Förfarande : 2021/2643(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0231/2021

Ingivna texter :

B9-0231/2021

Debatter :

PV 28/04/2021 - 14
CRE 28/04/2021 - 14

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2021)0160

<Date>{26/04/2021}26.4.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0231/2021</NoDocSe>
PDF 149kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia</Titre>

<DocRef>(2021/2643(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Javi López, Marek Belka</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0227/2021

B9‑0231/2021

Europaparlamentets resolution om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia

(2021/2643(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av det slutliga avtalet om att avsluta den väpnade konflikten och bygga upp en stabil och varaktig fred mellan Colombias väpnade revolutionära styrkor – Folkarmén (Farc-EP) och Colombias nationella regering av den 24 november 2016 (nedan kallat fredsavtalet),

 med beaktande av sina resolutioner om fredsprocessen och människorättssituationen i Colombia, i synnerhet sin senaste resolution av den 20 januari 2016 om fredsprocessen i Colombia[1],

 med beaktande av de särskilda förbindelserna mellan EU och Colombia, i synnerhet handelsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Colombia och Peru, å andra sidan, vilket undertecknades i Bryssel den 26 juni 2012[2], liksom avtalet mellan Europeiska unionen och Colombia om undantag från viseringskravet, undertecknat den 2 december 2015[3],

 med beaktande av inrättandet av den särskilda fredsdomstolen (Jurisdicción Especial para la Paz – JEP) som ger rättvisa åt offer för våld, massövergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna och är fundamental för fredsprocessen,

 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 9 februari 2021 från vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell, och kommissionsledamot Janez Lenarčič, om beviljande av tillfällig skyddsstatus för migranter från Venezuela,

 med beaktande av rapporten av den 10 februari 2021 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Colombia,

 med beaktande av meddelandet från FN-systemet i Colombia av den 26 april 2021 där man fördömer den senaste tidens våld mot samhällen, människorättsförsvarare, ledare och tidigare kombattanter,

 med beaktande av uttalandet från Europeiska utrikestjänstens talesperson av den 26 februari 2021 om våld mot människorättsförsvarare i Colombia,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen,

A. Avtalet mellan Colombias regering och Farc-EP utgör ett viktigt steg i uppbyggandet av en stabil och varaktig fred i landet.

B. Farc-EP lever upp till överenskommelsen om att lägga ner sina vapen och har ombildat sig till ett politiskt parti kallat Comunes, som har för avsikt att fullt ut delta i den demokratiska processen.

C. I Colombia rasade en våldsam konflikt med olika paramilitära grupper och gerillaorganisationer i 53 år. Den drabbade 9 miljoner människor, krävde över 240 000 dödsoffer, 100 000 personer försvann och 7,7 miljoner drevs på flykt. Colombia lider fortfarande av utbrett våld, påtvingade försvinnanden, kidnappningar och mord på aktivister och människorättsförsvarare.

D. I september 2020 intygade FN:s kontrolluppdrag i Colombia att alla vapen och sprängämnesdepåer hade lämnats över. FN hade oskadliggjort vapnen och den colombianska regeringen hade förstört sprängämnesdepåerna. Tidigare gerillamedlemmar kommer också vidare i processen för att återintegreras i det civila samhället, och Colombias rättsliga och konstitutionella system genomgår djupgående reformer för att säkerställa att åtagandena i avtalet genomförs och landets framtid kan byggas upp på detta.

E. FN har rapporterat att det behövs större insatser för att genomföra fredsavtalet eftersom våldet fortfarande är utbrett i vissa landsbygdsområden med människorättsförsvarare, samhällsledare och ledare för ursprungsgrupper och afro-colombianska grupper som mördas, tidigare stridande som återförenas i rebellgrupper och betydande försämringar av situationen för de mänskliga rättigheterna.

F. 2017 inledde den colombianska regeringen formella fredssamtal med Nationella befrielsearmén (ELN), den sista aktiva gerillaorganisation som var verksam i Colombia efter fredsavtalet från 2016, men i januari 2019, kort tid efter att ELN hade dödat 22 personer genom en bilbomb vid polisakademin i Bogotá, avbröt president Iván Duques regering samtalen.

G. Den colombianska regeringen har sagt att man inte kommer att inleda fredssamtal förrän ELN slutar med kidnappningarna, friger fångar och upphör med attackerna mot infrastruktur. Regeringen har krävt att gruppen tillkännager en ensidig vapenvila, inklusive ett stopp för kidnappningar och attacker mot olje- och gasindustrin, samt att dess stridande grupper låter sig ställas under internationell observation, som en förutsättning för att hålla fredssamtal.

H. ELN har förklarat sig berett att upphöra med fientligheterna inom ramen för ett FN-stött moratorium för strider så att humanitära organisationer och folkhälsomyndigheter får bättre möjligheter att agera mot den nya coronapandemin.

I. Av de människorättsförsvarare som dödades i världen 2020 befann sig 53 % i Colombia. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har registrerat 133 mord och 795 hot och attacker på människorättsförsvarare. FN:s kontrolluppdrag i Colombia har dokumenterat 73 mord på tidigare medlemmar av Farc-EP, vilket innebär totalt 248 mord sedan fredsavtalet undertecknades i november 2016.

J. 2020 var Colombia det land där flest miljöaktivister dödades, med 64 registrerade mord.

K. I den takt som fredsavtalet genomförs för tillfället förstärks de befintliga politiska och sociala klyftorna i landet. Cirka 30 % av bestämmelserna har genomförts fullt ut, medan 20 % ännu inte har börjat införas. Samtidigt finns det fortfarande enorma utmaningar för att värna de mänskliga rättigheterna.

L. EU och Colombia har ett nära politiskt, ekonomiskt och handelsrelaterat samarbete, som stadfästs i samförståndsavtalet från november 2009 och i handelsavtalet mellan Colombia och Peru samt EU och dess medlemsstater, vars övergripande syfte inte endast är att stärka de ekonomiska förbindelserna och handelsförbindelserna mellan parterna utan även att stärka freden, demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna, den hållbara utvecklingen och medborgarnas välfärd.

M. Några år efter att Colombias särskilda fredsdomstol inlett sin verksamhet har den börjat arbeta för att varken allvarliga människorättskränkningar eller övergrepp som begåtts under den väpnade konflikten ska få gå ostraffade, och därtill säkerställa att offren för dem ska få gottgörelse. Samtidigt har den gjort framsteg med att inrätta en stadigvarande och friktionsfri dialog med urfolkens myndigheter. Dessa framsteg blir ännu viktigare med tanke på att domstolen har arbetat i en mycket polariserad omgivning.

1. Europaparlamentet uppskattar den politiska ansträngning, den realistiska inställning och den beslutsamhet som både Colombias regering under ledning av den tidigare presidenten Juan Manuel Santos och Farc-EP visat prov på för att jämka samman sina motstridiga ståndpunkter och gradvis skapa utrymme för kompromisser, vilket har gjort det möjligt att komma framåt i strävan efter en stabil och varaktig fred och på så vis bidra till ett unikt historiskt avtal som sätter offren i centrum och prioriterar sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning. Parlamentet erkänner dessutom den viktiga roll som organisationer för brottsoffer, icke-statliga organisationer och civilsamhället har spelat för att säkerställa dessa överenskommelser.

2. Europaparlamentet understryker att det colombianska fredsavtalet ofta nämns som en förebild runt om i världen på grund av att man tar itu med de frågor som orsakade konflikten och fokuserar på offrens rättigheter och värdighet. Parlamentet påminner om att alla delar av ett sådant komplext och innovativt avtal måste genomföras, eftersom de är knutna till varandra för att bemöta grundorsakerna till konflikten.

3. Europaparlamentet betonar att Colombia är en nära partner till Europeiska unionen i Latinamerika samt att det bilaterala partnerskapet behöver stärkas och man måste verka för ett starkare multilateralt samarbete inom områden av gemensamt intresse.

4. Europaparlamentet noterar de framsteg som har gjorts inom områden som landsbygdsutvecklingsprogram och återintegrering av tidigare stridande.

5. Europaparlamentet välkomnar Colombias beslut att erbjuda tillfälligt skydd åt migranter från Venezuela. Parlamentet understryker att detta anmärkningsvärda steg bör bidra till att minska lidandet för venezuelanska migranter i Colombia samtidigt som det ger möjlighet till bättre stöd, inklusive vaccinering mot covid-19, skydd och hållbara lösningar.

6. Europaparlamentet välkomnar alla åtgärder som den särskilda fredsdomstolen har vidtagit för att skapa en framtid där fredsbyggandet står i centrum, och uppmanar domstolen att fortsätta sina betydande ansträngningar trots de många utmaningarna.

7. Europaparlamentet oroas av förseningarna i de nya lagar och förändringar av rättsväsendet som man redan har enats om, däribland fredsavtalet och den särskilda fredsdomstolen.

8. Europaparlamentet fördömer det våld som utövas mot samhällen, människorättsförsvarare, sociala ledare och samhällsledare samt tidigare stridande från Farc-EP, en situation som har förvärrats de senaste veckorna.

9. Europaparlamentet uppmanar ELN att sätta stopp för konflikterna och övergreppen och att kraftfullt, entydigt och omedelbart åta sig att verka för fred i Colombia. Parlamentet uppmanar ELN att samtidigt inleda förhandlingar med den colombianska regeringen och att organisera sig på samma sätt som Farc-EP.

10. Europaparlamentet välkomnar FN:s rekommendation att främja strukturella förändringar för att hjälpa till att förbättra genomförandet av fredsavtalet och situationen för de mänskliga rättigheterna.

11. Europaparlamentet uppskattar rekommendationerna om att den offentliga närvaron i territorierna ska ökas, att den nationella kommissionen för säkerhetsgarantier ska anta en offentlig policy för att upplösa kriminella organisationer och att arbetet i systemet för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning ska skyddas.

12. Europaparlamentet upprepar sin vilja att ge stöd till genomförandet av fredsavtalet, vilket måste kombineras med insatser för att bekämpa ojämlikhet och fattigdom. Parlamentet anser att grupper som har drabbats oproportionerligt hårt av konflikten, såsom afro-colombianerna och urbefolkningen, bör få särskilt stöd.

13. Europaparlamentet är oroat över följderna av covid-19-pandemin, som får direkta negativa effekter på de mänskliga rättigheterna, den budget som avsätts för genomförandet av fredsavtalet och genomförandet av dagordningar och tidsplaner.

14. Europaparlamentet konstaterar att konflikten har trappats upp i landsbygdsområdena i landet, där våldet har ökat och kriminella och icke-statliga privata grupper har tagit kontroll över områden och samhällen, vilket har fått förödande konsekvenser för småskaligt jordbruk, inhemska befolkningsgrupper och befolkningsgrupper med afrikanskt ursprung. Parlamentet noterar att det finns rapporter om en rad fall av tvångsförflyttningar, tvångsrekrytering, sexuellt våld mot barn och kvinnor, massakrer, tortyr och andra övergrepp.

15. Europaparlamentet ser med särskild oro på problemen i departementet Cauca, där försämringarna för de mänskliga rättigheterna och säkerheten är uppenbara, med tvångsförflyttningar och attacker mot etniska grupper och auktoriteter och konsekvenser för myndigheterna.

16. Europaparlamentet konstaterar att dessa våldsamma incidenter, som har allvarliga effekter på enskildas liv och på samhällena i stort, äger rum i områden där olagliga väpnade grupper och kriminella organisationer finns närvarande, där illegala ekonomier har växt fram, där minderåriga rekryteras av rebellgrupper och där det finns en begränsad statlig närvaro.

17. Europaparlamentet understryker att det är av yttersta vikt att se till att de statliga myndigheterna är fullt närvarande i territorierna, vilket inkluderar de rättsliga enheter som ansvarar för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna.

18. Europaparlamentet upprepar sin solidaritet med alla offer och sin avsikt att fortsätta att bistå samhällen, etniska auktoriteter och statliga enheter i hanteringen av dessa stora problem för att lösa konflikten och fortsätta att stärka freden.

19. Europaparlamentet erkänner betydelsen av rätten att demonstrera fredligt och delta i sociala protester som ett sätt att garantera uppbyggnaden av ett demokratiskt och inkluderande samhälle. Parlamentet vill se att man inför protokoll för sociala protester och andra mekanismer i enlighet med internationella standarder för att värna denna rättighet.

20. Europaparlamentet uttrycker sitt fulla stöd för systemet för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning.

21. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra internationella observationer av genomförandet om fredsavtalet och vill se att mandatet för det särskilda sändebudet för fred i Colombia förnyas.

22. Europaparlamentet är oroat över attackerna på grundläggande rättigheter och människorättsförsvarare, advokater, demonstranter, journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar, studenter, barn, kvinnorättsaktivister, hbti-personer, civilsamhällets organisationer, politiska motståndare och minoriteter. Parlamentet uppmanar Colombias regering att visa att framsteg har gjorts i utredningarna av attackerna mot människorättsförsvarare, samhällsledare och tidigare stridande.

23. Europaparlamentet uppmanar Colombias regering att göra framsteg när det gäller alla aspekter av fredsavtalet, inklusive att ta fram en policy för heltäckande landsbygdsreformer och för att ersätta olagliga grödor, visa framsteg när det gäller avväpningen av nya paramilitära grupper och säkerställa sin egen ekonomiska bärkraft för att på så sätt visa ett politiskt engagemang för fred och undvika negativa uttalanden. Parlamentet uppmanar även Colombias regering att stödja systemet för sanning, rättvisa, gottgörelse och icke-upprepning.

24. Europaparlamentet uppmanar Colombias myndigheter att förebygga nya massakrer, bland annat genom att genomföra fredsavtalets utvecklingsprogram, såsom de territoriellt inriktade utvecklingsplanerna och det nationella programmet för ersättande av grödor som används för olagliga ändamål, så att statens civila institutioners närvaro kommer att ta företräde framför en ökad militarisering i regionerna.

25. Europaparlamentet uppmanar den colombianska staten att garantera skydd och säkerhet för alla politiska och sociala ledare samt samhälls-, miljö- och landsbygdsaktivister.

26. Europaparlamentet upprepar uppmaningen från FN:s generalsekreterare, António Guterres, om ett omedelbart upphörande av fientligheterna för att kunna fortsätta återhämtningen efter covid-19 i landet. Parlamentet uppmanar med kraft de colombianska myndigheterna att stärka åtgärderna för att effektivt skydda alla människors liv och rättigheter i de områden som drabbats av konflikten och våldet.

27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EU:s roterande ordförandeskap, kommissionens vice ordförande/EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika samt Colombias regering och parlament.

 

[1] EUT C 11, 12.1.2018, s. 79.

[2] EUT L 354, 21.12.2012, s. 3.

[3] EUT L 333, 19.12.2015, s. 3.

Senaste uppdatering: 28 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy