FÖRSLAG TILL RESOLUTION om systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna
7.6.2021 - (2021/2741(RSP))
i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen
Sandra Kalniete, Michael Gahler, Paulo Rangel, David McAllister, Jerzy Buzek, Andrius Kubilius, Radosław Sikorski, Traian Băsescu, Vladimír Bilčík, Tomasz Frankowski, Andrzej Halicki, Rasa Juknevičienė, David Lega, Miriam Lexmann, Antonio López‑Istúriz White, Liudas Mažylis, Luděk Niedermayer, Janina Ochojska, Michaela Šojdrová, Eugen Tomac, Isabel Wiseler‑Lima
för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0328/2021
B9‑0328/2021
Europaparlamentets resolution om systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 12 oktober 2020 om Belarus,
– med beaktande av uttalandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, av den 24 maj 2021 om den tvingande omledningen av Ryanairs flyg FR4978 till Minsk den 23 maj 2021,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 24 maj 2021 om Belarus,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 27 maj 2021 från G7-ländernas utrikesministrar och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Belarus,
– med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/908 av den 4 juni 2021 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland[1], varigenom rådet införde ett förbud mot överflygning av EU:s luftrum och mot tillträde till unionens flygplatser för belarusiska lufttrafikföretag av alla slag,
– med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Söndagen den 23 maj 2021 stoppades Ryanairs flyg FR4978 av de belarusiska myndigheterna, omdirigerades och tvingades till en nödlandning under den falska förevändningen att ett bombhot förelåg och under deltagande av det belarusiska flygvapnets stridsflygplan MiG-29.
B. De belarusiska myndigheterna fann inga explosiva anordningar men grep två passagerare – den belarusiske medborgaren Raman Pratasevitj och dennes flickvän Sofia Sapega, en rysk medborgare och student vid European Humanities University i Vilnius.
C. Raman Pratasevitj är en belarusisk journalist och bloggare och en av grundarna av kanalen Nexta Telegram, som spelade en central roll i mobiliseringen av protesterna i Belarus under det förfalskade presidentvalet den 9 augusti 2020. Raman Pratasevitj levde stadigvarande i exil i Polen och Litauen för att undvika att gripas i Belarus på grundval av falska anklagelser mot honom. Raman Pratasevitj fördes upp på terroristbevakningslistan av de belarusiska myndigheterna och riskerar nu dödsstraff, eftersom Belarus är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraff.
D. Tre andra passagerare steg inte ombord på flygning FR4978 efter tvångslandningen i Minsk.
E. Raman Pratasevitj och Sofia Sapega visades upp i belarusiska medier måndagen den 24 maj. Raman Pratasevitj meddelade att han var vid god hälsa och behandlades väl och bekände att han spelat en roll i organiseringen av massprotesterna i Minsk förra året. Raman Pratasevitj hade ett tjockt lager av smink, möjligtvis för att dölja blåmärken som han tillfogats av företrädare för den belarusiska säkerhetstjänsten efter gripandet. Onsdagen den 2 juni gav Raman Pratasevitj en intervju till den statliga kanalen ONT, där han kom med fler ”bekännelser”: I sitt föregående medieframträdande såg Raman Pratasevitj inte ut som en person som gör bekännelser av egen fri vilja. Hans advokater får fortfarande inte träffa honom.
F. Tvångslandningen av flyg FR4978 utsatte 171 andra passagerare och besättningsmedlemmar för livsfara; många av dessa var EU-medborgare.
G. Tvångslandningen av flyg FR4978 stred mot många internationella rättsliga standarder, bland annat Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart och Montrealkonventionen för bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet.
H. Det finns över 400 erkända politiska fångar i Belarus, däribland sju underåriga. Sedan protesterna efter det stulna presidentvalet den 9 augusti 2020 har 35 000 människor fängslats, runt 3 000 politiskt motiverade brottmål inletts mot demonstranter och över 4 600 anklagelser om tortyr, våld och misshandel framkommit.
I. Den belarusiska regimen kränker systematiskt sitt folks mänskliga rättigheter och friheter. Den generella situationen för demokratin och rättsstaten i landet har försämrats betydligt sedan perioden före, under och efter valet den 9 augusti 2020.
J. Stängningen av oberoende medier i Belarus, tilltagande gripanden av journalister, studenter, fackföreningsmedlemmar, civilsamhällesaktivister och politiska aktivister, fabriceringen av deras fall i de så kallade domstolarna, hoten och tortyren mot och stämplingen av politiska fångar med gula namnbrickor och angreppen mot oskyldiga medborgare på gatan och i deras hem är att klassa som statsterror.
K. Antalet dödsoffer för den belarusiska regimen ökar med alarmerande hastighet, och fångar har på senare tid försökt begå självmord efter att ha upplevt fysisk och psykisk tortyr i fängelse.
L. Tvångslandningen av flyg FR4978 och gripandet av en fiende till den belarusiska regimen syftade till att skicka en signal till alla dess motståndare, särskilt dem som lever i utlandet, att regimen är fast besluten att jaga dem och att de inte går säkra i utlandet.
1. Europaparlamentet fördömer de belarusiska myndigheternas kapning och tvångslandning av flyg FR4978. Parlamentet anser att denna avskyvärda handling är en kränkning av folkrätten som utgör statsterrorism.
2. Europaparlamentet begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Raman Pratasevitj och Sofia Sapega. Parlamentet upprepar sina tidigare krav att alla andra politiska fångar som hålls av de belarusiska myndigheterna ska friges.
3. Europaparlamentet beklagar domarna mot Paval Sevjarynets, Jauhen Afnahel, Andrej Vojnitj, Paval Juchnevitj, Zmitser Kazlou, Maksim Vinjarski och Iryna Sjtjasnaja i en rättegång bakom stängda dörrar i staden Mahiljoŭ.
4. Europaparlamentet uppmanar med kraft de belarusiska myndigheterna att upphöra med alla former av misshandel och tortyr av politiska fångar och andra frihetsberövade personer och att låta dem få tillgång till medicinsk behandling och juridisk rådgivning.
5. Europaparlamentet upprepar att det inte erkänner valet av Aleksandr Lukasjenko som Belarus president. Parlamentet anser att den nuvarande regimen i Belarus är illegitim, illegal och kriminell. Parlamentet fördömer angreppen mot tusentals belarusier som protesterade fredligt till försvar för sin rätt till frihet, demokrati och värdighet.
6. Europaparlamentet fördömer regimens systeminbyggda attacker mot civilpersoner, vilka sedan det stulna valet i augusti 2020 har tvingat 14 000 belarusier att fly landet, genom våld hot och andra former av tvång. Parlamentet upprepar att denna pågående förtryckskampanj och tvångsförflyttning av civila utgör allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
7. Europaparlamentet understryker att den rådande situationen är ett test på Europeiska unionens trovärdighet och vår utrikespolitiks ändamålsenlighet. Parlamentet erinrar om att situationen i Belarus, ett grannland och medlem i det östliga partnerskapet, direkt påverkar EU och att EU bör visa tillräckligt med beslutsamhet för att erbjuda konkret och långsiktigt stöd till de demokratiska krafter som strävar efter att ta frihet och demokrati till Belarus.
8. Europaparlamentet upprepar att EU bör ta upp frågan om människorättssituationen i Belarus ytterligare genom att mobilisera världssamfundet till stöd för det belarusiska folket, bland annat i FN:s råd för mänskliga rättigheter, OSSE och Europarådet.
9. Europaparlamentet betonar att yttrande- och demonstrationsfriheten, massmediernas oberoende, rätten till en rättvis rättegång och respekten för de mänskliga rättigheterna i största allmänhet är överordnade värden som ligger till grund för våra demokratiska samhällen och Europeiska unionen. Parlamentet beklagar att Belarus för närvarande är det enda landet i Europa som fortfarande tillämpar dödsstraffet.
10. Europaparlamentet betonar att Europeiska unionen och dess medlemsstater, för att besegra auktoritära regimer som Lukasjenkos Belarus och Putins Ryssland och främja demokratiska värderingar i regionen, kraftfullt bör stödja fördjupat samarbete med de associerade länderna från det östliga partnerskapet (Georgien, Moldavien och Ukraina). Parlamentet poängterar att inrättandet av ett starkt demokratiskt område vid Europas östra gräns och konkreta exempel på en framgångsrik demokratisk omställning skulle kunna gynna både säkerheten och välståndet för medborgarna och demokratiseringen av Belarus och Ryssland.
11. Europaparlamentet stöder helhjärtat idén om att inleda en politisk högnivåkonferens om en lösning på krisen i Belarus, som bör hållas utan dröjsmål. Parlamentet upprepar sin tidigare uppmaning, som stöddes av en överväldigande majoritet av dess ledamöter och politiska grupper, till talmannen och talmanskonferensen att inrätta ett högnivåuppdrag med tidigare högt uppsatta europeiska företrädare som ska utforska varje möjlighet att stoppa våldet och frige politiska fångar, vilket skulle kunna hjälpa till att skapa en gynnsam miljö för en inkluderande inhemsk politisk dialog i Belarus.
12. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet och Internationella civila luftfartsorganisationen att göra en brådskande utredning av detta exempellösa fall av statsterrorism mot ett EU-registrerat civilt flygplan för att bedöma om luftfarts- och passagerarsäkerheten äventyrades. Parlamentet framhåller att denna allvarliga händelse avsevärt skadade tilliten och att varje stat måste agera ansvarsfullt i fullgörandet av sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen så att flygtrafik kan bedrivas tryggt och säkert. Parlamentet betonar att en sådan utredning bör undersöka om ryska medborgare kan ha spelat en roll i de terrorhandlingar som begicks av den belarusiska regimen. Om så anses vara fallet framhåller parlamentet att varje rysk medborgare som varit direkt eller indirekt inblandad i operationen bör bli föremål för sanktioner inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag).
13. Europaparlamentet framhåller betydelsen av EU:s bidrag till utredningen, bland annat genom att EU-organ som Europol, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten deltar i gemensamma utredningsgrupper och insatser.
14. Europaparlamentet uppmanar Interpol att noga pröva begäranden om ”rödmarkerade notiser” från Belarus och att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att Belarus missbrukar Interpol för politiska ändamål.
15. Europaparlamentet välkomnar det överväldigande positiva svaret från EU:s flygbolag om att de ska undvika eller försöka undvika ett flyga över belarusiskt luftrum. Parlamentet beklagar att de i vissa fall hindras från att göra det av den ryska flygkontrolltjänsten. Parlamentet välkomnar stängningen av EU:s luftrum för belarusiska flygbolag. Parlamentet betonar att EU:s förbud för belarusiska flygbolag att trafikera EU:s luftrum bör förbli i kraft tills alla politiska fångar har frigetts, däribland Raman Pratasevitj och Sofia Sapega. Parlamentet framhåller behovet av att EU inför sitt tilltänkta fjärde sanktionspaket, som bör vara mer ambitiöst och målinriktat. Parlamentet rekommenderar att sektorsspecifika sanktioner bör införas och inbegripa ett förbud mot import av oljeprodukter, kaliumgödselmedel, metallprodukter, trä och träprodukter. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av sanktioner mot alla berörda statliga företag som hjälper till att stödja regimen genom valutakursintäkter. Parlamentet framhåller betydelsen av att trappa upp bekämpandet av cigarettsmugglingen från Belarus, som har blivit en mycket betydande inkomstkälla för den belarusiska regimen.
16. Europaparlamentet anser att sanktionsförteckningen över personer som har förbjudits att komma in i EU och vars tillgångar har frysts måste utvidgas avsevärt och inbegripa alla dem som har kopplingar till statens repression, men även dem som bär upp regimen och förser den med ekonomiskt stöd eller annan typ av bistånd, t.ex. den regimtrogne journalisten Marat Markov, som intervjuade Raman Pratasevitj på den statliga kanalen ONT den 2 juni 2021. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att dra full nytta av möjligheterna till restriktiva åtgärder inom ramen för det globala EU‑systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag). Parlamentet råder medlemsstaterna att överväga att utvisa belarusisk diplomatisk personal som man vet arbetar för den belarusiska underrättelsetjänsten.
17. Europaparlamentet understryker att alla straffåtgärder mot Belarus bör samordnas och införas tillsammans med G7-partner och andra likasinnade partner. Parlamentet välkomnar de kommande toppmötena mellan EU och USA och mellan USA och Ryssland och anser att de utgör viktiga tillfällen att samordna EU:s och dess partners ståndpunkter. Parlamentet erinrar president Putin om konsekvenserna av att ge ytterligare stöd till Alexander Lukasjenkos regim. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att införa ytterligare sanktioner mot Ryssland för dess roll i stödet till den belarusiska regimen.
18. Europaparlamentet pekar på det moraliska och politiska ansvaret hos politiska partier i EU som villigt drar nytta av finansiella resurser från Ryssland i utbyte mot politiskt och annat stöd som ges i Europaparlamentet och på annat håll till rysk politik och ryska syften till skada för EU:s intressen och värden.
19. Europaparlamentet vill att det inrättas en internationell domstol för lagföring av den belarusiska regimens och Alexander Lukasjenkos brott, i synnerhet för krigföringen mot Belarus medborgare. Parlamentet uppmanar EU att vidta nödvändiga åtgärder genom att bland annat utnyttja EU:s plattformar för att utkräva rättvisa och bekämpa straffrihet, såsom Europaparlamentets straffrihetsplattform, EU:s centrum för rättvisa och universella jurisdiktionsnätverk.
20. Europaparlamentet understryker EU:s fortsatta engagemang för ett demokratiskt Belarus. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag till ett ekonomiskt stödpaket på 3 miljarder euro för ett framtida demokratiskt Belarus. Parlamentet konstaterar att EU måste föreslå ett heltäckande åtgärdsbatteri för att förbereda de demokratiska krafterna i Belarus inför genomförandet av stödpaketet. Parlamentet poängterar att detta paket skickar ett viktigt budskap att EU kommer att stå redo att ge konkret och mångfasetterat stöd till ett demokratiskt Belarus och föra in landet på reformernas och moderniseringens väg. Parlamentet understryker vikten av att EU förbereder sig för ett ambitiöst bilateralt avtal för att arbeta för demokratiska förändringar i Belarus.
21. Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av de oberoende belarusiska medierna och journalisterna och deras viktiga roll i det belarusiska samhället. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och andra internationella organisationer att ge ekonomiskt och tekniskt stöd till alla medieföretag och oberoende journalister för att göra det möjligt för dem att utföra sin uppgift att informera samhället om den pågående utvecklingen i Belarus. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt krav på ökat stöd till tv-kanalen Bielsat.
22. Europaparlamentet upprepar sina tidigare krav på utökat stöd till det belarusiska civilsamhället, med särskilt fokus på dem som finner en fristad i EU och fortsätter sin kamp därifrån. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge dessa personer personligt skydd och möjligheter att fokusera på sitt medborgararbete genom att göra det lättare att få visum och förenkla uppehållsreglerna samt att erbjuda stöd, även ekonomiskt, till institutioner i exil, såsom European Humanities University i Vilnius, som fostrar en ny generation belarusier som utmanar sitt korrupta och illegitima system.
23. Europaparlamentet begär att Belarus utesluts ur internationella idrottsorgan, däribland Internationella olympiska kommittén. Parlamentet uppmanar Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) att frånta det statliga belarusiska tv-bolaget TVR dess sändningsrättigheter till fotbolls-EM 2020 och att i stället ge dem kostnadsfritt till det oberoende tv-bolaget Bielsat.
24. Europaparlamentet upprepar behovet av att alla medlemsstater intar en enad hållning i reaktionen på den statsterrorism som iscensatts av Alexander Lukasjenkos regim och som får stöd av Kreml. Parlamentet uttrycker oro över de åtgärder som den av presidenten utsedda övergångsregeringen i Bulgarien vidtagit avseende uppsägning av högt uppsatta säkerhetstjänstemän som medverkat till att avslöja ryska spionnätverk som verkar i EU.
25. Europaparlamentet framhåller betydelsen av att EU bemöter desinformation i EU om situationen i Belarus liksom andra former av hybridhot från tredjeparter i detta avseende.
26. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med Lettland efter Belarus omotiverade utvisning av landets diplomater. Parlamentet fördömer den belarusiska riksåklagarens inledande av en brottsutredning mot Lettlands utrikesminister och huvudstaden Rigas borgmästare.
27. Europaparlamentet fördömer skarpt myndigheternas förtryck och fientliga handlingar mot företrädare för den polska minoriteten och mot det polska skolsystemet i Belarus. Parlamentet begär i detta sammanhang att Andżelika Borys, Andrzej Poczobut och andra politiska fångar ovillkorligen ska friges.
28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till myndigheterna i Republiken Belarus.
- [1] EUT L 197 I, 4.6.2021, s. 3.