Förfarande : 2021/2642(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0252/2021

Ingivna texter :

B9-0252/2021

Debatter :

PV 28/04/2021 - 10
CRE 28/04/2021 - 10

Omröstningar :

Antagna texter :

P9_TA(2021)0159

<Date>{26/04/2021}26.4.2021</Date>
<NoDocSe>B9‑0252/2021</NoDocSe>
PDF 171kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och rysk attack i Tjeckien</Titre>

<DocRef>(2021/2642(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Anna Fotyga, Alexandr Vondra, Ryszard Antoni Legutko, Jan Zahradil, Jadwiga Wiśniewska, Roberts Zīle, Veronika Vrecionová, Adam Bielan, Ruža Tomašić, Eugen Jurzyca, Dace Melbārde, Evžen Tošenovský, Hermann Tertsch, Elżbieta Rafalska, Bogdan Rzońca, Witold Jan Waszczykowski, Ryszard Czarnecki</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0236/2021

B9‑0252/2021

Europaparlamentets resolution om Ryssland, fallet Aleksej Navalnyj, militär upptrappning vid den ukrainska gränsen och rysk attack i Tjeckien

(2021/2642(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som Ryska federationen är part i,

 med beaktande av Genève-konventionen angående skydd för civilpersoner under krigstid, av den 12 augusti 1949,

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 68/262 av den 27 mars 2014 om Ukrainas territoriella integritet, FN:s generalförsamlings resolutioner 71/205 av den 19 december 2016, 72/190 av den 19 december 2017, 73/263 av den 22 december 2018, 74/168 av den 18 december 2019 och 75/192 av den 16 december 2020 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina och FN:s generalförsamlings resolutioner 74/17 av den 9 december 2019 och 75/29 av den 7 december 2020 om problem med militariseringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina samt delar av Svarta havet och Azovska sjön,

 med beaktande av FN-stadgan och Helsingforsslutakten från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från 1975,

 med beaktande av FN:s havsrättskonvention, som Ryska federationen är part i,

 med beaktande av protokollet om resultaten från den trilaterala kontaktgruppens samråd (Minskprotokollet), undertecknat den 5 september 2014, och åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015,

 med beaktande av rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende[1],

 med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, särskilt avdelning II om politisk dialog och konvergens på området för utrikes frågor och säkerhet[2],

 med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande om Ukraina av den 18 mars 2021,

 med beaktande av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (konventionen om kemiska vapen),

 med beaktande av samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier av den 5 december 1994 avseende Vitrysslands, Kazakstans och Ukrainas anslutning till fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet av den 6 april 2016 Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser (JOIN(2016)0018),

 med beaktande av Ryska federationens konstitution, särskilt kapitel 2 om mänskliga och medborgerliga rättigheter och friheter,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland och Ukraina,

 med beaktande av Ukrainas förslag av den 29 mars 2021 om en återgång till fullständig vapenvila i östra Ukraina, och utkastet till den gemensamma handlingsplanen för förverkligande av Minskavtalen,

 med beaktande av Ukrainas förslag i den trilaterala kontaktgruppen om återgång till en fullständig vapenvila från den 1 april 2021,

 med beaktande av uttalandet av den 18 april 2021 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, om Aleksej Navalnyjs försämrade hälsotillstånd,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den ökade ryska militära närvaron vid Ukrainas gränser och ockuperade territorier, militära övningar såsom ”Zapad-2021” och den ryska arméns betydande framflyttningar med styrkor som överstiger 100 000 trupper visar på alltmer fientliga avsikter i Putins politik gentemot Ukraina och grannländerna. Mer än 15 000 brott mot vapenvilan har registrerats i såväl Donetsk- som Luhanskregionen sedan beslutet om eldupphör i juli 2020, och de flesta har inträffat under de senaste månaderna.

B. Ryssland har meddelat att rätten till fredlig genomfart för örlogsfartyg och handelsfartyg genom Svarta havet i riktning mot Kertjsundet upphävs från den 24 april till den 31 oktober 2021, vilket strider mot den rätt till sjöfart som garanteras genom FN:s havsrättskonvention, i vilken Ryssland är part. De berörda områdena ligger inom Ukrainas territorialhav, som omger det tillfälligt ockuperade territoriet i Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol.

C. Rysslands vägran att lämna väsentlig information om landets storskaliga militära upptrappning längs gränsen till Ukraina och i de tillfälligt ockuperade territorierna är en annan kränkning av internationell rätt, särskilt av Rysslands åtaganden enligt Wiendokumentet från 2011 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder.

D. Den 18 april 2021 meddelade de tjeckiska myndigheterna att Ryska federationen under 2014 skickade tjänstemän i aktiv tjänst inom GRU:s enhet 29155 för att genomföra militärt sabotage mot ett ammunitionsupplag i Vrbětice, varvid två tjeckiska medborgare dödades.

E. Explosionen och den ryska underrättelsetjänstens verksamhet i Tjeckien utgör en oacceptabel kränkning av Tjeckiens suveränitet och nationella säkerhet samt av internationell rätt.

F. De tjeckiska myndigheterna bekräftade att förövarna var samma två ryska underrättelsetjänstemän som fortfarande är efterlysta av de brittiska myndigheterna efter den attack som utfördes i Salisbury 2018 då det militära nervstridsmedlet novitjok användes.

G. Den 17 april utvisade Tjeckien 18 ryska tjänstemän som tillhör Rysslands underrättelsetjänst och arbetar vid Rysslands ambassad i Prag under diplomatisk immunitet, och som vedergällning utvisade Ryssland 20 tjeckiska diplomater. Även Slovakien, Litauen, Lettland och Estland har utvisat ryska diplomater i solidaritet med Tjeckien. Några dagar tidigare utvisade Polen ryska diplomater för att visa sin solidaritet med USA.

H. Den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs hälsa har blivit allt sämre sedan han fängslades den 17 januari 2021 vid sin återkomst till Moskva, och hans liv är nu i fara. Han får inte någon ordentlig läkarbehandling, vilket fick honom att inleda en tre veckor lång hungerstrejk. Nästan 2 000 anhängare till Navalnyj greps förra veckan i landsomfattande protester som syftade till att få tjänstemännen att låta honom få tillgång till lämplig vård och medicinsk behandling.

I. Som en reaktion på att det förlorat allmänhetens stöd inför det kommande parlamentsvalet har det politiska ledarskapet i Ryssland beslutat att intensifiera sin repressiva och auktoritära politik gentemot sina egna medborgare, det civila samhället, den politiska oppositionen och mediearbetare, vilka ofta utsätts för trakasserier, övervakning, fysiska angrepp, hot, razzior och husrannsakan, förtal och smutskastningskampanjer, rättsliga trakasserier, godtyckliga frihetsberövanden och misshandel samt kränkningar av sin rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet.

J. Ryssland låg 2020 på 129:e plats av 180 länder i Transparency Internationals korruptionsindex, vilket var lägst i Europa. Kleptokratiska kopplingar mellan oligarker, säkerhetstjänstemän och tjänstemän med koppling till Kreml har till viss del avslöjats av personer som arbetar mot korruption, såsom den nu avlidne Sergej Magnitskij och antikorruptionsstiftelsen (FBK) under ledning av Aleksej Navalnyj, som riktat strålkastarna mot de högsta makthavarna, däribland Vladimir Putin, och inlett utredningar av den oförklarliga rikedom som de samlat på sig under årens lopp. Åklagarmyndigheten i Moskva försöker beteckna FBK och två andra organisationer som är knutna till Navalnyj – Citizens Rights Protection Foundation och Navalnyjs regionala högkvarter – som ”extremistiska”, vilket skulle innebära att deras anställda kan gripas och dömas till fängelsestraff på mellan sex och tio år.

K. Förgiftningen av Navalnyj ingår i ett mönster av åtgärder mot Putins motståndare, som har påverkat eller lett till att flera ledande oppositionsledare, journalister, aktivister och utländska ledare har dött, bland annat, men inte enbart, Boris Nemtsov, Anna Politkovskaja, Sergej Protazanov, Natalja Estemirova, Alexander Litvinenko, Viktor Jussjtjenko och Sergej Skripal.

L. De västliga demokratiernas reaktioner på dessa mord och andra aggressiva handlingar från Ryska federationens sida har inte varit starka nog för att avskräcka Kreml från att fortsätta med sin fientliga och förtryckande politik.

M. Byggandet av gasledningen Nord Stream 1, som slutfördes 2012, var en av de faktorer som gjorde det möjligt för Ryska federationen att genomföra sin aggressiva politik gentemot Ukraina, och det pågående byggandet av Nord Stream 2 utgör ytterligare hot mot Ukrainas säkerhet och mot EU:s inre marknad, eftersom denna gasledning inte är förenlig med EU:s energipolitik eller Europas strategiska intressen. Den måste därför stoppas.

1. Europaparlamentet fördömer entydigt Rysslands olagliga ockupation och annektering av Krim och de facto-ockupationen av vissa delar av regionerna Donetsk och Luhansk, och uppmanar EU att skärpa sanktionerna och frysa de diplomatiska förbindelserna till dess att Ryssland uppfyller sina internationella förpliktelser. Parlamentet stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet välkomnar i detta avseende Ukrainas initiativ att inrätta en internationell Krimplattform, som skulle fungera som ett internationellt format för förhandlingar om ett slut på ockupationen av Krimhalvön, och uppmanar EU:s ledare att ge allt nödvändigt stöd för dessa ansträngningar.

2. Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullgöra sin skyldighet enligt FN:s havsrättskonvention och att garantera fri sjöfart och transitpassage genom det internationella sundet till hamnarna i Azovska sjön. Parlamentet uppmanar EU att i nära samarbete med medlemsstaterna och andra internationella partner utveckla en permanent övervakning av alla fartygs passage genom Kertjsundet.

3. Europaparlamentet kräver att Ryssland omedelbart upphör med all ökning av sin militära kapacitet och alla provokationer eller omstörtande verksamhet mot Ukraina samt stoppar alla liknande framtida planer. Parlamentet upprepar att den ryska militära upptrappningen utgör ett hot mot europeisk säkerhet. Parlamentet betonar att de europeiska länderna bör stärka sitt militära stöd till Ukraina. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att besöka Ukraina så snart som möjligt, även landets östra delar, för att på plats kunna skapa sig en bild av situationen.

4. Europaparlamentet understryker att säkerhetsdimensionen i länderna inom det östliga partnerskapet bör återspeglas ordentligt i den strategiska kompassen, eftersom det inte går att uppnå en fungerande säkerhetsmiljö och motståndskraft för EU utan långsiktig säkerhetresiliens i alla länder i det östliga partnerskapet.

5. Europaparlamentet stöder Ukrainas euroatlantiska strävanden och upprepar sin ståndpunkt att det är upp till det ukrainska folket att bestämma över sin framtid. Parlamentet anser att Natos kommande toppmöte är ett viktigt tillfälle att bidra till att stärka Ukrainas militära motståndskraft, och uppmanar Natos medlemsstater att ge Ukraina och Georgien tillgång till handlingsplanen för medlemskap, som endast är en av de strategiska förutsättningarna för framtida säkerhetsstabilitet i den transatlantiska alliansen.

6. Europaparlamentet fördömer skarpt Rysslands agerande med asymmetriskt militärt sabotage mot ammunitionsupplaget i Vrbětice i Tjeckien, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att samordna sina diplomatiska åtgärder avseende sanktioner och utvisning av ryska diplomater. Parlamentet uppmanar dessutom vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska rådet att förlänga EU:s sanktioner genom att frysa tillgångar och ha reseförbud för diplomater och ryska agenter som arbetar under diplomatisk immunitet. Parlamentet ser Rysslands sabotage i Vrbětice som en attack mot EU och Nato som helhet.

7. Europaparlamentet fördömer skarpt förgiftningen och det godtyckliga gripandet av Aleksej Navalnyj och kräver att han omedelbart och villkorslöst friges. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att vidta restriktiva åtgärder mot dem som är ansvariga för hans godtyckliga gripande och frihetsberövande, och även mot dem som är ansvariga för spridningen och användningen av kemiska vapen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang Förenta staternas och Europeiska unionens samordnade sanktionspolitik.

8. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att grundligt utreda den information som nyligen kommit om de två sjukdomar med nära dödlig utgång som oppositionsaktivisten Vladimir Kara-Murza drabbades av när han reste i Ryssland 2015 och 2017, vilka enligt läckta dokument och oberoende utredningar orsakades av ”avsiktlig förgiftning”.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryska federationen att snarast behandla de frågor som det internationella samfundet har uppmärksammat, och att omedelbart ge uttömmande information om sitt novitjokprogram till Organisationen för förbud mot kemiska vapen.

10. Europaparlamentet är bekymrat över de ändringar av konstitutionen som nyligen antogs genom en tvivelaktig folkomröstning. Parlamentet anser att sådana ändringar av Ryska federationens konstitution är ytterligare oroande exempel som visar att Kreml kommer att fortsätta sin repressiva hållning mot det ryska civilsamhället och att man genom sin politik vill visa sin dominans över den postsovjetiska världen.

11. Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att använda falska historiska argument för att motivera byggandet av Nord Stream 2. Parlamentet anser att ett sådant kontroversiellt geopolitiskt projekt strider mot den europeiska solidariteten och innebär ytterligare politiska, ekonomiska, säkerhetsrelaterade och miljömässiga risker för Europa samt utgör ett hot om ytterligare direkta militära åtgärder mot Ukraina. Parlamentet uppmanar därför de tyska myndigheterna att upphöra med sitt stöd till detta skadliga projekt, och vädjar till privata enheter, aktieägare och finansiella investerare, särskilt Tysklands Uniper och Wintershall, Frankrikes Engie, Österrikes OMV och det nederländsk-brittiska Shell att omedelbart dra sig ur projektet.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbereda en allmän hälsokontroll av förbindelserna mellan EU och Ryssland för att identifiera vilka hot som Ryssland utgör mot medlemsstaterna, inbegripet de hot som rör energitrygghetsfrågor.

13. Europaparlamentet beklagar och fördömer Kremls hybridkrigstaktik, och begär att Rysslands tillgång till Swift-systemet ska blockeras och att ytterligare riktade sanktioner ska införas, bland annat genom att ryska oligarker och tjänstemän som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna utestängs från fastighetsköp, visum, finansprodukter osv.

14. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utan dröjsmål förbättra samarbetet avseende kontraspionage och informationsutbyte, i syfte att avslöja och motverka Rysslands hemliga nätverk inom EU.

15. Europaparlamentet anser att Europas fortsatta underlåtenhet att reagera på ett adekvat sätt på den långsiktiga försämringen av sin säkerhet endast tjänar till att övertyga Ryssland om att landet kan genomföra sina attacker utan rädsla för repressalier. Parlamentet uppmanar i detta avseende Europas ledare att avstå från handlingar som, om än oavsiktligt, uppmuntrar snarare än motverkar rysk aggression.

16. Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet att vidta lämpliga rättsliga åtgärder och utnyttja alla rättsliga verktyg som står till förfogande, enligt Magnitskijlagen, för att förhindra och stoppa angreppen mot oppositionspolitiker och civilsamhällesaktivister.

17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, presidentens verkställande kansli, Ryska federationens utrikesministerium och ryska statsduman.

[1] EUT L 78, 17.3.2014, s. 16.

[2] EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.

Senaste uppdatering: 28 april 2021Rättsligt meddelande - Integritetspolicy