FÖRSLAG TILL RESOLUTION om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia
26.4.2021 - (2021/2643(RSP))
i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen
Jordi Solé, Diana Riba i Giner, Ernest Urtasun, Hannah Neumann, Ignazio Corrao, Bronis Ropė, Benoît Biteau, Francisco Guerreiro
för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0227/2021
B9‑0229/2021
Europaparlamentets resolution om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Colombia, bland annat på människorättsområdet, och av resolutionerna till stöd för tidigare fredsprocesser,
– med beaktande av det slutliga avtalet om att avsluta den väpnade konflikten och bygga upp en stabil och varaktig fred, vilket undertecknades den 24 november 2016 av Colombias väpnade revolutionära styrkor – Folkarmén (FARC-EP) och Colombias nationella regering,
– med beaktande av handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan[1], vilket undertecknades i Bryssel den 26 juli 2012, liksom avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Colombia om undantag från viseringskravet för kortare vistelser[2], vilket undertecknades den 2 december 2015,
– med beaktande av inrättandet av den särskilda fredsdomstolen i Colombia,
– med beaktande av uttalandet av den 26 februari 2021 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om Colombia: våld mot människorättsförsvarare,
– med beaktande av FN:s generalsekreterares rapport till säkerhetsrådet av den 26 mars 2021 om FN:s kontrolluppdrag i Colombia och av FN:s generalsekreterares skrivelse av den 24 februari 2021 till säkerhetsrådets ordförande,
– med beaktande av FN:s säkerhetsråds pressuttalande av den 28 januari 2021 om Colombia och FN:s säkerhetsråds pressmeddelande av den 21 januari 2021 om att FN:s särskilda sändebud skisserat upp prioriterade områden för framsteg i Colombia, medan säkerhetsrådets medlemmar delar farhågor om fortsatta angrepp med dödsoffer,
– med beaktande av uttalandet av den 21 april 2021 om Colombia från FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Colombia, Carlos Ruiz Massieu,
– med beaktande av pressmeddelandena av den 6 april 2021 från FN:s kontrolluppdrag i Colombia om FN:s generalsekreterares kvartalsrapport till säkerhetsrådet om FN:s kontrolluppdrag i Colombia och av den 26 mars 2021 om angreppet i Corinto, Cauca,
– med beaktande av den synpunkt som den 19 februari 2021 anfördes av talespersonen för FN:s människorättskontor, Liz Throssell, om Colombias undersökning av falska uppgifter under den väpnade konflikten och uttalandet från FN:s människorättskontor av den 15 december 2020: Bachelet urges Colombia to improve protection amid heightened violence in remote areas,
– med beaktande av slutsatserna av den 30 oktober 2020 från FN:s biträdande generalsekreterares, Amina Mohammeds, två dagar långa virtuella besök i Colombia, om kvinnor som drivkraft för fredsbyggandet i Colombia,
– med beaktande av verbalnoten av den 29 januari 2021 från Colombias ständiga representation vid FN:s kontor i Genève till kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,
– med beaktande av rapporten av den 8 maj 2020 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Colombia,
– med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 14 mars 2019 från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor om den nionde återkommande rapporten om Colombia,
– med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 22 januari 2020 från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering om de förenade 17:e till 19:e återkommande rapporterna om Colombia,
– med beaktande av att Colombias president Juan Manuel Santos fick Nobels fredspris 2016 för sina ihärdiga insatser för att få slut på det över femtio år långa inbördeskriget i landet, ett krig som kostat minst 220 000 colombianer livet och drivit nästan sex miljoner på flykt,
– med beaktande av det regionala avtalet om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättslig prövning i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien, vilket undertecknades den 4 mars 2018 i Escazú, Costa Rica,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 24 november 2016 undertecknades mellan Colombias regering och gruppen Colombias väpnade revolutionära styrkor – Folkarmén (FARC-EP) det slutliga avtalet om att avsluta den väpnade konflikten och bygga upp stabil och varaktig fred. Detta avtal är en viktig milstolpe på vägen mot stabil, inkluderande och varaktig fred i Colombia. I avtalet erkänns alla konfliktoffer inte bara såsom offer, utan också och framför allt som medborgare som har rättigheter, i synnerhet rätten att delta i arbetet för att sanningen ska komma fram och rätten till ersättning för all skada de lidit under den väpnade sociala och politiska konflikten.
B. Nu, efter att fredsavtalet tillämpats redan i fem år, präglas Colombia fortfarande i häpnadsväckande grad av våld, bland annat i form dels av att ledare i samhället dödas, dels av inspärrningar och tvångsförflyttningar, och det som en gång framstod som ett stort och historiskt tillfälle för Colombia uppvisar nu inom flera viktiga områden en djupt oroväckande stagnation.
C. Systemet med övergångsrättvisa som tillkom genom fredsavtalet gör fortsatta framsteg med att bereda sanning, rättvisa och gottgörelse åt offren för alla parter i den väpnade konflikten i Colombia som varat i flera årtionden, varvid syftet är att tillförsäkra att en sådan konflikt aldrig inträffar på nytt. Några år efter att Colombias särskilda fredsdomstol inlett sin verksamhet började den arbeta för att varken allvarliga människorättskränkningar eller övergrepp som begåtts under den väpnade konflikten ska få gå ostraffade, och därtill säkerställa att offren för dem ska få gottgörelse och skadestånd. Samtidigt görs det framsteg med att inrätta en stadigvarande och friktionsfri dialog med urfolkens myndigheter.
D. Situationen förblir särskilt prekär för miljöförkämpar och människorättsförsvarare och i synnerhet för dem som arbetar för att försvara marken mot jordbruksindustriella projekt och gruvprojekt. Colombia är i dag världens farligaste land för dem som försvarar miljön, marken och de mänskliga rättigheterna och 53 % av samtliga fall i världen där människorättsförsvarare och miljöförkämpar dödats under 2020 inträffade i Colombia, där 177 sådana dödsfall registrerades.
E. Straffrihet gäller fortfarande som norm och innan människor dödas har de ofta utsatts för aggressiva förtalskampanjer både på och utanför internet, där avsikten är att bringa i vanrykte det arbete som görs av miljöförkämpar och människorättsförsvarare. Det råder en bjärt kontrast mellan å ena sidan såväl det ansvar som åvilar företag, investerare och lokala myndigheter som den verksamhet som utförs av dem, och å andra sidan lokalsamhällenas rättigheter, bland annat rätten att informeras om föreslagna projekt och tacka nej till dem. I en situation där klimatförändringar och dramatiska förluster av biologisk mångfald allvarligt hotar hela världens livsmedelstrygghet och där urfolken är utslagsgivande för hållbar naturvård kommer de som försvarar urfolkens rättigheter fortfarande att i särskilt hög grad få klä skott.
F. Kvinnliga ledare i samhället och kvinnliga miljöförkämpar och människorättsförsvarare är särskilt utsatta för våld i landet. Likväl har det allomfattande programmet för skyddsåtgärder för kvinnliga ledare och människorättsförsvarare gjort ytterst begränsade framsteg, och i december 2020 rapporterades det från det särskilda forumet för jämställdhetsfrågor att 10 av dess 16 ledamöter saknade de förutsättningar i fråga om säkerhet och skydd de behövde för att kunna fullgöra de skyldigheter som följer av deras ledarskap.
G. I överensstämmelse med kvartalsrapporten från FN:s generalsekreterare till säkerhetsrådet om FN:s kontrolluppdrag i Colombia finns det under 2021 fem prioriteringar för det allsidiga genomförandet under 2021 av fredsavtalet. Dessa prioriteringar, som förstärker varandra inbördes, är följande: att tillförsäkra skydd och säkerhet för tidigare stridsdeltagare, konfliktdrabbade samhällen och ledare i samhället, att tillförsäkra återintegreringsprocessens fortbestånd, att befästa statsmakternas genomgripande närvaro i konfliktdrabbade områden, att förstärka den konstruktiva dialogen mellan parterna och att stärka förutsättningarna för försoning.
H. Tidigare stridsdeltagare måste fortsättningsvis flytta för att bevara sin säkerhet, och anhöriga till dessa stridsdeltagare, särskilt partner och barn som saknar särskilda stödmekanismer, utsätts fortfarande för hot. Efter att fredsavtalet ingåtts har 262 tidigare stridsdeltagare dödats, bland vilka märks sju kvinnor, och till detta kommer 59 mordförsök och 21 försvinnanden. Unga tidigare stridsdeltagare och unga medlemmar av konfliktdrabbade samhällen är fortfarande särskilt våldsutsatta och sedan fredsavtalet ingåtts har 18 % av de tidigare stridsdeltagare som dödats varit under 29 år.
I. I januari 2021 förelade den särskilda fredsdomstolen än en gång presidentens rådgivare för stabilisering och konsolidering att, såsom ordförande för den tekniska kommittén för säkerhet och skydd, lägga fram den strategiska planen för säkerhet och skydd för tidigare stridsdeltagare och oroade sig över att regeringens och statsförvaltningens åtgärder för att beskydda tidigare stridsdeltagare är otillräckliga och endast i begränsad skala samordnade. I mars 2021 lade presidentens rådgivare för stabilisering och konsolidering fram denna strategiska plan för underdirektoratet för den nationella skyddsenheten, för att det politiska partiet Comunes skulle kunna komma med synpunkter på den.
J. Kvinnor som tidigare kämpat för FARC-EP och varit medlemmar av partiet Comunes är fortsatt utsatta för säkerhetsutmaningar. Inom ramen för de mekanismer för säkerhetsgarantier som tillkommit genom fredsavtalet har det inrättats kommittéer för att utfärda rekommendationer om jämställdhet och dessa kommittéer är utslagsgivande för att de risker som kvinnor står inför ska kunna bemästras och den institutionella kapaciteten för jämställdhetsfrågor förstärkas.
K. Att våldet koncentrerats till vissa regioner följer av att statsnärvaron är begränsad, alltså att där saknas offentliga sociala tjänster. Till detta kommer minskat förtroende mellan samhällsgrupper och institutioner, stor fattigdom och utbredd förekomst av olagliga väpnade grupper och kriminella organisationer som kämpar om olika delar av den olagliga ekonomin.
L. Colombias regerings insatser mot de säkerhetshot som tidigare stridsdeltagare ställs inför består merendels i militarisering av de drabbade områdena och säkerhetspådrag i förebyggande syfte av arméns och polisens enheter kring tidigare territorialområden som används för utbildning och återintegrering, Utanför dessa tidigare territorialområden kvarstår säkerheten som en utmaning.
M. EU och Colombia har upprätthållit politiska förbindelser via en dialog som grundar sig dels på ömsesidig respekt inom ramen för samförståndsavtalet av den 28 november 2009, dels på en särskild politisk dialog sedan 2009, med tyngdpunkten förlagd till mänskliga rättigheter. Sedan 2013 har EU och Colombia upprätthållit en ram av nära ekonomiskt och handelsinriktat samarbete, vilken inrättats i handelsavtalet mellan Colombia, Peru, EU och dess medlemsstater, där det ingår en föreskrift om mänskliga rättigheter (artikel 1), och framför allt ett kapitel om handel och hållbar utveckling.
N. Det civila samhället har en mycket viktig roll i fredsprocessen. eftersom det sammanför människorättsorganisationer, kvinnoorganisationer, landsbygdssamhällen, afrocolombianska befolkningsgrupper och urfolk och har utarbetat många initiativ och förslag på lokal, regional och nationell nivå.
1. Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd till genomförandet av fredsavtalet och byggandet av en stabil och varaktig fred i Colombia. Parlamentet betonar att inte bara Colombia, utan också Europeiska unionen och det internationella samfundet i stort, prioriterar att fredsavtalet genomförs med framgång.
2. Europaparlamentet fördömer på det skarpaste allt det lidande som förorsakats av konflikten och framhåller vilket avgörande bidrag ett fullständigt genomförande av fredsavtalet skulle ge, dels till att offren för konflikten kom att tillförsäkras rätten till fullständig, genuin och rättvis gottgörelse för de fysiska, ideella och materiella skador de åsamkats, dels till att säkerställa att det som inträffat aldrig upprepas.
3. Europaparlamentet erkänner vilken stor politisk ansträngning, realism och ståndaktighet som både Colombias regering och Farc-EP visat prov på för att jämka samman sina motstridiga ståndpunkter och gradvis skapa utrymme för ett engagemang som möjliggjort ingåendet av fredsavtalet.
4. Europaparlamentet uttrycker bestörthet över de ofantliga utmaningarna för skyddet av mänskliga rättigheter i Colombia och förfäras av hur oerhört mycket våld det finns i landet, då ju 53 % av samtliga fall i världen där miljöförkämpar och människorättsförsvarare dödats under 2020 inträffat i Colombia.
5. Europaparlamentet uppmanar än en gång Colombias politiska system och institutioner att fullständigt och varaktigt upprätthålla de mänskliga rättigheterna och att fullständigt skydda alla människorättsförsvarare i Colombia samt att upprätthålla rätten till föreningsfrihet och fredliga demonstrationer.
6. Europaparlamentet påminner om att Colombia hyser världens näst största biologiska mångfald. Parlamentet förfäras av att miljöförkämpar hela tiden råkar ut för diskriminering, tvångsförflyttning och våldsamma angrepp, varvid också flera människor dödats, bara för sitt fredliga försvar av miljön. Parlamentet oroas särskilt av den graverande osäkerhet som miljöförkämpar och deras familjer är ställda inför, inte minst under covid-19-pandemin, där statens åtgärder inte kunnat garantera deras liv och välbefinnande. Parlamentet uppmanar Colombias regering att skyndsamt ordna med skydd för miljöförkämpar och att för detta ändamål ratificera Escazúavtalet. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att ta initiativ till ett program till stöd för Escazúavtalet, bland annat för att bistå Colombia med att ratificera och genomföra avtalet, bistå det civila samhället med att engagera sig i avtalet och bidra till att det genomförs och stödja den frivilliga fond som inrättats enligt avtalet.
7. Europaparlamentet beklagar att Colombias regering bemöter säkerhetsutmaningarna för ledare i samhället, miljöförkämpar och människorättsförsvarare, tidiga stridsdeltagare, och överlag den lokala befolkningen, merendels genom militarisering av de drabbade områdena och säkerhetspådrag i förebyggande syfte av arméns och polisens enheter kring tidigare territorialområden som används för utbildning och återintegrering. Parlamentet uppmanar Colombias regering att prioritera en fördjupad dialog med lokalsamhällen och vidta brådskande åtgärder för att inga nya offer ska tillkomma, bland annat genom att genomföra fredsavtalets utvecklingsprogram, såsom de territoriellt inriktade utvecklingsplanerna och det nationella programmet för ersättande av grödor som används för olagliga ändamål, varvid statens civila institutioners närvaro bör prioriteras framför en ökad militarisering i regionerna.
8. Europaparlamentet betonar att statens begränsade närvaro i vissa av landets regioner, vilken möjliggjorts av den decennielånga konflikten och blivit ett stadigvarande inslag till följd av den, tillsammans med det klena förtroendet mellan befolkningsgrupper och institutioner, har bidragit till det seglivade våldet. Parlamentet framhåller att fredsavtalet genom sina olika program börjat föra samman befolkningsgrupper och institutioner för att främja fred, utveckling och rättsstatlighet, särskilt i historiskt konfliktdrabbade områden.
9. Europaparlamentet uppmanar den nationella befrielsearmén (ELN) att sätta stopp för konflikterna och övergreppen och att kraftfullt, beslutsamt och utan dröjsmål åta sig att verka för fred i Colombia. Parlamentet uppmanar ELN att samtidigt inleda förhandlingar med den colombianska regeringen och att organisera sig på samma sätt som Farc-EP.
10. Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för systemet med övergångsrättvisa och för det uppdrag som innehas och det arbete som utförs av de tre delarna av det allomfattande systemet för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning, vilka inte bara står inför utmaningar till följd av sina komplicerade uppdrag utan också i form av olagliga väpnade aktörers förehavanden som hindrar deras grundväsentliga arbete. Parlamentet välkomnar alla åtgärder som de tre delarna av det allomfattande systemet vidtagit för att skapa en framtid där fredsbyggandet står i centrum. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att fortsätta uttrycka sitt stöd för den särskilda fredsdomstolen, enheten för spaning efter personer som bedömts ha försvunnit och sanningskommissionen och uppmuntra dem för deras samfällda insatser, trots alla de många utmaningar de står inför. Parlamentet oroas dock fortsättningsvis av förseningarna med lagstiftningens genomförande och antagandet av redan överenskomna förändringar av rättsväsendet, däribland fredsavtalet och den särskilda fredsdomstolen.
11. Europaparlamentet framhäver vilken nyckelroll riksåklagarämbetets särskilda utredningsenhet spelar dels för att lagföra dem som begått och anstiftat till brott mot tidigare stridsdeltagare och ledare i samhället, dels för att bekämpa straffriheten och säkerställa att det kvarstår som ett nyckeltema att det som inträffat aldrig får upprepas. Parlamentet uppmanar Colombias regering och riksåklagarämbete att se till att enheten får det stöd och de resurser den behöver för att kunna fullgöra sitt uppdrag, bland annat i form av ytterligare kapacitet på lokal nivå.
12. Europaparlamentet beklagar att genomförandet av fredsavtalet överlag varit otillfredsställande, något som accentuerat dagens politiska och sociala motsättningar i landet. Parlamentet uppmanar Colombias regering att påskynda och prioritera genomförandet av alla kapitel i avtalet. Parlamentet konstaterar med oro att endast cirka 30 % av det som står i fredsavtalet hittills genomförts, medan ingenting gjorts för att genomföra 20 % av avtalsbestämmelserna.
13. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den särskilda representanten för fredsprocessen i Colombia, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna till fortsatta påtryckningar på Colombias regering och fortsatta upprop om ett allsidigt genomförande av fredsavtalet och framsteg i arbetet med att utreda vilka kriminella strukturer som bär ansvaret för angreppen på ledare i samhället och människorättsförsvarare, jämte upprop om att garantier och förebyggande säkerhetsåtgärder ska genomföras, bland annat att den nationella säkerhetskommissionen och den särskilda utredningsenheten ska kunna fullgöra sitt uppdrag om att avveckla de paramilitära efterträdargrupperna.
14. Europaparlamentet påminner om sitt starka stöd för alla människorättsförsvarare och miljöförkämpar i Colombia och deras arbete. Parlamentet uppmanar EU:s delegation och medlemsstaternas beskickningar i landet att stärka sitt stöd till det civila samhället i sina kontakter med Colombias myndigheter och att använda alla tillgängliga instrument för intensivare stöd till människorättsförsvarares och miljöförkämpars arbete och, när så är lämpligt, underlätta utfärdandet av nödfallsviseringar och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU:s medlemsstater.
15. Europaparlamentet oroar sig över att det går så trögt att genomföra fredsavtalet, särskilt de samhällsekonomiska delarna av det. Bland dessa delar märks det viktiga kapitlet om omfattande landsbygdsreform, vars föreskrifter genomförts i lägre grad än något annat kapitel – endast 4 % på fem år. Parlamentet oroar sig dessutom över att det på det hela taget knappast gjorts några framsteg med antagandet av offentlig politik och lagstiftning om avveckling av olagliga väpnade grupper, kriminella organisationer och näten som stöder dem.
16. Europaparlamentet oroar sig framför allt över att man på nytt börjat flygbespruta olagliga grödor med ogräsbekämpningsmedlet glyfosat och varnar för de särskilt stora risker som glyfosatbesprutning medför för hälsa och miljö. Parlamentet betonar dessutom att glyfosatbesprutning bryter mot fredsavtalet. Parlamentet erinrar sig att Colombias författningsdomstol år 2014 utfärdat ett föreläggande om att flygbesprutningen ska inställas, efter att Världshälsoorganisationen betecknat glyfosat som ett ogräsbekämpningsmedel som kan framkalla cancer hos människor. Parlamentet betonar att glyfosat starkt påverkar allt jordbruk, och inte bara fält med kokabuskar, eftersom det tränger in i både mark och vatten. Parlamentet framhåller att glyfosatets många skadeverkningar för människors hälsa tillsammans med de förödande förlusterna av livsmedelsgrödor och utkomstmöjligheter kan leda till en humanitär kris för många jordbrukare, alltså inte bara för dem som arbetar med koka, och leda till ytterligare tvångsförflyttningar i och med att familjer inte kan odla livsmedelsgrödor på den förorenade marken.
17. Europaparlamentet förfärar sig särskilt över att de initiativ som har sin grund i jämställdhetsfrågor och etniska frågor förverkligats i så ringa grad, i och med att bara 10 % av jämställdhetspolitiken omsatts i handling och enbart minimala framsteg gjorts med 80 % av föreskrifterna om initiativen utgående från etniska frågor.
18. Europaparlamentet framhåller att könsrelaterat våld är ett seglivat gissel som hindrar det viktiga arbete som utförs av kvinnliga människorättsförsvarare och miljöförkämpar, liksom också det arbete som utförs av kvinnliga ledare i samhället, återintegreringen av kvinnor som tidigare varit stridsdeltagare och de colombianska kvinnornas värdighet överlag. Parlamentet beklagar att trots det som gjorts från institutionellt håll är det fortfarande vanligt bland de lokala myndigheterna med förlikning mellan offren och förövarna, så att offren hindras få heltäckande bistånd, också i form av tillgång till rättslig prövning, och våldet blir ett normalt inslag i samhällsbilden. Parlamentet betonar att det allomfattande programmet för skyddsåtgärder för kvinnliga ledare och människorättsförsvarare ovillkorligen måste genomföras för att kvinnliga ledare och människorättsförsvarare ska kunna fortsatta spela en utslagsgivande roll i fredsbyggnadsarbetet. Parlamentet oroar sig över att stigmatiseringen och diskrimineringen av hbti-personer leder till fortsatta utmaningar för dem när de vill anlita tjänster med anknytning till sexuellt och könsrelaterat våld.
19. Europaparlamentet oroar sig över att säkerheten fortfarande är ett akut problem för etniska grupper i ett flertal regioner, bland annat i form av våld mot ledare i samhället, människorättsförsvarare och miljöförkämpar och tidigare stridsdeltagare som kommer från urfolk eller den afrocolombianska befolkningen. Parlamentet påpekar att enbart i departementet Chocó har hot från olagliga väpnade aktörer lett till inspärrning av 9 352 personer och tvångsförflyttning av ytterligare 486 civilpersoner, enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor. Parlamentet förfärar sig över att antipersonella minor fortfarande används, något som särskilt drabbar urfolket Emberá på dess territorier.
20. Europaparlamentet oroar sig framför allt över situationen för urfolket Awá och de våldshandlingar detta folk råkat ut för i departementet Nariño. Den här situationen har rentav blivit ännu värre under covid-19-pandemin. Parlamentet erinrar om att det etniska kapitlet i fredsavtalet uttryckligen föreskriver att Awáfolket såsom kollektiv ska bilda ett rättssubjekt med företrädesrättigheter. Parlamentet uppmanar därför till att Awáfolket ska få ett starkare säkerhetssystem och att Colombias regering dels ska betala ut de sociala investeringar som akut behövs för Stillahavskusten i Nariño, särskilt till urfolken, dels ska rätta sig efter författningsdomstolens förelägganden 620/2017, 174/2011 och 004/2009, i och med att författningsdomstolen gång på gång erkänt att urfolket Awá är ett av de folk vilkas överlevnad och fysiska existens befinner sig i farozonen.
21. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att prioritera stöd, också ekonomiskt stöd, till åtgärder för att driva på genomförandet av fredsavtalet, varvid tyngdpunkten särskilt ska förläggas till jämställdhetsdimensionen och inkluderingen av urfolk, samhällen på landsbygden och afrocolombianska samhällen. Parlamentet uppmanar Colombias regering att skyndsamt stärka sin institutionella kapacitet för frågor om jämställdhet och inkludering av urfolk, samhällen på landsbygden och afrocolombianska samhällen, också genom att, som ett led inom den nationella politiken för återintegrering, godkänna och genomföra en särskild skyddsstrategi för kvinnor som tidigare varit stridsdeltagare.
22. Europaparlamentet uppmanar med kraft Colombias regering att fullt och fast och seriöst samarbeta med FN:s olika mekanismer för att få en förbättring till stånd i denna svåra och seglivade kris för de mänskliga rättigheterna och att driva på genomförandet av rekommendationerna dels från FN:s särskilda rapportör efter hans besök i landet 2019, dels från EU och dess medlemsstater, inför den senaste allmänna återkommande utvärderingen.
23. Europaparlamentet framhåller än en gång sin beredvillighet att fortsätta att tillhandahålla stöd av alla slag till genomförandet av det slutliga fredsavtalet. Parlamentet uppmanar än en gång Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att säkerställa en lämplig och insynsmedgivande finansiering för detta ändamål, också genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, för att stödja fasen efter konflikten genom att säkerställa konsekvensbedömningar på förhand avseende mänskliga rättigheter, parlamentarisk tillsyn, ansvarsskyldighet och medverkan av det civila samhällets organisationer. Parlamentet betonar att lokalsamhällen och det civila samhällets organisationer direkt bör få ta del av denna finansiering för att kunna agera utgående från de prioriteringar som uttryckts av offren när det gäller sanning, rättvisa och gottgörelse och garantier för att det inträffade aldrig ska upprepas, för att det ska gå att bygga en stabil och varaktig fred. Parlamentet uppmanar än en gång kommissionen att säkerställa full medverkan från Europaparlamentets sida i tillsynen över de ekonomiska medel som avsatts för Colombia och fredsprocessen.
24. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att ta på sig en ledande roll vid det kommande mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s säkerhetsråd och andra multilaterala politiska arenor för att mekanism som borde ha funnits sedan länge tillbaka ska kunna inrättas, med uppgift att övervaka och rapportera om allvarliga människorättskränkningar och om fredsavtalet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ordna med internationell observation av fredsavtalets genomförande och vill att den särskilda representanten för fredsprocessen i Colombia ska få förnyat uppdrag.
25. Europaparlamentet betonar att nu, när genomförandet av fredsavtalet går in på sitt femte är, är det väsentligt med dialog mellan parterna på politisk och teknisk nivå för att de rådande utmaningarna ska kunna bemästras. Parlamentet uppmanar avtalsparterna till fortsatt starkt engagemang och samarbete för att säkerställa framsteg med genomförandet. Parlamentet berömmer uthålligheten hos de colombianer som bor i konfliktdrabbade områden och fortfarande väntar på att löftet om fred ska infrias.
26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt Republiken Colombias regering och kongress.