor hade dödats i Colombia mellan 2002 och 2008 i samband med arméns utomrättsliga avrättningar och dessa hade felaktigt uppgivits ha dödats i strid. Dessa fall, som går under benämningen ”falsos positivos”, går tillbaka flera årtionden och har fortsatt att förekomma efter 2008, och det faktiska antalet offer är därför mycket högre. De ansvariga för denna systematiska politik måste ställas till svars.

P. Under 2020 rapporterades också 42 fall där människor dödats i samband med polisiära och militära insatser eller i statliga fängelser. I dessa fall inleddes utredningar av riksåklagaren.

Q. Polisen använde dödliga vapen i Bogotá under de protester mot polisvåld som ägde rum i september 2020. Under förtrycket av dessa protester dödades 11 människor. Människor greps godtyckligt, varav två enligt uppgift fallit offer för sexuellt våld, och journalister attackerades våldsamt av polisen.

R. Det finns 8,1 miljoner internflyktingar i Colombia, vilket motsvarar mer än 16 % av befolkningen. Under 2020 utsattes 25 366 personer för massfördrivningar i Colombia, främst i departementen Antioquia, Chocó och Nariño. Under första kvartalet 2021 har UNHCR redan dokumenterat 32 interna massfördrivningar som omfattade 15 937 personer.

S. EU och Colombia har varit parter i ett flerapartshandelsavtal sedan 2012, vilket olika sektorer av det colombianska samhället motsatt sig, bland annat på grund av våldssituationen och bristen på garantier för de mänskliga rättigheterna. I artikel 1 i avtalet fastställs att respekten för principerna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen är väsentliga delar av avtalet. Efterlevnad av dessa principer har inte ställts som ett villkor för avtalet.

T. Koncessioner som beviljats multinationella företag har haft och fortsätter att ha negativa konsekvenser för både miljön och de mänskliga rättigheterna för de befolkningar och territorier där de tillämpas. Verksamhet inom sektorer som gruvdrift, energi och jordbruksindustri, varav vissa leds av EU-företag, fortsätter att bedrivas utan korrekta sociala eller miljömässiga konsekvensbedömningar, vilket fått följder såsom de pågående hälsoproblemen bland ursprungsbefolkningarna i Wayuu i departementet La Guajira efter det att gruvdrift i dagbrott inleddes nära deras landområden. Dessa situationer har lett till massfördrivningar och har kopplats till våld från kriminella eller nya paramilitära grupper, såsom mordet på miljöaktivisten Juana María Perea Plata den 29 oktober 2020 i departementet Chocó, känd för sitt motstånd mot byggandet av en hamn i Tribugá, vilket skulle ha en förödande miljöpåverkan.

U. Det colombianska samhället kännetecknas av en mycket stor ojämlikhet. Fattigdomen har ökat under de senaste åren och 34 % av befolkningen lever nu under fattigdomsgränsen, men denna procentandel fördubblas i departement som Chocó. Kvinnor befinner sig i en situation där de är mer sårbara för den ökade fattigdom som pandemin orsakar på grund av sin överrepresentation på den informella arbetsmarknaden och arbetslösheten bland kvinnor, vilken är nästan dubbelt så hög som bland män.

V. Covid-19-pandemin har visat på konsekvenserna av bristen på allmän tillgång till hälso- och sjukvård i landet och bristen på tillgång till vatten och sanitet, något som fortfarande är vanligt i vissa områden. Viruset har i oproportionerligt hög grad drabbat människor i landsbygdsområden och ursprungsbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung, vilket framgår av det faktum att det departement som har den högsta infektions- och dödlighetsgraden är departementet Amazonas, där majoriteten är ursprungsfolk.

1. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för det colombianska fredsavtalet och efterlyser ett fullständigt genomförande av alla bestämmelser i det slutliga avtalet, och påminner om att dess olika delar inte kan behandlas separat. Parlamentet betonar att det är den colombianska regeringens och statens primära ansvar att se till att avtalet genomförs på ett heltäckande sätt som en garanti för fred.

2. Europaparlamentet uttrycker djup oro över människorättssituationen och dess försämring under de senaste fem åren, och fördömer de fortsatta morden och våldet mot före detta Farc-EP-stridande, ledare och företrädare för den politiska oppositionen, människorättsförsvarare, fackföreningsmedlemmar, miljöaktivister samt ursprungsbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten att i sina diskussioner med de colombianska myndigheterna uttrycka denna oro och ta i bruk mekanismer för dialog och övervakning av genomförandet av det slutliga avtalet.

3. Europaparlamentet stöder det övergripande systemet för rättvisa, sanning, gottgörelse och icke-upprepning och dess insatser för att säkerställa rätten till sanning som en grundläggande garanti för icke-upprepning, ansvarsskyldighet och offrens rättigheter, och uppmanar EU att fortsätta att övervaka alla dess komponenter. Parlamentet påminner om att dessa komponenter är grundläggande för att uppnå rättvisa och varaktig fred i enlighet med det slutliga avtalet. Parlamentet uttrycker oro över vissa colombianska offentliga myndigheters uttalanden, där man ifrågasätter den särskilda fredsdomstolen, som är en central del av avtalet. Parlamentet uppmanar alla parter och sektorer i det colombianska samhället, inbegripet den privata affärssektorn, att samarbeta med kommissionen för sanning, i syfte att säkerställa att den kan fullgöra sitt uppdrag.

4. Europaparlamentet påminner om att den colombianska regeringen är ansvarig för att skydda hela sin befolkning. Parlamentet beklagar det fortsatta våldet, hoten och morden som människorättsförsvarare, sociala ledare, miljöaktivister, fackföreningsmedlemmar och andra fortfarande dagligen utsätts för. Parlamentet uppmanar den colombianska regeringen att säkerställa genomförandet av artikel 3.4 i det slutliga avtalet, som garanterar rätten till skydd på ett övergripande sätt, i motsats till den nuvarande regeringspolitiken att militarisera vissa territorier. Parlamentet beklagar de hot och attacker mot offren för den väpnade konflikten, liksom deras familjer och organisationer, som förekommit efter det att de anlitat de institutioner som ingår i systemet för rättvisa, sanning, gottgörelse och icke-upprepning. Parlamentet beklagar djupt trakasserierna och attackerna mot människorättsförsvarare som deltar i rättsliga förfaranden där högre statstjänstemän och medlemmar av militära styrkor är inblandade.

5. Europaparlamentet uppmanar de colombianska myndigheterna att vidta effektiva åtgärder för att upplösa kriminella och nya paramilitära grupper. Parlamentet betonar att myndigheterna måste se till att paramilitärer inte går ostraffade och att brott utreds och bestraffas, även för dem som sitter fängslade för andra brott utanför Colombia och som nu återvänder till landet. Parlamentet uttrycker djup oro över dessa gruppers samverkan med utländska multinationella företags intressen, inbegripet EU-företag. Parlamentet betonar att en grundlig utredning av denna fråga ännu inte har genomförts och att fullständig transparens och ansvarsskyldighet krävs.

6. Europaparlamentet uppmanar med kraft den colombianska regeringen att erkänna den atmosfär av förföljelse som människorättsförsvarare upplever på grund av sitt arbete, och att vidta effektiva åtgärder för att lösa situationen. Parlamentet avvisar försöken att bagatellisera denna situation genom att hänvisa till ett klimat präglat av utbrett våld.

7. Europaparlamentet uppmanar den colombianska regeringen att vidareutveckla alla bestämmelser som återspeglas i avtalet, bland annat genom att genomföra en omfattande landsbygdsreform, garantera tillgång till mark och ge lika tillgång till offentliga tjänster och rättigheter för landsbygdsbefolkningen. Parlamentet uppmanar de colombianska myndigheterna att se till att alla åtgärder som tagits fram inom ramen för fredsavtalet genomförs med respekt för de jämställdhets- och hbti-perspektiv som det återspeglar.

8. Europaparlamentet påminner om att involvering av grupper i det civila samhället i processen är en grundläggande del av det slutliga avtalet och att deras deltagande därför måste säkerställas i utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av alla politikområden med anknytning till avtalet, inbegripet politikområden som finansieras av EU.

9. Europaparlamentet uppmanar den colombianska regeringen och den nationella befrielsearmén (ELN) att återuppta förhandlingarna för att arbeta vidare med uppnåendet av fred i Colombia. Parlamentet anser att den överenskommelse som nåtts mellan den colombianska regeringen och Farc/EP är ett positivt exempel på hur man, om överenskommelsen genomförs fullt ut, kan lösa den pågående konflikten genom dialog och med fullständiga garantier för offren.

10. Europaparlamentet betonar att de bakomliggande orsakerna till den colombianska konflikten är kopplade till ojämlikhet, och efterlyser därför konkreta åtgärder för att minska ojämlikheten och säkerställa allmän tillgång till offentliga tjänster och rättigheter, särskilt för landsbygdsbefolkningen och ursprungsbefolkningar och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung. Parlamentet betonar att detta bör vara ett av de viktigaste målen för EU:s finansiering i detta sammanhang.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att frångå modellen med förvaltningsfonder, som inte säkerställer tillräcklig insyn och demokratisk ansvarsskyldighet när det gäller användningen av medel. Parlamentet begär att EU:s finansiering av genomförandet av fredsavtalet ska fortsätta på ett sätt som säkerställer demokratisk kontroll, ansvarsskyldighet och deltagande av det civila samhällets organisationer under hela processen. Parlamentet insisterar på att alla former av ekonomiskt stöd som EU tillhandahåller direkt eller indirekt till Colombia bör bli föremål för en bedömning av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna.

12. Europaparlamentet begär att handelsavtalet mellan Colombia och EU tillfälligt upphävs med tanke på de upprepade kränkningarna av bestämmelserna i artikel 1 i avtalet genom aktiveringen av dess klausul om demokratiska och mänskliga rättigheter, som gör det möjligt att tillfälligt upphäva handelsavtalet, antingen helt eller delvis, för vissa produkter vars produktion är nära kopplad till våld, såsom palmolja eller nötkött. Parlamentet efterlyser en ny handelsmodell mellan EU och Colombia som bygger på principerna om hållbarhet och främjande av småskalig produktion och arbetstillfällen med rättigheter för båda parterna.

13. Europaparlamentet uttrycker oro över den alarmerande omfattningen av avskogning, flygbesprutning och annan miljöskadlig verksamhet, såsom gruvdrift i dagbrott och storskalig gruvdrift, som också har stor inverkan på lokalsamhällena och därigenom bidrar till den försämrade situationen. Parlamentet påminner om de multinationella företagens inblandning i miljöförstörande verksamheter som har genererat ett omfattande våld i Colombia, och efterlyser ett snabbt genomförande av en bindande och ambitiös förordning om tillbörlig aktsamhet i EU. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att inom FN och andra internationella forum stödja utarbetandet av ett bindande fördrag om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de colombianska myndigheterna att ratificera Escazú-avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien, vilket skulle stärka skyddet för miljöförsvarare.

14.  Europaparlamentet uppmanar de colombianska myndigheterna att garantera rätten att demonstrera och protestera, bland annat genom att anpassa sin lagstiftning så att den överensstämmer med de internationella normer på detta område som fastställs i internationell rätt och i olika rekommendationer från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR).

15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Colombias regering samt den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika.

 

Senaste uppdatering: 28 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy