Förfarande : 2021/2643(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0232/2021

Ingivna texter :

B9-0232/2021

Debatter :

PV 28/04/2021 - 14
CRE 28/04/2021 - 14

Omröstningar :

PV 29/04/2021 - 19

Antagna texter :

P9_TA(2021)0160

<Date>{26/04/2021}26.4.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0232/2021</NoDocSe>
PDF 160kWORD 48k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia</Titre>

<DocRef>(2021/2643(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Anna Fotyga, Charlie Weimers, Jadwiga Wiśniewska, Adam Bielan, Carlo Fidanza, Hermann Tertsch, Assita Kanko, Veronika Vrecionová</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B9‑0232/2021

Europaparlamentets resolution om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia

(2021/2643(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2016 till stöd för fredsprocessen i Colombia[1],

 med beaktande av det slutliga avtalet av den 24 november 2016 om att avsluta den väpnade konflikten och bygga upp en stabil och varaktig fred mellan Colombias regering och Farc-EP (Colombias väpnade revolutionära styrkor – Folkarmén),

 med beaktande av avtalet om politisk dialog och samarbete mellan EU och Andinska gemenskapen,

 med beaktande av 2016 respektive 2020 års rapport International Narcotics Control, Drug and Chemical Control Strategy från avdelningen för internationella narkotikaärenden och brottsbekämpning vid Förenta staternas utrikesministerium,

 med beaktande av meddelandet av den 14 april 2021 från Colombias utrikesminister Claudia Blum till FN:s generalsekreterare och ordföranden för FN:s säkerhetsråd om situationen vid gränsen till följd av Venezuelas stöd till organiserade väpnade terroristgrupper som idkar narkotikahandel,

 med beaktande av uttalandet av den 28 april 2021 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om femårsdagen av fredsavtalet i Colombia,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I november 2016, efter många misslyckade försök, undertecknade gerillagruppen Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) och Colombias regering ett andra, reviderat fredsavtal som avslutade mer än fem årtionden av våldsamma konflikter och den längsta väpnade konflikten i Latinamerika, som dödat mer än 220 000 människor.

B. Förenta nationerna gick med på att övervaka genomförandet av fredsavtalet och nedrustningen av Farc-gerillagrupper.

C. Farc-gerillan har omvandlats till ett politiskt parti och deltog i parlamentsvalet i mars 2018, men vann inte en enda plats, vilket visar på bristande stöd från allmänheten.

D. Situationen i Colombia har nyligen blivit mer instabil igen, inte bara på grund av bakslagen i fredsprocessen, utan också som en följd av den venezuelanska flyktingkrisen, som lett till att mer än 1,8 miljoner venezuelanska flyktingar nu bor i Colombia där de erbjöds tillfällig skyddsstatus, och av effekterna av covid-19-pandemin.

E. Farc-EP har systematiskt brutit mot fredsavtalet, eftersom

  • de inte fullt ut har erkänt sitt ansvar för allvarliga brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet utomrättsliga avrättningar, kidnappningar, sexualbrott, tvångsaborter, användning av icke-konventionella vapen och vapen som är förbjudna enligt internationell humanitär rätt,
  • de inte till fullo har fullgjort sin skyldighet att leverera de olagliga varor som de samlat på sig under årtionden; av de varor till ett värde av 236 miljoner euro som rapporterades i deras inventarieförteckningar hade de endast levererat varor för omkring 1 miljon euro före tidsfristens utgång den 31 december 2020,
  • de har brutit mot sitt åtagande om demobilisering, och endast 85 % av Farcs 13 202 demobiliserade medlemmar fortsätter att delta i fredsprocessen.
  • F. Utbrytargrupperna ur Farc, ledda av tidigare gerillaförhandlare, har nyligen uttryckt sin vilja att militärt stödja den venezuelanska diktatorn Nicolás Maduro. Grupperna har mer än 2 500 beväpnade män och enheter i 20 av landets 32 departement och kontrollerar narkotikahandeln och 93,5 % av kokaodlingarna, och de är ansvariga för minst 14 % av morden på ledare för sociala rörelser i Colombia.

    G. I en video som nyligen offentliggjordes av tv-kanalen RCN uttryckte den 28:e frontenheten av de så kallade FARC-EP-utbrytargrupperna, som är verksam i departementen Arauca, Casanare och Boyacá, sitt ovillkorliga stöd för den venezuelanska diktatorn Maduro, och de visade sig öppet som terrorister och upprepade gruppens ”antiimperialistiska” åtagande.

    H. Colombias regering, genom utrikesminister Claudia Blum, offentliggjorde ett uttalande riktat till FN:s generalsekreterare i vilket man fördömde den allvarliga situationen vid gränsen till följd av den illegitima venezuelanska regimens stöd till organiserade väpnade terroristgrupper som idkar narkotikahandel.

    I. Den venezuelanska regimen under ledning av Chávez donerade 300 miljoner US-dollar till Farc år 2007, vilket avslöjades av Internationella institutet för strategiska studier (IISS) efter analys av de filer som återskapats från den tidigare Farc-ledaren Raúl Reyes dator.

    J. Farc har erhållit krigsmateriel från Ryssland och Kina och har strävat efter att skapa hybrida gränsarméer med stöd av ryska militära styrkor och legosoldater som ryssarna skickat i syfte att träna Farc-styrkorna och tillhandahålla stöd och teknik.

    K. Farcs 10:e och 28:e frontenheter kontrollerar narkotikahandelsvägarna längs gränsen till Venezuela. Cartel de los Soles är en korrupt grupp som är inblandad i narkotikahandel och som ingår i Maduroregimens regeringsplaner, och i gruppen deltar en betydande andel av arméns generaler.

    L. Farc har under årtionden utvecklat förbindelser med regeringar, regimer och strategiska styrkor i Venezuela, Ecuador, Bolivia och Peru.

    M. Avdelningen för internationella narkotikaärenden och brottsbekämpning vid Förenta staternas utrikesministerium anger i sin rapport International Narcotics Control, Drug and Chemical Control Strategy från mars 2020 att olaglig narkotika som transiterades genom Venezuela år 2019 huvudsakligen gick till Västindien, Centralamerika, Förenta staterna, Västafrika och Europa, och att colombianska narkotikahandelsorganisationer, däribland utbrytargrupper ur Farc, ELN och andra kriminella grupper, underlättar transporten av olaglig narkotika genom Venezuela.

    N. Förenta staternas finansministerium har infört sanktioner mot minst 22 personer, däribland tidigare och nuvarande tjänstemän inom Maduroregimen, bland annat general Hugo Carvajal, general Henry Rangel Silva och Ramón Rodríguez Chacín, major Cliver Alcalá Cordones, f.d. vice president Tareck El Aissami och galjonsfiguren Samarak López samt Pedro Luís Associates och två av hans medhjälpare. Maduroregimen har inte vidtagit några åtgärder mot dessa eller andra statliga och militära tjänstemän med kända band till Farc.

    O. Ecuador och Bolivia fortsätter att vara viktiga transitländer för narkotikasändningar där transnationella kriminella organisationer är inblandade, såsom de mexikanska kartellerna Los Zetas och Sinaloa- och Golfo-kartellerna. Farc använder allt fler privata flygplan och hemliga start- och landningsbanor för att transportera pengar till Ecuador och kokain till Mexiko och Centralamerika.

    P. Vid många narkotikahandelsoperationer har man identifierat flygplan som landat utan tillstånd på flygplatsen Mariscal Sucre i Quito. Dessa flygplan använde presidentens hangar, vilket vittnar om att narkotikahandeln fortsätter att ha kopplingar till institutionerna och Rafael Correas regering. Dessa flygplan använder också Chimoré-flygplatsen i Chapare i departementet Cochabamba i Bolivia.

    Q. Enligt Förenta staternas utrikesministerium genomförde narkotikahandelsorganisationen Frente Oliver Sinisterra, som brutit sig ur Farc, attacker längs Ecuadors norra gräns mot Colombia under 2018. Farcs transitering och operationer i Ecuador pågick konstant under Rafael Correas mandatperiod.

    R. Hela detta nätverk, som består av narkotikahandlare, Farc och flera politiska regimer, utgör ett multilateralt hot som är en ny utmaning för halvklotet och ett hot mot freden.

    S. Den särskilda domstolen för fred har varit inblandad i oegentligheter som är oacceptabla för vilken som helst institution för övergångsrättvisa, och den har ifrågasatts för dess politisering, inbegripet närvaron av domare som anklagats för att tidigare ha försvarat Farc, för att manipulerat bevismaterial och för att ha förbindelser med politiska partier såsom Fuerza Alternativa Revolucionaria del Común (Farc), ideologiskt överensstämmande med och grundat av f.d. Farc-gerillasoldater som bör ställas inför rätta i den särskilda domstolen för fred.

    T. Den särskilda domstolen för fred inrättades för tre år sedan, men hittills har ingen Farc-medlem dömts för sina handlingar, och samtidigt som Farc-medlemmar benådats tvingas statstjänstemän att stanna kvar i häktet i förebyggande syfte.

    U. De sju makromål som inletts av den särskilda domstolen för fred uppfyller inte offrens rättigheter, utesluter allvarliga händelser såsom Farcs belägring och utplåning av byar, sexualbrott och tvångsaborter, tvångsförflyttningar samt sökandet efter Farcs finansieringskällor. Den särskilda domstolen för fred betraktar narkotikahandel som ett brott som liknar politiska brott, vilket har gjort det möjligt för narkotikahandlare som inte har en koppling till Farc att köpa sin straffrihet.

    V. Farcs offer räknas i miljoner, medan den särskilda domstolen för fred endast bekräftat omkring 300 000 av dem. Offren tvingas att på nytt göra sig till offer för att erkännas av den särskilda domstolen för fred, även om de redan har erkänts som offer av andra myndigheter och jurisdiktioner i Colombia.

    W. Den särskilda domstolen för fred frikände vårdslöst Jesús Santrich, en f.d. gerillabefälhavare inom Farc och medlem av förhandlingsgruppen för fredsavtalen, anklagad för narkotikahandel efter undertecknandet av fredsavtalet, trots att USA:s myndighet för narkotikabekämpning (DEA) och Colombias åklagarmyndighet bidrog med tolv ljudinspelningar som bevisade brott som begåtts efter den 1 december 2016. Detta beslut hindrade hans utlämning till Förenta staterna och bidrog till hans flykt. Enligt underrättelsekällor befinner sig Santrich sedan dess på venezuelanskt territorium varifrån han leder Farc-utbrytargrupper.

    X. EU:s förvaltningsfond för Colombia har mobiliserat 128 miljarder euro från EU‑budgeten, 21 medlemsstater, Chile och Förenade kungariket. Dess femte strategiska kommitté fastställde sina framtida strategiska riktlinjer den 22 januari 2021.

    1. Europaparlamentet framhåller den colombianska regeringens åtagande att genomföra det slutliga avtalet, särskilt mot bakgrund av de nya utmaningar som följer av de ökande migrationsströmmarna från Venezuela och de hälsomässiga, sociala och ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.

    2. Europaparlamentet lovordar Colombia för landets framsteg med genomförandet av avtalet, särskilt när det gäller landsbygdsutveckling, och framhåller vikten av de territoriellt inriktade utvecklingsplanerna i de 170 kommuner som drabbats hårdast av försummelse, fattigdom och våld, och betonar den privata sektorns deltagande i programmet ”Works for Taxes”.

    3. Europaparlamentet ifrågasätter dock fredsavtalets genomförbarhet när en av parterna inte är villig att fullgöra något av de överenskomna åtagandena, och uppmanar därför med kraft parterna att förbinda sig att fullt ut genomföra fredsavtalet.

    4. Europaparlamentet anser att åtgärdandet av bristerna hos den särskilda domstolen för fred och ersättningen till offren för den väpnade konflikten bör vara centrala prioriteringar.

    5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid utnyttjandet av EU:s förvaltningsfond för Colombia, fortsätta det samordnade samarbetet med andra givare och fortsätta att prioritera landsbygdsområden, som har drabbats oproportionerligt hårt av konflikten.

    6. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till de colombianska myndigheterna i deras försvar av lag och ordning inom hela Colombias territorium.

    7. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Colombia inför de fortsatta kränkningarna av landets gränser av terroristgrupper som idkar narkotikahandel och som verkar från Venezuela, och upprepar sin solidaritet med president Duques regering inför den venezuelanska regimens hot.

    8. Europaparlamentet stöder till fullo åtgärder för att bekämpa narkotikahandel, som är den främsta finansieringskällan för alla terroristnätverk och kriminella nätverk, och stöder ett återupptagande av gasningsflygningar för att få slut på olaglig odling, produktion, bearbetning och handel med narkotika.

    9.  Europaparlamentet lovordar president Duques åtgärder för att i Colombia integrera de nästan två miljoner venezuelanska invandrare som flyr från förtryck, hungersnöd och vålds- och terrorsituationen under Maduroregimen.

    10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt Colombias regering.

     

    [1] EUT C 11, 12.1.2018, s. 79.

    Senaste uppdatering: 28 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy